Dissertationen: „Och utomhuspedagogik“

1

Ilunga, Skantz Silvie. „Utomhuspedagogik : Lärares tankar och erfarenheter av utomhuspedagogik“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40466.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method. Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors. Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors. Interviews and observations have been done. My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent? Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Persson, Margareta. „Utomhuspedagogik : Pedagogers tankar och uppfattningar om utomhuspedagogik“. Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1680.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Through a quantitative examination, 26 pedagogies in the pre-school activity answered a few questions in an enquiry about outdoor education. The purpose with this examination was to find out what pedagogies think and apprehend about outdoor education, and also if the "education plan" is in their minds during outdoor activities and if they see them self´s as competent in nature studies. They have also answered questions whether they think that they have good outdoor environment that stimulates children´s development and learning and if there´s any forest that they visit on regular basis.

The pedagogies think that during time spent outdoor, it´s the motor skills that are best developed. All of the pedagogies mentioned above think that they need to get more educated in nature studies and also that pedagogies attitude towards time spent outdoors affect the children. They do not think about the goals and intentions of the "educations plan" all the time. They think that it is important to teach the children to take care of the nature and it´s circulation. The yard is described as stimulating, big and open and there´s also a forest nearby that they visit regularly. About half of them that participated in this examination could see themselves working in an outdoor pre-school.

Keywords: Outdoor education, pedagogies, nature study, education plan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Holmkvist, Lena, und Danijela Borojevic. „Utomhuspedagogik : Hälsa och lärande“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24454.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Brzezinski, Anna, und Granberg Elin Frank. „Utomhuspedagogik och naturvetenskap – inlärnings- och hälsoeffekter“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40717.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kunskapsöversikt inriktar sig mot utomhuspedagogik i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur utepedagogik och regelbunden utevistelse påverkar elever både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Sökningar som gjordes skulle dessutom belysa fördelar med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap. Detta undersöktes genom att söka efter artiklar och studier som visar hur elever eventuellt påverkas både positivt och negativt. Sökmotorer som användes var: SwePub, ERIC, ERC, Google samt diverse olika böcker.Arbetet har två fokusområden: kombinerad utomhuspedagogik och naturvetenskap samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers kunskapsutveckling, deras inlärning och vilka hälsoeffekter det finns med utomhuspedagogik och utomhusvistelse. Totalt valdes 9 artiklar ut som noga analyserats och som besvarade frågeställningarna. Resultatet tyder på att utomhuspedagogik och utevistelse ger en positiv effekt på elever både ur ett hälsoperspektiv och ur ett inlärningsperspektiv. Rapporter visar även på att utomhuspedagogik i samband med naturvetenskapliga ämnen ger eleverna en bättre inlärningsförmåga och ett större intresse för natur och miljö. Vidare beskrivs dock vikten av att eleverna måste ha tillgång till en hälsosam natur som inte är förorenad. Studier visar hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever att utvecklas men även hur deras hälsa kan förbättras. Bättre förståelse är viktigt för en ökad inlärningsförmåga, mindre halter av stresshormoner påverkar denna förståelse samt bidrar till bättre koncentrationsförmåga. Det har dessutom visat sig att konflikter mellan elever har kraftigt minskat vilket gör att man även vinner i det sociala perspektivet. Högre studiemotivation och självkänsla är andra faktorer som tas upp i artiklar som betydelsefulla. Det kommer fram att likaledes elever med intellektuella funktionsnedsättningar behöver utomhuspedagogik för sin utveckling och delaktighet. Det framgår även att det finns konsekvenser med en dålig natur som exempelvis alla avgaser och partiklar som finns i luften. Barnen blir oftare allergiska, utvecklar luftvägsinfektioner och dessa konsekvenser kan man tyvärr inte eliminera eftersom de uppkommer på grund av DNA-förändringar. Arbetet lyfter även fram hur försämrade resultat i naturvetenskapliga ämnen kan vara en konsekvens av bortglömda eller kraftigt minskade utomhusaktiviteter. Därefter diskuteras hur naturupplevelse bidrar till ökad förståelse och lust för lärande, samt lyfter fram relevansen av utomhuspedagogik hos elever i de yngre åren, samt historiskt.Slutsatsen blev att det inte hittades några negativa aspekter med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap endast fördelar. Det framgick även vilka fördelar eleverna fick utav denna kombination i form av bättre förståelse för naturen, aktivering av alla sinnen, förbättrad hälsa, minskad stress, högre studiemotivation osv. Vad som däremot framkom var vikten av tillgång till en hälsosam natur som inte innehåller en massa föroreningar då detta har en negativ effekt på elevers hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Cederholm, Sara, und Sofie Svensson. „Möjligheter och hinder med utomhuspedagogik“. Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2296.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet.

Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Contreras, Silvia, und Eva Olsson. „Utomhuspedagogik i förskolan och skolan“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10109.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Soppela, Bojana. „Utomhuspedagogik : En studie om förskollärarnas förhållning till och arbete med utomhuspedagogik“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16528.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract The purpose of this paper is to investigate teachers´attitudes to and work with outdoor education in preschool. The aim is also to identify the opportunities and barriers that exist to conduct outdoor education. In my research I have interviewed six preschool teachers in a medium sized municipality, where five of the teachers worked in the suburbs to the Big City and one teacher worked in the downtown Big City. All respondents in the study were in favor of conducting outdoor education. The respondents claimed that it promoted children´s health and motor skills. The result also shows that the teachers saw a great opportunity for learning related to outdoor education, by using the resources of nature. A major advantage of outdoor education was considered in the fact that different subjects could be integrated in an outdoor environment. The result also shows that the conditions and circumstances of the preschool outdoor environment varied in the different preschools. Another obstacle that emerged from the study was that some children lacked proper clothing for outdoor education. This was, according to the respondents, due to the carelessness of the parents, but in some cases also in varying economic relations. However other theories that teachers would be afraid to engage in outdoor education due to uncertainty, that the kids don´t want to go out and that outdoor education is only about science, was proven wrong. My conclusions are that teachers have a positive approach to outdoor education and that they have strategies for how outdoor education should be conducted. It is concluded that the main obstacle for conducting outdoor education is that children lack proper clothing. Although the preschool teachers felt that outdoor education leads to learning, my conclusion is that it´s impossible to answer if and when learning takes place, if it takes place outdoors in the preschool outdoor environment, indoors or outside the preschool altogether.
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och strategier med utomhuspedagogik inom förskolan. Syftet är vidare att se vilka möjligheter och hinder det finns för att bedriva utomhuspedagogik. I min undersökning har jag intervjuat sex förskollärare i en medelstor kommun, där fem pedagoger arbetade ute i förorten till Storstaden och en pedagog arbetade i centrala Storstaden. Samtliga respondenter i studien var positivt inställda till att bedriva utomhuspedagogik. Respondenterna ansåg att det främjar barns hälsa och motoriska utveckling. Pedagogerna såg en stor möjlighet till lärande i samband med utomhuspedagogiken, med hjälp av det naturen har att erbjuda. En stor fördel med utomhuspedagogiken ansågs vara att de olika läroämnena kunde integreras i utemiljön. Resultatet påvisar även att förutsättningar och förhållanden i förskolans utemiljö varierade på de olika förskolorna. Ett annat hinder som framkom i studien var att vissa barn saknade rätta kläder för utomhuspedagogik. Detta berodde enligt respondenterna på slarv från föräldrarna, men i vissa fall även på varierande ekonomiska förutsättningar. Däremot vedergälldes andra teorier som att pedagoger skulle vara rädda att bedriva utomhuspedagogik pga. osäkerhet, att barnen inte vill gå ut och att utomhuspedagogik endast handlar om naturorienterande ämnen. Mina slutsatser är att pedagogerna har en positiv syn till utomhuspedagogik och att de har strategier för hur utomhuspedagogik ska bedrivas. Slutsatsen är även att det största hindret för att bedriva utomhuspedagogik är att barnen saknar rätta kläder. Även fast pedagogerna ansåg att utomhuspedagogiken leder till ett lärande är min slutsats att det inte går att besvara om och när ett lärande sker, om det sker utomhus i förskolans utemiljö, inomhus eller utanför förskolan helt och hållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Lyrstrand, Malin. „Utomhuspedagogik : Några tankar om utomhuspedagogik och utevistelsens betydelse för barns välbefinnande“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30986.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper. Resultatet visar också att fritidspedagogerna anser att utomhuspedagogik är relevant för barns hälsa och välbefinnande, men deras tankar kring detta är delade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Fröding, Simon. „Utomhuspedagogik inom de samhällsorienterade ämnena : Grundskolelärares tolkning och användning av utomhuspedagogik“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25557.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur utomhuspedagogiken kan användas inom de samhällsorienterade ämnena samt hur grundskolelärare ser på begreppet utomhuspedagogik.I skolans läroplan Lgr11 finns inte begreppet utomhuspedagogik med och en undervisning i utomhusmiljöer nämns endast på ett ställe inom kursplanerna för de samhällsorienterade ämnena. För att få en bättre bild av hur arbetet med utomhuspedagogik kan tillämpas inom ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap kändes det också viktigt att undersöka hur lärare tolkar på begreppet. Vidare undersöktes också fördelar som lärare uppmärksammat genom sin undervisning.Sökning av forskning inom ämnet har visat att det finns relativt lite forskat kring utomhuspedagogik inom de samhällsorienterade ämnena. I resultatet presenteras dock tydliga förslag på hur undervisningen skulle kunna planeras och genomföras i en utomhusmiljö. Vidare lyfts också flera fördelar som man direkt kan koppla till mål och riktlinjer som finns i kursplanen för respektive ämne. Utomhuspedagogiken kan med andra ord ha en viktig plats inom undervisningen i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap.

so

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Nordh, Sandra, und Emelie Gårdhagen-Widelund. „Utomhuspedagogik i förskolan : Fem förskollärares resonemang om utomhuspedagogik“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15677.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Engström, Madeleine. „Utomhuspedagogik och elevers lärande : En studie om två skolor som arbetar med utomhuspedagogisk profil“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30792.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Leiegård, Eva. „Föräldrarnas insikt och intresse i miljö- och utomhuspedagogik“. Thesis, Linköpings universitet, Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75975.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Sandberg, Malin. „Utomhuspedagogik : En studie om utomhuspedagogik i samspel med svenska“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1284.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract

This study deals with outdoor education together with Swedish language teaching. In my future profession as a teacher I want to be able to offer my pupils varied, discovering and exploring lessons focused on nature. The aim of this study is to throw light upon outdoor teaching, hoping that more people will discover nature as the right place to learn.

In my study I have asked these questions:

• What is outdoor education?

• How can Swedish be taught out of doors?

• Why is this method a good complement to the traditional teaching in the classroom?

With these questions in wiev I made three qualitative interviews with teachers with different backgrounds. In addition I have planned, taught and evaluated the lesson that is the basis of the result.

Outdoor education should be given increasing time in school and be used as a complement to the traditional teaching in the classroom. The outdoor environment can offer a thematic and comprehensive method where the experience is the foundation for life-long learning. Nature is the best book for all school subjects and in this study Swedish occupies a special area in the boundless classroom that nature offers.

Keywords: Outdoor education, Swedish, learning to read and write, lesson

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Innala, Loida. „Utomhuspedagogik : Pedagogernas förhållningsätt och praktiska arbete“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38201.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Globalization and technology advancement has brought both benefits and dilemma to our society. It has vastly revolutionized the lifestyle of the individual and made children spend more time in front of the television and with their gadgets, compared to the lifestyle fifty years ago. Corollary to the alarming effects of technology on children’s behaviour, social development and health, outdoor pedagogy has gained popularity in schools and preschools in Sweden. Outdoor pedagogy addresses the increasing need to encourage children to lead a healthy and sustainable lifestyle. However, the potential of outdoor pedagogy remains either unutilized or not fully realized in Swedish preschools. The purpose of this paper is to analyze how preschool pedagogues in two rain or shine-preschools think about outdoor pedagogy and how their perspectives influence the way they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy in the investigated preschools? What learning tools are being implemented by the pedagogues of rain or shine-preschools to advance outdoor pedagogy? What strategies are used by the pedagogues in order to handle the challenges in advancing outdoor pedagogy? A qualitative method is used in this study where data is collected through interviews and observations. The study is carried out in two rain or shine-preschools within Stockholm with four informants that agreed to participate in the study. A sociocultural perspective, John Dewey’s progressivism and “learning by doing” are drawn from, to interpret the collected data. This study came into the conclusions that the pedagogues’ show awareness of the positive benefits of the outdoor pedagogy. The study also shows that the prerequisites for a good quality of an outdoor pedagogy emanates from the pedagogues’ interest, experience, education and role as a child’s co-discoverer, co-existent individual, co-actor and co-thinker. Attaining the goals in lesson plan for preschools is regarded by the pedagogues as significant in formulating their daily activities where natural resources are being utilized. Competency in outdoor pedagogy, innovativeness, spontaneity and flexibility are therefore considered an advantage due to the demanding factors affecting outdoor pedagogy like shortage of workforce in preschool, fluctuating weather conditions and other factors affecting the child’s behaviour.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Johansson, Marcus. „Utomhuspedagogik i matematik : hinder och möjligheter“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25343.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetet baseras på vad lärare ser för hinder samt möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik i matematik. Vilka fördelar eller nackdelar som finns med metoden och vilken nytta eleverna kan få av utomhuspedagogik i matematik. Syftet med denna undersökning är att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare upplever hinder och möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik inom matematik i årskurserna 4-6. Metoden som har använts för att utföra undersökning är kvalitativa intervjuer som senare har transkriberats och analyserats för att få ett resultat som besvarar undersökningens syfte samt frågeställningar. Resultatet från studien visar att lärarna själva är hindren men även möjligheten för om utomhuspedagogik används inom matematiken. Även om resultatet visar att eleverna tycker att utomhuspedagogik i matematik är roligt samt skapar förståelse för matematiken är det inte alla lärare som använder sig av det, vissa använder det inte alls. Resultatet visar att utomhuspedagogik i matematik har sina hinder men att de framförallt konstrueras av läraren medan en mer positiv inställning till utomhuspedagogik kan generera förståelse för matematikens existens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Ivarsson, Annika, und Ida Holmbro. „Utomhuspedagogik i förskolan möjligheter och hinder“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31722.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan – möjligheter och hinderFörfattare: Annika Ivarsson och Ida HolmbroSyftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhåller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville även få en bild av hur de upplevde sin miljö på gården och utemiljön i närområdet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi läsa att barnen bör ha möjlighet till att leka både inomhus och utomhus. De ska även ha möjlighet att ha aktiviteter i naturmiljö och planerad utemiljö. För att få svar på våra frågor gjorde vi kvalitativa intervjuer på två förskolor, med tre pedagoger på varje förskola. Resultatet visade att alla intervjupersoner var positiva till att bedriva utomhuspedagogik, men de såg även att det fanns en del hinder med att bedriva verksamhet ute med barnen. Det största problemet för pedagogerna var att barnen inte hade rätt ytterkläder och skor för att vistas utomhus och även att barngrupperna var för stora och pedagogerna för få. Möjligheterna var fler och pedagogerna såg många positiva effekter med att gå ut. De menade bland annat att antalet konflikter minskar, hälsan stärks och den sociala utvecklingen främjas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Nordlund, Ann-Sofie, und Ulrika Jonsson. „Vad kan begränsa utomhuspedagogiken i verksamheten? : -Åtta lärares erfarenheter, inställningar och uppfattningar om utomhuspedagogik“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34385.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Forskningen tyder på att det är fördelaktigt med utomhuspedagogik på många vis för eleverna. Men som vi uppmärksammat så har flertalet lärare oftast sin undervisning inomhus och utnyttjar inte utomhusmiljöns potential för att stärka upp teorin med praktik. Studiens syfte är att medverka till kännedom om vad som styr användandet av utomhuspedagogik. Studien är byggd på intervjuer med åtta stycken lärare undervisande i fritidshem, förskoleklass och grundskola. Resultatet av intervjuerna visar på olika hinder som kan påverka utomhuspedagogiken. Exempel på hinder kan vara lärarens inställning och erfarenhet av att undervisa utomhus, tidsbrist, skolans inställning och utformningen av utomhusmiljön. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till forskningen med kunskap om de hinder som lärarna ser för användandet av utomhuspedagogik. Detta kan medvetandegöra att det kan behövas ett erhållande av olika medel så att hindren som idag finns kan minimeras. I sin tur kan det medverka till att utomhuspedagogikens praktiserande i framtiden kan komma att bedrivas i större omfattning än idag i skolsammanhang.

Godkännande datum: 2018-06-10

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Mårtensson, Moa, und Therese Skärberg. „Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola : Utomhuspedagogiken och hållbar utveckling blir ett“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35226.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020). Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Olsson, Einarsson Anna. „Lärare och elevers erfarenheter av utomhuspedagogik : En litteraturstudie om lärare och elevers erfarenheter av utomhuspedagogik i matematik“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25531.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad lärare och elever har för erfarenheter inom utomhuspedagogik. För att besvara denna studies syfte och frågeställning har jag använt mig av metoden systematisk litteraturstudie. Genom att använda mig av denna metod har aktuell och vetenskaplig forskning inom området utomhuspedagogik granskats och analyserats. Studiens resultat visar att lärares och elevers erfarenheter inom utomhuspedagogik är positiva samt att utomhusundervisning är ett bra komplement till den traditionella inomhusundervisningen för att eleverna ska få en djupare förståelse i undervisningen. Lärarna och eleverna anser att det i naturen finns mycket konkret material för eleverna att arbeta med i undervisningen. Eleverna anser att det är kul att vara utomhus i undervisningen och lärarnas erfarenheter är att eleverna är mer motiverade och engagerade i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Norberg, Emelie. „Utomhuspedagogik : Några lärares uppfattningar om utomhuspedagogik och erfarenheter av att undervisa i utomhusmiljö“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234555.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ”The Experiential Learning Cycle”? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel – ”The Experiential Learning Cycle”. I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret. Skogen och skolgården är platser som lärarna använder vid undervisning utomhus. I studien framkommer det både positiva och negativa erfarenheter av att förlägga undervisningen utomhus. Positiva erfarenheter är bl.a. att undervisning utomhus är konkret och praktisk, öppnar andra sinnen och undervisning utomhus uppfattas även vara ett bra komplement till undervisning inomhus. Det är framförallt ämnena naturkunskap och matematik lärarna beskriver att de använder i undervisningen utomhus. Negativa erfarenheter lärarna beskriver är bl.a. att det är svårare med koncentration utomhus och att lyssna. Tid, schema, väder och säkerhet är också några gemensamma hinder för utomhusundervisningen bland några av lärarna. Lärarna uppfattar att eleverna blir motiverade av undervisning utomhus och att det är ett praktiskt arbetssätt, vilket underlättar för elevernas förståelse. Lärarna beskriver även att det är lättare med samarbeta utomhus och att de elever som har svårt för att sitta still i vanliga fall särskilt gynnas av utomhusundervisningen. Utifrån Kolbs ”The Experiential Learning Cycle” är det inte ett effektivt lärande som lärarna beskriver i denna studie. Lärarna i denna studie beskriver utomhuspedagogik som ett praktisk och konkret arbetssätt där eleverna får egna erfarenheter. För att lärandet ska vara effektivt krävs det att elevernas erfarenheter omvandlas enligt processen i ”The Experiential Learning Cycle”, vilket det inte gör utifrån lärarnas beskrivningar i denna studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Wrångelin, Johan, und Henrik Österström. „Utomhuspedagogik? Det är en jävligt bra fråga! : Idrottslärares definitioner och uppfattningar om utomhuspedagogik i ämnet idrott och hälsa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13457.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Carlson, Rose-Marie, und Anna-Karin Ryberg. „Barn och deras föräldrars attityd till utomhuspedagogik“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med studien var att undersöka barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till barnens utomhuspedagogik. En majoritet av barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Allfjord, Tina, und Blumenthal Charlotte. „Utomhuspedagogik och välmående : Vikten av förskollärares engagemang“. Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35470.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse. Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Lowén, Ulrika. „Utomhuspedagogik – ett sätt att utvecklas och lära“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31871.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningStudiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra. Då de får en förståelse för vad de gör. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer ingår. I resultatet av vår undersökning framkom det att utemiljön är en plats för lek och lärande där pedagoger tar tillvara på barns intresse i den planerade aktiviteten. Vår studie visade att på förskolegården var pedagogerna mer av en övervakare än en medupptäckare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Mossfeldt-Olsson, Sara. „Utomhuspedagogik i förskolan - En studie av några pedagogers förhållningssätt till och erfarenheter av utomhuspedagogik“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35202.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlägga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att använda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lära barnen mer om naturen.Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har också velat ta reda på vad pedagoger i förskolan har för inställning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med ämnet. För att samla in empirin till mitt arbete och få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuer på två olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra är en ”vanlig” kommunal förskola. Denna jämförelse gjorde jag för att se om attityden och inställningen till utomhuspedagogik skiljer sig mellan pedagogerna på förskolorna.Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något som de använder sig av i verksamheten mer eller mindre. Har pedagogerna själva positiva tankar om naturen och att vistas utomhus överförs detta till barnen. De hinder som pedagogerna ser är oftast saker som pedagogerna själva inte kan påverka i någon större utsträckning, men att de i övrigt inte ser hindren utan möjligheterna istället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Rehn, Emma. „Utomhuspedagogik som undervisningmetod i årskurs F-3 : Möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30420.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning 23 grundskollärare använder utomhuspedagogik i sin undervisning samt att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Studien genomfördes med en enkätstudie och intervjuer. Resultaten jämfördes med varandra för att finna eventuella skillnader i svaren. Resultaten visade att majoriteten av de deltagande lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning en gång i veckan. Både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod har kommit fram i resultaten. Slutsaten blev att det finns mestadels stora möjligheter med utomhuspedagogik som metod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Rappe, Katja, und Lena Westerström. „Utomhuspedagogik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29844.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare på två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på utevistelse/utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Härsted, Anna, und Anna Johansson. „Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik?“ Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33756.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AbstractAnna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer och en observation. Våra frågeställningar är: Använder förskolepedagoger sig av utemiljö i den planerade verksamheten, om de gör detta i så fall, hur och varför? Vad finns det för ämnes kunskaper och inställningar hos pedagogerna kring utomhuspedagogik?Om de bedriver ute verksamhet är den då pedagogiskt planerad? Resultatet pekar på hur kunskaper hänger ihop med den pedagogiska verksamheten. Detta bekräftas i intervjuerna av några pedagoger, det synliggörs i observationen och det styrks också genom teorier och tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Matt, Caroline, und Karin Odh. „Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28619.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ”Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik”. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor. Huvudfrågan lyder: På vilket sätt kan utomhuspedagogik bidra till barns språkutveckling? Denna frågeställning ämnade vi besvara med hjälp av två former av forskningsmetoder; observationer och intervjuer. Vi kontaktade olika förskolor med ”I Ur och Skur” -inriktning i en stad i södra Skåne. En av förskolorna var positivt inställda till att delta i vår undersökning och här genomförde vi våra observationer, samt intervjuer med tre pedagoger. Våra teoretiska utgångspunkter är utomhuspedagogikens innebörd och arbetssätt, Vygotskijs tankar om språk, generella steg i barns språkutveckling, samt faktorer som påverkar språkets utveckling. Genom vår undersökning kom vi fram till att just denna förskolas arbetssätt inte skiljer sig markant från den bild vi har av den traditionella förskolan. Pedagogerna hade dock ett flertal olika språkutvecklande aktiviteter som vi anser vore möjliga att bedriva även utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Sjöholm, Marie, und Annika Enberg. „Utomhuspedagogik : -en studie om utomhuspedagogik och på vilket sätt den har en stimulerande roll i den fysiska och psykiska kroppen“. Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-564.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att definiera utomhuspedagogik och få kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar på vilket sätt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. Våra frågeställningar i arbetet är: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lärare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?

På vilket sätt påverkas elevers hälsa och lärande vid återkommande naturupplevelser och utevistelse? På vilket sätt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?

Studien har utförts utifrån relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.

Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts på olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrån dessa olika forskningsmetoder har visat att det främjar elevers hälsa och kunskaper om miljön förstärks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Fordell, Johanna. „Utomhuspedagogik : En komparativ studie mellan teori och verklighet“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6574.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Andertjärn, Pia, und Linda Haanpää. „Pedagogers beskrivning av utomhuspedagogik inom förskola och skola“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11988.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker. Våra slutsatser av studien är att pedagogens förhållningssätt, kunskaper och personliga intresse för natur påverkade i vilken grad och plats som pedagogen bedrev utomhuspedagogik. Vår tolkning av detta är att utomhuspedagogik kan tillämpas som ett redskap i verksamheten och som ett komplement till inomhuspedagogik

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Karlsson, Johanna. „Utomhuspedagogik : -tillämpning och förståelse i en sydafrikansk skola“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1326.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning

Denna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på en skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.

I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap. I definitionen av miljön svarade lärarna att det var deras omgivning och naturen beskrevs bland annat som guds skapelse.

Nyckelord: Utomhuspedagogik, miljö, natur, Sydafrika

Abstract

This essay have the aim to examine if and how the teachers in South Africa carry out their outdoor education, also to look at how the teachers define nature and the environment. I did the examination in a school in the black township in the province of Eastern Cape, South Africa. To get the information I made three interviews with teachers in grade 4. One of my questions was “What is outdoor education for you?”. As it is very important in their society to activate the learners (pupils) in there spare time I got the answer “to teach games and sports”.

In the literature the method is described as a way to knowledge not only by reading facts but experience and practice knowledge in reality. The literature and the teachers pointed out that it is another method to get knowledge then the traditional way “read and write”. The teachers defined the environment as their surrounding and they described the nature as the creation from God.

Key-words: Outdoor education, environment, nature, South Africa

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Dahlström, Annika. „Kommunalt stöd för utomhuspedagogik i förskola och skola?“ Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-441.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Selin, Frida. „Grundskollärares ställningstagande och arbetssätt kring utomhuspedagogik i naturvetenskap“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34079.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Claesson, Theresé, und Jenny Lammi. „Fördelar och hinder med utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13715.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kunskapen om utomhuspedagogik har blivit mer aktuell för att komma ifrån den traditionella klassrumsundervisningen som sker inomhus. Det skapar möjlighet att den teoretiska kunskapen kan läras in praktiskt som kan ge eleverna fler inlärningsstrategier och som bidrar till inkludering. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vilka fördelar och hinder det finns med att bedriva utomhuspedagogik utifrån vetenskapliga studier samt vilka metoder som har använts i studierna. Metoderna som vi har använt för att kartlägga de utvalda studierna var att vi djupläste de vetenskapliga studierna och kartlagt forskningarnas innehåll i tabeller och figurer utifrån våra frågeställningar. Resultatet som redovisas utifrån de utvalda studierna är att många av deltagarna i studierna ansåg att utomhusundervisningen kan gynna elevernas lärande och bidra till deras medvetenhet om natur, miljö och ekologi. Utomhusundervisningen kan också underlätta för elever med svårigheter eftersom eleverna får möjligheten att skapa ett band mellan den teoretiska undervisningen i klassrummet med den praktiska undervisningen utomhus. Majoriteten av studierna beskriver att tidsbristen i schemat är en av de bidragande faktorerna till att lärare inte undervisar i utomhusmiljö. Det saknas även motivation och erfarenheter hos lärarna på grund av bristen av förberedelse och övning i utomhuspedagogik under lärarutbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Sundås, Ida. „Lärares användande av utomhuspedagogik i naturkunskap och biologi : - mervärden och utmaningar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80095.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med det här arbetet är att undersöka högstadie- och gymnasielärares användande av utomhuspedagogik i biologi och naturkunskap. Arbetet undersöker vad lärarna ser för mervärden och utmaningar med utomhuspedagogik samt hur samarbeten ser ut mellan biologi eller naturkunskap och idrottsämnets undervisning utomhus. För att få svar på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisade antingen i naturkunskap eller biologi på gymnasiet eller högstadiet. Resultatet visade att lärarna upplever ett flertal mervärden så som att eleverna får förståelse genom sammanhang, ökar sina prestationer på olika sätt samt att lärarna upplever förbättringar av det sociala klimatet till följd av undervisning utomhus. Lärarna möter även utmaningar i samband med utomhuspedagogiken. Organisatoriska hinder som tidsbrist och avstånd var de svårigheter som flest lärare upplevde. Som lösning på tidsproblemet samarbetar många av lärarna med idrott och hälsas undervisningen utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Hansson, Karolina. „Utomhuspedagogik : En jämförelse mellan förskolor“. Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3399.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Billner, Sofia, und Erik Hansson. „Utomhuspedagogik : En studie om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159691.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta utbildade fritidslärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med stöd i meningskodning. Utifrån analysen av data kunde sedan ett resultat sammanställas. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att användandet av utomhuspedagogik främjar elevers utveckling och lärande på olika sätt där motorik och socialt samspel ofta nämns som något som främjas. I resultatet framkommer fritidslärarnas uppfattningar om att det finns flera olika möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik. Det upplevs bland annat att utomhusmiljön har många möjligheter där skogsmiljön och skolgården framförallt nämns. Resultatet framhäver även fritidslärarnas uppfattningar om att det kan finnas olika hinder i bedrivandet av utomhuspedagogik, exempelvis tidsbrist, personalbrist och väder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Aura, Johanna, und Najat Mokrane. „Utomhuspedagogik som metod i naturvetenskap F-3 : En kvalitativ studie om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39746.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka lärares åsikter gällande utomhuspedagogik som metod inom ämnet naturvetenskap, om de är positiva eller negativa till metoden samt hur de anser att den påverkar eleverna. Den använda metoden är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till utomhuspedagogik som metod och ser fler fördelar än nackdelar. Vi som genomfört studien har kommit till slutsatsen att utomhuspedagogik är en metod med fler fördelar än nackdelar, och att lärare bör bedriva denna pedagogik om möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Andersson, Åse, und Therese Dahmberg. „Utomhuspedagogik i förskola och skola : Ett utvecklingsarbete med aktiviteter och lektioner i svenska och matematik“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24386.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra. Barnen var engagerade och fokuserade på de olika aktiviteterna som vi utförde. Däremot blev det svårt för oss att uppfatta barnens lärande utifrån utomhuspedagogikensperspektiv, då det blev för få tillfällen att genomföra våra aktiviteter. Matematik- och svenskaktiviteterna fungerade bra att genomföra utomhus både i förskolan och i skolan, eftersom vi hade anpassat svårighetsgraden utifrån barnens ålder och kunskapsnivå. Aktiviteter bör anpassas efter väderlek och årstid, då vi upplevde att det blev kallt och blött för barnen med stillasittande aktiviteter på hösten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

buskqvist, ylva. „utomhuspedagogik : en studie om förskollärares kunskap om och inställning till utomhuspedagogik samt hur detta omsätts i praktiken“. Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, Department of Biology and Chemical Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4612.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Johansson, Marcus. „Utomhuspedagogik inom matematik och dess påverkan på elever : hälsa hinder och inlärning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24976.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Utomhuspedagogik påverkar på många sätt men resultatet av bedriven utomhuspedagogik bör ses utifrån dess långsiktiga påverkan och inte enbart vad den genererar hos eleverna på kort sikt. Utomhuspedagogik bör ses som ett positivt segment i undervisningen inom matematik, som i kombination med den traditionella undervisningen lämpar sig bra för elevernas välbefinnande och sökande efter kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som definierar forskning inom utomhuspedagogik kopplat till matematik. Syftet är även att belysa vad elever kan lära av utomhuspedagogik och på vilket sätt de påverkas, både sett tillkunskap samt hälsa. Undersökningen syftar även till att belysa vad som ligger till grund som hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Urvalet av studier i denna kunskapsöversikt har samlats in genom litteratursökningar i databaserna Primo, ERIC ProQuest, ERIC EBSCOHostoch A+ Education. Sökorden som har använts i olika kombinationer är outdoor*, learning*, education* och math*. Studier har även valts ut genom snöbollsurval. Vid sökningar i databaserna valdes nio studier ut medan snöbollsurvalet gav tre studier som inkluderades. Totalt inkluderades tolv studier som ligger till grund för denna kunskapsöversikt. Resultatet visar att intresset och motivationen ökar hos elever som undervisas utomhus, dock är det viktigt medvariation mellan utomhuspedagogik och traditionell undervisning. De förmågor som tydligast förbättrades vid undervisning utomhus var resonemangs- och kommunikationsförmågan. Även den psykiska hälsan tenderade att bli bättre hos elever som undervisades utomhus. Sett till vilka hinder som kan påverka utomhuspedagogiken var de många men de tydligaste var att lärare anse sig ha dåligt självförtroende samt kunskap inför vad de ska undervisa och hur de ska undervisa inom utomhuspedagogik. Även tidsåtgången samt att klassrummet blir ”större”utomhus påverkar att lärare ställer sig negativt till att undervisa utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Karlsson, Eric, und Anton Elofsson. „Utomhuspedagogik : Tvång eller tillgång“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31876.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This paper is a study about outdoor education in pre- school. The main purpose is to look over if outdoor education in pre- school is a restraint or a resource. The study is based on two questionnaires, one to personnel in pre- school and one to parents who have children in pre- school. The study showed that outdoor education is mostly viewed to be a resource but there can be some problems in how to use it. Time, planning and knowledge were problems that were often mentioned by teachers. Parents often thought that outdoor education was important, but they didn’t choose pre- school because of the outdoor education orientation. It showed that location was more important.
Arbetet beskriver utomhuspedagogik i förskolan. Syftet med studien var att se om utomhuspedagogik i förskolan var ett tvång eller en tillgång. Studien är baserad på två enkäter, en till personal på förskolan och en till föräldrar som har barn på förskolan. Resultatet visade att utomhuspedagogik i förskolan oftast var en tillgång, men det fanns problem i hur man använde det. Tid, planering och kunskap var problem som ofta nämndes av lärarna. Föräldrar tyckte oftast att utomhuspedagogik var viktigt, men de valde inte förskola på grund av utomhuspedagoik som inriktning, läget var viktigare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Vaigur, Helena. „Utomhuspedagogik : En jämförelse mellan förskolor i innerstad och förort“. Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3390.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Petersson, Jenny, und Anna Videsson. „Utomhuspedagogik för ett fördjupat lärande och en varaktig kunskap“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30846.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Andersson, Frida. „Elever i årskurs 1 och deras upplevelser av utomhuspedagogik“. Thesis, Malmö högskola, Natur-miljö-samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45980.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete syftar till att undersöka elevers upplevelser av en biologilektion i en autentisk miljö utomhus. Frågeställningarna är följande:Hur upplever en elevgrupp att ha en lektion med fokus på biologi i autentisk miljö utomhus. Hur gynnas en elevgrupp i sin kunskapsprocess av en lektion i utomhusmiljö om maskrosenslivscykel. I litteraturen och forskningsresultat finns inte mycket material som utgår ifrån elevperspektivet. Detta gjorde att jag valde att undersöka elevernas perspektiv på utomhuspedagogik med inriktning på biologi. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes semistruktureradeintervjuer med 8 elever i direkt anslutning till en lektion. Metoderna i examensarbetet är deltagande observation utifrån en lektion i ämnet biologi med utomhuspedagogik. Efter lektionen utfördes semistrukturerade intervjuer med 8 elever som deltog i lektionen. Genomförandet av biologilektionen hölls utomhus på skolgården där det växer mycket maskrosor. Rapporten är relevant eftersom undersökningarna bygger på elevernas upplevelser av en lektion baserad på utomhuspedagogik. Resultatet visar att eleverna uppskattade att lektionen utfördes utomhus och att de hade fått med sig mycket från lektionen om maskrosens livscykel. Eleverna visade en stor nyfikenhet i naturen och de uppskattade även att få röra sig mer än vad de brukar göra under en inomhuslektion. I intervjuerna berättade en av eleverna även att det var bra att kunna söka upp de saker i naturen som lektionen handlar om, när lektionen är stationerad utomhus. Det tolkade resultatet visade tydligt att eleverna var aktiverade av att vi befann oss i den naturliga miljön för maskrosorna och att de stimulerades av att vi vistades utomhus. Diskussionen handlar om att en viss frihet infinner sig av att lektionen utförs utomhus. Eleverna fick själva avgöra om de skulle springa och hämta sin maskros eller gå i lugn takt, hade detta varit i inomhusmiljö hade de ej fått den friheten där det är regler som avgör att de inte får springa till exempel. Vad som även framgår är att eleverna blev delaktiga och upplevelserna de gjorde i utomhusmiljön väckte deras nyfikenhet att vilja lära sig mer om maskrosen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Andreasson, Anna, und Merja Tauru. „Utemiljön som pedagogiskt rum : Pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och barns lärande och utveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20294.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling. Sex pedagoger har intervjuats på två förskolor.ResultatPedagogerna uppfattar utomhuspedagogik som ett utrymme för den fria leken samt att den medför frihet för barns egna tankar och intressen. Pedagogerna beskriver att de vägleder, stödjer och utmanar barnen i deras lärande och utveckling och att utemiljön har en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Under utevistelsen får barn utlopp för rörelsebehovet samt utforska och undersöka sin omvärld. Utemiljön ger andra förutsättningar för fantasi, sinnen samt att leken får en annan dimension än i inomhusmiljön är vad pedagogerna också uttalar.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Roponen, Sari. „Förskollärarnas och barnens uppfattningar om lärande och kunskaper i förskolor med utomhuspedagogisk profil“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22151.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollärare och 22 barn kartlades hur förskollärare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lärande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lärande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring lärande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning på sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsområde, präglade förskollärarnas syn. Alla förskollärare ansåg också att alla läroplanens målområden och kunskapsbegreppen kan tas upp med utomhuspedagogiska arbetsmetoder och att det tom kan vara lättare och fördjupa lärandet ytterligare. Miljöns roll för att lyfta upp nyfikenhet och motivation i lärande betonades. De flesta förskollärarna menade att deras roll var att vara närvarande och att utmana till vidare lärande. I övrigt betonade de ett flertal olika områden, vilka i sin helhet gav en flerdimensionell bild av lärarens roll i kunskapsbygget. Att hinna med den pedagogiska dokumentationen upplevdes av flera av förskollärarna vara en svårighet i det utomhuspedagogiska arbetet, eftersom mycket tid spenderas ute. Detta kan lyftas upp som ett dilemma eftersom utomhuspedagogisk teoribildning sätter en stor vikt vid reflektionen och dess betydelse för lärandet. Barnen kopplade lärande som begrepp mycket till skola och skolfärdigheter, men också kunskaper som kan kopplas till den bedrivna utomhuspedagogiska verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Eklind, Jan. „Ute och inne på fritids“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-12890.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts som metod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats. Studien tar avstamp i J. Fasth och M. Stjerhagers examensarbetet vid lärarutbildningen vid Borås högskola 2008. De har undersökt förskolelärares syn på utomhusvistelse och utomhuspedagogik i studien ”Ute kan man inte vara för mycket – Pedagogers syn på utomhusverksamheten”. Denna studie ställer samma frågor till fritidspedagoger. RESULTAT: Resultatet visar att alla fritidspedagogerna hade en positiv inställning till att vistas utomhus då de anser att barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnen är mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom det där finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogerna nämner är att de stora barngrupperna försvårar utomhusverksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Och utomhuspedagogik“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an