Dissertationen: „Offentlig ledare“

1

Hedin, Jenny. „Höga ledarpositioner för kvinnor inom offentlig sektor“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-884.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Edlund, Ida, und Emelie Parkman. „Motivationsfaktorer i arbete. : En jämförelse mellan ledare, medarbetare och sektorer på arbetsmarknaden“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100380.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Golander, Anton, und Benjamin Blom. „Drivkraft och hinder : En studie om förändring av styrmetod i en offentlig organisation“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176579.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Hägglund, Sari, und Anna Werner. „Från ledare till chef : enhetschefer i kommunal äldreomsorg om förändringen av sin yrkesroll“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Lindqvist, Victoria, und Angelica Koskinen. „Chefsstöd – nyckeln till goda ledare? : En studie om kommunala chefers upplevelser av chefsstöd och hur det kan bidra till utveckling av ledarskapet“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100379.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun. Av resultatet framgår det att cheferna upplever brist på administrativt stöd, främst cheferna med stort antal underställda. De upplever även begränsade resurser men anser att personalavdelningen levererar bra stöd i de handfasta hårda personalfrågorna som cheferna vill ha hjälp med. Vidare framkommer det att stöd i mjuka personalfrågor snarare sker inom den egna verksamheten och att personalavdelningen endast kan bistå med utbildningar för utveckling av ledarskapet. Personalavdelningen bör även tydliggöra sin roll och definiera hur ett gott ledarskap ska tolkas, då resultatet visar många olika definitioner. Genom avlastning i administrativa uppgifter kan personalavdelningen skapa förutsättningar för cheferna att utöva ett gott ledarskap utifrån målsättningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Sjöbom, Johan, und Simon Beauregard-Camp. „Populistiska ledare i Latinamerika : En undersökning kring Hugo Chavez och Evo Morales valvinster“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8355.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Lingmarker, Deckeman Evelina, und Zehra Köylüoglu. „Arbetsmotivation utifrån ett ledarskapsperspektiv : En kvalitativ studie om hur ledare verkar för att motivera sina medarbetare till ett högt arbetsengagemang i offentlig sektor“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41255.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftade till att skapa förståelse för ledarnas föreställningar om vad de anser påverkar medarbetarnas motivation inom den offentliga sektorn utifrån frågeställningarna “Vilka föreställningar har cheferna om vilka faktorer som påverkar medarbetarnas motivation?” samt “Hur anser ledare att de kan motivera sina medarbetare?”. Metoden i studien grundar sig på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. För empiriinsamling genomfördes sex intervjuer med personer som har eller haft en ledarbefattning inom offentlig sektor. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare studier om arbetsmotivation samt klassiskt etablerade teorier i form av Självbestämmandeteorin, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman & Oldhams arbetsdesignteori. Resultatet visade att det främst är den inre motivationen cheferna anser vara motivationsskapande. För att motivera medarbetarna fokuserar de således på att stimulera inre motivationsfaktorer hos medarbetarna. Beroende på vilka föreställningar de hade kring vilka faktorer som var mest motiverande kunde det variera vilka motivationsverktyg de fokuserade mest på. De mest framträdande motivationsverktygen cheferna använde sig av var bekräftelse/beröm samt en ständig dialog med sina medarbetare.
This study aimed to create an understanding of leaders perception of what they believe affects the employees motivation in the public sector based on the questions “what ideas do managers have about what factors affect their employees motivation?” and “how does the leaders think that they can motivate their employees?”. The method on this study is based on a qualitative method with an approach of semi-structured interviews. For the empirical data collection, six interviews were made with people who have or had a leader position in the public sector. The theoretical frame for this study was based on the Self-determination theory, Herzberg's two-factor theory and Hackman & Oldham's job characteristics model. The result showed that it is primarily the internal motivation that managers consider to be motivational. To motivate employees, they focus on stimulating internal motivational factors among employees. Depending on their perceptions of which factors were most motivating, it could vary which motivational tools they focused most on. The most prominent motivational tools that the managers used were affirmation, praise and as well as constant dialogue with their employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Persson, Sandra, und Karlsson Yvonne Thelin. „Det idealiska ledarskapet : En kommunal studie ur ett medarbetarperspektiv“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20535.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap. I dag bedrivs det till största delen ett chefskap i kommunen och inte ett ledarskap. Att vara chef är en formell roll som utgör grunden för möjligheten att utföra ett ledarskap, men det är inget som följer automatiskt. Ledarskapet är något som förvärvas genom att det skapas en god relation till medarbetarna som bygger på genomtänkta etiska värderingar. Studien visar att ledarskapet är något som måste förbättras för att medarbetarna ska känna motivation och arbetsglädje.Vi diskuterar även framtidens kommunala ledarskap och ser vad cheferna bör reflektera över för att nå ett lyckat chefskap.
Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Jalal, Ahmed. „Hur chefer motiverar sina anställda“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23519.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här uppsatsen kommer jag förklara med hjälp av kvalitativa intervjuer hur chefer i den offentliga verksamheten motiverar sina anställda. Med hjälp av teorin som behandlar forskning om motivation och andra motivationsfaktorer som till exempel belöningssystem och feedback att visa i analysen vad arbetsledares bästa sätt att motivera sina anställda. Detta kommer sedan avslutas med en slutdiskussion där jag kommer fram till vilka slutsatser somjag kommit fram till. Slutsatsen visar att chefer i de offentliga verksamheterna mycket förlitar sig på humana relationer med sina anställda. Man menade att man har gått ifrån New public management-eran och nu satsar det istället mer på tätare relationer med anställda. De visar även att belöningssystem inte har en stor plats i offentliga verksamheter. Det beror för det första på att man inte har råd med belöningssystem, men även att man tycker det inte leder till ökad motivation. En stor majoritet av cheferna argumenterade istället för feedback och att det är en arbetsledares största verktyg för ökad motivation.
This study is about motivation and how leaders in public management motivate their employees. This essay is mainly done to show what kind of leaders. In this essay I will explain with the help of qualitative interviews how managers in the public sector motivates their employees. With the help of the theory that deals with research on motivation and other motivators such as reward systems and feedback to display in the analysis what the supervisor's the best way to motivate their employees. This will then conclude with a final discussion where I come to the conclusions that I have reached. The conclusion shows that managers in government activities much rely on human relationships with their employees. They argued that it is gone from New Public Management era and are now focusing instead on closer relations with employees. They also show that the reward system does not have a big place in the public sector. It depends firstly on not afford reward system, but also because they think it does not lead to increased motivation. A large majority of the managers argued instead for feedback that there is a supervisor's main tool for increased motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Eriksson, Natalie, und My Stoltz. „"Konflikter bidrar till en levande verksamhet" : En kvalitativ studie om ledarskapets inverkan vid konflikthantering i privat och offentlig äldreomsorg“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44529.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns “leadership/leadership styles”, “conflict management”, “to be active in the private/public elderly care”. Social workers often choose to work as a manager in private and public elderly care. The work as a manager is demanding with pressure from several/different parties and the manager faces new challenges. Conflicts are one challenge that mangers faces, and conflicts can be a sensitive topic. The study deals with the complexity that managers in the private and public elderly care faces, mainly based on the leadership role in conflict management. The results show that the interviewees leadership in this study, for the most part can be linked to the situational leadership style, which means that managers believe that leadership adapts to any situation that arises. They also experienced that the private elderly care has higher demands and that there is a bigger responsibility on the individual manger than it is in the public elderly care. There are many different support functions in the public elderly care that managers have the opportunity to take help from daily, that opportunity does not exist in private elderly care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Artan, Josefine, und Julia Gjedsted. „"Det är en livsstil att vara ledare" : Kvinnliga chefers upplevelser av balansen mellan chefskap och hemmaliv“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85128.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Having a managerial position and being a woman at the same time can amount to certain problems. Women often have the main responsibility in the houshold whilst also maintaining a great extent of responsibility in the worklife. High demands on the individual in both spheres can make the perceived balance between work life and private life fragile and create difficulties for the individual to achieve balance between the two spheres. To have a great responsibility at the workplace also entails a requirement of accessibility and this requirement could intrude on the perceived balance between work life and private life. This paper examines two main questions: How can the perceived balance between work life and private life be portrayed among female managers? How may the perceived balance differentiate between work life and private life among women in leading positions since they became managers? The theoretical frame of reference form the basis of the study and addresses theories on work-life balance, gender studies and management studies. The study was carried out by using a qualitative method and utilized interviews as the main method for data collection. Ten female managers have participated in the survey. These respondents were selected according to set criterias: to be a female in a leading position working in the public sector. The results show that female managers have great experiences of work-life balance. The perceived balance between work life and private life was based on four different points: the importance of having the ability to keep work life and private life separate, flexibility in the profession, support from your surroundings and time for yourself. The results also show that the balance between work life and private life is something that could be affected by the profession itself. The female managers argue that the managerial position offers a type of freedom which makes them perceive their experience of work-life balance as better in the managerial position than before they became a manager.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Sandberg, Johan, und Marie Volkevics. „Visselblåsning - möjlighet eller bekymmer? : En undersökning hur skolledare upplever sin roll och vilket stöd som finns när en medarbetare visselblåser“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55075.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The possibility to report misconduct at your workplace is fundamental in the public sector. Studies about employees who blow the whistle have been made before but not from the perspective of the manager and how they handle it and what kind of support they have. The meaning of this study is from a manager perspective, in this case school leaders, is to see what kind of support they have and what role the school leader has, if they are representing the teachers or the political administration. Based on different theories concerning whistleblowing and different kinds of official types and organizational models, this study intends to answer where school leaders see themselves in the borderland between working based on the Education Act and based on the Local Government Act and the economic rule that prevail. The study also deals with the power perspective based on the school leader’s role in the own organization’s hierarchy, both as the highest in command at its school unit and as subordinate to an administration/board/owner. In this study, seven school leaders and one person who is very familiar with how the administration works with issues concerning misconduct are interviewed. Based on the answers from those interviews, it has been possible to draw some conclusions and see several common denominates among the respondents, including that school leaders rely more on their own profession when it comes to problem management than using the administration’s/head office’s collective expertise.
Möjligheten att rapportera missförhållanden på sin arbetsplats är en grundläggande del i den offentliga verksamheten. Visselblåsning gjorda av medarbetare har varit föremål för studier tidigare men chefens perspektiv av att kunna hantera dem och stödet de får när det sker finns inte dokumenterat i samma utsträckning. Syftet är att utifrån ett chefsperspektiv, i detta fall skolledare, undersöka det stöd som finns och vilken roll som skolledare främst företräder, lärarkåren eller huvudmannen. Utifrån olika teorier som rör visselblåsning och olika typer av tjänstepersonstyper samt organisationsmodeller ämnar denna undersökning svara på vad skolledare ser sig själva som i gränslandet mellan att arbeta utifrån skollagen och utifrån kommunallagen och de ekonomiska regler som råder där. Undersökningen behandlar även maktperspektivet utifrån skolledarens roll i den egna organisationens hierarki, både som högst ansvarig på sin skolenhet och som underställd en förvaltning/nämnd eller styrelse/ägare. I denna undersökning intervjuas sju skolledare och en person som är insatt i hur förvaltningen arbetar med frågor som rör missförhållanden. Utifrån intervjuerna har det gått att dra slutsatser och se flera gemensamma nämnare hos respondenterna, bland annat att skolledare förlitar sig mer på den egna professionen när det kommer till problemhantering än att använda sig av förvaltningens/huvudkontorets samlade expertis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Jenbrant, Nelly. „Kvinnligt ledarskap i en värld av manliga ledare : En jämförande fallstudie mellan Margaret Thatchers och Anna Kinberg Batras politiska karriärer“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100033.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay examines two different female political leaders' ways to top positions. Even though it is over a century since women received voting rights in both the United Kingdom and Sweden, quite few women leaders have reached top positions. The purpose of this essay is to find explanation factors to why Margaret Thatcher succeeded to reach the top and why Anna Kinberg Batra did not. The method in this essay is a comparing case study between Great Britain's Margaret Thatcher and Sweden's Anna Kinberg Batra and it is analysed through Jane S Jensens theory that tries to give explanations behind the low representation of female political leadership. Yvonne Hirdmans gender theory is also a part of the analytical framework. The result of this study offers several factors as helpful for succeeding in reaching top positions such as growing up in a supportive family, having an attitude that gender would not be an obstacle and to be able to step outside one’s gender role seems essential to reach the political leadership as a female.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Hjelmqvist, Viktor. „Consultant service procurement in the public sector – The competence requirements for construction-and design managing consult-ants“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190713.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The demand for consultancy services has increased significantly since the companies began to shift from in-house staff to the purchasing of consulting services. The procurement of consul-tancy services can be considered among the most difficult service that goes to procure which means that it requires extensive knowledge of the purchaser to succeed in the process. In this report, I will examine how five public Swedish purchasers expressed their competence requirements regarding construction and design management ten years ago. I will also con-sider what type of skills they think are the most important today, and also see how the con-sultants' alleged expertise is examined. Finally, I will explain the five public purchasers thoughts on what might happen to their competence requirements in the nearest future. The report is structured in two parts where the first part is an analysis of the client's previous competence requirements. The second part consists of interviews with each individual client. The people that were interviewed all have extensive experience in project management, both from the private and public sectors. Conclusively, I will present what happened with their skills requirements over time and the likely reasons behind it, what forces that are behind changes in organizations, how the public purchasers follow up skill requirements and what they predict will happen to their skills requirements in the nearest future.
Efterfrågan på konsulttjänster har ökat avsevärt sedan många företag börjat köpa in dessa tjänster istället för att anställa egen personal. Att utnyttja konsulttjänster anses vara en av de svåraste tjänster som går att upphandla, vilket ställer krav på bred kompetens hos beställaren för att lyckas handla upp konsulter med rätt kompetens som matchar med projektens kom-plexitet. I den här rapporten undersöks hur fem svenska offentliga beställare uttryckte sin kompetens-kravsättning över bygg-och projekteringsledare tio år tillbaka i tiden. Det undersöks vilken typ av kompetens de riktar mest fokus på, samt hur konsulternas påstådda kompetens följs upp av de offentliga beställarna. Sammanfattningsvis kommer jag att redogöra för vad de fem offentliga beställarna tror kommer att hända med deras kompetenskrav inom den närmsta framtiden. I bakgrundskapitlet tillhandahålls en inblick i hur offentlig upphandling fungerar, där även konsulttjänsteupphandling och konsultföretagens affärsmodeller ser ut. Till grund för detta används faktorer bakom förändringar i organisationer, tillit mellan beställare och entre-prenör, hållbarhet i byggbranschen och outsourcing. Rapporten är uppbyggd i två delar, där ena delen utgörs av en analys av de offentliga bestäl-larnas tidigare kompetenskrav för åren 2005, 2010 och 2015. Den andra delen består av inter-vjuer med representanter från varje enskild beställare, samma fem beställare (Svenska bostä-der, Stockholms stad, Locum, Trafikverket och SL) som den tidigare delen baseras på. Perso-nerna som intervjuats har alla lång erfarenhet av projektledning, både från privat såväl som offentlig sektor. Slutligen presenteras hur kompetenskraven har utvecklats med tiden, tillsammans med tänk-bara faktorer som förklarar troliga anledningar till dess utveckling. Rapporten presenterar också vilka kompetenskrav som de offentliga beställarna ses som viktigast, hur de sköter granskningen av projektkonsulterna och vad de offentliga beställarna förutspår kommer att hända med sina kompetenskrav inom den närmsta framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Auno, Ulrika, und Truls Bretz. „Implementering av ständiga förbättringar i offentliga organisationer : Områden som en ledare behöver beakta“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40247.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad en ledare behöver göra för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Studien rymmer en teoretisk litteraturstudie samt en empirisk intervjustudie. Den teoretiska datainsamlingen visade initialt att tidigare forskning i huvudsak är inriktad på implementering av ständiga förbättringar i privata organisationer. Detta föranledde att datainsamlingen kompletterades med forskning kring offentliga organisationers särdrag samt forskning om ledarskap i ett bredare perspektiv. Resultatet av litteraturstudien blev att framstående modeller för implementering av ständiga förbättringar samt förändringsarbete fusionerades tillsammans med forskning specifikt gjord på offentliga organisationers särdrag i en ny modell, vilken testas empiriskt i denna studie. Modellen beskriver områden som visserligen redan är beskrivna av tidigare forskning, men förklarar med hjälp av ett bredare teoretiskt perspektiv och empiri hur den blir applicerbar i en offentlig organisation. I intervjustudien intervjuades tio personer som i sin yrkesroll leder förbättringsarbete i en offentlig organisation. I intervjuerna behandlades de åtta områdena som ingår i den framtagna modellen genom att respondenterna tillfrågades om de ansåg området vara viktigt för att skapa förutsättningar för implementering av arbete med ständiga förbättringar, de ombads motivera sitt svar och om möjligt ge exempel på hur de arbetade med respektive område. Varje intervju dokumenterades i en framtagen struktur i form av ett frågeformulär. Utsagorna sammanfördes i ett gemensamt dokument där de sorterades för att mönster och skillnader skulle framträda, vilka beskrivs i studiens empiridel. När resultatet från intervjuerna sammanställts i studiens empiridel gjordes en likartad analys av studiens teoridel. Detta skapade två delar av data, den data som beskrivs av teorin och den data som beskrivs av empirin. Analysen gjordes genom att se vilken data som enbart fanns i endera del samt vilken data som fanns i både teori- och empiridel. Författarnas slutsats är att de åtta områdena i den framtagna modellen är viktiga områden för ledare att beakta för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Särskilt framträder tre områden som angelägna för offentliga organisationer och dessa är; att säkerställa en positiv organisatorisk kultur; forma en arbetsstruktur och arbeta iterativt. Vidare drar författarna slutsatsen att förbättringsverktyg skulle kunna användas i högre utsträckning i offentliga organisationer för att stödja ledares arbete med att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar.
The purpose of this qualitative study was to investigate what a leader needs to do to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. The study contains a theoretical literary study as well as an empirical interview study. The theoretical data collection initially showed that prior research is mainly focused on the implementation of continuous improvements in private organizations. This led to data collection being supplemented with research on the characteristics of public organizations, and further with research on leadership in a broader perspective. The result of the literary study was that prominent models for the implementation of continuous improvements and change were merged together with research specifically done on the characteristics of public organizations in a new model, which is empirically tested in this study. The model describes areas that have already been described by previous research, but with the help of a broader theoretical perspective and empirical data, explains how it becomes applicable in a public organization. In the interview study, ten people were interviewed who in their professional role lead continuous improvements work in a public organization. In the interviews, the eight areas included in the developed model were addressed by asking respondents if they considered the area to be important to create the conditions for the implementation of continuous improvement, they were asked to justify their response and, if possible, give examples of how they worked with each respective area. Statements from each interview were documented in a developed structure, in the form of a questionnaire. The statements were collated into a joint document, where they were sorted so that patterns and differences could emerge, which are described in the study's empirical section. When the results of the interviews were compiled in the study's empirical section, a similar analysis was made of the study's theoretical section. This created two parts of data; the data described by theory, and the data described by empiricism. The analysis was done by examining which data existed in only one part, and which data was present in both theoretical and empirical information. The authors conclude that the eight areas in the developed model are important areas for leaders to work with in order to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. In particular, three areas appear to be especially important for public organizations and these are; to ensure a positive organizational culture, to form a work structure, and to work iteratively. Furthermore, the authors conclude that improvement tools could be used to a greater extent in public organizations to support leaders' efforts to create the conditions for, and work on, continuous improvement.

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Jonsson, Anna-Carin, Eleonora Mokus und Julia Svensby. „Ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå inom en offentlig verksamhet“. Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1261.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet. Studien visar att de intervjuade ledarna upplever både glädje och svårigheter i sitt ledarskap. Glädje i möjligheten att utveckla sina medarbetare samt upplevelsen av att befinna sig i händelsernas centrum. Svårigheter visar sig i form av bland annat upplevelse av tidsbrist och att inte kunna hålla sig inom tilldelade budgetramar. Det stöd som ledarna upplever i sitt arbete visade sig främst komma från andra kolleger men även från kommunala stödfunktioner så som personalsekreterare. Kontextens betydelse för ledarskapet visar bland annat hur lagar och förordningar sätter ramar för arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Sørli, Marianne. „Arbeidsmiljøets betydning for turnoverintensjon og faktisk turnover blant ledere i offentlig sektor“. Thesis, Stockholms universitet, Arbets- och organisationspsykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144209.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ledere i offentlig sektor slutter i jobben sin hyppigere enn tidligere, og turnoveren er et stort problem. Denne studiens formål er å undersøke hvilke faktorer ved arbeidsmiljøet, delt inn i krav og ressurser, som kan ha innvirkning på turnoverintensjon og faktisk turnover, samt hvilke turnoverintensjoner som predikerer faktisk turnover. Krav, ressurser og tre ulike former for turnoverintensjon er målt ved et tidspunkt, og informasjon om faktisk turnover er hentet inn to år senere. Resultatet av logistiske regresjoner viser at intensjonen om å avansere som leder er den turnoverintensjonen som best predikerer faktisk turnover. Det er ulike krav og ressurser som påvirker de tre formene for turnoverintensjon, og ingen av de predikerer faktisk turnover. Dette kan bety at turnoverintensjon muligens ikke bør brukes som stedfortreder for faktisk turnover da det kan virke som at de to drives av ulike bakenforliggende mekanismer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Gerdsdorff, Hanna, und Ingeborg Lindgren. „Ledares upplevelser av ett kulturförändringsarbete : En kvalitativ studie av värdskap inom offentlig sektor“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16451.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys. I den tematiskaanalysen redovisades resultaten utifrån temana; idé, roll samt organisation ochmedarbetare. I den kritiska analysen har fem dominanta och fyra dolda berättelserillustrerats. Studiens slutsatser har varit att antagandet av idén kring värdskap ärkomplext. Flera av de spänningar som framkommit i studien flyter samman ochnågra av dem talar emot varandra. Studien har också visat att idén kring värdskapkan komma att antas olika. Hur idén antas är beroende på individen ochkontexten. Möjligheterna i värdskapet är att chefer får draghjälp och stöd i sinchefsroll samt att kommunens anställda får en gemensam plattform i och med envärdskapsutbildning. Riskerna i värdskapet är att chefer inte tar till sig idén ochvärdskapet får i och med det mindre eller inget fokus. En annan risk är attmedarbetare inte tar till sig budskapet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Grefveberg, Christina. „Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-437.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är.

Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av ”gräsrotsjournalistik” men den används också som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.

Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är.

I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det på lite olika sätt.

Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet. Hon utnyttjar alltså sitt privata liv för att lyfta upp frågor som berör den offentliga verksamhet hon verkar inom. De två manliga ledarna använder inte den privata sfären utan håller sig till frågor som i stort rör deras verksamhet.

Kåre Bremer är den ledare som tydligast fokuserar på sin organisation och för ut ett målinriktat budskap. Detta sker genom att han i högre grad utnyttjar bloggens möjligheter till att skriva ofta och kort. Han tar upp och återkommer till ämnen eller frågor som han anser är viktiga att föra ut till medarbetarna i verksamheten. Han drar sig inte heller för att framföra synpunkter om sin verksamhet gentemot sina uppdragsgivare som riksdag och regering.

Andreas Carlgrens personliga brev utnyttjar däremot inte bloggens tekniska attribut eller internets snabba publiceringsmöjlighet. Hans elektroniska brev är allmänt hållna och långa samt utkommer för sällan för att upplevas som ett nyhet eller som en dagbok.

Professionen styr de tre ledarnas bloggar, man är medveten om sitt ledarskap. Deras samtalsstil uppfattas som personlig även om de skriver korrekt och med ett välformulerat skriftspråk. Endast Margot Wallström utnyttjar bloggen som interaktiv media med möjlighet till respons via inlägg från läsaren. Samtliga tre ledare poängterar att deras bloggtexter är deras egna personliga åsikter men helt klart är att den information som de förmedlar uppfattas som källkritisk korrekt, representativ och giltig.

Min undersökning bekräftar att bloggen bör ses som en formell kanal med en informell stil som ledningen med fördel kan använda som komplement om denne har klart för sig vilka kommunikativa mål man vill uppnå. Den får dessutom bäst effekt om ledaren utnyttjar bloggens tids- och rumsliga styrka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Hansson, Markus, und Sara Molander. „Ledarskapsskillnader mellan ofentligt och privat anställda ledare : När sektorstillhörighet inte längre är relevant“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27499.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector. The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied. A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee. Data was analyzed with several quantitative methods and the result failed to reproduce earlier observed differences with statistical significance or with satisfying strength when leaders working with approximately same thing in similar context were compared.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Björgvinsson, Ida. „Dialogisk, kvalitativ och inbjudande retorik i offentligt samtal : En studie av en iscensatt interaktion mellan religiösa ledare“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27595.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Lundin, Martin, und Sebastian Söderberg. „Meningsskapande inom den offentliga förvaltningens givna ramar : En kvalitativ studie om hur ledare upplever en IT-understödd organisationsförändring“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414209.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den ökade digitaliseringstakten i samhället har gjort att svenska myndigheter har intensifierat sitt arbete med att anpassa sina organisationer och verksamheter för att kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Samtidigt visar tidigare forskning att cirka 75 procent av de organisationsförändringar som sker till följd av att informationsteknologi implementeras tenderar att misslyckas. Många ledare upplever även att de själva har svårt att skapa mening under en pågående organisationsförändring. En fallstudie har genomförts på Arbetsförmedlingen för att undersöka en organisationsförändring som har möjliggjorts till följd av ett automatiskt granskningssystem. Studiens syfte var att analysera hur ledare upplever den meningsskapande processen vid en IT-understödd organisationsförändring. För att besvara studiens syfte har åtta intervjuer genomförts med ledare på Arbetsförmedlingen och Myndigheten för digital förvaltning. Studiens empiri har analyserats ur en teoretisk lins av meningsskapande och meningsgivande. Resultatet av studien visar att ledare upplever svårigheter med att hantera den meningsskapande processen med anledning av en hög förändringstakt och ett intensivt informationsflöde i samband med organisationsförändringen. Resultatet visar även att ledare tenderar att hantera den meningsskapande processen olika beroende av deras tidigare erfarenheter av teknologi.
The increased rate of digitalization in society has caused Swedish authorities to intensify their work on adapting their organizations in order to harvest the opportunities of digitalization. At the same time, previous research shows that around 75 percent of all organizational change tend to fail due to the introduction of new technology. Leaders also tend to find it difficult to make sense during an ongoing organizational change. In order to better understand these two phenomenon’s a case study has been conducted at the Swedish Public Employment Service to investigate an organizational change that has been made possible due to an automated information system. The purpose of this study has been to analyze how leaders experience the sensemaking process of an IT-supported organizational change. To answer the purpose of the study, eight interviews were conducted with leaders at the Swedish Public Employment Service and the Agency for Digital Government. The data has been analyzed through a theoretical lens of sensemaking and sensegiving. The results show that leaders tend to handle the sensemaking process differently depending on their previous experience with technology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Larson, Madeleine. „Faktorer som leder till framgång i tjänstedesignprojekt : Projektmedlemmar från offentlig verksamhet beskriver“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83622.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Offentlig verksamhet i Sverige har framtida utmaningar med att upprätthålla och leverera välfärdstjänster. Befolkningen ökar men antal personer i arbetsför ålder minskar. Därför behöver offentlig verksamhet effektivisera de tjänster som erbjuds befolkningen. När tjänster och myndighetsutövning utformas finns det positiva aspekter av att använda tjänstedesign i de projekt som handlar om utveckling och innovation. Studien undersöker vilka faktorer som beskrivs bidra till framgång i tjänstedesignprojekt samt vilket värde tjänstedesignprojekt bidrar med. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetod. För att kunna svara på forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju personer som har erfarenhet av tjänstedesignprojekt inom offentlig verksamhet. Informanternas svar har bearbetats genom tematisk analys. Analysen visar på att användarinvolvering, utifrån användarens perspektiv, bidrar till framgång. Även stöd i olika former, som exempelvis en engagerad styrgrupp med mandat att ta beslut, är faktorer som bidrar till framgång. Kunskap om och förankring av tjänstedesignprojekt, från ledning till medarbetare är också en framgångsfaktor. Likväl att få utrymme att genomföra tjänstedesign i projekt för utveckling och innovation i offentlig verksamhet. Att samskapa med användare, utförare och intressenter skapar ett högre värde för slutanvändare och utförare. I studien framkommer framgångsfaktorer som går att koppla till projekt generellt, men även specifika för tjänstedesignprojekt. Att samskapa med användare, utifrån dennes fokus och perspektiv, har fler dimensioner visar denna studie. För att kunna använda sig av tjänstedesignprojekt fullt ut krävs det ett perspektivbyte i organisationen, att ändra sitt förhållningssätt till att visa tillit för metod och samskapande aktörer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Kjeldsø, Fastvold Kristin. „Ledelse i et krysspress : en kvalitativ studie av hvordan ledere opplever å arbeide helsefremmende i offentlig sektor“. Thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3143.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Resultat: To tema fremkom i studien Ledelse i et krysspress og Ledelse i en omsorgsrolle. De to temaene ble belyst med fem hovedkategorier med til sammen 14 underkategorier, som viste at lederne opplever et visst krysspress med hensyn til krav fra overordnede gjeldende resultater, måloppnåelse, og forventninger fra ansatte om ivaretakelse av deres arbeidsmiljø. Endringer i offentlig sektor medfører et økt fokus på det helsefremmende aspekt og et større press på lederne for å innfri dette. De beskrivelser som fremkommer i studien viser at lederne er bevisste hvilken rolle de som ledere har i arbeidsmiljøet med hensyn til kommunikasjon, inkludering og tilrettelegging, samt samhandling og egen tilstedværelse i miljøet. Lederne har et flerdimensjonert og ulikt bilde av hva helsebegrepet innholder og omfatter. Lederne uttrykker et helhetlig syn på helse. Konklusjon: Helsefremmende arbeidsplasser representerer både noe nytt og noe kjent for lederne. Sentrale momenter i utøvelse av ledelse for å implementere konseptet er bevissthet og balansering av lederrollen, samhandling og tilstedeværelse og å ha en løsnings fokusert tilnærming til problemstillinger og en støttende lederstil.Endringene i offentlig sektor i Norge er basert på New Public Management prinsippene med fokus på resultatoppfølging og økonomi. Dette har medført at lederne opplever å ha et mindre handlingsrom for å fremme helsen til ansatte på arbeidsplassen.
Aim: This study is aimed to increase understanding of how leaders in the public sector experience and understand their role and responsiblity regarding health promotion in the workplace. Our results might prove useful in leadership training programs. Method: Data collection comprises a total of 10 semi-structured individual interviews with both male and female leaders from the public sector. Interview analysis was conducted using a phenomenographic approach. Result: Two main themes emerged: Leadership under pressure and Leadership in a caring role. Analysis also revealed 5 main categories, and 14 subcategories. The main results showed that the leaders must deal with the expectations of their superiors, who demand achievements and results, and their employees, who expect a healthy workplace environment. Changes in the public sector increasingly have focus on health promotion and on the demand that leaders fulfill this goal. The leaders understood their roles in communication, inclusion, and interaction, and also understood their own presence in the work environment. They all shared multidimensional and miscellaneous understanding of health promotion, and they expressed a holistic view of health in the workplace. Conclusion: Leaders in the public sector view healthy workplaces as both new and already familiar. Key leadership factors (ie. concept implementation, awareness and balancing of leadership roles, interaction, and presence) all require a focused approach to solutions and a supportive leadership style. Based on the new principals of public management in Norway, changes in the public sector currently focus on performance monitoring and economy. Consequently, leaders anticipate fewer possibilities for employees regarding health promotion in the workplace.

ISBN 978-91-86739-02-7

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Milikic, Ivanka, Sandberg Josefin Persson und Melina Tran. „Ledarskap och följarskap på sociala medier : En kvalitativ studie om relationen mellan offentliga personer och deras följare“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61325.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The people of today's society have multiple social media platforms that they can use to communicate with other people all around the world. By doing so, they are getting affected by each other’s thoughts and opinions. The aim of our study is to examine what leadership and followership looks like in a relationship between a public figure and its followers on social media. The study is performed with qualitative methods and a deductive approach that relies on relevant theories which guided our research forward. The theories we have used are based on leadership and followership. As a result, we came to the conclusion that the public figures we have studied are inspirational leaders that affects their followers by power and influence. We could also see power and influence used the other way around as well. Followers could also affect the public figure they are following by using their power and influence on them. However, we can see that it is different from platform to platform, and it also depends on who the leader is, what type of person the follower is and how they chooses to identify with the public person. Based on our study, we have come to the conclusion that this type of relationship can also can be inspired by and implement in an organization, where you usually can see leadership and followership, for example between a manager and an employee.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Eriksson, Eva, und Madeleine Jenderman. „Alla vägar leder till samma kommunikationsplan : - En kandidatuppsats om den strategiska kommunikationsplanen i offentlig verksamhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32829.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Problem och syfte: Syftet med studien är att undersöka om normer och förväntningar för hur en kommunikationsplan bör vara uppbyggd, i både begrepp och struktur, förekommer i svenska kommuners övergripande kommunikationsdokument. Det här syftet finns för att urskilja huruvida institutionalisering förekommer i kommunernas material, eller om kommuners olika förutsättningar skapar olika situationsanpassade kommunikationsplaner. Studien kommer därmed även att kunna förmedla positiva och negativa aspekter av institutionaliserade kommunikationsplaner. Studien baseras på ett vetenskapligt problem med institutionellt perspektiv, ett perspektiv som sällan används inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys med 100 kommunikationsplaner som valdes genom ett oproportionellt stratifierat urval. Kategorierna är baserade på storlek, ekonomiska förutsättningar och geografisk placering. Ett kodschema skapas med uttömmande svarsalternativ. Urvalet består av över en tredjedel av populationen, och därmed går det att uttala sig om generaliserbarhet utifrån resultatet. Huvudresultat: Majoriteten av kommunernas kommunikationsplaner är institutionellt skapade, med både begrepp och struktur. Det finns en del begrepp och strukturer som skiljer sig åt, men de allra flesta följer bland annat kommunernas intresseorganisation SKLs anvisningar om hur en kommunikationsplan bör skapas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Andreasson, Emilie, und Anna-Lena Persson. „Ledarskapets betydelse för den friska arbetsplatsen : En kvalitativ intervjustudie om hur ledare inom offentliga human service verksamheter arbetar för en frisk arbetsplats ur ett hälsofrämjande perspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17608.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector. Results shows that having staff that are content and healthy is a key ingredient in the organisations goal to provide the best possible care and service to their clients. The results also identify leadership qualities and tools that are important such as being present in the workplace and available for the staff and also setting a good example. Other leadership qualities such as being clear in their role as to what they expect from their staff, being goal orientated, and being strong and secure in their leadership proved to be important in relation to health in the workplace. Making sure that the staff feel that they have the possibility to influence their working conditions and given the opportunity to participate in changes were also identified as important health promoting factors. The study also shows that showing trust in the staff and allowing them to take responsibility as well as seeing them as individuals is also important health promoting factors. It became evident that achieving a healthy workplace is a process where all the factors are equally important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Svensson, Amelia, und Josefine Svensson. „Buddy or Boss? : en kvantitativ studie på anställdas motivation i förhållande till ledarens ledarskapsstil och personlighet i privat och offentlig sektor“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19943.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att undersöka ledarens påverkan på privat och offentligt anställdas motivation är aktuellt med tanke på den pågående diskussionen inom svensk politik rörande privatiseringen av offentliga tjänster. Dessutom leder världens ökande globalisering, organisationers utveckling och individens förändrade arbetskultur till att uppfattningen om ledarskap och motivation är i ständig förändring. Tidigare forskning har präglats av ett stort fokus på själva ledaren, men har på senare år riktat större uppmärksamhet mot följderna av ledarskapet. Det är även utgångspunkten i denna studie, vars syfte är att förklara hur ekonomers motivation påverkas av ledarskapsstil och ledarens personlighet, modererat av sektor. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och undersöker kvantitativt hypoteser kring ledarskapsstil, personlighet och motivation genom en enkätundersökning riktad till ekonomer. MätinstrumentenMultifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Inventory och Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale användes för att utforma enkäten och mäta de tre huvudkomponenterna. Studien undersökte även faktorerna kön, ålder, arbetslivserfarenhet och sektortillhörighet. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning genom att påvisa ett starkt signifikant samband mellan såväl transformativ ledarskapsstil och inre motivation, som transaktionell ledarskapsstil och yttre motivation. Vidare fann studien ett signifikant positivt samband mellan egenskaperna Sympatiskhet, Öppenhet och Extraversion och inre motivation samt mellan egenskaperna Samvetsgrannhet och Neuroticism och yttre motivation. Studien kunde däremot inte bekräfta den effekt som sektortillhörighet väntades ha på sambanden mellan ledarskap och motivation, eftersom den modererande effekten antingen var obefintlig eller motsatt det förväntade. Det finns därmed ett behov av mer forskning på området ledarskap med fokus på sektorns effekt på den anställdas motivation.
Investigating leaders’ influence on private and public employee motivation is relevant given the ongoing discussion within Swedish politics regarding the privatization of public services. Furthermore, the world's increasing globalization, the development of organizations and the individual's changed work culture cause the perception of leadership and motivation being in constant change. Previous research has been characterized by focusing on leaders, but has in recent years focused more on the consequences of leadership. Consequently, the purpose of this study is to explain how leadership style and the leader’s personality affects economists' motivation, moderated by sector. The study has a deductive approach and quantitatively examines hypotheses about leadership style, personality and motivation through a questionnaire directed towards economists. The measuring instruments Multifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Traits and Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale were used to design the survey and to measure the main components. The study also examined gender, age, work experience and sector affiliation. The results of the study confirm previous research by demonstrating a significant relationship between transformative leadership and internal motivation, and between transactional leadership and external motivation. Furthermore, the study found a positive correlation between the traits Openness, Agreeableness and Extraversion and internal motivation, and between the traits Conscientiousness and Neuroticism and external motivation. The study however, could not confirm the effect that sector affiliation was expected to have on the relationship between leadership and motivation, since the moderating effect was either non-existing or opposite the expected. There is therefore a need for more research in the area, with focus on the sector's effect on motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Björklund, Moa. „Leda förändring på ett nytt sätt“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76129.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Erdogan, Aysegül. „Leder intern policyförändring till extern policyförändring? : En studie av svensk migrationspolitik i EU“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80437.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Simonsson, Peter, und Carl Renér. „Kompetensutveckling av personer i ledande befattningar : En studie om mentorskapets inverkan på ledarskapet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36664.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Title: Leadership development of individuals in management positions Authors: Carl Renér and Peter Simonsson Institution: Linneaus University, School of Business and Economics Program: Human Resource Management Course: Business administration – Organization including thesis, 15 credits Supervisor: Olle Duhlin (Linneaus University, School of Business and Economics) Examiner: Mikael Lundgren (Linneaus University, School of Business and Economics) It is widely known that the role of managers may result in stress and a heavy workload. As a result of this negative effects organisations have to counteract and find new solutions and systems to facilitate and assist leaders in their work. A popular method for leadership development has come to show both in research and in practice, especially in recent years, this popular method is known as mentoring. This form of leadership development is often applied in so called mentoring programs. The question remains regarding however mentorship and mentoring programs can affect the participant’s leadership development in a positive way. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how mentoring can be used as a tool for leadership development of individuals in managing positions. To answer this question, a qualitative method was used to gather the data and the empirical data was collected by nine semi-structured interviews with participants in the program. We have used an abductive approach to examine how the programs participants have perceived the program. The study shows that mentorship is a well functioning method for leadership development of individuals in management positions. In our case study the results have shown that mentoring programs can be used as a tool for personal development. We have come to the conclusion that it requires dedicated participants and a structured approach in the execution of such a program.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Jukic, Elma. „Att organisera och leda personal inom ungdomsvård : En studie om gruppchefernas betydelse inom behandlande organisationer utifrån personalperspektiv“. Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2123.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen är

uppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom de

undersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- och

ledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna som

förekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassad

ledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguiden

utformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;

verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalens

upplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,

kunskapsinhämtning, ledningsgrupp. Studiens resultat redogörs i fem teman: ledningsgrupp,

ledning och förmåga att driva en verksamhet, hindrande och främjande faktorer i ledarskapet,

ledarskapets effekt på verksamhets- och kompetensutveckling, trygghet inom verksamheten.

Sammanställningen av resultatet visar vikten av en välfungerande ledning inom behandlande

verksamheter för såväl personalens välmående som behandlingseffekterna. I resultatet

framkommer vikten av tid avsatt för personal och ledning där diskussioner kan föras om olika

objekt som berör och är av intresse för såväl personal som verksamhet. Slutsatsen som kunnat

dras är att personalens upplevelse av ledningen och den roll som de innehar är överlag positiv

samtidigt som den brister inom vissa områden. En förbättring av dessa områden skulle kunna

leda till en välmående personalgrupp som utförde sitt arbete på ett mer tillfredsställande sätt.

Nyckelord: socialt arbete, ledarskap, ledning, institutioner, offentlig sektor, ungdomsvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Zunic, Azra, und Sandra Kiprijanovska. „Att leda inom polismyndigheten : En kvalitativ studie om chefernas syn på sitt ledarskap“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13954.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ett rättsväsende som Polismyndigheten finns till för att upprätthålla tryggheten i det svenska samhället genom att skydda oss medborgare. Det har tidigare genomförts organisationsförändringar på Polismyndigheten men inte en lika omfattande som den som skedde 2015. Polismyndighetens omorganisation syftade till att grunda “En sammanhållen svensk polis” vilket innebär att alla Polismyndigheter i Sverige likriktades så att samordningen och ledningen över verksamheten ska fungera mer effektivt. Syftet med denna studie var att få en bild av chefernas ledarskap på Polismyndigheten och se vilken betydelse ledarskapet har inom organisationen enligt cheferna. Dessutom ville vi öka förståelse kring omorganisationens påverkan på ledarskapet inom Polismyndigheten. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fem chefer på Polismyndigheten. Analysen talar för att cheferna uppmuntrar självständighet vilket skapar en relation där cheferna har stort förtroende och tillit till sina medarbetare. Respondenterna uttrycker sin otillfredsställelse med omorganisationen och dess problematik med att ta bort nödvändiga resurser. Vår uppfattning som vi kan få fram genom vår analys är att vi finner tydliga liknelser mellan cheferna och det transformativa ledarskapet, som innebär att medarbetarna delar samma vision som sin ledare. Vi fann däremot även små spår av transaktionellt ledarskap, som innebär att en ledare vill ha mycket kontroll över medarbetarna. Ledarskapets betydelse på den direkta nivån där våra respondenter befinner sig på spelar ingen stor roll i jämförelse med hur cheferna på den högre nivån uppfattar ledarskapets betydelse. Resultatet visar att en omorganisation inte var nödvändig då vissa åtgärder bör utföras då förändringen skedde i för hastig takt.
A judicial system such as the police authority exists to maintain the security of Swedish society by protecting our citizens. Organizational changes have taken place at the police authority before, but not as big as the last one was. The police authority conducted a reorganization in 2015 that was aimed to establish "A coherent Swedish police", which means that all police authorities in Sweden were aligned so that coordination and management of operations would work more efficiently. The purpose of this study was to gain a clearer picture of the leadership of the police chiefs at the police authority and to try to interpret the importance of leadership within the organization according to the chiefs. In addition, we wanted to increase understanding of the reorganizations impact on leadership within the police authority. We have conducted a qualitative study where we interviewed five chiefs at the police authority. The analysis speaks that the chiefs encourage independence among their employees, and that the leadership of the police authority plays a major role, but that it may differ slightly depending on the level within the police authority. Respondents express their dissatisfaction with the reorganization and its problems with removing necessary resources. The conclusion we can get through our analysis is that we find clear similarities between the managers and the transformational leadership, but we also found small traces of transactional leadership. In addition, leadership plays a major role, but for some leadership may not be decisive for the survival of police forces. We can also see that a reorganization was necessary, but that certain measures should be taken, because the change took place at too high and rapid pace. Ett rättsväsende som Polismyndigheten finns till för att upprätthålla tryggheten i det svenska samhället genom att skydda oss medborgare. Det har tidigare genomförts organisationsförändringar på Polismyndigheten men inte en lika omfattande som den som skedde 2015. Polismyndighetens omorganisation syftade till att grunda “En sammanhållen svensk polis” vilket innebär att alla Polismyndigheter i Sverige likriktades så att samordningen och ledningen över verksamheten ska fungera mer effektivt. Syftet med denna studie var att få en bild av chefernas ledarskap på Polismyndigheten och se vilken betydelse ledarskapet har inom organisationen enligt cheferna. Dessutom ville vi öka förståelse kring omorganisationens påverkan på ledarskapet inom Polismyndigheten. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fem chefer på Polismyndigheten. Analysen talar för att cheferna uppmuntrar självständighet vilket skapar en relation där cheferna har stort förtroende och tillit till sina medarbetare. Respondenterna uttrycker sin otillfredsställelse med omorganisationen och dess problematik med att ta bort nödvändiga resurser. Vår uppfattning som vi kan få fram genom vår analys är att vi finner tydliga liknelser mellan cheferna och det transformativa ledarskapet, som innebär att medarbetarna delar samma vision som sin ledare. Vi fann däremot även små spår av transaktionellt ledarskap, som innebär att en ledare vill ha mycket kontroll över medarbetarna. Ledarskapets betydelse på den direkta nivån där våra respondenter befinner sig på spelar ingen stor roll i jämförelse med hur cheferna på den högre nivån uppfattar ledarskapets betydelse. Resultatet visar att en omorganisation inte var nödvändig då vissa åtgärder bör utföras då förändringen skedde i för hastig takt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Olsson, Fredrik. „Agera för att leda : Policyentreprenörer bortom Vita huset“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68882.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of the study is to investigate individual policy entrepreneurs who work to act upon their foreign policy proposals within the US political system.The study is focusing on how the following policy contractors which have acted against Cuba, and how they have succeeded in changing the US foreign policy position towards the country. The aim of the study is to analyse how policy contractors in Congress work and their impact on foreign policy decisions concerning Cuba.The underlying methodology of the study is a case study design with a limited focus on Foreign Policy Analysis, where the underlying material includes several different sources that mixes Congress own documents with news articles. Theories applied to the study are Actor-Specific Theory and Policy Entrepreneurship to explain the actors' roles, methods and motives.The results of the study show that the congressional actors work in a highly unorthodox manner. The actors seek support and financial resources from independent interest groups that have similar agendas concerning Cuba. The actors also form internal interest groups in Congress in order to increase support for each other's policy proposals. There is also a great deal of importance in a policy entrepreneurship that can make an adequate problem formulation to fill the experienced political vacuum. Policy entrepreneurs have a pronounced media profile and do not choose everything to rarely search for the American people by turning to media.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Faridpour, Arezoo, und Una Gutlic. „Att leda genom motstånd till förändring : En kvalitativ studie om ledarskap på Försäkringskassan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15969.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Genom alla år har Försäkringskassan funnits till för människans sociala trygghet. Tanken är att det ska finnas hjälp när det behövs, såsom vid sjukdom och funktionsnedsättning, bidrag till barn etc. Det vill säga att människor fortfarande ska få chansen till trygghet trots att livet väljer att ta en ny vändning. Dock har Försäkringskassan fått mycket kritik mot sig och blivit ifrågasatt många gånger kring ledningens arbete. Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att få en större inblick om ledarskapet på Försäkringskassan samt hur den påverkas genom förändring och motstånd. Därmed valde vi att intervjua sex enhetschefer som arbetar på Försäkringskassan, där de fick chansen att yttra sig frivilligt genom en semistrukturerad intervju. Vi ansåg att denna metod var den mest effektiva för att kunna förstå innebörden av ledarskapet under förändringar och motstånd. Med hjälp av vår teori kunde vi genom vår analys komma fram till att enhetscheferna uppfattar sitt ledarskap som transformativt. Vår analys har gett oss svar på att alla enhetschefer på Försäkringskassan uppfattar sig själva som transformativa ledare. Vi har även kommit fram till att deras ledarskapsstil spelar en stor roll i hur de bekämpar motstånd som uppkommer genom förändringar inom organisationer. Det vill säga hur de har valt att hantera förändringarna och motstånden i organisationen. Resultatet försäkrade oss om att enhetschefer hade mycket gemensamt gällande sitt ledarskap. Respondenterna använde sig utav samma begrepp såsom kommunikation, lyhördhet och tillgänglighet för att leda genom motstånd vid förändring.
The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) has through the years aimed to support the social security system. The idea is that there should be assistance when needed, such as providing financial security in the event of illness, disability and for families with children. The vision behind this is a society where people can get a chance to feel secure even when life takes an unexpected turn. However, the Social Insurance Agency has received a lot of criticism about their management and their work has been questioned many times. Our aim with this qualitative study is to obtain a greater insight into the leadership of the Swedish Social Insurance Agency and how it is affected by change and resistance. Thus, we chose to interview six head of unit managers who work at the Swedish Social Insurance Agency where they were given the opportunity to speak freely through a semi-structured interview. We felt that this method was the most effective one in order to understand the meaning of leadership during changes and resistance. With the help of our theory, through our analysis, we could find that the managers perceive their leadership as transformative and that they perceive themselves as transformative leaders. We also came to the conclusion that their leadership style plays a major role in how they combat resistance that arises through changes within organizations. That is, how they have chosen to handle the changes and the oppositions in the organization. The result assured us that that unit managers have a lot in common regarding their leadership. The respondents used the same concepts such as communication, responsiveness and accessibility/availability to lead through resistance during change.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Rosenqvist, Joakim. „Samverkan, ett modeord eller leder det till effektivitet? : En kvalitativ fallstudie om kommunal samverkan gällande krisberedskap“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Politisk kommunikation (POL), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19305.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Pas, Anne, und Annica Lindfors. „Ett behov av struktur och ordning, för att det ska bli tryggt och leda till positiva resultat. : En kvalitativ studie om medarbetares behov och reaktioner i organisationsförändringar i offentlig sektor“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78019.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Elin, Franzén. „”Den Frälsare vars födelse julen handlar om ber oss att inte vända bort blicken från människor i nöd.” : en inramningsanalys av svenskkyrkliga ledares medverkan i debatten kring det svenska och europeiska flyktingmottagandet, 2014-2016“. Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339306.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Swedish debate surrounding the Swedish and European welcoming of refugees has during the last couple of years engaged actors from all spheres of society. One of the prominent actors in this debate has been archbishop Antje Jackelén who has contributed with articles on the issue together with members of the church board as well as the other bishops in the Church of Sweden. These articles have been published on the debate pages of four major newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The aim of this research is to study the way leaders in the Church of Sweden frame the welcoming of refugees and asylum seekers in these newspapers between 2014-2016. By using a qualitative frame analysis inspired by a theory of framing used in social movement research (Benford & Snow, 2000) the study will focus primarily on motivational framing, i.e. the way in which authors set out to inspire their audience to take action in a certain issue. In three of the articles collective action frames are identified, in which collective identities are constructed and where the writers stress the importance for people to come together and act towards a more humane way of handling the refugee situation. Another aim of the essay is to study the way in which the Church of Sweden is presented as an actor within the frames used in the articles. The analysis shows how the church is presented as an experienced organisation, driven by the Christian faith to take action in the face of suffering. Finally, the result is analysed through the mediatisation of religion theory, using the concept of three media functions; conduit, environment and language (Hjarvard, 2016). The analysis shows how the newspapers, by publishing the articles, can be interpreted to function as both conduits and environments for the religious information and messages present in the texts. Concerning the third function, media as language, the debate articles are interpreted as living up to the criteria of news value despite the use of religious imagery and language. However, the method and empirical material of this study did not allow for any conclusions regarding how the logic of debate articles have been affecting the way in which leaders in the Church of Sweden debate the welcoming of refugees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Egholt, Ellen, und Hanna Sohlman. „Tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken : En kvalitativ studie om hur svenska kommuner jobbar för att främja tillit“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185092.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

JONSSON, JOHAN R. „Perceived Affordance and Socio-Technical Transition: Blockchain for the Swedish Public Sector“. Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-237533.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Swedish public sector is under constant pressure to improve processes and services through further digitalization. Blockchain is a novelty technology which shows promise of enabling functionalities which are desired within the sector. However, as the technology is still in its infancy, the practical value it could offer the sector remains unproven. In this master thesis, the socio-technical transition of the public sector for adopting blockchain is analyzed using the multi-level perspective framework. The sector is operationalized as an incumbent socio-technical regime and blockchain as a collection of niche innovations. Affordance theory and the multi-level perspective are combined to analyze how the perception of blockchain affects the potential transition pathways. The primary empirical data is gathered through a series of interviews with key individuals from both the Swedish public sector and blockchain community, as well as from attending blockchain events. Secondary data is gathered through the review of various types of literature regarding the topic. The findings of the thesis show that the practical value and functionalities that blockchain offers and that match the needs of the sector are verification, authentication, traceability, automating simple logical functions, and digitizing unique value. The identified conceptual solutions deemed suitable today are: blockchain for identity management, blockchain for data verification, blockchains for property registers of, e.g., vehicles and real estate, and external industry blockchains for improved traceability of, e.g., supply chains and sales records. The thesis also derives recommendations for the public sector indicating that, e.g., active education, revision of regulation, and international cooperation would further a potential transition towards blockchain. It also finds that perceived affordances of a technology in its early stages affect the transition pathways; barriers of entry, number of potential adopting application sectors, the level of coordination, and the available resources for development are influenced by the perceptions.
Svensk offentlig sektor utsätts konstant för påtryckningar gällande fortsatt digitalisering av processer och tjänster. Blockkedjan är en ny teknologi som påvisar potential att kunna tillgodose funktioner önskvärda inom den offentliga sektorn. Dock är teknologin fortfarande i ett begynnande stadie och dess praktiska värde är ännu obevisat. I detta examensarbete analyseras offentliga sektorns potentiella socio-tekniska övergång till att ta blockkedjor i bruk med hjälp av multinivåperspektiv-ramverket. Sektorn operationaliseras som en befintlig socio-teknisk regim och blockkedjor som en samling av nischinnovationer. Görlighetsteori och multinivåperspektivet kombineras för att analysera hur uppfattningen av blockkedjor påverkar de potentiella övergångsvägarna. Primära empiriska data samlas in genom en serie av intervjuer med nyckelindivider från både svensk offentlig sektor och blockkedjegemenskapen, samt även från deltagande i blockkedjearrangemang. Sekundära data samlas in genom en studie av diverse typer av litteratur gällande ämnet. Examensarbetets resultat påvisar att det praktiska värdet och funktionaliteterna som blockkedjor tillgodoser och som passar med offentliga sektorns behov är verifikation, autentisering, spårbarhet, automatisering av simpla logiska funktioner, samt digitalisering av unika värden. De identifierade konceptuella lösningarna som bedöms lämpliga i dagsläget är: blockkedja för identitetshantering, blockkedja för dataverifikation, blockkedjor för egendomsregister, t.ex. för fordon och bostäder, samt externa industriblockkedjor för förbättrad spårning, t.ex. av försörjningskedjor och försäljning. Examensarbetet härleder även rekommendationer till offentliga sektorn, innefattande exempelvis aktiv utbildning, revision av reglementen, samt internationellt samarbete. Resultaten påvisar även att den uppfattade görligheten av en teknologi i ett tidigt stadie av innovation påverkar övergångsvägarna in i en regim. Detta genom att uppfattningarna influerar inträdesbarriärer, antalet potentiella applikationssektorer, koordinationsnivån, samt mängden tillgängliga resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Oreland, Erik. „Autonomireformen : Kollegialt styre och linjestyrning, kan reformen leda till akademisk segregation mellan institutioner?“ Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148919.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In 2011 the Swedish government implemented the autonomy reform, which was a legislative change regarding the administration of the institutions of higher education. The aim was to enhance the autonomy of the universities within the framework of the current ruling authority or agency. Collegiality and academic freedom in research and teaching has long been a central norm within the academy. The justification for the autonomy reform proclaimed that if Sweden should have world class institutions for higher education it demands greater autonomy for the universities to manage and frame their internal organisations. The practical implications of the deregulation was generally greater independence regarding administration, teaching positions and the content of education. The institution of collegiality is a natural part of the historic evolution of the universities and a potential increasing marginalisation of the scientific process is a highly relevant issue in political science and administration research. There are some comprehensible effects of the reform that can be identified today. They are clear but very differentiated between institutions. A group of older universities, with a longer tradition and legacy, have mostly kept their old organisations while another group has made vast changes in their organisational structures at the cost of collegiality. Hierarchical administration have increased and affirmative collegial mandates have been transferred to individual actors within the organisation. This divergence between universities is potentially problematic because the common denominators have significant connections to the institutions historical and present quality and prominence. The purpose of this essay is to investigate, from a policy perspective, whether the content and consequences of the autonomy reform are problematic in connection to the universities differing valuation of collegiality as a component in academic prosperity. The analysis indicates that the organisational differences could lead to a widened gap between the universities in terms of quality, prestige and knowledge production. This due to weakened policy instruments that safeguards traditional and proven academic organisational methodology. The consequences of the differing responses to the deregulation can thus lead to a segregation between institutions instead of their convergence, which does not comply with the explicit ambition of a world class and equality driven sector of higher education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Offentlig ledare“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an