Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Och anmälningar“

The thesis presents descriptions and analyses of the municipal-based work that precedes service provision in child welfare, i.e. referrals where concerns regarding children and adolescents are made from professionals and general public and the processing of these referrals within child welfare agencies. The central focus lies to examine the importance of organisational factors – such as formal structures, resources and working methods – in this work. The empirical material in studies 1-3 consists of data collected on location in 100 municipalities during 2001-2002 augmented with official statistics and register data. Data in study 4 consists of telephone interviews in the city of Stockholm’s 18 districts, written material and in-depth interviews in one of the districts.

Study 1 describes the extent and nature of referrals to child welfare agencies. The study shows that the extent of Swedish referrals occupies a medium position in an international perspective, that referrals mainly concern adolescents, and that child referrals to a comparatively little extent concern abuse and neglect.

Study 2 analyses the association between agency collaborative involvement with mandated reporters and referral rates. The association is overall marginal, indicating that merely the presence of collaboration in child welfare has poor effects on case finding.

Study 3 analyses the association between organisational factors and the provision of child welfare services. To some extent, the results suggest that personnel resources are linked to the extent of services provided to younger children. Specialisation in various forms, however, is not associated with variations in service provision.

Study 4 describes and analyses the impact of organisational solutions in line with New Public Management. The results indicate that this theoretical/ideological idea has limited practicality in concrete child welfare work.

An introductory section presents a comprehensive background to and the theoretical framework of the four studies. The theoretical framework consists principally of concepts and reasoning derived from new institutional theory. This framework is used to discuss results generated from the four studies. Specific attention is given to institutions and ideas in child welfare that have a ‘taken for granted’ status, such as early interventions, collaboration and the presumed appropriateness of a range of organisational settings.

Bakgrund: Lex Maria infördes på 1930-talet efter att personal på ett sjukhus i Stockholm råkade förväxla ett läkemedel med ett rengöringsmedel vilket resulterade i att många patienter dog. Genom att känna till vilka misstag som görs och varför ökar, yrkeskompetensen och på så sätt höjs patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vad som anmälts enligt Lex Maria på sjukhus i Region Skåne under år 2000 och år 2010. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. Lex Maria anmälningar hämtades från Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet syd. Därefter gjordes en innehållsanalys för att skapa variabler. Resultat: Resultatet innehåller 228 anmälningar från båda åren tillsammans. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram för att det överskådligt ska kunna jämföras. Diskussion: De fyra viktigaste fynden relaterat till sjuksköterskans yrke var: ”Fördröjd vård”, ”Misstag i allmänna vården”, ”Misstag i läkemedelshanteringen” samt ”Misstag i omvårdnaden”. Fynden jämförs och orsaker om varför felen uppstår diskuteras. Slutsats: Fel enligt Lex Maria uppstår i många fall på grund av stress, okunskap, dålig kontinuitet och brist i rutiner. Sjuksköterskors skyldighet är att vara medvetna om lagar och författningar som styr dem i sitt arbete och studien kan vara ett hjälpmedel i deras arbetsliv.
Background: Lex Maria was founded in 1930 after staff at a hospital in Stockholm happened to confuse one drug with a detergent with the result that many patients died. By knowing which mistakes are made and why, the professional skills will increase, thereby increasing the patient safety in healthcare. Purpose: The purpose of this study was to compare what is reported according to Lex Maria in hospitals in Region Skåne year 2000 and year 2010. Method: An empirical study with a quantitatively approach. Lex Maria reports were taken from the Board's regional supervisor South. Then a content analysis was made to create variables. Results: The results include 228 notifications from both years together. The results are presented in tables and diagrams to clearly be compared. Discussion: The four most important discoveries related to the nurse's profession was: “Delayed care”, “Mistakes in public care”, “Mistakes in drug dealing” and “Mistakes in nursing”. The findings are compared and reasons why errors occur are discussed. Conclusion: Errors according to Lex Maria are in many cases caused by stress, ignorance, lack of continuity and lack of procedures. Nurses' obligation is to be aware of laws and regulations that govern them in their work and the study may work as an aid in their work.

I vår undersökning har vi intervjuat två socialsekreterare och nio förskolelärare i Trollhättans kommun. Våra frågeställningar är hur socialtjänsten och förskolan ser på barn som utsätts och lever i socialt utsatta situationer och hur deras samverkan ser ut. Undersökningen visade att synen de har på socialt utsatta barn ser olika ut. Social utsatthet kan innebära psykisk eller fysisk misshandel, sexuell utsatthet och ekonomisk utsatthet. När det handlar om ekonomisk utsatthet innebär det att barnet lever i en utsatt situation, medan ett barn som blir fysisk, psykisk eller sexuellt misshandlar blir utsatt till social utsatthet. Undersökningen visade även hur viktigt personalen från socialtjänsten och förskolelärarna anser att förskolan är för de barn som blir socialt utsatta. De anser att dessa barn bör få mer tid i förskolan om det skulle behövas för att de ska komma ifrån den negativa miljön och få vara barn. När det kommer till samverkan mellan förskolan och socialtjänsten så visade det sig att förskollärarna de inte har tillräckligt med samverkan. För förskolans del är det bara envägskommunikation, de anmäler om de misstänker att ett barn är socialt utsatt, sedan får de ingen återkoppling. Den enda kommunaktionen förskolan och socialtjänsten har är när förskolelärare ville rådfråga personalen från socialtjänsten, men förskolelärarna föredrog helst att prata med förskolans kurator eller socialpedagog om de ville ha råd.

This thesis compares political participation by the public through the Swedish Parliamentary Ombudsman (PO) and the German Petitions Committee of the Bundestag (PC). Through studies of literature and statistics I examine how citizens can participate through the institutions, how frequently they do and the likelihood of sparking a debate while participating. Using media theories as well as theories of participatory and representative democracy I study how citizens can use these institutions for purposes of control and proposition. Both institutions deal with complaints but the PC also deals with propositions for legislation, making the institution more versatile. The PO deals with more cases than the PC and has more far-reaching competences and areas of inspection, although neither institution has binding decisions. Thus the direct advantage for citizens using the institutions is the chance of reaching out to media and the public through freedom of information laws and the German online petition forum. The PC to a larger extent fits the representative model while the PO in some respects is more a legal than a political institution, being managed by lawyers instead of MPs. Neither institution meets the ideals of participatory politics although the German official petition is closer to it.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vanligt det är bland lärare att de upplever att de inte vågar ingripa i situationer på grund av risken för att bli anmälda. Frågeställning 1. Hur många lärare är utsatta för hot eller våld i sitt yrke och hur följs detta upp hos de som blir utsatta? Frågeställning 2. Hur frekvent blir lärare anmälda när de utövar sitt yrke? Frågeställning 3. Upplever lärare att de inte vågar ingripa i situationer på grund av repressalier? Metod Studien är en kvantitativ studie där vi via enkäter fått svar av 319 lärare från Sverige. Resultatet sammanställdes i Google Forms. Enkäten består av 16 frågor av olika karaktär där vissa av frågorna är av mer beskrivande karaktär där de svarande kan utveckla sina svar kring vad eventuella anmälningar handlade om. Resultat 61 % av de som svarade uppger att de någon gång har blivit utsatt för hot och våld i skolan. 41 % av de lärare som blivit utsatta för hot eller våld i skolan har gått vidare med ärendet genom att kontakta sin arbetsgivare. 37 % av dessa fall har gått vidare till polisanmälan. 60 % av de som svarade menar att de aldrig upplevt att de inte vågar ingripa i situationer som uppstår på grund av repressalier. 33 % uppger att de sällan eller ibland inte har vågat ingripa och återstående 5 % svarade alltid eller ofta på denna fråga. Resten uppgav att de inte visste. Slutsats Majoriteten av de som svarade hade någon gång har blivit utsatta för hot eller våld i skolan. Att 9 % av de svarande uppger att de blivit anmälda någon gång i skolan och att hela 38 % någon gång har blivit hotade med att bli anmälda. Det framgår även att 38 % är rädda för att vidta åtgärder av rädsla för att bli anmälda. Vår slutsats är att kulturen i skolorna i mångt och mycket påverkas av hur trygga lärarna känner sig i sitt utövande, stödet från kollegor och arbetsgivaren. Vi tror också att eleverna 3 känner av om lärarna känner sig osäkra i sitt utövande. Vi anser att detta blivit ett samhällsproblem, som inte hanteras av någon myndighet eller av regeringen. Majoriteten av de som svarade hade någon gång har blivit utsatta för hot eller våld i skolan. Att 9 % av de svarande uppger att de blivit anmälda någon gång i skolan och att hela 38 % någon gång har blivit hotade med att bli anmälda. Det framgår även att 38 % är rädda för att vidta åtgärder av rädsla för att bli anmälda.Vår slutsats är att kulturen i skolorna i mångt och mycket påverkas av hur trygga lärarna känner sig i sitt utövande, stödet från kollegor och arbetsgivaren. Vi tror också att eleverna3känner av om lärarna känner sig osäkra i sitt utövande. Vi anser att detta blivit ett samhällsproblem, som inte hanteras av någon myndighet eller av regeringen

Fristående kurs Idrott III.

The purpose of this study has been to examine the unit manager’s perspective on making Lex Sarah-notifications. The study has been carries out by six semi structured interviews with persons in leading positions of the elderly from three different municipalities. They were asked about different circumstances that affects the problems with Lex Sarah. The results indicates that the unit manager’s act on elder abuse from the complex mechanisms that exist within the organization. The study results shows that the unit manager’s in the daily tasks are doing their work and solve problems regarding the risk of elder abuse that occur over time, but circumstances will determine if its documented prescribed by a Lex Sarah. The conclusion is that the unit manager’s of the elderly is limited by the circumstances and processes within the organization and that it affects them to lift up and report abuse among the elderly.

Introduktion: Forskning har visat att brott inte är jämt fördelat på kartan, på vissa platser är brottskoncenrationen högre än på andra. Dessa platser kallas för hot spots. Hot spots för narkotikabrott kan enligt tidigare forskning vara belägna vid ett gathörn, över flera kvarter eller till stora delar av en stad. Syftet i den aktuella studien var att kartlägga och analysera anmälningar angående narkotikabrott i Sundsvall mellan åren 2006 och 2015. Metod: Den aktuella studien var retrospektiv där en kvantitativ design tillämpades. Materialet som nyttjades var anmälningar gällande narkotikabrott tagna från polisens anmälningsregister RAR. Studiens resultat har visualiserats med hjälp av diagram, tabeller, samt densitetskartor vilka framtagits i SPSS respektive ArcGIS online. Resultat: Anmälningsfrekvensen har minskat från år 2006 jämfört med år 2015 i Sundsvall. Fem olika hot spots identifierades, varav en var bestående över tid i och med att den förekom under åren 2006, 2010 och 2015. Mellan klockan 12.00 och 17.59 gjordes 44% av alla anmälningar angående narkotikabrott de tre studerade åren. Slutsats: Vissa platser/områden samt tidpunkter visades vara mer utsatta för narkotikabrott än andra i Sundsvalls centrum. Till följd av hur polisen prioriterar sina insatser och hur människor rör sig, koncentrerar sig anmälningar angående narkotikabrott till utmärkande hot spots.

2017-06-01

Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler.