Dissertationen: „Nurse roll“

1

Spagnolo, Daniele. „Den nyutexaminerade sjuksköterskans roll som ledare för den psykiatriska omvårdnaden“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1484.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden. Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor. Resultat: I materialet framkom fyra teman. Dessa var erfarenhet, mandat, kommunikation samt relation. Slutsats: Att inneha ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden som nyutexaminerad som sjuksköterska är inte lätt och kan vara ett osäkerhetsmoment. Därför är det av betydelsefullt att nyutexaminerade sjuksköterskor får stöd av erfarna sjuksköterskor och får ett tydligt mandat för arbetsledning av chefssjuksköterskorna. Det är också viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna blir välförberedda av sjuksköterskeutbildningarna för ledarskapet för omvårdnaden genom att ledarskap får en stor plats i grundutbildningen för sjuksköterskorna. För att vara väl förberedd inför ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden är det viktigt att den nyutbildade sjuksköterskan har goda kunskaper i psykiatrisk omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Rockström, Monica, und Isaura Rodriguez. „Sjuksköterskans stödjande roll i omvårdnaden av patienter med bröstcancer : En litteraturstudie“. Thesis, Röda Korsets Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-1859.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Mer än var tionde kvinna drabbas av bröstcancer under sin livstid, vilken är den vanligaste cancertyp som drabbar flest kvinnor. Trots den höga incidensen har antalet friskförklarade ökat de senaste åren. Kvinnor med bröstcancer får en förändrad självbild efter diagnos och behandling, vilket generellt skapar specifika omvårdnadsbehov. Det är viktigt att hantera dessa konsekvenser av bröstcancer, då de är starkt sammankopplade med livskvaliteten. Detta medför ett ökat behov av holistisk omvårdnad med fokus på livskvalitet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskans stödjande roll i omvårdnaden av patienter med bröstcancer. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt och utgår från artiklar baserade på kvalitativa studier. RESULTAT: Bröstcancerpatienter i olika stadier, från diagnos till efter avslutad behandling, uttrycker att sjuksköterskan varit en viktig resurs genom hela vårdprocessen. Framför allt betonas hantering av information, stöd och kompetenta sjuksköterskor. Sjuksköterskan har förmedlat emotionellt stöd, hjälpt till att navigera i systemet som omger vårdprocessen, varit kompetent, varit kunnig inom cancervård samt har förmedlat information. SLUTSATS: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor i de flesta fall möter bröstcancerpatienter i deras behov av stöd, information, kliniska färdigheter samt kunskap om hur systemet i hälso- och sjukvården fungerar. Det framkommer att de flesta patienter och närstående är nöjda med vården och att de har känt förtroende för sjuksköterskan. För att ett salutogent hälsoperspektiv ska kunna råda behöver de här patienterna inte bara hjälp med den fysiska vården relaterad till bröstcancer utan detta förutsätter vård i ett holistiskt perspektiv.
BACKGROUND: More than one in ten women get diagnosed with breast cancer during their lifetime. Breast cancer is currently the most common type of cancer amongst women. Despite the high incidence the number of women who are declared healthy in recent years, increase. Women with breast cancer experience an altered self-image after diagnosis and treatment which generally creates specific nursing-needs. It is important to handle these impacts of breast cancer since they are strongly connected with life quality. This increases the need of holistic nursing with a quality of life focus. PURPOSE: To highlight the nurse´s supportive role in the care of patients with breast cancer. METHOD: The survey was conducted as a literature review and based on qualitative studies. RESULT: Breast cancer patients at various stages, from diagnosis to after completed treatment express that the nurse has been an important resource throughout the care process. In particular, they emphasize managing information, being supportive and is knowledgeable. The nurse has conveyed emotional support, helped to navigate in the system surrounding the care process, owned skills and knowledge in cancer care and that supplied information. CONSLUSION: The literature review show that nurses in the majority of cases meet patients in their needs for support, information, clinical skills and knowledge of how the system of health care functions. It appears that most patients and their relatives are satisfied with the care and they have trusted the nurses. To be able to provide care with a salutogenic perspective in interest, the patients not only need physical care, they need care with a holistic perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Magnusson, Jeanette. „En otydlig roll och kompetens som inte efterfrågas : En kvalitativ studie om specialistsjuksköterskans kompetens och roll inom psykiatrisk slutenvård“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4650.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll. Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemet Resultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet). Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess. Specialistsjuksköterskorna uttryckte dock att de inte fick det mandat de behövde för att implementera sin fördjupade kunskap i slutenvården och att chefen behövde efterfråga specialistkunskapen och bekräfta dem i rollen. Brist på möjlighet att påverka kan vara en anledning till att specialistsjuksköterskor inte stannar i slutenvården. Detta behöver studeras ytterligare och även diskuteras i klinisk praxis.
Background: Psychiatric inpatient care as well as the nurse’s role has changed since the beginning of the century. Institutionalization has been replaced by the care and treatment of the patient, which has changed the requirement of trained staff as well as the perception of competence. History seems however continued to affect today’s psychiatric culture, and opportunities for specialist nurses in psychiatric inpatient care to use their specialist expertise seems to be dependent on more than the nurse’s own knowledge and skills. Aim: The aim of the study was to describe how specialist nurses and managers within psychiatric inpatient care views the specialist nurse competence and role. Method: The data were collected through individual semistructured interviews with specialist nurses and managers active in psychiatric inpatient care. Data were analyzed using qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs. Data were also divided into an analysis framework inspired by Kings Conceptual system: the personal system, the interpersonal system and the social system. Results: The qualitative analysis resulted in three categories: The specialist nurse depth expertise leads to internal security (personal system), The specialist nurse competence promotes the health of the patient process (interpersonal system) and The specialist nurse competence is not requested by the organization (social system). Discussions: Specialist knowledge was described as internalized in the individual nurse and it was described how specialist knowledge favored the patient’s health process. Specialist nurses described, however, that they were not given the mandate they needed to implement their in-depth expertise of inpatient care. The nurses expressed that the manager had to ask for specialist knowledge and confirm them in their role. Lack of ability to influence may be one reason that specialist nurses do not stay in inpatient care. This needs to be studied further and discussed within clinical practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Begum, Tiasha, und Valeria Nyström. „Sjuksköterskans erfarenheter av barnmisshandel“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25990.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Anmälningarna av barnmisshandel har ökat på sistone och hälsovårdspersonal har som plikt att anmäla vid misstanke av barnmisshandel till Socialtjänsten. Det finns många riskfaktorer relaterade till om ett barn kommer att bli misshandlade eller inte, både kring förövarna men även riskfaktorer kring barnet. Statistisk sett är majoriteten av förövarna föräldrarna till barnet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av barnmisshandel inom Hälso- och Sjukvården samt vidare beskriva en metodologisk ansats valda artiklar använt sig av. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar där medverkande sjuksköterskor haft erfarenhet av barn som utsatts misshandel. Resultat: Det framkom att sjuksköterskans erfarenhet av sin egna förmåga, känslor, stöd och omgivning påverkar hur och om anmälningen av barnmisshandel genomförs. Trots att sjuksköterskor i studierna var medvetna om anmälningsplikten var det en del sjuksköterskor som inte anmälde vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskorna erfors även av många olika känslor när de var inblandad i barnmisshandelsfall, samt att samtliga sjuksköterskor i studien erfor att de saknade kunskap av barnmisshandel och många önskade att de haft mer stöd när det kom till våld mot barn. Slutsats: Erfarenheten av barnmisshandelsfall tog hårt på sjuksköterskorna till den grad att vissa ignorerade tecknen och undvek att anmäla till Socialtjänsten. Sjuksköterskorna erfor att de behövde mer stöd från en erfaren kollega men även att de behövde mer kunskap och erfarenhet.
Background: Reports of child abuse have increased recently and healthcare staff are obligated by law to report any possible suspicion of child maltreatment to the Social Services. There are a lot of risk factors involved concerning whether a child will be abused or not, factors related to the perpetrators but also factors related to the child itself. Statistically the majority of perpetrators are the child's own parents. Aim: To describe the registered nurses experiences of child abuse within healthcare and also to describe one methodological aspect of the articles that this study is based upon. Method: A descriptive literature review based on nine qualitative and three quantitative articles, where the participating registered nurses have experience of children that have been abused. Results: It was found that the nurse’s own personal experiences, based upon their own feelings, the support they received and the actual environment affects how and indeed if child abuse will be reported. Although the registered nurses were aware that they are obliged to report all cases, some nurses failed to report child abuse to the Social Services. The nurses experienced a variety of emotions that arose when they were involved in child abuse cases. All nurses in this study experienced that they lacked knowledge concerning child abuse also a lot of nurses wished that they had had more support during child abuse cases. Conclusion: The experience of child abuse cases severely affected the nurses even to the extent that some ignored the signs and failed to report to the Social Services. The registered nurses experienced a need for more support from an experienced colleague and wanted to attain more knowledge and experience themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Larsson, Johanna. „Hur ser skolsköterskor på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar?“ Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11194.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Resultatet visar att skolsköterskor vill, men har inte tillräckligt med tid att arbeta mot mobbning. att hen identifierar och bemöter elever som är utsatta för mobbning, att hen samarbetar med andra professioner på skolan samt att hen även arbetar preventivt i arbetet mot mobbning. Konklusion: Skolsköterskorna såg sig inte som framträdande i arbetet mot mobbning och kränkningar. Deras syn på sin roll var främst att identifiera och bemömta utsatta elever och hälsosamtalet var deras främsta redskap. Samarbete med andra professioner ansågs vara viktigt för att kunna möta elevens behov.
Background: Mental disorders among children and adolescents has increased since the 90´s. The presence of bullying has not changed. Bullying leads to negative psychological health effects. The school nurse has an important role in the health promoting work in schools. Purpose: The aim of this study is to describe school nurses perceptions of their role in the work towards bullying in schools. Methodology: A qualitative method with eleven interviews made via e-mail. The interviews were analyzed with an inductive qualitative content analysis. Result: The result is presented in four themes. The result shows that the school nurse wants to but don´t have enough time to work towards bullying, the scholl nurse identify and encounter students involved in bullyin, cooperate with other professionals at school and also work preventively towards bullying. Conclusion: The school nurses didn´t perceive themselves as the most prominent person in the anti-bullying work in schools. Their perceptions of their role was to discover and to encounter children involved in bullying and the health dialogue is their main tool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Bergström, Elvira, und Siri Forsberg. „Sjuksköterskestudenters användande av tobak och syn på tobaksanvändning bland vårdpersonal“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274562.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Tobak är den enskilt största livsstilsfaktorn som leder till ohälsa. Att tobak är skadligt och leder till flertalet svåra sjukdomar är idag känt bland de flesta. Trots detta röker fortfarande 10% av Sveriges befolkning och ca 800 000 snusar. Inom sjukvården röker en av tio sjuksköterskor dagligen. Sjuksköterskan ses som en nyckelperson för patienten inom tobaksprevention och bör vara en förebild. Patientens sjukhusvistelse ses därför som ett bra tillfälle att lyfta frågan om att sluta med tobak. Sjuksköterskor som röker har visats vara sämre på att ge råd och vara mindre benägna att hjälpa sina patienter att sluta röka vilket strider mot den yrkesverksamma sjuksköterskans arbetsuppgift, vilken är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka användandet av tobak bland sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet samt studenternas syn på användning av tobak som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: En kvantitativ metod valdes då ett stort antal personer skulle undersökas och en studiespecifik enkät skickades ut till totalt 632 sjuksköterskestudenter. Resultat: Av studenterna använde 38% tobak. Av dessa rökte 3,1% dagligen och 12% snusade dagligen. Studenterna ansåg att sjukvårdspersonal är förebilder i hälsoförebyggande vård och sjuksköterskor som använder tobak ansågs inte vara bra förebilder. Slutsats: Den dagliga rökningen var mindre bland sjuksköterskestudenterna jämfört med tidigare undersökningar gjorda på sjuksköterskor. Studenterna såg sjuksköterskor som förebilder för patienten inom hälsa och anser att sjukvårdspersonal bör värna om sin egen hälsa och inte bruka tobak. Det sågs en skillnad mellan studenterna som använde tobak och de som inte använde tobak. Studenterna som inte använde tobak ansåg att en sjuksköterska som använder tobak inte är en bra förebild för patienterna och de ansågs vara mindre benägen att hjälpa patienterna att sluta med tobak. Medan de studenter som använde tobak ansåg oftare att detta inte hade någon betydelse för vården. Men de studenter som rökte planerade ändå att sluta tills de skulle ta sin examen.
Background: Tobacco is the single largest lifestyle factor leading to a bad health. That smoking is harmful and leads to many serious diseases are known among most people. Despite this 10% of the Swedish population and about one out of ten nurses at the hospital still smoke daily. Nurses are supposed to be role models and play a key role in tobacco use prevention. The patient’s time at the hospital is therefore seen as a good opportunity to raise the question about tobacco cessation. Nurses who smoke are proven to be less likely to provide advice and help these patients stop using tobacco, which is opposing the nurses tasks, to promote health and to prevent illness Aim: The purpose of this study was to investigate the use of tobacco among the nursing students at Uppsala university and the students opinion about the use of tobacco as professional nurses. Method: A quantitative method was chosen because of the large number of people that would be examined and as study specific questionnaire was sent out to a total of 632 nursing students. Results: In total 38% of students used tobacco. Among those, 3.1% were daily smokers and 12%used Swedish snus. The students considered nurses as role models for the patient in health. Nurses who used tobacco were seen as poor role models. Conclusion: The daily smoking is declining among the nursing students compared to previous studies on nurses. The students considered nurses as role models for the patients in health and they believe that hospital workers should care about their own health and not use tobacco. A difference was found between the students who used tobacco and those who did not use tobacco. The students who did not use tobacco considered that a nurse who uses tobacco is not a good role model and for the patients and are considered as not as good in giving tobacco cessation advice. The students who used tobacco thought more often that the nurses use of tobacco did not matter for the care he or she gives. At the same time the students who smoke still plan to quit smoking before graduation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Carlsson, Ann-Catrine, und Eva Larsson. „Elevers tankar om skolsköterskans roll i skolan“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11250.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet vars uppdrag är att bevara och främja hälsa, förhindra ohälsa, tidigt upptäcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser på skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever från högstadiet och gymnasiet svarade på mejlfrågor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta. De litar på att tystnadsplikten fungerar. Hur tillgänglig skolsköterskan är varierar mycket. Placeringen av skolsköterskans expedition har betydelse. Uteblivna skolsköterskebesök kan bero på att lärarna hindrar dem under lektionstid. Informanterna i den här studien är nöjda med informationen de fått kring vaccinationen och hantering runt den. De har fått med sig värdefulla tips vid hälsosamtalet. Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex. Arbetet innefattar allt från att vara trygghetsperson till rådgivare. Tillgängligheten har stor betydelse för hur en god relation kan byggas upp mellan skolsköterskan och eleverna.
Background: The school nurse is a part of the student health team with the mission to preserve and promote health, prevent illness, early detection of disease, and reduce the consequences of injury or illness. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how students view the role of the school nurse in a school environment. Method: The chosen research strategy is a qualitative method. A test group of 18 students between the ages of 15 and 18 answered questions by email. The analysis method that was selected allowed relatively free movement between different analytical concepts. The result is presented in three themes. Results: The students in the test group describe confidence in school nurses. The students believe that they can speak freely with the nurse and trust in student/nurse confidentiality. The overall accessibility of the school nurse varies greatly between institutions. The placement of the school nurse’s office is of significance to the students. Two factors that prevent students from seeking help from the school nurse are when teachers do not allow the students to leave the classroom during lessons and during breaks when the line is long or she is not physically present. The test group is very satisfied with the information they received regarding the vaccination and the process around it. The also received information from a health talk that they found valuable. Conclusion: The role of the school nurse is complex. It ranges from being a person the students can trust and talk to, to being an advisor. Accessibility is of great importance to allow a good relationship to be built between the school nurse and students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Nätterlund, Anna, und Amanda Stålberg. „Sjuksköterskans roll och upplevelse i mötet med den våldsutsatta kvinnan : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11919.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett känt socialt problem världen över och har under 2000-talet ökat med 30 procent. År 2007 anmäldes i Sverige ca 27 000 brott rubricerade som misshandel mot kvinnor och drygt 2/3 av dessa brott utfördes av en bekant gärningsman. Sjuksköterskan har en potentiellt unik och viktig roll i att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp gällande våld i parrelationer. Syfte: Att beskriva vilken roll sjuksköterskan har i mötet med den våldsutsatta kvinnan, samt hur sjuksköterskan upplever mötet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och sammanställts. Resultat: Sjuksköterskans roll går ut på att skapa en trygg miljö och stödja den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan bör använda sig av ett professionellt bemötande och skapa en relation där en god kommunikation är möjlig. Sjuksköterskor upplever ofta frustration i mötet med den våldsutsatta kvinnan då det kan vara svårt att skapa en öppen dialog. Sjuksköterskor beskriver även en känsla av maktlöshet, då kvinnan väljer att gå tillbaka till ett våldsamt förhållande. Det är vanligt att sjuksköterskor i mötet med den våldsutsatta kvinnan blir känslomässigt engagerade. Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap inom screening, bemötande samt omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och är i behov av mer utbildning inom ämnet.
Background: Violence against women is a known social problem worldwide and increased by 30 percent in the 2000s'. In 2007, about 27 000 crimes captioned as abuse against women were reported in Sweden and just over 2/3 of these crimes were carried out by a known perpetrator. As a nurse you have a potentially unique and important role in identifying and taking care of women seeking help regarding intimate partner violence. Aim: To describe the role nurses have in the meeting with the abused woman, and how nurses perceive meeting. Method: A descriptive literature review in which 13 scientific papers have been reviewed and compiled. Results: Nursing role is to create a safe environment and support the abused woman. Nurses should use a professional approach and create a relationship where good communication is possible. The nurse often experience frustration in the meeting with the abused woman as it can be difficult to create an open dialogue. Nurses also describe a sense of powerlessness, when the woman chooses to go back to a violent relationship. It is common for nurses, in the meeting with the abused woman, to become emotionally involved. Conclusion: Nurses lack training in screening, treat and care for abused women and need more education in the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Blockley, Widmark Ellinor. „Läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatri : En fenomenografisk intervjustudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176152.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultat: Huvudresultaten sammanfattades i fem kategorier: Specialistsjuksköterskans roll är otydlig och osynlig; Specialistsjuksköterskan utför särskilda arbetsuppgifter; Specialistsjuk-sköterskan besitter fördjupad kompetens; Specialistkompetens leder till personlig utveckling samt Specialistsjuksköterskan är en ambassadör. Slutsats: Det behövs en ökad förståelse för specialist-sjuksköterskans kompetens. För att detta ska kunna ske efterfrågas en tydligare beskrivning av vad det innebär att arbeta som specialistsjuksköterska på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.
Background: The competence of the specialised nurse is a development of the knowledge and skill obtained in the elementary nursing education. The need for specialised nurses increases but as the work tasks of specialised and general nurses do not differ considerably, this may lead to the specialised nurses leaving the clinical area of work. The requested expertise will then be at risk of disappearing. On these grounds and as a way of clarifying the role of the specialised nurse in psychiatric in-patient care, it is of interest to observe how the specialised nurse is perceived and what the expectations of her competence are. Aim: to describe doctors' conceptions of the competence of the specialised nurse in psychiatric in-patient care. Method: Eight qualitative semi-structured interviews were analysed using a phenomenographic approach. Results: The main findings were summarised in five categories: The role of the specialised nurse is unclear and unseen; The specialised nurse executes special tasks; The specialised nurse possesses in-depth competence; Specialist skill leads to personal development and finally The specialised nurse is an ambassador. Conclusion: There is a need for an increased understanding of the competence of the specialised nurse in psychiatric in-patient care. In order for this to happen a clearer descripton of what it entails to work as a specialised nurse in in-patient care is requested.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Dobers, Elke, und Gottfriedz Amanda Linder. „Samtal om alkohol mellan sjuksköterska och patienter - faktorer som påverkar : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3934.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol. Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman. Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning. Resurser speglar faktorer som kan underlätta eller försvåra samtal. Sjuksköterskans personliga uppfattningar, beskriver hur dessa kan påverka bedömning av och förhållningssätt till patienten. Sjuksköterskans syn på sin roll i samtal om alkohol beskriver att de flesta sjuksköterskor anser att sådana samtal ingår i arbetsuppgifterna men att dessa inte alltid förs. Det sista temat, Sjuksköterskans känslor, belyser den egna osäkerheten inför samtal och rädslan för patienters negativa reaktioner. Diskussion: Resultatet vidareutvecklas med hjälp av livsvärldsteorin. Resonemang förs kring tänkbara orsaker till resurs- och kunskapsbrister. Försök till en djupare förståelse av sjuksköterskans egen osäkerhet, rädsla och uppfattning görs. Arbetsmiljöns betydelse för samtal och rådgivning lyfts fram och diskuteras med stöd från vetenskapliga studier.
Background: Since the 1990s alcoholkonsumtion in Sweden has increased and during the past ten years alcohol-related harm and treatment in hospital have increased as well. To identify and bring up patients' alcohol problems is included in the nurse's assignments but the role in dialogue about alcohol is unclear and many nurses regard themselves as lacking sufficient knowledge and training to do this. Aim: The aim was to illuminate the factors that influence the nurse's dialogue with patients about alcohol. Methods: A literature review based on five qualitative and six quantitative scientific articles was carried out. The search of the articles was conducted in the databases Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. The results of the articles were reviewed and analyzed according to similarities and differences, which led to a compilation with new themes. Results: The analysis lead to five themes with factors in fluencing dialogue about alcohol. Knowledge and education shows that these have a positive effect on whether dialogue takes place and that the majority of all nurses request more knowledge and education. Resources reflect factors which can facilitate or hinder dialogue. The nurse's personal views, describes how these can influence assessment of and attitude towards the patient. The nurse's view of her role in dialogue about alcohol describes that most nurses consider these dialogues to be part of their professional assignment but that they are not always carried out. The last theme, The nurse's feelings, illuminates her own insecurity to dialogue and fear of patients negative reactions. Discussions: The result is further developed with the help of the life-world theory. Reasoning out is made about possible causes for the resource and knowledge gaps that were found. A try to gain a deeper understanding of the nurse's own insecurities, fears and perceptions are made. Work environment important for conversation and advice are highlighted and discussed with support from scientific studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Elvås, Katarina. „Den specialistutbildade sjuksköterskans betydelse och roll i den psykiatriska öppenvården ur ledningsperspektiv“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5621.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan har historiskt sett pendlat mellan att vara omvårdnadsansvarig till att vara förlängd arm till andra yrkeskategorier som till exempel läkare. Studier visar att specialistsjuksköterskan har en komplex kompetens som hen upplever inte alltid lyfts av organisationen och att hen ofta upplever sig klämd emellan patienters, medarbetares och organisationens krav. Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård börjar nu bli en bristvara och då deras roll, status och betydelse framstår som diffus kan det bli svårt att rekrytera nya sjuksköterskor att utbilda sig och stanna kvar inom psykiatrisk vård. Då mycket få studier är genomförda i psykiatrisk öppenvård och med ledningsperspektiv var det av intresse att tillfråga just enhetschefer med ansvar att anställa personal. Syfte: Att beskriva enhetschefers uppfattningar om och förväntningar på specialistsjuksköterskans betydelse och roll i psykiatrisk öppenvården. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor som ställdes individuellt till sju enhetschefer verksamma inom psykiatrisk öppenvård. Materialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin ”Arbetsuppgifter och förväntningar” med underkategorierna Bedömningar, Samordnande och samverkande roll, Läkemedelsadministrering, Utvecklingsarbete, Flexibla ansvarsområden, Bemötande och kommunikation samt Kompetens. Diskussion: Specialistsjuksköterskan har många olika roller att träda in i inom psykiatrisk öppenvård och förväntas använda sin kompetens där den behövs.
Background: Psychiatric nurses has historically oscillated between being responsible of nursing care to be an extended arm to other professionals such as physicians. Studies show that the specialist nurse has a complex competence that according to the nurses is not always highlighted by the organization and often find themselves trapped between patients, other employees and the organization's demands. Specialist nurses in psychiatric care are now becoming scarce and when their role, status and importance appears diffuse, it may be difficult to recruit new nurses to train and remain in psychiatric services. Since very few studies have been carried out in outpatient psychiatric services and management perspective, it was of interest to the matter to ask the views of unit managers with responsibility to hire staff. Aim: To describe unit managers' perceptions and expectations of the specialist nurse's importance and role in psychiatric outpatient services. Method: The study was conducted as an empirical interview study with semi-structured questions that were asked individually to seven unit managers occupied in psychiatric outpatient care. The material was processed with a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The result showed the main category "Duties and expectations" with the subcategories Assessments, Coordinating and cooperative role, Drug administration, Development, Flexible responsibilities, Treatment and communication as well as Competence. Discussions: The specialistnurse has many variable roles to enter in psychiatric outpatient care and are expected to use their expertise where it is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Jonasson, Erika. „Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa - en litteraturstudie“. Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-253.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden. För att utvecklas i sin roll som sjuksköterska i arbetet med anorexiapatienter var även kommunikationen med kollegor viktig. I bemötande av patienter med anorexia nervosa var det viktigt att se patienten utifrån en helhetssyn, att kunna bemästra svårigheter, att kunna bygga upp ett förtroende mellan sig själv och patienten samt att ha den rätta personligheten. De omvårdnadsåtgärder som togs upp var att kunna ge patienten adekvat utbildning om sjukdomstillståndet och att samtidigt vara ett stöd. Dessa områden har betydelse för att uppnå en fungerande roll som sjusköterska i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa.

The aim of this descriptive literature review was to describe the nurses’ role in the nursing of patients suffering from anorexia nervosa. The search for literature was made in the data bases EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals and Academic Search Elite. The main result of the study was presented in three categories; communication, meeting the patient and nursing measures. Communications was important in different ways. First it was important to be able to communicate with the patient, but the next of kin also played an important role in the nursing and should not be forgotten. To continue developing in the role as a nurse, working with patients suffering from anorexia nervosa, communication with co-workers was important. When meeting patients suffering from anorexia nervosa, seeing the patient with a holistic sight was important. It was also important to be able to overcome difficulties, to build a trust and to have the right personality. The nursing measures brought up were to be able to educate the patient about the disease and to be a support. All these areas brought up in the result were needed to achieve a functioning role as a nurse in the nursing of patients suffering from anorexia nervosa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Hantoft, Linda. „Specialist på det oförutsedda? : Anestesisjuksköterskans roll vid stora olyckor och katastrofer“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18142.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: För att upprätthålla en så normal kvalitet på vården som möjligt och minska det psykiska och fysiska lidandet vid stora olyckor och katastrofer måste resurserna ledas och fördelas på ett annat sätt än i sjukvårdens vardagsorganisation. Detta medför en omställning i sättet att bedriva sjukvård på till katastrofmedicinsk metodik. Anestesisjuksköterskan är en viktig del i den katastrofmedicinska beredskapen men hur anestesisjuksköterskan själv uppfattar sin roll är ett sparsamt utforskat område. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning om sin roll vid stora olyckor och katastrofer. Metod: En kvalitativ metod användes, där 10 semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom fyra kategorier; vara en del i något större, vara närmast patienten, genom sin profession känna trygghet och medvetenhet och få förutsättningar att fungera i sin roll. Det genomgående temat i anestesisjuksköterskans uppfattningar är att genom sin profession vara en livsviktig nyckelfunktion med vilja att verka i den på bästa sätt. Konklusion: Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull och komplex roll i den katastrofmedicinska beredskapsorganisationen men efterfrågar kunskap och utbildning för att kunna verka effektivt och säkert. Den katastrofmedicinska beredskapen måste lyftas och medvetandegöras i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Eriksson, Anna. „Identifiering och omhändertagande av patienter med misstänkt sepsis inom akutsjukvården : sjuksköterskors upplevelser“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2320.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Många patienter anländer till akutmottagningen med tecken på sepsis. Andra försämras under tiden de ligger på avdelning av samma orsak. Sepsis är ett allvarligt tillstånd i behov av omedelbar behandling och ofta svårt att identifiera. Internationella och nationella riktlinjer består av tidskritiska åtgärder men riktar sig mot den medicinska behandling läkare ska utföra trots att sjuksköterskor ofta är de som först kommer i kontakt med patienten, både på akutmottagningen och på avdelningen. Sjuksköterskans roll är knapphändigt undersökt i forskningen. Syftet med studien var därför att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera och omhänderta patienter med misstänkt sepsis. Metoden var induktiv, genom 12 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning och på en generell medicinavdelning och det erhållna materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor ser sig som ansvariga för att identifiera patienter med sepsis och som de som utför större delen av de åtgärder som är nödvändiga för snabb behandling. Vidare uttryckte sjuksköterskorna att denna process flyter bra fram till ordinationen av antibiotika där dröjsmål ofta uppstår. Ett annat problem som identifierades var de resurser som behövs för den kontinuerliga övervakning septiska patienter är i behov av. Slutsatsen var att riktlinjer bör rikta sig mot all involverad personal med tanke på den stora roll sjuksköterskor förefaller ha för utförande av vården. Metoder för att uppnå god övervakning bör undersökas.
A lot of patients arrives at the emergency department with signs of sepsis. Some deteriorate while being in a ward for the same reason. Sepsis is a serious condition that needs immediate treatment and is often hard to identify. International and national guidelines include timecritical actions but they are directed towards the medical treatment delivered by doctors despite the fact that nurses often are the ones that first get in contact with the patient, both at the emergency department and in the ward. The role of the nurse is briefly explored in research. The aim of this study was therefore to illustrate the experiences of nurses involved in identifying and caring for patients with suspected sepsis. The method used was inductive, through 12 semistructured interviews with nurses at an emergency department and in a general medical ward and the data retrieved was then analyzed using qualitative data analysis. The result showed that nurses see themselves as having responsibility for the identification of patients suffering from sepsis and as being the ones who perform the majority of actions necessary for their timely treatment. Furthermore, they expressed that the process runs smoothtly until the point of ordering antibiotics where a delay often occurs. Another problem identified was the resources necessary for the continious monitoring that septic patients need. In conclusion, guidelines should be directed towards all of the personell involved, based on the big role nurses seem to have for the delivery of care. Ways to achieve good monitoring should be explored.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Spång, Annsofi, und Angelica Westerfalk. „Från ohälsa till återhämtning : En litteraturstudie utifrån sjuksköterskornas perspektiv på patienternas återhämtning“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54996.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Sjuksköterskorna bör se människan bakom patienten. Patienterna upplever en emotionell ambivalens i återhämtningen. Avdramatiserar sjuksköterskorna ohälsan som patienterna ställs inför och är vänliga, upplever patienterna att det underlättar återhämtningen. För de anhöriga är det viktigt att göras delaktiga och att få relevantinformation. Att ha någon att vända sig till med funderingar är också betydelsefullt. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa relationer inom vården vilka gynnar omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll vid patienters återhämtning. Metod: En beskrivande litteraturstudie grundad på 11 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna menade att det vara gynnsamt för återhämtningens resultat att engagera patienterna. De ansåg att relationerna som grundades på tillit främjade återhämtningen.Genom att involvera de anhöriga i återhämtningen kunde sjuksköterskorna tillgå kunskap om patienterna som annars hade gått förbi dem. Dock upplevde sjuksköterskorna att de samtidigt behövde vara ett emotionellt stöd till de anhöriga. Genom återhämtningen fannsjuksköterskorna ett behov av att prioritera tiden inom vårdteamet där de uppfattades varaarbetsledare. Slutsats: Sjuksköterskornas ansvar sträckte sig mellan patienter, anhöriga och vårdteamet för att uppnå en lyckad återhämtning. I detta utgjorde relationerna inom vården en betydelsefull faktor, som påverkades av tidsbristen.
Background: Nurses should see the human inside the patients. Patients experienced anemotional ambivalence during recovery. If nurses normalized the unwellness and were kind,the patients experienced an eased recovery. It is important for relatives to be involved and informed. They want someone to turn to if they have questions. Nurses should create relationships based on trust, benefiting the care. Aim: To describe the nurse’s role regarding patients’ recovery. Method: A descriptive literature study based on 11 qualitative nursing science articles. Result: Nurses experienced it beneficial for the outcome of the recovery to engage patients. They also experienced that relationships built on trust gave a better outcome to the recovery. Nurses gain knowledge through relatives that otherwise had remained unknown. At the same time, nurses experienced a need to provide emotional support for the relatives. Throughout the recovery, nurses experienced a need to prioritize the time within the care team where they were perceived as team leaders. Conclusion: The nurses’responsibility stretched between patients, relatives, and the care team, to accomplish a successful recovery. Relationships composed a meaningful aspect, that was affected by lack of time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Malm, Sandra, und Anna-Karin Sundstedt. „Distriktssköterskans roll vid empowerment hos äldre individer med diabetes typ 2 : Systematisk Litteraturstudie“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3470.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Johansson, Anna, und Kristina Tegberg. „"Börja i barndomen" Distriktssköterskans roll i det förebyggande arbetet av övervikt och fetma“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1704.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Overweight and obesity in children is an extensive and accelerating

problem in the western world. The risk factors for overweight are well-

known and well-documented. Focus should lie in the prophylactic work

in order to prevent overweight and obesity in preschool children.

The aim of our study has been to highlight the role of the district

nurse in her/his work to prevent overweight and obesity in preschool

children. The study was carried out through studies as a literature

review. In order to support the parents and taking their circumstances

and conditions into consideration, it was considered very important that

the district nurse paid attention to the view of the parents on the weight

of their child. Parents were considered to have an important role in

giving their children healthy eating habits. The attitude of the district

nurse was relevant as to how she/he treated the overweight and how

she/he tackled the preventive work. Professional practice and training

within the field were important factors in making the district nurse

succeed in her/his work to prevent overweight and obesity in children.

Lack of time and lack of parental commitment and attitude were the

main reasons for limiting the district nurse in her work to prevent

overweight and obesity in children. Personnel within the primary care

should supervise and coordinate health promoting measures in order to

prevent overweight and obesity in children. The district nurse plays a

unique part in influencing the parents very early on in their children’s

life by arranging regular and repeated visits to the child welfare center.

The basis for a successful work by the district nurse is training and the

fact that she is made aware of her own attitudes towards overweight.

More research is imperative to support and develop guidelines for

preventing overweight and obesity in children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Medin, Malin. „Sjuksköterskans roll och behov av utökad utbildning i palliativ vård : en litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4475.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject. The method is a qualitative literature review that is based on eight articles.Result and conclusion shows that the nurse role in palliative care is about nurse’s professional development and knowledge, self-awareness, leadership, supportive and communication skills. The nurse role in palliative care is about good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support program for nurses in palliative care is needed and there is also a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. The conclusion of this study shows that the nurse needs to have a good self-awareness in health issues, ethics and treatment. Support programs and better focus on the substance of the basic education of nurses must be better when there is a great need for more discussion of ethical issues in palliative care. Nurses must be aware of the importance and meaningfulness of the nursing role.
Palliativ vård är en vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård som varken ska fördröja eller påskynda döden. Trots utbildning visar vårdpersonal på en bristande kunskap inom bemötande, etik och vårdfrågor rörande palliativ vård. Sjuksköterskan inom palliativ vård har en central roll i omvårdnad av den döende patienten och därmed ett stort ansvar. Palliativ vård är ett ämne som är lågprioriterat i grundutbildningarna för sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård för att se om det finns ett behov av utökad utbildning inom ämnet. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som var baserad på analys av åtta stycken vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsats visade att sjuksköterskans roll i omvårdnad vid palliativ vård handlar om Sjuksköterskans professionella utveckling och kunskap, Sjuksköterskans förhållningssätt, Sjuksköterskans förmåga att fatta beslut och Sjuksköterskans stödjande & kommunikativa förmåga. Sjuksköterskan behöver ha en god självinsikt i vårdfrågor, etik och bemötande. Stödprogram och bättre fokus på ämnet i grundutbildningarna för sjuksköterskor måste bli bättre då det finns ett stort behov av mer diskussion kring etiska aspekter inom den palliativa vården. Sjuksköterskan måste vara införstådd i vilken betydelse och meningsfullhet sjuksköterskerollen har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Mayr, Laura. „Närståendes upplevelser av att vårda personer med Alzheimers demens : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7808.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Alzheimers demens medför stora kognitiva förändringar i den sjukes liv och beteende och slutar med en grav försämring och förlust av alla kognitiva och motoriska funktioner. Detta betyder en stor påfrestning inte bara för den som lider av sjukdomen utan också för närstående som vårdar dessa patienter hemma. Sjuksköterskans ledande och hälsofrämjande roll är då väsentligt för att ge stöd till inte bara för den sjuke men också för dess närstående. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda personer med Alzheimers demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar i databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing & Alliades Health Database. Åtta artiklar valdes efter en kvalitetsgranskning och analysen baserat på likheter och skillnader som efteråt tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vikten av familjerelationer, kultur och traditioner, vilket visade att närstående ger en stor vikt till familjen och ger en inblick av rollen som vårdare och hur de ser på sjukdomen från ett kulturellt perspektiv; bristande familjestöd, vilket visar att närstående kan känna sig övergivna av andra familjemedlemmar och att de inte alltid är villiga att vårda sin sjuke anhörig; strategier för att klara av vardagen, känslor av börda och svårigheter, vilket visar vilka strategier de vårdande närstående använder sig av för att kunna hantera den anhöriges sjukdom och sin egen roll som vårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys teori. Diskussionen fokuserar på hur närstående som vårdar en anhörig med Alzheimers demens upplever en rollförändring och hur de kan återskapa balansen i livet genom att acceptera en föränderlig tillvaro och navigera genom den med hjälp av sjuksköterskans stödjande insatser.
Background: Alzheimer's dementia causes major cognitive changes in the sick's life and behavior and ends with a severe deterioration and loss of all cognitive and motor functions. This means a great stress not only for those who suffer from it but also for relatives who care for them at home. The nurse's leading and health-promoting role is essential for providing support not only for the patient but also for its relatives. Aim: The aim was to illuminate the experiences of relatives in caring for people with Alzheimer's dementia. Method: A literature review was conducted with searches from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing & Alliades Health Database. Eight articles were selected after a quality review and the results were analyzed and categorized into main themes. Results: The analysis resulted in three main themes: The importance of family relationships, culture and traditions, which showed that relatives give great importance to the family and provide an insight into the role of caring and how they view the disease from a cultural angle; lack of family support, which shows that relatives sometimes feel abandoned by other family members and that they are not always willing to care for their sick relative; strategies to cope with everyday life, feelings of burden and difficulties, which shows strategies that relatives use to be able to handle their relatives' illness and their own caring role. Discussion: The result was discussed based on Callista Roy's theory of adaptation. The discussion focuses on how relatives who care for a family member with Alzheimer's dementia experience a role shift and how they can restore the balance in life by accepting this change and navigate through it with the help of the nurse's support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Kindlund, Sara, und Emma Nilsson. „Sjuksköterskors roll vid fysisk aktivitet på recept – en litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30336.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är en av de största orsakerna till ohälsa i dagens samhälle. Evidens finns bakom det faktum att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har därför skapats för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet, dels förebyggande dels som behandling av ohälsa. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor beskriver sin roll vid fysisk aktivitet på recept. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar från databassökningar på CINAHL och PubMed. Data har analyserats i fem steg. Resultat: Tretton vetenskapliga artiklar har använts till examensarbetets resultat och efter analys har resultatet strukturerats i ett huvudtema och fem subteman. Huvudtemat blev; Hinder och behov kopplat till FaR – sjuksköterskornas roll där sjuksköterskor beskrev att främja delaktighet och hantera patientens inställning är viktiga behov som är svåra att uppfylla med den kunskap som finns. Sjuksköterskor menar även att tidsbrist och ett otillräckligt stöd från ledningen hindrar arbetet med FaR. Utifrån ovanstående skapades fem sub- teman; Sjuksköterskornas möjlighet att främja patienternas delaktighet vid FaR, Sjuksköterskornas förmåga att bemöta patienternas inställning till FaR, Sjuksköterskornas behov av ökad kunskap kring FaR, Sjuksköterskornas upplevelser av tidsbrist som hinder vid FaR & Sjuksköterskornas behov av stöd från ledning i arbetet med FaR. Slutsats: Genom resultatet av denna litteraturöversikt och tidigare forskning skulle slutsatsen kunna dras att, för att kunna öka implementeringen av FaR behöver sjuksköterskor utveckla sin kunskap, både hur patienter kan göras delaktiga, motiveras och stödjas under behandling men också kring arbetsmetoden FaR. För att ytterligare utveckla arbetssätten kring FaR beskrev sjuksköterskorna ett behov av stöd från ledningen.
Background: Physical inactivity is one of the main causes of today's illness among the population. There is a lot of evidence showing the positive health effects of physical activity. Physical activity on prescription (PaP) is created for the purpose to promote physical activity as prevention and treatment. Aim: To illuminate how nurses describe their role in physical activity on prescription. Method: The study is a literature review based on collected data from searches at CINAHL and PubMed. Data has been analyzed in five steps. Result: Based on 13 articles a main theme and sub-themes that showed how nurses describe their role was identified. The main theme: Barriers and needs when prescribing PaP – nurse´s role. The nurses described promoting patient participation and managing the patients attitude as important needs. These needs were difficult to meet with the available knowledge. Nurses also described lack of time and a non-supportive leadership as barriers when working with PaP. The following sub-themes were identified: Nurse´s ability to promote patient participation during treatments with PaP, Nurse´s ability to respond to patients attitude to PaP, Nurse´s need of increased knowledge about PaP, Nurse´s experience of lack of time as a barrier when prescribing PaP and Nurse´s need of a supportive leadership during work with PaP. Conclusion: The result of this literature review and previous research shows that in order to increase the implementation of PaP the nurses need to increase their knowledge. Both knowledge about how to promote patient participation but also about PaP. In order to develop the work with PaP nurses also described a need of having a supportive leadership.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Nyman, Sofie. „Vikten av distriktssköterskans roll mot nyblivna mammor, som visar tecken på psykisk ohälsa : - En litteraturstudie“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42311.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Ungefär en av fem kvinnor drabbas av psykisk ohälsa postpartum (PP). Trots detta är det inte alla som får hjälp. Det är därför viktigt att distriktssköterskan har goda kunskaper i att upptäcka och behandla psykisk ohälsa PP, och på så vis kunna mildra konsekvenserna för mor och barn. Det är sedan tidigare känt att kvinnor med psykisk ohälsa postpartum har sämre förutsättningar till en bra anknytning till barnet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans roll mot nyblivna mammor som visar tecken på psykisk ohälsa. Metod: Tidigare publicerad forskning har analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultatet presenterades utifrån de fyra kategorier som framkom ur de kvalitativa artiklarna. Resultat: Distriktssköterskor har en viktig roll på barnavårdscentralen (BVC), för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa postpartum.
Background: Approximately one out of five women suffers from mental illness in the postpartum stage. In spite that, several women suffer without any help. It is therefore important that the district nurse has a good knowledge in how to discover and treat mental illness in the postpartum stage. Aim: The aim was to describe the district nurse’s role towards new mothers with signs of mental illness. Method: Previous research have been analyzed and complied in a literature review. The result was presented from the four different categories, that was revealed in the analysis of the qualitative articles. Result: The districtnurses have an important role in the child care unit, in order to discover and treat mental illness in the postpartum stage.

Godkännandedatum: 2020-11-23

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Torres, Rivas Andrea, und Farzana Esha. „Patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke : en litteraturstudie“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8936.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Stroke är en av det vanligaste folksjukdomar i Sverige. De som överlever strokeanfall drabbas av varierande grad av aktivitet och funktionsnedsättningar, som i sin tur kräver rehabilitering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att söka ett antal artiklar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Strokedrabbade hade oftast en önskan om att återgå till sitt gamla liv före insjuknandet. De som drabbas av en omfattande stroke kan påverkas både fysiskt och psykiskt. Tillståndet sänker livskvalitén, självständighet och självkänslan. Entusiasm och positiv attityd från rehabiliteringspersonal beskrevs som grundläggande för en lyckad rehabiliteringsprocess. Med rätt stöd från rehabiliteringspersonal förbättrades patienternas kognitiva och instrumentella funktioner samt att självkänslan stärktes. Rehabilitering behöver startas så snarast som möjligt för att förhindra en långdragen funktionsnedsättning. Den bör anpassas efter individens förutsättningar. Slutsats: Patienter hade delade upplevelser gällande stöd, information, delaktighet och effekten av rehabilitering. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har ett individanpassat förhållningssätt utifrån patientens förutsättningar. Rätt stöd och lyhördhet från vårdpersonalen bidrar till ökad delaktighet samt att den ökar patientens förutsättningar att utföra aktiviteter under rehabiliteringsprocessen. Rehabilitering behövs oavsett boendemiljö och ska vara av hög kvalité för ett positivt resultat.
Background: Stroke is one of the most common diseases in Sweden. Those who survive strokes suffer from varying degrees of activity and disabilities., which in turn require rehabilitation. Aim: The purpose of this literature study was to describe patients' experiences of rehabilitation after stroke. Method: The literature study was carried out by searching for a number of articles in Cinahl Complete and PubMed. Results: Stroke sufferers usually had a desire to return to their old life before falling ill. Those who suffer from an extensive stroke can be affected both physically and mentally. The condition lowers the quality of life, independence, and self-esteem. Enthusiasm and positive attitude from rehabilitation staff was described as fundamental to a successful rehabilitation process. With the right support from rehabilitation staff, the patients' cognitive and instrumental functions were improved, and self-esteem was strengthened. Rehabilitation needs to be started as soon as possible to prevent a long-term disability. It should be adapted to the individual's conditions. Conclusion: Patients had shared experiences regarding support, information, participation, and the effect of rehabilitation. It is important that the nurse has an individualized approach based on the patient's conditions. The right support and sensitivity from the care staff contributes to increased participation and that it increases the patient's ability to perform activities during the rehabilitation process. Rehabilitation is needed regardless of living environment and must be of high quality for a positive result.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Nylén, Gudrun, und Gabriella Persson. „Sjuksköterskors upplevelser av den mobila intensivvårdsgruppen MIG-team och NEWS : En deskriptiv litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22953.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Västvärlden har hög medellivslängd vilket inte bara innebär att människor är friska utan att de också finns många som lever med svåra sjukdomar och stort lidande. I Australien startades den Mobila Intensivvårds Gruppen, MIG-team för att minska dödlighet av akut sviktande patienter, som sedan infördes runt om i världen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av den mobila intensivvårdgruppen (MIG-team) samt National Early Warning Score (NEWS), samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. De inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databasen PubMed. Elva artiklar inkluderades som svarade på syftet. Artiklarna inkluderade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen var viktig. NEWS – National Early Warning Score sågs som ett viktigt verktyg för att effektivisera patientvården då kommunikationen blev snabb och exakt mellan sjuksköterskan och MIG-team. Detta ökade även patientsäkerheten genom att både hjärtstoppslarm och dödsfall har minskat. Sjuksköterskorna önskar överlag mer utbildning för att stärka den egna kompetensen. Det har påvisats att en del av sjuksköterskorna känner sig osäkra att hantera NEWS samt att de känner sig osäkra vid vilken tidpunkt de bör kontakta MIG-team. Osäkerheten skulle med största sannolikhet minska om de fick tillgång till mer utbildning samtidigt som det skulle stärka teamarbetet kring patienten. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade studierna var ett flertal intervjuer, en observationsstudie och datainsamlingar från olika dataprogram. Slutsats: Kommunikation har visat sig ha stor betydelse både för att säkerhetsställa patientarbete och främja teamarbete i personalgruppen. Införande av NEWS och MIG-team runt om i världen har visats minska hjärtstopplarm och dödligheten på sjukhus, vilket skulle kunna motivera till ytterligare utbildning för sjuksköterskor i NEWS och MIG-team.
Background: In the west world it is a high life expectancy, which not only means thatpeople are healthy but that they also are many who are living with serious illnesses andgreat suffering. The Mobile Intensive Care Group (MIG team) started in Australia toreduce mortality from acute fragile patients, who then introduced around the world. Aim: To describe the nurse´s experiences of Rapid Response Team (MIG-team), andthe National Early Warning Score (NEWS), and to describe the data collection of theincluded articles. Methods: A literature study with descriptive design. The included scientific articleswere sought out in the PubMed database. Eleven articles were included who answeredthe aim. The articles included both qualitative and quantitative approach. Results: Many of the nurse´s concider that the communication was important. NEWSseen as an important tool to streamline patient care when communication was fast andaccurately between the nurse and the MIG- team. This also increased patient safety,which showed that both cardiac arrest alarm and deaths have declined. Nurses wishgenerally more education to enhance their skills. It has been demonstrated that some ofthe nurses feel insecure dealing with NEWS and that they feel uncertain when theyshould contact MIG -Team. The uncertainty would most likely decrease if they hadaccess to more education while it also would strengthen the teamwork around thepatient. Data collection methods in the included studies were several interviews, oneobservational study and data collection from various data programs. Conclusion: Communication has proved to be very important both to the collateralpatient work and promote teamwork in the personnel group. Introduction of NEWS andMIG teams around the world have been shown to reduce cardiac alarms and mortality inhospitals, which could warrant additional training in the MEWS and MIG team for thenurse´s.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Winlöf, Linnea, und Lovisa Cardmarker. „Sjuksköterskans roll vid fysisk aktivitet på recept : En allmän litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35848.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sjuksköterskan har en betydande roll genom att vidta olika hälsofrämjande insatser som på olika sätt kan minska folkhälsoproblem såsom inaktivitet med syfte att förbättra folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept är en metod för att minska stillasittande och främja fysisk aktivitet, vilken bygger på ett patientcentrerat synsätt, där samtalsmetodik och kunskap om motivation samt beteendeförändring är viktiga delar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken roll sjuksköterskan har vid fysisk aktivitet på recept. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och sex kvantitativa, vilka utmynnade i ett huvudtema; Sjuksköterskans roll och de hinder som finns. De subteman som framkom var; Motivation, Delaktighet, Tid, Kunskap och rutiner samt Externa faktorer. Sjuksköterskans roll är att regelbundet motivera till fysisk aktivitet och få patienten delaktig, samt att skydda och främja hälsa hos alla människor i världen. Tidsbrist, okunskap och bristande rutiner uppges var stora hinder till varför sjuksköterskan inte förskriver fysisk aktivitet på recept. Vidare belyses patientens ekonomi, tillgänglighet, samt samhällets resurser till fysisk aktivitet. Sjuksköterskans motiverande roll och tillämpningen av fysisk aktivitet på recept, är något som bör belysas och tydliggöras i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Dessutom bör hälso- och sjukvårdspersonal fortsätta poängtera att fysisk aktivitet kan vara ett komplement till medicin.
Nurses has a significant role in health promotion efforts that can reduce public health problems, such as inactivity with a purpose to improve public health. Physical activity on prescription's a method of reducing inactivity and promoting physical activity, which is based on a patient-centered view, where communication and knowledge about motivation and behavioral change are important components. The aim of this literature study was to investigate the nurses' role in the physical activity of prescription. The result's based on 11 scientific articles, five qualitative and six quantitative, which featured in one main theme; Nurses role and barriers that exist. The subthemes that emerged were; Motivation, Participation, Time, Knowledge and Routines and also External Factors. The nurses' role is to regularly motivate physical activity and to involve patients, and also to protect and promote the health of all people. Lack of time, ignorance and lack of routines indicate great barriers to why nurses doesn't prescribe physical activity on prescription. Furthermore, the patients economy, accessibility, and societies resources for physical activity are highlighted. Nurses' motivational role and the application of physical activity on prescriptions, is something that should be highlighted and clarified in undergraduate nursing education. In addition, healthcare professionals should continue to point out that physical activity can be a complement to medicine.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Gunnarsson, Amelie, Erika Stenström und Maja Thomasson. „Sjuksköterskans viktiga roll i arbetet med självskadebeteende : En litteraturöversikt“. Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48955.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Självskadebeteende är ett utbrett och komplext beteende. Psykisk ohälsa och ångest är de centrala orsakerna och kan drabba människor i alla åldrar. Patienter som söker vård känner rädsla för hur de kommer bli bemötta och har en rädsla om att inte bli förstådda av vårdpersonalen. Sjuksköterskan strävar i sin arbetsroll efter att främja hälsa och förhindra ohälsa. Utifrån den personcentrerade vården eftersträvas en öppenhet för patenten och patientens perspektiv av sin berättelse. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med självskadebeteende. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av modell i fem steg av Friberg. Resultat: När sjuksköterskor bemöter patienter upplevde de otillräcklighet bestående av kunskapsbrist, hjälplöshet och en känsla av bristande riktlinjer. De upplevde även en tidsbrist för att hjälpa patienten. Känslor som upplevdes vid mötet med patienter med självskadebeteende varierade mellan olika sjuksköterskor. Frustration var en känsla som kunde upplevas, då patienterna ofta återkom till vården. Genom att skapa en öppen relation vid bemötandet, upplevdes det att man fick en ökad förståelse för patienten. Slutsats: För att främja ett bra bemötande till patienter med självskadebeteende behöver sjuksköterskor erbjudas mer utbildning inom ämnet. Verksamheten behöver även utveckla rutiner och riktlinjer för att kunna underlätta bemötandet.
Background: Self-harm is a complex behavior where mental illness and anxiety are the important reasons why it’s developed. Patients have a fear of not being understood or taken seriously by the healthcare staff. The nurse strives in her profession to promote health and prevent ill health. Based on the person-centered care, an openness to the patient and perspective for the patient’s history is important to strive for. Purpose: The purpose was to describe the nurse's experience of meeting patients with self-harm behavior. Method: The qualitative literature review was based on 12 scientific articles. The analysis was performed according to model in five steps by Friberg. Results: Nurses experienced the feeling of inadequacy, consisted of lack of knowledge and guidelines, helplessness and feeling of lack of time when responding to patients. By creating an open relationship during the meeting, it was felt that the nurses gained a greater understanding of the patient. Conclusion: Nurses needs to be offered more education in the subject, in order to promote a good response to patients with self-harm. Routines and guidelines must also be developed to facilitate the response.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Ekström, Johanna, und Marie Karttunen. „Skolsköterskors roll i arbetet med överviktiga barn i låg- och mellanstadiet“. Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-252.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visade att de sju intervjuade skolsköterskorna ansåg att det är ett problem med övervikt/fetma hos skolbarn. Skolsköterskorna hade inte några särskilda strategier för att förebygga övervikt/fetma och riktlinjerna från skolhälsovården är oklara, men fyra av skolsköterskorna höll på att arbeta fram en förebyggande strategi på egen hand. Alla skolsköterskor hade mer eller mindre en strategi för att hjälpa överviktiga/feta skolbarn genom att prata kost och motion på hälsosamtalen. Fyra av skolsköterskorna hade arbetat fram eget material. Materialet användes sedan för att hjälpa barnen att få ett annat tankesätt och en förändrad livsstil. Alla sju skolsköterskor ansåg att ett fungerande samarbete med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor underlättar arbetet med de överviktiga barnen.

The aim of the existing study was to describe how school nurses experience the complex of problems about obesity among primary school and middle school children, also to examine which strategies school nurses use to prevent/help these children. Amongst other aims, this study examines how school nurses experience cooperation with parents, teachers and other school nurses within this area. The method used was to interview seven school nurses in primary school and middle school from two school regions in the middle of Sweden. The interviews were recorded on tape and transcribed in verbatim. Sense bearing units were picked out and the material was categorized, which resulted in three main categories with ten subcategorise. The results showed that the seven interviewed school nurses considered that there is a problem with obesity in school children. The school nurses didn’t have any specific strategies to prevent obesity and the guidelines from the school health board were indistinctive, but four of the school nurses were working on preventive strategies on their own hand. All of the school nurses more or less had a strategy for helping obese school children, by meens of talking about nutrition and fysical exercise in health sessions. Four of the school nurses had created their own material. The material was then used to help the children with another way of thinking and change in lifestyle. All seven school nurses considered that a working cooperation with parents, teachers and other school nurses facilitated the work with the obese children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Eriksson, Elin, und Therese Holmberg. „Erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7578.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Av Sveriges befolkning är ungefär 80 % i ett behov av palliativ vård. Majoriteten av dessa beskrivs vara äldre med en långdragen sjukdomsprocess. I ett palliativt vårdande ska sjuksköterskorna utgå från fyra hörnstenar, vilka Socialstyrelsen utvecklat från WHO:s riktlinjer. Enligt dessa ingår det i sjuksköterskans roll att lindra besvärande symtom, arbeta utifrån ett tvärprofessionellt teamarbete, ha goda kommunikationer och relationer samt att ge stöd till närstående. Syfte: Att belysa erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa och kvantitativa artiklar användes till resultatet som belyser erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Sökningarna gjordes i databaserna, CINAHL Complete, PubMed och Medline with Fulltext. Artiklarna analyserades med hjälp av färgkodning. Resultatet: Resultatet visade på sjuksköterskors erfarenheter av att agera patientens advokat, vikten av att arbeta i ett vårdteam, sjuksköterskornas erfarenheter av att vara utbildad och föra sin kunskap vidare samt sjuksköterskornas erfarenhet att vilja främja hälsa. Diskussion: Metoddiskussionen belyser tillvägagångssättet, svagheter och styrkor. Resultatdiskussionen lyfts utifrån Watsons caritasprocesser som stärker det sjuksköterskorna återger, där relationen är en nyckelkomponent i vårdandet samt hur brister i kommunikationen kan förstås. Det framgick att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av vård i livets slutskede och att de mer erfarna var de som kände sig tryggast. Ur detta ges egna reflektioner av det ideala vårdandet enligt Watson, och hur det kan användas i praktiken av sjuksköterskor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Wallgren, Andersson Caroline, Katarina Norman und Malgorzata Stenkvist. „Sjuksköterskans roll i undervisning : Kunskap och insikt kan leda till livsstilsförändring hos patienten“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24270.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att sjuksköterskans bedömning av patientens kunskapsbehov var en viktig del av undervisningsprocessen. Faktorer som var av betydelse för undervisningens resultat var information, samt val av lämplig metod och modell. Sjuksköterskans pedagogiska synsätt var en annan faktor som påverkade undervisningen. Studien visar att sjuksköterskan behöver anpassa sin roll utifrån patientens behov. Det har även visat sig att det förekommer brister i sjuksköterskans kompetens vad det gäller pedagogiska och didaktiska kunskaper. Genom att utvidga patientundervisning i sjuksköterskeutbildningen och prioritera den inom sjukvården så finns vinster att göra både ur patientperspektiv och samhällsekonomiskt. Mer vetenskaplig forskning behövs dock inom ämnesområdet om hur tillvägagångssätt vid planering och genomförande av patientundervisning kan förbättras.
Unhealthy lifestyle habits increase the risk of illness and death. Cardiovascular disease, cancer and type-2 diabetes are examples of diseases that can be avoided by making positive lifestyle changes. An important part of the nurse's job is to teach patients how they can change their lifestyle and take responsibility for their own self-care. The purpose of this study was to highlight the nurse's role in patient education with a focus on lifestyle changes. The study was done in the form of a literature review in which the basis for the results consisted of 11 scientific articles. The result showed that the nurse's assessment of the patient's need for knowledge was an important part of the teaching process. Factors of importance for the teaching results were information and the selection of appropriate methodology and model. The nurse's pedagogical approach was another factor that influenced their teaching. The study shows that nurses need to adjust their role based on the patient's needs. It has also been found that there are deficiencies in the nurse's competence in terms of pedagogical and didactic skills. By expanding patient education for nursing and prioritize it in health care, there are profits to be made from both a patient perspective and socioeconomically. More scientific research is needed in the subject of how the practices of planning and implementation of patient education can be improved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Westling, Fanny, und Hammar Magdalena Lind. „Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom psykiatrisk öppenvård : En reflektion kring sin egen roll samt samarbetet med andra yrkesgruppe“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166531.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju sjuksköterskor arbetandes i psykiatrisk öppenvård inkluderades i studien. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sammanlagt skapades 25 kategorier: positiva respektive negativa aspekter i arbetet som sjuksköterska inom öppenpsykiatri, samarbete mellan de olika yrkeskategorierna i teamet, bemötande och uppskattning för sjuksköterskans kompetens samt sjuksköterskans bidragande kompetens i vården av patienten. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse inom psykiatrisk öppenvård är komplex och visar bland annat på känslor av hög arbetsbelastning, en odefinierad roll i interprofessionellt samarbete samt både undervärdering och uppskattning för sin kompetens. Uttryck för ett bidragande omvårdnadsperspektiv samt en bredare syn på patienten i vården visar dock på tydliga uppfattningar om sin kompetens som sjuksköterska. Allt detta är relaterat till flera faktorer såsom organisation, arbetskollegor samt den egna uppfattningen om sin yrkesroll i arbetet.
Introduction: At some point suffer from mental illness is becoming more common, therefore, research in the field is of great importance. Nurses with their specific nursing skills form the largest staff group in psychiatric outpatient care, but the nurse's role in psychiatric outpatient care is limited as described in scientific literature. This includes aspects of the nurse's own role and in relation to other professions in psychiatric outpatient care. Aim: To describe the nurse's perception of their role in psychiatric outpatient care, and the experience of interaction with other professionals in their work. Method: The study was a qualitative, descriptive interview study. Seven nurses working in psychiatric outpatient care were enrolled in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Results: A total of 25 categories concerning positive and negative aspects of work as a nurse in outpatient psychiatric care, collaboration between the professions in the team, treatment and appreciation to the nurse's competence and nurses contributory expertise in caring of the patient were created. Conclusion: Nurse's experiences in psychiatric outpatient care are complex and show feelings of heavy workload, an undefined role in inter-professional collaboration and both under-valuation and appreciation of their skills. Though, expression of a contributory caring perspective and a broader view of the patient show views oft the nurse's competence. All this can be related to several factors such as organization, work colleagues and their own perception of their professional role in their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Graf, Gertrud. „Skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk slutenvård“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-179325.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens. Relationen mellan dessa kategorier förhöll sig hierarkiskt i förhållande till i vilken grad specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades. Slutsats: Skötarens uppfattningar ger uttryck för att det finns ett starkt behov av specialistsjuksköterskans kompetens samtidigt som man inte kan se hur den urskiljer sig från skötarens egen kompetens. Områden i specialistsjuksköterskans kompetens som har stor betydelse för och kompletterar skötarens egen kompetens värdesätts särskilt, såsom specialistsjuksköterskans arbetsledarroll, samarbetsförmåga, somatiska kunskap och helhetsbild av psykiatrin i övrigt.
Aim: The aim of this study was to describe how psychiatric aides’ understand the competence of specialist nurses in psychiatric care. Methods: In order to analyze this phenomenon, a phenomenographic interview study with qualitative design was carried out. Semi-structured interviews were conducted with nine psychiatric aides, working in psychiatric in-patient care at the time of the interview. In order to find the variation among the understandings, the transcribed material was processed and analyzed through an analyze method including seven steps. Results: Four categories of understandings were identified: invisible competence, unobvious competence, visible competence and obvious competence. The relationship between these different categories took a hierarchical structure in relation to the degree of which the specialist nurse competence was understood. Conclusions: The understandings of the psychiatric aides expresses the dependence of the specialist nurse's competence while at the same time one cannot see how it distinguishes itself from the psychiatric aides’ own competence. Areas of the specialist nurse competence that are of great importance for the psychiatric aides and complement their competence are especially valued, such as: the specialist nurse’s leadership, ability to cooperate, somatic knowledge and overall knowledge of psychiatry.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Andersson, Anna Stina, und Löfstedt Malin Ivarsson. „Skolsköterskans viktiga roll i mötet med mångbesökande elever : - att få utbildning i samtalsmetodik är av vikt för skolsköterskan för att kunna bemöta alla elever på bästa sätt“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42173.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Skolsköterskan har en viktig roll i skolan där hen dagligen möter elever. Barn som kommer från olika bakgrunder och är i olika stora behov av hjälp från skolsköterskan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju informanter som arbetade som skolsköterskor. Resultat: Tre kategorier med fem underkategorier framkom. Skolsköterskan har en viktig roll i skolan som en vuxen eleverna gärna anförtror sig åt men skolsköterskorna kan känna att både tid och utbildning till samtal oftast saknas. Diskussion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och skolsköterskans roll blir att arbeta familjefokuserat för att hjälpa de elever som är mest utsatta. Slutsats: Skolsköterskan har en viktig roll som oberoende vuxen i skolan och bör få utbildning i samtalsmetodik samt om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållande.
Background: The school nurse has an importatnt role in the school where she meets students daily. Children who come from different backgrounds and are in different needs of help from the school nurse. Aim: The aim wa sto shed light on school nurses’experience of meeting with multi-visiting students. Methods: Qualitative interview study with seven informants who worked as school nurses. Result: Three categories with five subcategories emerged. The school nurse has an important role in the school that an adult student is happy to entrust to, but the school nurses may feel that both time and education in conversations are often lacking. Discussion: Mental illness is increasing in society and the school nurses’ role will be to work family-focused to help the students who are most vulneravlr. Conclusion: The school nurse has an important role as an independent adult in the school and should receive training in coneverastion methodology and about the difficult relationship of new Swedes and unaccompanied children.

Godkännandedatum: 2020-11-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Andersson, Ulrika, und Evelina Hansson. „Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till patienter med depression“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42163.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Sjuksköterskan möter dagligen patienter som lider av depression. Det är ett allvarligt tillstånd och innebär ett svårt lidande för de som drabbas. Patienter med depression som går obehandlade under en längre tid riskerar en försämrad funktionsförmåga, långvarig och ihållande sjukdom samt återinsjuknande. Att hjälpa dessa patienter kan vara en stor utmaning för sjuksköterskan då goda kunskaper, egenskaper och erfarenheter krävs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad för individen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till patienter med depression. Metod: En litteraturstudie som baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Sökningar i Cinahl, PubMedoch PsycInfo har utförts, artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra kategorier framkom vilka beskriver den psykiatriska omvårdnaden. Dessa är: Sjuksköterskans personliga och professionella kvalitéer, Mellanmänskliga relationer, Sjuksköterskans bedömning av patientens tillstånd och Hälsofrämjande interventioner. Diskussion: För en god vård krävs att sjuksköterskan hade en vilja och en ambition att lindra lidande, främja återhämtning och återställa hälsa för dessa människor. Patienten ska alltid vara i fokus och deras upplevelse av sjukdom och omvårdnad bekräftade om tillfredställande omvårdnadsåtgärder hade utförts av vården och gett de resultat som eftersträvats. Slutsats: Sjuksköterskan har med sin expertis inom den psykiatriska omvårdnaden en betydelsefull roll som behöver värdesättas och prioriteras i framtidens sjukvård.
Background: The nurse meets patients suffering from depression daily. It is a serious condition and causes severe suffering for those affected. Patients with depression who go untreated for an extended period of time risk impairment, long-term and persistent illnessand re-illness. Assisting these patients can be a major challenge for the nurse as good knowledge, characteristics and experiences are required to provide a person-centered care for the individual. Aim: Describe nurses' experiences of nursing for patients with depression. Method: A literature study based on 18 scientific articles. Searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo have been carried out, the articles have been quality checked, analyzed and compiled. Result: Four categories emerged that describe psychiatric nursing. These are: "Nurse's personal and professional qualities", "Interpersonal relationships", "Nurse's assessment of the patient's condition" and "Health promotion interventions". Discussion: For good care, the nurse must have a will and ambition to relieve suffering, promote recovery and restore health for these people. The patient should always be in focus and their experience of illness and the caregiver confirms whether satisfactory nursing measures have been performed by the healthcare system and given the results that are sought. Conclusion: The nurse, with her expertise in psychiatric nursing, has an important role that needs to be valued and prioritized in future healthcare.

Godkännandedatum: 2020-01-16

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Borgudd, Josefina, und Jönsson Josefine Holm. „Sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni : En litteraturöversikt“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42164.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni.
Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia.

Godkännandedatum: 2020-01-16

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Forsblom, Elin, und Sepänaho Pia Engberg. „Sjuksköterskors och omvårdnadspersonals uppfattning av respektive arbetsroll, däribland sjuksköterskans ledande roll : en intervjustudie vid särskilda boenden“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11363.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studies Syfte var att beskriva hur omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på två särskilda boenden i en kommun i Mellansverige uppfattar sin egen och varandras yrkesroll, däribland uppfattningen av sjuksköterskors ledarskap. Detta syfte har speglats utifrån designen kvalitativ ansats där resultatet är övergripande beskrivande och Metoden för studien var halvstrukturerade, ämnesfokuserade intervjuer som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkommer i studien var att rollerna är svåra att definiera, de generella beskrivningarna är att sjuksköterskans ansvar ligger i det sjuka och förebygga ohälsa samt att omvårdnadspersonalens huvudansvar vilar i den basala omvårdnaden men båda yrkesgrupperna anser sig dela det preventiva arbetet, omvårdnadsteknik är omvårdnadspersonalens arbetsuppgift - men anses valbar och förväntningarna på respektive yrkesgrupp skiljer sig. Varken sjuksköterska eller omvårdnadspersonal anser att sjuksköterskan har några specifika uppgifter som ledare utöver att de ska fungera som handledare och stå för kompetenshöjning på avdelningen, däremot framkommer åsikter om att det finns en naturlig ledarroll inom den medicinska vården vid specifika situationer. Slutsatser i studien var att sjuksköterskorna uppvisar bredare kunskap om arbetsuppgifterna inom yrkesrollerna än vad omvårdnadspersonalen gör, förväntningarna på varandras ansvarsområden skiljer sig och båda grupperna verkar ovetandes om ansvaret sjuksköterskor har i ledanderollen.
The aim of this study was to describe how health care assistants and registered nurses perceive their own and each other’s work roles and also how they perceived registered nurses role as a leader. A qualitative descriptive design was used. The used method was semi-structured, topic-focused interviews that were analyzed through qualitative content analysis. The result of the study shows that it was difficult to define respectively work role, the general description is that the registered nurses responsibility lies within the area of diseases and prevention of illness. The health care assistant’s main responsibility is in the area of basic nursing care and also technical care, but both occupational groups considered preventive work as a shared responsibility and the expectations on respectively occupational group differ. Neither the registered nurses nor the healthcare assistants considered registered nurses as a leader, except in the role of a mentor and the responsibility to increase competence within the healthcare assistants group when needed. But it was found that registered nurse have a natural role as a leader regarding the medical care in specific situations. The conclusions of the study was that the registered nurses has a broader knowledge of the work tasks within the work role of the two professions compared to the health care assistants, the expectations of each other’s responsibilities differ and both groups seem unaware of the leading role that is incorporated in registered nurses responsibility.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Sares, Malin, und Hedlund Sanna Tysk. „Sjuksköterskans roll i att stödja patienter med diabetes mellitus typ 2 – En litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37266.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DM2) ökar i världen eftersom befolkningen lever längre samt har förändrade levnadsvanor med kostvanor och stillasittande livsstil. Flera patienter upplever ett stort ansvar att ta hand om sin DM2 och oroar sig indirekt över följderna i form av diabeteskomplikationer på grund av låg hälsokunskap. Genom stöd och utbildning från sjuksköterskor kan vuxna patienter ändra sin livsstil och öka kunskapen kring egenvård.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans roll i att stödja vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Uppsatsarbetet genomfördes som en litteraturöversikt med 15 artiklar var av kvalitativ- och kvantitativ kvalité. Artikelsökningarna utfördes på databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna som inkluderades i uppsatsarbetet publicerades 2010–2020 och besvarades utifrån litteraturöversiktens syfte och är av medel eller hög kvalitet efter artiklarna granskats med granskningsmallar.Resultat: Resultatet visar hur sjuksköterskor kan ge ett stöd kring egenvård till vuxna patienter med DM2 genom olika tillvägagångssätt. Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudteman vilka är främjandet av egenvård, utbildning samt faktorer som försvårar stöd och egenvård som handlar om hur sjuksköterskan ska kunna ge information och kunskap kring DM2 genom rätt utbildning och stöd.Slutsats: DM2 är ett globalt växande problem vilket leder till att sjuksköterskan behöver ökad kunskap och utbildning. Resultatet visar att det finns olika sätt för sjuksköterskan att ge stöd, information samt utbildning till patienter med DM2 beroende på kunskapsnivåer och vilken motivation patienten besitter till att förändra sin egenvård vid DM2.
Background: Diabetes mellitus type 2 (DM2) is increasing in the world as the population lives longer and has a changed lifestyle with dietary habits and is more sedentary. Patients experience a responsibility to take care of their DM2 and are indirectly concerned about the consequences in the form of diabetes complications due to low health knowledge. Through support and training from nurses, adult patients can change their lifestyle and increase their knowledge about self-care.Aim: Illuminate the role of the registered nurse in supporting adult patients with diabetes mellitus type 2.Method: The essay work was carried out as a literature review containing 15 articles was of qualitative and quantitative quality. Article searches were performed on the databases CINAHL and PubMed. The articles that were included in the essay were published between 2010-2020 and were answered the aim of the literature review. The articles have medium or high quality after the articles were reviewed trough review templates.Result: The results show how nurses can provide support for self-care to adult patients with DM2 through various approaches. The results of the literature review consist of three main themes. They are: The promotion of self-care, education and factors that make support more difficult and self-care. Which is about how the registered nurse should be able to provide information about DM2 through the correct education and support.Conclusion: DM2 is a globally growing problem, which leads to the nurse needing increasing knowledge and training. The result show that there are different ways for the nurse to provide support, information and education to patients with DM2 depending on knowledge level and the motivation the patient has to change their self-care regarding DM2.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Svensson, Ing-Marie, und Charlotta Holmgren. „Livsstilsförändring vid prediabetes- vuxna patienters erfarenhet - en intervjustudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90195.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background: Prediabetes is strongly related to an unhealthy lifestyle and it is a growing public health problem. It is of great importance to start a lifestyle change at an early stage to prevent type 2 diabetes. The primary care nurse ́s mission is to support patients with prediabetes to a lifestyle change. Objective: The aim of the study was to describe experiences of lifestyle changes on adult patients with prediabetes. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. Adult persons with prediabetes were interviewed. The interviews were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Four main categories and ten subcategories were identified from the analysis. The main categories were consisted of: The importance in personal health in lifestyle change, which described the impact of the physical and mental health in lifestyle change. The importance of self- motivation, the main motivation to implement lifestyle change was the concern of developing type 2 diabetes. To succeed with the lifestyle change, the patients needed to create new routines and habits. The importance of healthcare relationship, emphasising the need for support from the nurse. The relationship with the nurse and the receiving of the patients was of high significance to succeed with the lifestyle changes. The impact of the surrounding, family and friends were described to have booth a positive and a negative impact on the implementation in lifestyle change. Conclusion: The patients with prediabetes had the insight that they needed to make a lifestyle change. Despite reaching the insight, the patients found it difficult to implement and sustain the lifestyle change. The nurses role and supportive functions were of great significance for facilitating a lifestyle change.
Bakgrund: Prediabetes är starkt relaterat till en ohälsosam livsstil och är ett växande folkhälsoproblem. Det är av stor vikt att påbörja livsstilsförändring i ett tidigt stadium för att förhindra utveckling till diabetes typ 2. Distriktssköterskans uppdrag innebär att stödja patienter med prediabetes till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändring vid prediabetes. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Nio vuxna personer med prediabetes intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna bestod av: Den egna hälsans betydelse vid livsstilsförändring, som beskriver den fysiska och psykiska hälsans påverkan vid livsstilsförändring. Den egna motivationens betydelse, den främsta motivationen att genomföra livsstilsförändring var oron att insjukna i diabetes typ 2. För att lyckas med livsstilsförändringar behövde patienterna skapa nya rutiner och vanor. Vårdrelationens betydelse, framhäver behovet av stöd från sjuksköterskan. Relationen med sjuksköterskan och bemötandet var betydelsefullt för att lyckas med livsstilsförändring. Omgivningens påverkan, familj och vänner beskrevs ha både en positiv och negativ inverkan vid genomförande av livsstilsförändring. Slutsats: Insikten fanns hos patienter med prediabetes att de behövde göra en livsstilsförändring. Trots insikten kunde det vara svårt att genomföra samt bibehålla livsstilsförändringen. Sjuksköterskans roll och stödjande funktion var betydelsefull för att främja livsstilsförändringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Sarkis, Rima, und Eleonora Qorri. „Den dubbla meningen : En socialpsykologisk studie om betydelsen av meningsskapande för BVC-sjuksköterskornas välbefinnande“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17120.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v.
We have done a social psychological study where we have studied the child health nurses' experiences of meaningful work in child care center. Our purpose of this study is to increase understanding of how the child health clinic nurses go about to feel the work meaningful and feel good at the same time. The results show that the creation of meaning is of great importance for the nurses in their welfare. It shows that the nurses feel meaningfulness in their work when they as a person and as a role support each other and when there is harmony between the two. The nurses feel well and work flows in without effort, the nurses want to help and it´s a part of the role to help and in this way role and person supports each other. There may be conflicts if they do not. Secrecy law is an example of something that may prevent nurses from helping and the law contributes to a conflict between the nurses’ personality and their role. Such conflict can lead to the nurses do not feel well and they can become emotionally involved so that they feel confused and frustrated. This means that they cannot find a meaning in what they do. The work is perceived as heavy and useless and they feel that they cannot help parents who are investigated when they do not know why they are being investigated. Harmony occurs sometimes by itself and sometimes the nurses try themselves to achieve this harmony in different ways. A nurse socializes with friends, others develop their knowledge etc.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Andersson, Carina. „Patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid Inflammatorisk tarmsjukdom : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6664.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk tarmsjukdom som ofta drabbar unga patienter och som ofta kräver livslång behandling. Vid avbrott av behandling drabbas patienten ofta av skov som kan vara svårbehandlade. På sikt kan obehandlad inflammatorisk tarmsjukdom leda till kolorektalcancer. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg, (2017) har genomförts. Artiklarna söktes fram via databaserna; PubMed, Cinahl complete och Academic Search Complete. Litteraturöversikten grundar sig på åtta vårdvetenskapliga studier, varav fyra utfördes med mixad metod, tre med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman och fem underteman som framkom i analysen av studierna; Det första temat var Information till patient med IBD, med tre underteman; Informationens innehåll till patient med IBD, Hur läkemedlsinformation kan ges till patient med IBD och Behov av utbildning för sjuksköterskor för att tillmötesgå patientens behov av information. Det andra temat var Relation mellan sjuksköterska och patient med tillhörande underteman; Patientens behov av att ha en relation med sin sjuksköterska och Patientens behov av en relation med sjuksköterska från barn till vuxenvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning samt utifrån Travelbees omvårdnads teori. Det fanns stöd för att patienten har ett behov av information och en relation med sjuksköterska.
Background: Inflammatory bowel disease is a chronic intestinal disease that often requires a lifelong treatment. With the occurrence of an interruption the patient may be stricken by episodes that is difficult to treat. Eventually an untreated inflammatory bowel disease could evolve to colorectal cancer. Aim: The aim was to describe the patient’s experiences and its need for support and information regarding the inflammatory bowel disease. Method:A literature review according to Friberg, (2017) have been carried through. The literature review is established on eight scientifically studies, which out of four was carried on with mixed methods, three with a quality method and one on quantitative method. The articles were provided via the data platforms; PubMed, Cinahl Complete and Academic Search Complete. Results: The result is presented under two major themes and five sub themes. First theme being: Information of disease and treatment with three sub themes; Content of information for a patient with IBD, how information about treatement is given to a patient with IBD and the need of education to nurses to fulfill the patient’s need of information and the second theme being: relationship between nurse and the patient and two sub themes being; The patient’s need of a good relation to its nurse and the patient’s need of a good relationship with the nurse from child to adult care. Discussion: The result has been discussed towards prior studies a to wards prior studies a towards Travelbees theory in care taking. There is support for believing that the patient needs information and a good relation towards the nurse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Hovbrand, Caroline, und Therese Håkansson. „SJUKSKÖTERSKANS UNDERVISANDE ROLL FÖR ATT NÅ FÖLJSAMHET TILL EGENVÅRD HOS PATIENTER MED TYP 2 DIABETES“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24795.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på n=10 vetenskapliga artiklar varavn= 6 kvalitativa och n=4 kvantitativa. Artiklarna har hittats i databaserna PubMed och CINAHL. Varje artikel analyserades enskilt och sammanfördes sedan till teman.Resultat: Resultatet kan visa hur sjuksköterskan kan undervisa en patient med typ 2 diabetes. Resultatet redovisas i följande fem teman: förhållningssätt mellan sjuksköterska och patient, målsättning som en del av undervisningen, patientens inställning och förståelse gällande sin sjukdom, information och undervisning, egenvård. Slutsats: Det mest centrala som framkommit i den här litteraturstudien är att undervisning av patienter med typ 2 diabetes kan utföras på olika sätt. En viktig del för sjuksköterskan är att inse att patienter har olika behov och förutsättningar för lärande. Därför är det viktigt att individanpassa undervisningen.
Background: Approximately 2-4,5% of Sweden's population is diagnosed with diabetes. Of those diagnosed 10-15% suffers of type 1diabetes and the remainder suffers of type 2 diabetes. The disease is constantly increasing (Wikblad 2012). These patients are everywhere and there is a great opportunity for nurses to meet these patients in both primary and inpatient care. Purpose: The purpose of this literature review is to describe how a nurse can educate a patient with type 2 diabetes to achieve compliance to self-care.Method: The paper is a literature review that is based on scientific literature and 10 articles from primary sources of which n=6 were qualitative and n=4 quantitative . Articles were found in PubMed and CINAHL. Each article was analyzed individually and then combined into themes.Results: The results show how the nurse can educate a patient with type 2 diabetes. The results are reported in the following five themes: approach between the nurse and patient, goal-setting as part of the education, patient attitude and understanding regarding their disease, information and education, self-care. Conclusion: The main finding of this study is that the education of patients with type 2 diabetes can be performed in different ways. The most important for the nurse is to recognize that patients have different needs and conditions for learning. Thus, it is important to individualize the education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Holmqvist, Anna, und Hall Cecilia Larsson. „Sjuksköterskors roll i att främja en god kosthållning för patienter med diabetes typ-2“. Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-686.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en av Sveriges största folksjukdomar. Orsakerna till sjukdomen är både genetiska och miljörelaterade. De miljörelaterade faktorerna är främst övervikt och fetma. Diabetes typ-2 kan behandlas med kost, motion, tabletter eller insulin. Kosten har en central roll i behandlingen av diabetes typ-2 och kan ge effekter på både blodsocker och vikt. Syfte: Syftet är att belysa vad och hur sjuksköterskor kan göra för att främja en god kosthållning för patienter med diabetes typ-2. Metod: I denna litteraturstudie har tio studier analyserats och sammanställts i resultatet. Resultat: Både sjuksköterskor och patienter har en brist på kunskap om diabetes typ-2. Sjuksköterskor upplevde därför att de hade svårigheter att ge patienter adekvata kostråd. Stöd och patientundervisning från sjuksköterskor är viktigt för att främja en god kosthållning. I resultatet framkom det att en låg-kolhydratkost är en effektiv kost för att gå ned i vikt och sänka HbA1c för personer med diabetes typ-2. Resultatet delades in i två kategorier: hur sjuksköterskor kan främja god kosthållning och vilken kost sjuksköterskor kan använda för att främja en god kosthållning. Slutsats: Stöd och patientundervisning från sjuksköterskor var en viktig del för att främja egenvården av kost för personer med diabetes typ-2. Slutsatsen visar på att deltagarna i studierna som åt en lågkolhydratkost gick ner i vikt och HbA1c sänktes. Klinisk betydelse: I föreliggande studie presenteras hur och vad sjuksköterskor kan göra för att främja egenvården hos patienter med diabetes typ-2 genom stöd, patientundervisning och kost. Studien kan användas som grund för sjuksköterskor som undervisar i egenvård för patienter med diabetes typ-2.
Background: Type-2 diabetes is one of Sweden´s major national diseases. The causes of the disease are both genetically and environmentally related. The environmental factors are primarily overweight and obesity. Type-2 diabetes can be treated with diet, exercise, tablets or insulin. Diet has a key role in the treatment of type-2 diabetes and can affect both blood sugar and weight. Aim: The aim is to highlight what and how nurses can do to promote a good diet for patients with type-2 diabetes. Method: In this literature study ten scientific articles has been analyzed and put together in the results. Results: Both nurses and patients had a lack of knowledge about type-2 diabetes. Nurses felt that they had difficulties to give the patients adequate dietary advices. Support and patient education from nurses is important to promote a good diet. The results showed that a low-carbohydrate diet is an effective diet for losing weight and lower the HbA1c for people with type-2 diabetes. The results were divided into two categories: how nurses can promote a healthy diet and which diet nurses can use to promote a healthy diet. Conclusion: Support and patient education from nurses were an important part of promoting self-care of diet for people with diabetes type-2. The conclusion shows that the participants in the studies who were on a low-carbohydrate diet lost weight and lowered their HbA1c. Clinical significance: This study presents how and what nurses can do to promote self-care in patients with type 2 diabetes through support, patient education and diet. The study can be used as a basis for nurses who teach patients with type-2 diabetes about self-care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Johansson, Larisa, und Thawng Thian Neam Kuntong. „Att leva med IBD - personers upplevelser : Litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28721.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning: Bakgrund: Inflammatory Bowel Disease, IBD är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som består av Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC). Sjukdomen går i skov och har symtom som frekventa diarréer, feber, rektal blödning, buksmärtor och viktnedgång. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med IBD samt att presentera vilken undersökningsgrupp som beskrivits i de inkluderade artiklarna. Metod: Studien var en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaser CINAHL och PubMed. Huvudresultat:Personer med IBD upplever att både de själva och omgivningen saknar kunskaper om sjukdomen. De känner oro och osäkerhet över läkemedelseffekter, sjukdomens utveckling och återfall. Personer som hade levt med IBD under många år har utvecklat strategier för att klara av olika situationer. Deltagarna i de inkluderade studier är vuxna män och kvinnor i olika åldrar som kommer från olika länder. Slutsats:Personer med IBD beskriver flertal upplevelser av att leva med sjukdomen. Det framkommer att en stor del av personernas problem uppstår på grund av brister på kunskap om sjukdomen. Det leder till att de drabbade personerna har svårt att hantera sina dagliga sysselsättningar och har oro inför framtiden. Patienterna behöver få bra information och individanpassat stöd för att höja KASAM, utveckla egna strategier och hantera sjukdomen på ett bättre sätt.
Abstract Background:Inflammatory Bowel Disease, IBD is a collective name for chronic inflammatory bowel disease consisting of Crohn's disease (CD) and ulcerative colitis (UC). The disease is in episode and has symptoms such as frequent diarrhea, fever, rectal bleeding, abdominal pain and weight loss. Aim: The purpose of the study was to describe people's experiences of living with IBD and to present which research group described in the included articles. Method: The study was a literature study with descriptive design based on 10 articles with qualitative approach. Articles were searched from databases CINAHL and PubMed. Main Results: People with IBD experience that both themselves and the environment lack knowledge about the disease. They feel anxiety and insecurity about drug effects, disease development and relapse. People who had been living with IBD for many years have developed strategies to cope with different situations. Participants in the included studies are adult men and women of different ages from different countries. Conclusions: People with IBD describe several experiences of living with the disease. It appears that a large part of the people's problems arise due to lack of knowledge about the disease. This means that the affected people are having difficulty managing their daily life and are worried about the future. Patients need to get good information and personalized support to raise KASAM, to develop their own strategies and manage the disease in a better way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Hansson, Lina, und Louise Remlén. „www.patientundervisning.ssk - En litteraturstudie om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27050.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process. För att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie genomförts, vilket har medfört en kritisk granskning och sammanvägning av resultat från tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att sjuksköterskan inte alltid har den kunskap som behövs för att bedriva bra patientundervisning och att mer utbildning krävs för att kunna genomföra undervisningen på bästa tänkbara sätt. Med dagens tekniska utveckling kan Internet med sin lättillgängliga information fungera som ett ypperligt hjälpmedel vid patientundervisning.
Todays patients face difficulties in choosing between methods of treatment and care. Therefore it is very important that nurses give the patient an opportunity to handle their daily life and support them in their choises. Patient education is of central importance and should be integrated in the daily care of patients and their relatives. This literature review aims to investigate the factors that influence the nurse role in patient education and in what way Internet can be used. Peplau’s theory of Interpersonal relations underlie this study. The sudy is based on the results of ten scientific publications. The results indicate that nurses not always have enough knowledge to provide good patient education. More education is needed in the nursing education programme. With todays technical evolution Internet can function as an excellent tool in patient education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Jonasson, Jessica. „Sjuksköterskans roll i omvårdnaden till familjer med barn som lider av övervikt eller fetma : A nurse´s role in caring for families with children who are overweigth or obese“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5250.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Överviktiga barn lider större risk att bli överviktiga och feta i vuxen ålder. Med övervikt och fetma finns det större risk att drabbas av bland annat diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikten och fetman påverkar barnets livskvalité ur flera aspekter. Metod: Litteraturbaserad studie med grund i nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med fokus på resultat. Resultat: Tre kategorier utgör resultatet; Föräldrarnas medvetenhet och kunskap beskriver hur flera föräldrar först inser viktproblematiken då barnet utsätts för mobbning eller när de växer ur kläderna för fort. Behandlingar som hela familjen fått genomgå med egna uppsatta mål har visat positiva resultat för hela familjen, vilket beskrivs under beteendeförändring hos familjen. Motivera och stödja familjen beskriver sjuksköterskans roll är att motivera, stödja, upplysa och ge den kunskap föräldrarna och barnet behöver för att nå sina mål med viktreducering. Diskussion: Sjuksköterskan upplever att fetma och övervikt är ett känsligt ämne att ta upp med föräldrarna och barnen. I behandling av fetma hos barn, skall sjuksköterskan vara medveten om vilken kunskap och medvetenhetsgrad föräldrarna har, innan behandlingen börja med familjen. En beteendeförändring är ett måste för familjen för att en viktreduktion skall ske hos barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Lind, Carola. „Distriktssköterskors reflektioner och upplevelser av sin roll i relation till närstående vid palliativ vård i hemmet : En kvalitativ studie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19668.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet. Materialet analyserades utifrån ett arbetsätt för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien redovisas utifrån tre kategorier som framkom vid analysen: Utmanande förutsättningar i mötet, Att skapa förtroende och Att ta sitt yrkesmässiga ansvar. Resultatet visar att distriktssköterskorna ansåg att tid och resurser var en av förutsättningarna i mötet och för att kunna nå fram till närstående för att skapa goda relationer. Distriktssköterskorna ansåg också att det var viktigt att ha ett öppet förhållningsätt och att vara närvarande i varje möte. Det framkom också att distriktssköterskorna ville vara professionella i sitt arbetsätt och de såg sig som en ledare som fanns för att underlätta och tydliggöra situationen för patient och närstående i hemmet.
The palliative care is by the World Health Organization defined as an approach to improve the quality of life for patients and their families that struggles with problems that can appear when a member of the family has got a life-threatening disease. It´s becoming increasingly common for people with incurable illnesses being cared for in their homes at the end of life. Of course, some of the conditions for being cared for at home is that there are effective assistance from home care and that related parties are being involved in the care. The aim of the study was to describe the district nurses reflections and perceptions of their own role in relation to related parties in palliative care at home. The study has a descriptive design with qualitative approach. There was an interview conducted with eight district nurses who worked with home care and palliative care in the home. The material was analyzed based on the working methods of qualitative content analysis. The results of the study are reported based on the three categories that emerged from the analysis: challenging conditions in the meeting, building confidence and to take professional responsibilities. The result shows that the district nurses felt that the time and resources was one of the preconditions of the meeting and being able to reach relatives in order to create good relationships. District nurses also felt that it was important to have an open attitude and to be present at each meeting. It also emerged that the district nurses wanted to be professional in their ways of preforming their job and saw themselves as leaders who was to facilitate and clarify the situation for the patient and family in the home.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Andersson, Mats, und Eva Wasniewski. „Äta bör man annars dör man, en litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid ätsvårigheter och malnutrition efter stroke“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24638.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Cirka hälften av de patienter som drabbats av stroke kan få svårigheter med att äta. Det kan bero på att de har drabbats av olika funktionsbortfall som är vanligt efter stroke. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition, då det uppstår en obalans mellan energi- och näringsomsättning och energi- ochnäringsintag. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvårdnadsteori. Den valda metoden var en litteraturstudie som bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskan kunde identifiera ätsvårigheter med hjälp av sväljtest, observation och/eller patientintervju. För att identifiera malnutrition hos patientenanvände sjuksköterskorna olika mätinstrument som kombinerades på olika sätt.Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta vid måltid för att undvika malnutrition var flera olika beroende på patienten. Justeringar i omgivningen under måltid, matning, stöd, modifiering av konsistensen på mat och dryck, gesmå portioner och mellanmål, avsättning av tid, adekvat sittställning och underlättande av sväljning med hjälp av olika sväljtekniker.
Approximately half of those who suffer from stroke can get eating difficulties. It may arise from different disabilities which is common after a stroke. Eating difficulties can also lead to malnutrition because of the imbalance between themetabolism and the nutritional intake. The aim of this study was to illustrate the role of the nurse among patients with stroke related to their nutrition. The theoretical frame of reference for the study was the nursing theory of DorotheaOrem. The chosen method was a literature review which was based on 11 scientific articles. The result shows that the nurse could identify eating difficulties with swallow test, observation and/or patient interview. To identify malnutritionof the patient the nurses used different measuring instrument which were combined in different ways. Interventions that the nurse could use during a meal were several depending on the patient. Adjustments of the surroundings during a meal, feeding, support, modification of the consistency of food and drink, giving small portions and snacks, allocate time, adequate sitting position, making the swallowing easier with different swallowing techniques.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Sepulveda, Camila, und Cruz Freire Alexandra Da. „Sjuksköterskors kunskap och inställning till förebyggande av trycksår : en litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8996.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Trycksår definieras av sår som uppstår när huden belastas med ett ihållande tryck som förhindrar att syre och näringsämnen når cellerna. Det är ett vanligt förekommande problem som drabbar patienter med begränsad rörlighet på grund av sjukdom och/eller behandling. Sjuksköterskors roll i det förebyggande arbetet av trycksår är att kontinuerligt bedöma risker och vidta åtgärder, för detta krävs kunskap och en positiv inställning. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskors kunskap och inställning till förebyggande av trycksår. En litteraturöversikt utfördes enligt Fribergs metod, elva kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes då författarna bedömde att dessa besvarar studiens syfte. Dessa artiklar analyserades, jämfördes och kategoriserades i olika rubriker och underrubriker som presenteras i resultatet. Databaserna Nurse & Allied Health Database och Cinahl Complete användes. I resultatet identifierades två olika huvudrubriker: Kunskap och Inställningar till förebyggande av trycksår, under dessa rubriker finns också underrubriker. I resultatet framkom varierande kunskapsnivåer och inställningar till förebyggande av trycksår. För att begränsa trycksårs utveckling krävs det kunniga och positivt inställda sjuksköterskor, de är en viktig del av ett tvärprofessionellt team som arbetar mot samma mål: lindra patientens lidande, säkerställa en patientsäker vård och minska kostnader för hälso- och sjukvården.
Pressure ulcers are defined as ulcers that occur when the skin is loaded with a sustained pressure that prevents oxygen and nutrients from reaching the cells. It is a common problem that affects patients with limited mobility due to illness and/or treatment. The role of nurses in the preventive work of pressure ulcers is to continuously assess risks and take measures, for this, knowledge and a positive attitude is required. The purpose of this paper is to shed light on nurses' knowledge and attitudes to the prevention of pressure ulcers. A literature review was performed according to Friberg's method, eleven quantitative scientific articles were chosen when the authors of this paper judged that these answered the purpose of the study. These articles were analyzed, compared and categorized into different headings and sub-headings presented in the results. The databases PubMed, Nurse & Allied Health Database and Cinahl Complete were used. The results identified two different main headings: Knowledge and Attitude towards prevention of pressure ulcers, under these headings also received subheadings. The studies showed varied knowledge levels and attitude towards pressure ulcer and pressure ulcer prevention. To limit the development of pressure ulcers requires knowledgeable and positive nurses, they are an important part of an interprofessional team that works together towards the same goal: alleviate the patient’s suffering, ensure safe patientcare and reduce costs of health care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Landin, Jannica, und Marie Sundelöf. „Ett nej är alltid ett nej, men inte när man vaccinerar : En kvalitativ intervjustudie om skolsköterskors syn på sin roll som vaccinationsförespråkare“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18537.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Flickor vaccineras redan mot HPV, från hösten 2020 kommer pojkar vaccineras. Vaccinationstäckningen är lägre än övriga vaccin i vaccinationsprogrammet. Information och rekommendation från vårdgivare har visat sig ha betydelse för vaccinationstäckningen. Syftet: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskors syn på sin roll som vaccinationsförespråkare vid införandet av HPV-vaccination till pojkar i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Metod: Kvalitativ metod användes i studien. Semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor verksamma i Stockholmsområdet genomfördes. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Betydelsen av att ge information, Utmaningar med att vara vaccinationsförespråkare, Betydelsen av egen kunskap, Ansvar som vaccinationsförespråkare. Ur resultatet framträdde temat Ett livräddande engagemang. Konklusion: HPV-infektioner spelar en stor roll för uppkomsten av cancer och orsakar många dödsfall varje år. Skolsköterskors arbete för att uppnå en hög vaccinationstäckning har därför stor betydelse och kan i förlängningen ses som en insats som förhindrar lidande och räddar liv. För att uppnå hög vaccinationstäckning måste skolsköterskor ha goda kunskaper för att ge aktuell och adekvat information till elever och vårdnadshavare. Vaccinets sexuella koppling, relationen till vårdnadshavare och samhällets syn på vaccinet ses av skolsköterskorna som utmaningar för nå en hög vaccinationstäckning.
Background: Human papillomavirus (HPV) is the most common sexually transmitted disease in Sweden. Girls are already vaccinated against HPV and from the autumn of 2020 boys will be initiated. The vaccine uptake is lower compared to other vaccines in the national vaccination program. Information and recommendation from healthcare providers has been proven to be important for vaccine uptake. Aim: The aim of the study was to describe school nurses view on their role as opinion leaders during introduction of HPV-vaccine to boys in the national vaccination program for children. Method: A qualitative methodology was used in the study. Semi-structured interviews with eight school nurses active around Stockholm were accomplished. The results were analyzed by content analysis. Results: The analysis resulted in four categories; The importance of giving information, Challenges being an opinion leader, The importance of individual up to date knowledge and Responsibility as an opinion leader. From the result a theme appeared A lifesaving commitment. Conclusion: HPV-infections plays an important role for the appearance of cancer and causes many deaths each year. School nurses’ assignment to achieve high vaccination uptake has a major importance and may in long term prevent suffering and save life. To achieve high vaccine uptake school nurses need knowledge to be able to give current and adequate information to students and parents. The sexual connection, the relationship to parents and society’s view on the vaccine are seen as challenges to achieve a high vaccine uptake by the school nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Westberg, Rebecca, und Caroline Patriksson. „Att med hjälp av omvårdnadsinterventioner motivera patienter med typ 2 diabetes till livsstillsförändring : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4135.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan.
Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Aslam, Yama, und Nicolas Cancino. „Att stödja patienter med diabetes typ 2 till att göra livsstilsförändringar : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7945.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 425 miljoner människor världen över och kan orsaka förtida död. Diabetes Federation rapporterar en ökning av diabetes runtom i världen, främst i låg- och medelinkomstländer. I Sverige drabbas cirka 5% av befolkningen av typ 2-diabetes och siffran fortsätter att öka. Samhället behöver ta ett större ansvar genom att ta på sig en gedigen ledarroll för att bevara människors hälsa och därigenom hjälpa landets invånare att förändra sin livsstil. Behandlingen av diabetes ska inte enbart fokusera på medicinering utan även på andra omvårdnadsinsatser som kan hjälpa patienter med typ 2-diabetes att leva ett så sunt och normalt liv som möjligt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva stödet i samband med livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes. Metod: Metoden utgjordes av en litteraturöversikt som bygger på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultat: Resultatet efter dataanalysen visade på två huvudteman varav den ena var Stöd till ändrad livsstil och den andra var Stöd för ökad kunskap och motivation samt sex subteman vilka innefattade nutritionsstöd, stöd för viktnedgång, stöd för ökad aktivitet, stöd från sjukvårdspersonal, kunskapsstöd och socialt stöd. Det som framkom var att individer med diabetes typ 2 påverkades positivt av olika typ av stöd, vilket kan komma att hjälpa individerna att förändra sin livsstil, hindra komplikationer och uppnå en värdig hälsa. Slutsats: Olika former av stöd främjar hälsa och välmående samt ger patienter med typ 2 diabetes en bättre livskvalitet och möjliggör för patienten att leva ett hälsosamt liv.
Background: Diabetes is a chronic disease that affects approximately 425 million people worldwide and can cause premature death. The Diabetes Federation reports an increase in diabetes around the world, mainly in low- and middle-income countries. In Sweden, about 5% of the population suffers from type 2 diabetes and the number continues to increase. Society needs to take on a greater responsibility by assuming a solid leadership role to preserve human health and thereby help the country's inhabitants to change their lifestyle. The treatment of diabetes should not only focus on medication but also on other nursing efforts that can help patients with type 2 diabetes to live as healthy and normal life as possible. Aim: The purpose of this literature review is to describe the support associated with lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: The method consisted of a literature review based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. Results: The results after the data analysis showed two main themes whereas one was related to support for changing one’s lifestyle and the other one was support for increased knowledge and motivation as well as six subthemes which included nutrition support, weight loss support, increased activity support, support from healthcare professionals, knowledge support and social support. What emerged was that individuals with type 2 diabetes were positively affected by different types of support, which may help individuals to change their lifestyle, prevent complications and help them achieve dignified health. Conclusion: Various forms of support promote health and well-being and give patients with type 2 diabetes a better quality of life and enable the patient to live a healthy life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Hampl, Matilda, und Alice Winrow. „Betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvården - från sjuksköterskans perspektiv : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3871.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för suicidnära personer. Majoriteten av de som i slutänden tar sitt liv har tidigare varit i kontakt med vården, där första mötet ofta sker tillsammans med sjuksköterskan. Det är inte ovanligt att protokoll och anvisningar för hur vårdpersonalen ska ge dessa personer en fullgod omvårdnad saknas. Detta tillsammans med en bristfällig grundutbildning i ämnet omvårdnad av suicidnära patienter, vilket således tillsammans utgör orsaker till att sjuksköterskan saknar kompetens och redskap när det kommer till hur denna specifika omvårdnad bör utföras. Det betyder att den omvårdnad som ges således enbart kan komma att vara grundad i sjuksköterskans egna egenskaper och åsikter vilket i sin tur leder till en ojämn vård. Syfte Syftet var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod En litteraturstudie användes för att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnad av suicidnära patienter. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för att söka fram 15 artiklar som kunde belysa de aktuella aspekterna. En kvalitativ integrerad innehållsanalys grundad av Kristensson (2014) gjordes på alla artiklar i resultatet. Resultat Studien resulterade i sex kategorier av faktorer med underkategorier av betydelse för omvårdnadskvalitén. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, utbildning, rutinernas betydelse, teamsamverkan, vårdrelationen och sjuksköterskans personliga egenskaper. Dessa kategorier utgjorde de aspekter som sjuksköterskan ansåg viktiga för omvårdnaden av suicidnära patienter och var avgörande i många fall för att sjuksköterskan skulle känna att de kunde ge god omvårdnad. Viktigast var framförallt en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten och relationen mellan dem samt egenskaper som sjuksköterskans besitter och hens utbildningsnivå för att kunna hantera en situation med en suicidnära patient och ge god omvårdnad. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tid, kommunicerar och lyssnar på patienten för att kunna bygga upp en god relation tillsammans vilket möjliggör upprättandet av en individuell vårdplan och att en personcentrerad vård utförs. För att sjuksköterskan ska veta hur man går till väga för att skapa en välplanerad omvårdnad för patienten krävs relevant utbildning i bland annat rätt bemötande, omvårdnad, psykisk ohälsa och riskfaktorer för suicid. Ett genuint engagemang i patientens mående och relevant utbildning är grunden i god omvårdnad för suicidnära patienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Nurse roll“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an