Thematische Bibliographien / Offentlig ledare

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Berichte der Organisationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Offentlig ledare“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 24. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Offentlig ledare" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Offentlig ledare"

Glerup, Cecilie, und Ursula Plesner. „Ledelseskommunikation på tværs af styringsparadigmer“. Public Governance Research 2 (17.05.2017): 44–58. http://dx.doi.org/10.22439/pgr.v2i0.5335.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Der har gennem de seneste år været stort fokus på kommunikation i den offentlige sektor. Kommunikation er blevet en organisatorisk og institutionel betingelse for offentlig ledelse, der fylder som opgave i den offentlige leders daglige arbejde. Denne artikel anskuer sproget som aktivt medskabende af den kontekst, hvori det indgår. Den undersøger relationerne mellem offentlig ledelseskommunikation og styringsparadigmer såsom New Weberian State, New Public Management og New Public Governance, fordi disse kan anskues som de sociale kontekster, kommunikationen skal virke i. Artiklen er baseret på kvalitative forskningsinterviews med offentlige ledere fra forskellige sektorer; undervisning, ældrepleje, politi, psykiatri, planlægning m.m. Analysen anskueliggør hvordan ledernes kommunikation formes af og er med til at forme forskellige typer styring: bureaukrati, New Public Management og New Public Governance. I alle disse kontekster beskrev lederne forskellige udfordringer med at mobilisere interesse, hvorfor vi konkluderer, at offentlige lederes kommunikation fra denne artikels perspektiv er et konstant mobiliseringsarbejde, og ikke blot et værktøj til at løse konkrete problemer. Et blik på kommunikation og styringsparadigmer fortæller os således, at offentlige ledere har brug for at kunne arbejde analytisk og strategisk med at skabe opmærksomhed om og engagement i en mængde sammenhænge via 1) en formel juridisk og økonomisk retorik, 2) en visionær og historiefortællende praksis og 3) eksperimenterende og lokale dialoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Forsberg, Peter, und Evald Bundgård Iversen. „Skaber ledere af idrætsanlæg offentlig værdi?“ Forum for Idræt 34, Nr. 1 (06.06.2019): 48–71. http://dx.doi.org/10.7146/ffi.v34i1.114999.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denne artikel undersøger otte ledere af idrætsanlægs skabelse af offentlig værdi med baggrund i Ledelseskommissionens anbefaling om, at offentlige velfærdsinstitutioner skal sætte borgerne først og skabe værdi for hele lokalsamfundet. Artiklen anvender Moore’s (1995) teori om offentlig værdiskabelse til at undersøge, hvordan lederne i anlæggene italesætter anlæggets vision om værdiskabelse, samt hvilke handlinger lederne tager for at nærme sig visionen. Artiklen viser, at lederne har intentioner om at skabe værdi for idrætsforeninger og borgere bredt set, men at lederne operationelt fokuserer på idrætsforeningerne. Intentionerne om også at have fokus på borgere bredt set, fortaber sig i de daglige driftsopgaver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pedersen, Anne Reff. „Organisatorisk forandring som hverdagsinnovation - Entrepreneurial myte eller en offentlig værdi?“ Public Governance Research 1 (29.04.2015): 15–28. http://dx.doi.org/10.22439/pgr.v1i0.4780.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Planlagt forandring i en public governance kontekst handler ofte om at skabe offentlig værdi, og en måde at prøve at gøre dette på, er at fokusere på hvordan innovativt arbejde i de offentlige organisationer løser hverdagens problemer i samarbejde mellem borgere, professionelle og ledere. Denne artikel beskriver forskellige studier af offentlig innovation, for at belyse hvordan organisatorisk hverdagsinnovation kan ses som et grundvilkår i den offentlige sektor. Innovation er således ikke en ny måde at organisere på i den offentlige sektor og artiklen forsøger at aflive myten om at innovation kommer fra den private sektor. Derimod argumenteres for at den offentlige sektor i sin hverdag er innovativ og dette demonstreres via forskellige studier. Artiklen beskriver endvidere, hvordan organisatorisk hverdagsinnovation skal skabe mening og involvering for de professionelle i den offentlige sektor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Brødsgaard, Marie-Louise Frølich, Caroline Howard Grøn, Mette Dalgaard Nielsen und Heidi Houlberg Salomonsen. „Afklaring af ledelsesrum mellem politikere og embedsmænd: Hvordan og hvor meget?“ Public Governance Research 2 (17.05.2017): 1–25. http://dx.doi.org/10.22439/pgr.v2i0.5333.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

”Du afklarer dit ledelsesrum med den politiske leder.” Sådan lød den første anbefaling i kodekset for god offentlig topledelse i Danmark, da det blev udformet i 2005. Kodekset blev præsenteret som et forsøg på at gøre det klart, hvad der kendetegner ”forudsætning[erne] for at løfte de udfordringer, som den offentlige sektor står overfor i dag og i fremtiden” (Forum for Offentlig Topledelse 2005, 6). Der er nu gået 10 år, og i denne artikel afdækkes om afklaring af ledelsesrum faktisk er blevet et væsentligt element i samspillet mellem politikere og topembedsmænd. Artiklen er baseret på en spørgeskemaundersøgelse foretaget i foråret 2015. Centrale spørgsmåler, hvordan opgaver fordeles mellem topembedsmænd og politikere, hvor enige disse aktører er om ledelsesrummet,hvor ofte de diskuterer ledelsesrummet og endelig hvilken betydning organisationens omgivelser har for ledelsesrummet. Artiklen konkluderer, at ledelsesrummet langt fra altid afklares, men samtidig oplever størsteparten af de adspurgte ledere, at der er enighed mellem offentlige ledere og politikerne om ledelsesrummet. Samtidig ser vi, at omgivelsernes stabilitet spiller en væsentlig rolle i kommunerne. Her ser vi, at ustabile omgivelser medfører en større enighed mellem offentlige ledere og politikere om rollefordelingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Aspøy, Arild. „Overraskende offentlige ledere“. Stat & Styring 29, Nr. 02 (29.05.2019): 20–21. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2019-02-09.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Skovgaard, Thomas. „Rejsen gennem ingenmandsland — eller kunsten at være (mellem)leder i forbindelse med organisatorisk transition1“. Tidsskrift for Arbejdsliv 8, Nr. 4 (01.12.2006): 62. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v8i4.108594.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I det, som er blevet kaldt Strukturreformens anden bølge, der ruller fra 2007, tages der for alvor livtag med den konkrete håndtering af reformens krav om bedre, billigere og mere gennemskuelig offentlig opgaveløsning (Pedersen 2004). Hvor hurtigt, hvor godt og hvordan denne proces kommer fra start afhænger meget af den måde offentligt ansatte og deres nærmeste ledere får afsluttet den 'gamle verden', skabt mening om den nye og udstukket veje for fremtiden. På den baggrund er artiklens fokus en bestemt relation, nemlig den mellem medarbejdere og de nærmeste ledere i en bestemt fase af en omfattende organisatorisk forandringsproces, nemlig transition. Med udgangspunkt i såvel forsknings- som mere populærvidenskabelig litteratur samt den mængde af udredningsmateriale mv., der udgives af eksempelvis Kommunernes Landsforening (KL), vil det blive belyst, hvordan netop denne relation i netop denne fase kan fremme eller hæmme Strukturreformens videre forløb.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Thygesen, Niels. „Gaveøkonomi – en vej til ny velfærdsværdi“. Samfundslederskab i Skandinavien 36, Nr. 1 (17.02.2021): 26–51. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i1.6165.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Som forskeren i offentlig ledelse, Mark Moore, udtrykker det: ”Offentlige ledere er hverken bogholdere eller martyrer. I stedet er de bestilt af samfundet til at eftersøge velfærdsværdi (’public value’)”. I det lys bidrager artiklen med et teoretisk-illustrativt bud på, hvordan en ny og lovende gaveøkonomi kan bidrage væsentligt til vores velfærd i betydningen at ’færdes vel’. Gaveøkonomi er en økonomisk udveksling, der skaber velfærdsværdi gennem relationer, dvs. hvor hver part får adgang til det, som andre giver (gaver), ved selv af give (gengave). Som sådan udgør gaveøkonomien et andet medie for udveksling end penge, som skaber velfærdsværdi gennem adskillelse. Budskabet er, at vi ikke blot skal være opmærksom på, at pengeøkonomiens adskillelsesmaskine faktisk kan stå i vejen for velfærd. Vi skal også være opmærksom på, at gaveøkonomien kan skabe velfærdsværdi, som er pengeøkonomien overlegen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hagedorn-Rasmussen, Peter, Jeppe Højland und John Storm Pedersen. „Strukturreformens konsekvenser for ledere og medarbejdere“. Tidsskrift for Arbejdsliv 8, Nr. 4 (01.12.2006): 10. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v8i4.108588.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artiklen sætter fokus på de udfordringer strukturreformen stiller ledere og medarbejdere i offentlige driftsinstitutioner overfor. Der tages afsæt i strukturreformens intentioner om at skabe bedre og billigere løsninger. I artiklen præsenteres to scenarier for udviklingen af offentlige institutioner. Scenarierne implicerer både krav og muligheder for ledere og medarbejdere, som bliver be lyst gennem tre cases. Desuden belyses hvordan ledere og medarbejdere kan forme udviklingsretningen. Konklusionen peger på, at ledere og medarbejdere kan få større indfl ydelse på ud viklingsprocesserne end det er tilfældet i dag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hansen, Kristian Rune, und Søren Voxted. „Ledere i første række“. Tidsskrift for Arbejdsliv 14, Nr. 4 (01.12.2012): 68–83. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i4.108920.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Offentlige førstelinjeledere befinder sig i stigende grad i et krydspres af forventninger til den lederrolle, de skal udfylde. På den ene side presset af New Public Management-bølgens forventninger om professionelle ledere på alle ledelsesniveauer, også i første linje. På den anden, af forventning om stor faglig indsigt fra medarbejdersiden, hvor der ofte er krav om omfattende indsigt i selve driften, samt en evne til at besvare faglige spørgsmål og løse faglige problemstillinger. I den følgende artikel vil vi på baggrund af et observationsstudie af 50 offentlige førstelinjelederes dagligdag, diskutere og kvalificere et bud på en lederrolle, der omfatter både en høj grad af professionel ledelse og samtidigt har stor faglig og driftsmæssig indsigt-hybridlederrollen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wadel, Carl Cato. „Samhandling i delt ledelse og profesjonalisering av ledelse“. Tidsskrift for Arbejdsliv 19, Nr. 3 (01.08.2017): 46–64. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v19i3.109065.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikkelen retter fokus mot ledere som praktiserer delt ledelse i form av et samlederskab. Den bidrar til vår forståelse av hva ledelse er som praksis ved å se nærmere på hvordan ledere som deler en lederposisjon, samhandler med hverandre og får til å utøve ledelse sammen. En analyserende beskrivelse av et samlederskap fra en offentlig etat i Norge danner grunnlaget for å drøfte samhandlingen mellom ledere vil kunne bidra i forhold til en profesjonalisering av ledelse og utvikling av ledelse som profesjon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Offentlig ledare"

Hedin, Jenny. „Höga ledarpositioner för kvinnor inom offentlig sektor“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-884.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Edlund, Ida, und Emelie Parkman. „Motivationsfaktorer i arbete. : En jämförelse mellan ledare, medarbetare och sektorer på arbetsmarknaden“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100380.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Golander, Anton, und Benjamin Blom. „Drivkraft och hinder : En studie om förändring av styrmetod i en offentlig organisation“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176579.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hägglund, Sari, und Anna Werner. „Från ledare till chef : enhetschefer i kommunal äldreomsorg om förändringen av sin yrkesroll“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lindqvist, Victoria, und Angelica Koskinen. „Chefsstöd – nyckeln till goda ledare? : En studie om kommunala chefers upplevelser av chefsstöd och hur det kan bidra till utveckling av ledarskapet“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100379.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun. Av resultatet framgår det att cheferna upplever brist på administrativt stöd, främst cheferna med stort antal underställda. De upplever även begränsade resurser men anser att personalavdelningen levererar bra stöd i de handfasta hårda personalfrågorna som cheferna vill ha hjälp med. Vidare framkommer det att stöd i mjuka personalfrågor snarare sker inom den egna verksamheten och att personalavdelningen endast kan bistå med utbildningar för utveckling av ledarskapet. Personalavdelningen bör även tydliggöra sin roll och definiera hur ett gott ledarskap ska tolkas, då resultatet visar många olika definitioner. Genom avlastning i administrativa uppgifter kan personalavdelningen skapa förutsättningar för cheferna att utöva ett gott ledarskap utifrån målsättningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sjöbom, Johan, und Simon Beauregard-Camp. „Populistiska ledare i Latinamerika : En undersökning kring Hugo Chavez och Evo Morales valvinster“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8355.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lingmarker, Deckeman Evelina, und Zehra Köylüoglu. „Arbetsmotivation utifrån ett ledarskapsperspektiv : En kvalitativ studie om hur ledare verkar för att motivera sina medarbetare till ett högt arbetsengagemang i offentlig sektor“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41255.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftade till att skapa förståelse för ledarnas föreställningar om vad de anser påverkar medarbetarnas motivation inom den offentliga sektorn utifrån frågeställningarna “Vilka föreställningar har cheferna om vilka faktorer som påverkar medarbetarnas motivation?” samt “Hur anser ledare att de kan motivera sina medarbetare?”. Metoden i studien grundar sig på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. För empiriinsamling genomfördes sex intervjuer med personer som har eller haft en ledarbefattning inom offentlig sektor. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare studier om arbetsmotivation samt klassiskt etablerade teorier i form av Självbestämmandeteorin, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman & Oldhams arbetsdesignteori. Resultatet visade att det främst är den inre motivationen cheferna anser vara motivationsskapande. För att motivera medarbetarna fokuserar de således på att stimulera inre motivationsfaktorer hos medarbetarna. Beroende på vilka föreställningar de hade kring vilka faktorer som var mest motiverande kunde det variera vilka motivationsverktyg de fokuserade mest på. De mest framträdande motivationsverktygen cheferna använde sig av var bekräftelse/beröm samt en ständig dialog med sina medarbetare.
This study aimed to create an understanding of leaders perception of what they believe affects the employees motivation in the public sector based on the questions “what ideas do managers have about what factors affect their employees motivation?” and “how does the leaders think that they can motivate their employees?”. The method on this study is based on a qualitative method with an approach of semi-structured interviews. For the empirical data collection, six interviews were made with people who have or had a leader position in the public sector. The theoretical frame for this study was based on the Self-determination theory, Herzberg's two-factor theory and Hackman & Oldham's job characteristics model. The result showed that it is primarily the internal motivation that managers consider to be motivational. To motivate employees, they focus on stimulating internal motivational factors among employees. Depending on their perceptions of which factors were most motivating, it could vary which motivational tools they focused most on. The most prominent motivational tools that the managers used were affirmation, praise and as well as constant dialogue with their employees.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Persson, Sandra, und Karlsson Yvonne Thelin. „Det idealiska ledarskapet : En kommunal studie ur ett medarbetarperspektiv“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20535.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap. I dag bedrivs det till största delen ett chefskap i kommunen och inte ett ledarskap. Att vara chef är en formell roll som utgör grunden för möjligheten att utföra ett ledarskap, men det är inget som följer automatiskt. Ledarskapet är något som förvärvas genom att det skapas en god relation till medarbetarna som bygger på genomtänkta etiska värderingar. Studien visar att ledarskapet är något som måste förbättras för att medarbetarna ska känna motivation och arbetsglädje.Vi diskuterar även framtidens kommunala ledarskap och ser vad cheferna bör reflektera över för att nå ett lyckat chefskap.
Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jalal, Ahmed. „Hur chefer motiverar sina anställda“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23519.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här uppsatsen kommer jag förklara med hjälp av kvalitativa intervjuer hur chefer i den offentliga verksamheten motiverar sina anställda. Med hjälp av teorin som behandlar forskning om motivation och andra motivationsfaktorer som till exempel belöningssystem och feedback att visa i analysen vad arbetsledares bästa sätt att motivera sina anställda. Detta kommer sedan avslutas med en slutdiskussion där jag kommer fram till vilka slutsatser somjag kommit fram till. Slutsatsen visar att chefer i de offentliga verksamheterna mycket förlitar sig på humana relationer med sina anställda. Man menade att man har gått ifrån New public management-eran och nu satsar det istället mer på tätare relationer med anställda. De visar även att belöningssystem inte har en stor plats i offentliga verksamheter. Det beror för det första på att man inte har råd med belöningssystem, men även att man tycker det inte leder till ökad motivation. En stor majoritet av cheferna argumenterade istället för feedback och att det är en arbetsledares största verktyg för ökad motivation.
This study is about motivation and how leaders in public management motivate their employees. This essay is mainly done to show what kind of leaders. In this essay I will explain with the help of qualitative interviews how managers in the public sector motivates their employees. With the help of the theory that deals with research on motivation and other motivators such as reward systems and feedback to display in the analysis what the supervisor's the best way to motivate their employees. This will then conclude with a final discussion where I come to the conclusions that I have reached. The conclusion shows that managers in government activities much rely on human relationships with their employees. They argued that it is gone from New Public Management era and are now focusing instead on closer relations with employees. They also show that the reward system does not have a big place in the public sector. It depends firstly on not afford reward system, but also because they think it does not lead to increased motivation. A large majority of the managers argued instead for feedback that there is a supervisor's main tool for increased motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Eriksson, Natalie, und My Stoltz. „"Konflikter bidrar till en levande verksamhet" : En kvalitativ studie om ledarskapets inverkan vid konflikthantering i privat och offentlig äldreomsorg“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44529.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns “leadership/leadership styles”, “conflict management”, “to be active in the private/public elderly care”. Social workers often choose to work as a manager in private and public elderly care. The work as a manager is demanding with pressure from several/different parties and the manager faces new challenges. Conflicts are one challenge that mangers faces, and conflicts can be a sensitive topic. The study deals with the complexity that managers in the private and public elderly care faces, mainly based on the leadership role in conflict management. The results show that the interviewees leadership in this study, for the most part can be linked to the situational leadership style, which means that managers believe that leadership adapts to any situation that arises. They also experienced that the private elderly care has higher demands and that there is a bigger responsibility on the individual manger than it is in the public elderly care. There are many different support functions in the public elderly care that managers have the opportunity to take help from daily, that opportunity does not exist in private elderly care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Offentlig ledare"

Thygesen, Niels. Tillid på bundlinjen: Offentlige ledere går nye veje. København: Gyldendal, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Man har topplon: En studie av loner for kvinnor och man i ledande stallning i privat och offentlig sektor. SCB forlag [distributor], 1993.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

centralbyrån, Sweden Statistiska, Hrsg. Man har topplön: En studie av löner för kvinnor och män i ledande ställning i privat och offentlig sektor. [Stockholm]: Statistiska centralbyrån, 1993.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Offentlig ledare"

Hellström, Lisa, und Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!