Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Och utomhuspedagogik“

The study describes how 19 teachers linked to preschool and comprehensive school experience the importance of place for learning and teaching in an outdoor educational context. The methodological approach is phenomenographic. The semi-structured interviews are based on pictorial material intended to illustrate different physical learning environments. Nine categories and four place-related perspectives can be distinguished. The result shows that there is sometimes a didactic uncertainty around places for teaching and learning outside the classroom walls. The availability of different places in the outdoors, a woodland environment and natural materials is seen as meaningful complements in teaching. Town settings, parks and industrial landscapes are to a lesser degree perceived as learning environments. The study shows the experience of teachers using other contexts for learning and teaching than the classroom. Outdoor education is experienced as a place-related toolkit with opportunities to integrate different subjects and anchor teaching in the real world.

Idag är det vanligt att relatera barn och natur till varandra. Frågan är vad en sådan relation skapar förföreställningar och vad den används till. Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i visuell kultur för attanalysera empiriska exempel hämtade från reklam och utomhuspedagogik. Analysen tar fasta på demarkörer för ålder, genus och etnicitet som används när barn och natur relateras till varandra. Resultatet visar att det är ljusa barn med låg ålder och utan bestämt kön som används i den här typen av exempel och barnen skapar, tillsammans med framställningar av ren natur och naturlighet,föreställningar om renhet och oskuld. De föreställningar som skapas med hänvisningar till barn används för att ge intryck av hållbarhet medan de samtidigt motiverar konsumtion och vissa pedagogiskaidéer. Slutdiskussionen reser frågan om vad som riskeras om barn-natur relationen fortsätter att återskapas på ett okritiskt sätt.

Abstract   This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method. Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors. Interviews and observations have been done. My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent?   Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences.

Through a quantitative examination, 26 pedagogies in the pre-school activity answered a few questions in an enquiry about outdoor education. The purpose with this examination was to find out what pedagogies think and apprehend about outdoor education, and also if the "education plan" is in their minds during outdoor activities and if they see them self´s as competent in nature studies. They have also answered questions whether they think that they have good outdoor environment that stimulates children´s development and learning and if there´s any forest that they visit on regular basis.

The pedagogies think that during time spent outdoor, it´s the motor skills that are best developed. All of the pedagogies mentioned above think that they need to get more educated in nature studies and also that pedagogies attitude towards time spent outdoors affect the children. They do not think about the goals and intentions of the "educations plan" all the time. They think that it is important to teach the children to take care of the nature and it´s circulation. The yard is described as stimulating, big and open and there´s also a forest nearby that they visit regularly. About half of them that participated in this examination could see themselves working in an outdoor pre-school.

Keywords: Outdoor education, pedagogies, nature study, education plan.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig mot utomhuspedagogik i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur utepedagogik och regelbunden utevistelse påverkar elever både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Sökningar som gjordes skulle dessutom belysa fördelar med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap. Detta undersöktes genom att söka efter artiklar och studier som visar hur elever eventuellt påverkas både positivt och negativt. Sökmotorer som användes var: SwePub, ERIC, ERC, Google samt diverse olika böcker.Arbetet har två fokusområden: kombinerad utomhuspedagogik och naturvetenskap samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers kunskapsutveckling, deras inlärning och vilka hälsoeffekter det finns med utomhuspedagogik och utomhusvistelse. Totalt valdes 9 artiklar ut som noga analyserats och som besvarade frågeställningarna. Resultatet tyder på att utomhuspedagogik och utevistelse ger en positiv effekt på elever både ur ett hälsoperspektiv och ur ett inlärningsperspektiv. Rapporter visar även på att utomhuspedagogik i samband med naturvetenskapliga ämnen ger eleverna en bättre inlärningsförmåga och ett större intresse för natur och miljö. Vidare beskrivs dock vikten av att eleverna måste ha tillgång till en hälsosam natur som inte är förorenad. Studier visar hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever att utvecklas men även hur deras hälsa kan förbättras. Bättre förståelse är viktigt för en ökad inlärningsförmåga, mindre halter av stresshormoner påverkar denna förståelse samt bidrar till bättre koncentrationsförmåga. Det har dessutom visat sig att konflikter mellan elever har kraftigt minskat vilket gör att man även vinner i det sociala perspektivet. Högre studiemotivation och självkänsla är andra faktorer som tas upp i artiklar som betydelsefulla. Det kommer fram att likaledes elever med intellektuella funktionsnedsättningar behöver utomhuspedagogik för sin utveckling och delaktighet. Det framgår även att det finns konsekvenser med en dålig natur som exempelvis alla avgaser och partiklar som finns i luften. Barnen blir oftare allergiska, utvecklar luftvägsinfektioner och dessa konsekvenser kan man tyvärr inte eliminera eftersom de uppkommer på grund av DNA-förändringar. Arbetet lyfter även fram hur försämrade resultat i naturvetenskapliga ämnen kan vara en konsekvens av bortglömda eller kraftigt minskade utomhusaktiviteter. Därefter diskuteras hur naturupplevelse bidrar till ökad förståelse och lust för lärande, samt lyfter fram relevansen av utomhuspedagogik hos elever i de yngre åren, samt historiskt.Slutsatsen blev att det inte hittades några negativa aspekter med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap endast fördelar. Det framgick även vilka fördelar eleverna fick utav denna kombination i form av bättre förståelse för naturen, aktivering av alla sinnen, förbättrad hälsa, minskad stress, högre studiemotivation osv. Vad som däremot framkom var vikten av tillgång till en hälsosam natur som inte innehåller en massa föroreningar då detta har en negativ effekt på elevers hälsa.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet.

Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i

Abstract The purpose of this paper is to investigate teachers´attitudes to and work with outdoor education in preschool. The aim is also to identify the opportunities and barriers that exist to conduct outdoor education. In my research I have interviewed six preschool teachers in a medium sized municipality, where five of the teachers worked in the suburbs to the Big City and one teacher worked in the downtown Big City.   All respondents in the study were in favor of conducting outdoor education. The respondents claimed that it promoted children´s health and motor skills. The result also shows that the teachers saw a great opportunity for learning related to outdoor education, by using the resources of nature. A major advantage of outdoor education was considered in the fact that different subjects could be integrated in an outdoor environment. The result also shows that the conditions and circumstances of the preschool outdoor environment varied in the different preschools. Another obstacle that emerged from the study was that some children lacked proper clothing for outdoor education. This was, according to the respondents, due to the carelessness of the parents, but in some cases also in varying economic relations. However other theories that teachers would be afraid to engage in outdoor education due to uncertainty, that the kids don´t want to go out and that outdoor education is only about science, was proven wrong. My conclusions are that teachers have a positive approach to outdoor education and that they have strategies for how outdoor education should be conducted. It is concluded that the main obstacle for conducting outdoor education is that children lack proper clothing. Although the preschool teachers felt that outdoor education leads to learning, my conclusion is that it´s impossible to answer if and when learning takes place, if it takes place outdoors in the preschool outdoor environment, indoors or outside the preschool altogether.
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och strategier med utomhuspedagogik inom förskolan. Syftet är vidare att se vilka möjligheter och hinder det finns för att bedriva utomhuspedagogik. I min undersökning har jag intervjuat sex förskollärare i en medelstor kommun, där fem pedagoger arbetade ute i förorten till Storstaden och en pedagog arbetade i centrala Storstaden.   Samtliga respondenter i studien var positivt inställda till att bedriva utomhuspedagogik. Respondenterna ansåg att det främjar barns hälsa och motoriska utveckling. Pedagogerna såg en stor möjlighet till lärande i samband med utomhuspedagogiken, med hjälp av det naturen har att erbjuda. En stor fördel med utomhuspedagogiken ansågs vara att de olika läroämnena kunde integreras i utemiljön.   Resultatet påvisar även att förutsättningar och förhållanden i förskolans utemiljö varierade på de olika förskolorna. Ett annat hinder som framkom i studien var att vissa barn saknade rätta kläder för utomhuspedagogik. Detta berodde enligt respondenterna på slarv från föräldrarna, men i vissa fall även på varierande ekonomiska förutsättningar. Däremot vedergälldes andra teorier som att pedagoger skulle vara rädda att bedriva utomhuspedagogik pga. osäkerhet, att barnen inte vill gå ut och att utomhuspedagogik endast handlar om naturorienterande ämnen.     Mina slutsatser är att pedagogerna har en positiv syn till utomhuspedagogik och att de har strategier för hur utomhuspedagogik ska bedrivas. Slutsatsen är även att det största hindret för att bedriva utomhuspedagogik är att barnen saknar rätta kläder. Även fast pedagogerna ansåg att utomhuspedagogiken leder till ett lärande är min slutsats att det inte går att besvara om och när ett lärande sker, om det sker utomhus i förskolans utemiljö, inomhus eller utanför förskolan helt och hållet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper. Resultatet visar också att fritidspedagogerna anser att utomhuspedagogik är relevant för barns hälsa och välbefinnande, men deras tankar kring detta är delade.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur utomhuspedagogiken kan användas inom de samhällsorienterade ämnena samt hur grundskolelärare ser på begreppet utomhuspedagogik.I skolans läroplan Lgr11 finns inte begreppet utomhuspedagogik med och en undervisning i utomhusmiljöer nämns endast på ett ställe inom kursplanerna för de samhällsorienterade ämnena. För att få en bättre bild av hur arbetet med utomhuspedagogik kan tillämpas inom ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap kändes det också viktigt att undersöka hur lärare tolkar på begreppet. Vidare undersöktes också fördelar som lärare uppmärksammat genom sin undervisning.Sökning av forskning inom ämnet har visat att det finns relativt lite forskat kring utomhuspedagogik inom de samhällsorienterade ämnena. I resultatet presenteras dock tydliga förslag på hur undervisningen skulle kunna planeras och genomföras i en utomhusmiljö. Vidare lyfts också flera fördelar som man direkt kan koppla till mål och riktlinjer som finns i kursplanen för respektive ämne. Utomhuspedagogiken kan med andra ord ha en viktig plats inom undervisningen i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap.

so