Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Nurse and patient Relations.
Dissertationen zum Thema „Nurse and patient Relations“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Nurse and patient Relations" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Halldorsdottir, Sigridur. „The essential structure of a caring and an uncaring encounter with a nurse -- from the client's perspective“. Thesis, University of British Columbia, 1988. http://hdl.handle.net/2429/27717.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This phenomenological study was designed to explore the essential structure of caring and uncaring encounters, as perceived by recipients of nursing care in their interactions with nurses, with the aim of adding to the knowledge and understanding of these phenomena.
Data were collected through 18 in-depth interviews with nine former recipients of nursing care. The interviews were tape-recorded and transcribed verbatim for each participant. The researcher saw the participants in the study as coresearchers and through inter-subjective interaction, or dialogue, the essential description of a caring and an uncaring encounter was constructed.
The essential structures of both caring and uncaring encounters are composed of three basic components: the approach by the nurse, the presence or absence of relationship formation, and finally, the patient responses to the encounter. The first component in the essential structure of a caring encounter with a nurse — from the client's perspective, is the professional caring nurse approach. The nurse is perceived to be competent, administering her care with genuine concern for the patient as a person, giving him full attention when with him, and constituting a cheerful presence for the patient. The coresearchers reported that these characteristics, which were perceived by them as evidence of caring, had promoted in them a feeling of trust, which had facilitated a development of a nurse-patient relationship. The development of a nurse-patient relationship, or professional attachment, comprises the second essential component of a caring encounter. Developing a nurse-patient relationship was conceptualized in this study as a process involving five phases: initiating attachment, consisting of reaching out and responding by both nurse and patient; mutual acknowledgement of personhood, where nurse and patient recognize each others as persons; acknowledgement of attachment, involving confirmation of attachment; professional intimacy, when the patient feels safe enough in the relationship to reveal to the nurse particulars about his present condition and how he feels about them; and finally negotiation of care, when the nurse works collaboratively with the patient and truely takes his perspective into account when giving nursing care. Throughout the attachment development the professional nurse keeps a distance, an important dimension of professional attachment which the coresearchers clearly articulated had to be present in order to keep the nurse-patient relationship within the professional domain. This combination of intimacy and distance is referred to as nurse-patient attachment with professional distance.
The professional caring nurse approach and the resulting nurse-patient attachment with professional distance form the essential structure of professional caring. The patient responses to professional caring comprise the last component in the structure of a caring encounter with a nurse. Five themes were identified in the coresearchers' accounts: sense of acceptance and self-worth; sense of encouragement and support; sense of confidence and control; sense of well-being and healing; and finally sense of gratitude and liking.
The essential structure of an uncaring encounter with a nurse — from the client's perspective is also comprised of three basic components: the nurse's approach to the patient, which is perceived by the patient as indifference to him as a person; the resulting nurse-patient detachment with total distance between the nurse and the patient; and finally patient responses to uncaring.
Four dimensions of an uncaring nurse approach were identified in the data, characterized by increased indifference, inattentiveness, and insensitivity to the patient and his needs: apathetic inattention, unconcerned insensitivity unkind coldness, and harsh inhumanity. Perceived nurse indifference to the patient as a person makes the patient distrustful of the nurse. The patient often perceives the nurse as an authoritarian person with a need to control, and the patient's encounter with her is characterized by a lack of professional attachment, limited verbal communication, negative nonverbal communication by the nurse, and a lack of collaboration and negotiation of care. This is referred to as nurse-patient detachment with total distance.
It was the core searchers' unanimous perception that uncaring encounters with nurses were very discouraging and distressing experiences for them as patients. The coresearchers responses to the uncaring encounters were many-sided. Seven major themes were identified in their accounts: puzzlement and disbelief; anger and resentment; despair and helplessness; feelings of alienation and identity-loss; feelings of vulnerability; perceived effects on healing; and finally long-term effects of uncaring encounters. It was the coresearchers' unanimous perception that the uncaring encounters made an indelible impression on them, had a longer lasting effect than caring encounters, and tended to be both acid edged and memorable unresolved experiences.Applied Science, Faculty of
Nursing, School of
Graduate
2
Blais, Dawn Evelyn. „The nurses’ interpretation of the interaction between themselves and elderly, confused patients“. Thesis, University of British Columbia, 1985. http://hdl.handle.net/2429/24411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Using symbolic interaction as a theoretical framework, the researcher explored the nurses' interpretation of their interactions with elderly, confused patients for the purposes of understanding nurses' behavior and of implementing more effective nurse-patient interactions. Qualitative data were collected during interviews with 18 registered nurses currently working either full-time or part-time in one of three extended care units.
Findings indicated that the nurses perceived specific patient behaviors, nurse behaviors, and external factors as influencing all phases of this interaction.
Six categories of patient behaviors emerged from the data. These categories are: (a) disruptive behaviors, (b) contextually inappropriate behaviors, (c) unintelligible behaviors, (d) memory-impaired behaviors, (e) unproductive repetitions, and (f) unpredictable fluctuations. These behaviors influenced the nurse-patient interaction by reducing the frequency with which nurses attached understandable meaning to patients' behavior, thereby reducing the effectiveness of and their satisfaction with the interaction.
The nurses' perceived that their behavior influenced the type, frequency, and duration of nurse-patient
communication, the degree to which the interaction was individualized and patient focused, and the extent of patient control during the interaction.
When patients influenced nursing behaviors in ways that reduced the frequency and person-oriented nature of the interaction, the nurses experienced the interaction as stressful and dissatisfying and subsequently withdrew to some degree.
External factors described as personal, interpersonal, and impersonal either facilitated or impeded the nurses' ability to assign understandable meaning to patients' behavior. The amount of understanding that occurred influenced the quality of care and communication and the amount of stress experienced by the nurse.
The findings suggest that geriatric nurses should focus their behavior on patients' psychosocial and emotional needs in addition to their physical needs. Nurses must be aware of the impact of behavior identified as confusion on the interaction. In response they must direct their caregiving and communication behaviors toward minimizing the impact of the reduced understanding that occurs during the interaction.Applied Science, Faculty of
Nursing, School of
Graduate
3
Eklund, Karin. „Dialyssjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av långvariga vårdrelationer inom dialyssjukvården“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-230965.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot.Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.
4
Lindén, Johanna, und Hellström Linnéa Dahl. „Hur patienter med diagnosen HIV upplever bemötandet inom sjukvården : en litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6380.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med HIV upplevde bemötandet inom vården i I-länder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Både kvalitativa och kvantitativa studier hittades men författarna har enbart använt sig av de kvalitativa studierna (n=11). Studierna granskades sedan med modifierade granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Resultat: De funna studiernas resultat granskades och utifrån detta identifierade författarna fyra teman; Att hållas på avstånd, Att bli annorlunda bemött, Att få en stämpel och Positivt bemötande. Resultatet visade att vårdpersonalen höll avstånd från patienter genom att använda sig av överdrivna hygienrutiner, och i vissa fall förekom det att patienterna blev nekade vård på grund av sin HIV diagnos. Att bli annorlunda bemött handlade i många fall om att patienterna blev utsatta för kränkande behandling. Flera patienter beskrev hur de upplevde att personalen kategoriserade dem och gav dem en stämpel på grund av sin diagnos. De upplevde även att vårdpersonalen offentliggjorde deras diagnos genom att bryta mot sekretessen. Resultatet visade att patienter upplevt positivt bemötande och att vårdpersonalen gett dem stöd. Litteraturöversikten visade också att flera patienter föredrog att söka vård på specialistkliniker. Slutsats: Många patienter kände sig kränkta och annorlunda bemötta i möte med sjukvårdspersonal. De föredrog att söka vård på speciella HIV kliniker eftersom de kände att personalen där hade bättre förståelse för sjukdomen.
5
Sandberg, Frida, und Erika Svensson. „Sjuksköterskans värderingar påverkar mötet med patienter som inte tillhör sexualitetsnormen“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9719.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: Every day Lesbian, Gay, Bisexual and Transsexual (LGBT-persons [LGBT]) meet difficulties in life. Within healthcare they face discrimination and difficulties. The development of LGBT in society is on the rise, but still persons who don't fit the sexuality norm struggles to be accepted. Aim: The aim was to discover if nurses values effect on the meeting with persons who don't fit the sexuality norm. Method: This paper is a literature review which is based on nine quantitative articles. All the articles were analyzed by the authors looking for similarities and differences. Results: The result of the literature review was that the nurse's values do effect on their attitudes toward LGBT-persons. The result showed that nurses who had previous experience in LGBT-persons was more accepting in their meeting. It also shows that the nurse's ethnicity and religious values had effect on their attitude toward LGBT-persons. Overall majority weighs toward difficulties in the meeting with persons who don't fit the sexuality norm. Subcategories became accepting in the meeting, difficulties in the meeting, ethnicities and accepting and previous experience with LGBT-persons. Conclusion: Nurses today is more accepting in the meeting with LGBT-persons than they were 10 years ago. Still persons who don't fit the sexuality norm is feeling discriminated because of their sexuality. Nurses need more knowledge about how they can make LGBT-persons feel more accepted in their meeting. More research about LGBT-persons in healthcare is needed.
6
Rolfe, Gary. „Educating the affect : patient-centred attitudes and the nursing curriculum“. Thesis, University of Southampton, 1995. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.295524.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Novosel, Lorraine Marie. „Depressive symptomatology, patient-provider communication, and patient satisfaction : a multilevel analysis“. [Tampa, Fla] : University of South Florida, 2007. http://purl.fcla.edu/usf/dc/et/SFE0001866.
Der volle Inhalt der Quelle
8
Andersson, Kristoffer, und Emmie Jarlekrans. „Kommunikativa förutsättningar för en vårdande relation“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-381977.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: In the post-operative phase, the patient's ability to communicate is impaired. The postoperative patient is therefore in great need of that the information given is being individually adapted. Objectives: The aim of this study was to investigate communicative barriers and facilitating factors between the nurse and the patient in postoperative care and to describe areas of improvement. Methods: Literature study consisting of 12 qualitative scientific original articles focusing on communication between the nurse and the patient in postoperative care and the patient's communicative needs and the nurse's approach to this. Findings: The literature study showed that barriers like stressful working conditions led to short or no communication between the nurse and the patient, and that the postoperative care time thereby was prolonged. Different language, dialects, gender, cultural beliefs and socio-economic backgrounds meant that the information from the nurses was not perceived - or interpreted correctly - and that the time spent developing the message increased the workload. Patients who took an interest in their treatment and asked questions, acted as a positive facilitator. In by doing this, the patients increased the likelihood of being helped and communicated with by the nurses. Conclusion: The result of the literature study shows that an established clear communicative interaction between the nurse and the patient, with individualized care, could be perceived by the patient as just as important and desirable as a quick recovery from illness.Bakgrund: I det postoperativa skedet är patientens förmåga att kommunicera nedsatt. Den postoperativa patienten är därför i stort behov av att informationen som ges är individanpassad. Syfte: Syftet var att undersöka kommunikativa barriärer och underlättande faktorer mellan sjuksköterskan och patienten i postoperativ vård samt beskriva förbättringsområden. Metod: Litteraturstudie bestående av 12 stycken kvalitativa vetenskapliga originalartiklar med fokus på kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten i postoperativ vård samt patientens kommunikativa behov och sjuksköterskans förhållningssätt till detta. Resultat: Litteraturstudien visade på att barriärer likt stressiga arbetsförhållanden ledde till kort eller ingen kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten samt att den postoperativa vårdtiden därigenom blev förlängd. Olika modersmål, dialekt, kön, kulturell övertygelse och socioekonomisk bakgrund gjorde att informationen från sjuksköterskorna ej uppfattades- eller tolkades korrekt samt att tiden lagd på att få fram budskapet ökade arbetsbördan. Vad som agerade underlättande var patienter som själva var framåt och frågade om sin behandling. Detta resulterade i att dessa patienter fick hjälp samt ökade sannolikheten för kommunikation med sjuksköterskorna. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visade att ett etablerat tydligt kommunikativt samspel mellan sjuksköterskan och patienten, med individanpassad vård, kunde av patienten upplevas som lika viktigt och önskvärt som ett snabbt tillfrisknande från sjukdom.
9
Chaplin, Clifford John. „What is best for the patient : the ethical experiences, reasoning and decision making of nurses“. Thesis, King's College London (University of London), 2002. https://kclpure.kcl.ac.uk/portal/en/theses/what-is-best-for-the-patient--the-ethical-experiences-reasoning-and-decision-making-of-nurses(92467daf-7c72-4be3-8b5f-b0af491e8fac).html.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Eriksson, Viktor, und Rasmuz Zachlund. „Sjuksköterskors attityder inom somatisk vård gentemot personer med psykisk ohälsa : En integrativ litteraturöversikt“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43988.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Forskningen idag visar att psykisk ohälsa ökar globalt. I samhället kan vi se en stigmatiserande och diskriminerande attityd gentemot personer med psykisk ohälsa. Det framgår att denna patientgrupp har ett större behov av vård men att de känner sig orättvist bemötta och behandlade inom hälso- och sjukvården. Syfte: Litteraturöversikten ämnar beskriva attityder hos sjuksköterskor inom somatisk vård gentemot personer med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikten har en integrativ metod vilket innebär att både kvalitativa (9) och kvantitativa artiklar (2) har använts för resultatet. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Alla artiklar har genomsökts för att svara på litteraturstudiens syfte och har kvalitetsgranskats enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att ha en dömande attityd mot patienten, Undvikande attityder och Empatiska attityder. Slutsats: Diskriminerande och positiva attityder kan hittas hos sjuksköterskor. Däremellan fanns sjuksköterskor som bortprioriterar att vårda patienter med psykisk ohälsa relaterat till yttre och inre omständigheter såsom ansvarsuppfattning, vårdkultur, brist på tillgångar, maktlöshet, hopplöshet. Utbildning och erfarenhet kan enligt litteraturöversiktens resultat ge positiva attityder hos sjuksköterskan under rätt förutsättningar men samhällets syn på personer med psykisk ohälsa verkar vara en stark faktor som påverkar sjuksköterskors attityd. Sjuksköterskans attityd mot personer med psykisk ohälsa korrelerade med samhället hen levde i.Background: Today's research shows that mental illness is increasing globally. In society, we can see a stigmatizing and discriminatory attitude towards people with mental illness. It appears that this patient group has a greater need for care, but that they feel unfairly treated and cared for in the health and medical care. Aim: The literature review aims to describe attitudes of nurses in somatic care towards people with mental illness. Method: This literature review has an integrative method which means that the result is based on both qualitative (9) and quantitative articles (2) from databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. All articles have been read thoroughly to correlate to the studys’ aim and their quality has been assessed with guidelines from the School of Health and Welfare in Jönköping. Result: Three main themes emerged: Having a judgmental attitude towards the patient, avoiding attitudes and empathetic attitudes. Conclusion: Discriminatory and positive attitudes can be found in nurses. In between, there are nurses who prioritize caring for patients with mental illness related to external and internal circumstances such as perception of responsibility, care culture, lack of assets, powerlessness and hopelessness. Education and experience can, according to the results of the literature review, give positive attitudes to the nurse under the right conditions, but society's view of persons with mental illness seems to be a strong factor that influences nurses' attitude. The nurse's attitude towards people with mental illness correlated with society lived in.
11
Eaton, Bill. „Symptoms of patients hospitalized because of malignancy : a comparison of the perceptions of the patient, the next of kin, and the nurse /“. Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1999. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape9/PQDD_0005/MQ42371.pdf.
Der volle Inhalt der Quelle
12
Erikson, Sara, und Emelie Persson. „Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9844.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.
13
Salman, Mona, und Nina Tångerby. „Sjuksköterskors implicita attityder gentemot patienter med missbruksproblem“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14347.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna. Det förekom även stigmatisering, stereotypiseringoch moralisering av patienter med missbruksproblem vilket leddetill att dessa patienter många gånger fick sämre vård.Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska präglas av etisktförhållningsätt och en humanistisk människosyn vilket försummasom negativa attityder gentemot patienter med missbruksproblemfår inverka på vården. Mer kvalitativ forskning gällandesjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem efterfrågas. Dessutom krävs det merundervisning i sjuksköterskans grundutbildning och meryrkesrelaterad utbildning på sjuksköterskans arbetsplats gällandeomvårdnaden av patienter med missbruksproblem.Patients with substance abuse problems occupy much of the bedsand resources of the health care. Therefore, it is important toensure that these patients receive proper care and highlight thefactors that may affect that care. The purpose of this literaturestudy was to illuminate nurses’ attitudes towards patients withsubstance abuse problems and describe the character of themeetings between nurses and these patients. As the basis for thispaper, 17 research articles were used, of them 11 articles werequantitative and six were qualitative. It was found that nurses oftenexhibited negative attitudes towards patients with substance abuseproblems and that this had an impact on the nursing care of thesepatients. Stigmatization, stereotyping and moralization of thesepatients were also detected and this often led to substandard care.Nursing care is characterized by an ethical approach and ahumanistic view that is overlooked if the negative attitudes ofnurses towards patients with substance abuse problems are allowedto affect care. More qualitative research on nurses’ attitudestowards patients with substance abuse problems is prompted.Furthermore, it is required more education in the undergraduatenursing schools and more occupational education at nurses’workplace about nursing care of patients with substance abuseproblems.
14
Gaudet, Cynthia. „Electronic Bedside Documentation and Nurse-Patient Communication: A Dissertation“. eScholarship@UMMS, 2014. https://escholarship.umassmed.edu/gsn_diss/32.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nurses are often the first members of the health care team with whom patients interact. The initial impression of the nurses’ receptiveness to the patients’ needs influences the patients’ views of their overall care. Researchers have suggested that understanding communication between individuals can provide the human link, or social element, to the successful implementation and use of electronic health records, including documentation (Lanham, Leykum, & McDaniel, 2012). Zadvinskis, Chipps, and Yen (2014) identified that the helpful features of bedside documentation systems were offset by the mismatch between the system and nurse’s workflow. The purpose of this micro-ethnography study was to explore the culture of nurse-patient interaction associated with electronic documentation at the bedside. Data were collected through passive participant observation, audio-taping of the nurse-patient interactions, and informal and semi-structured interviews with the nurses. A total of twenty-six observations were conducted on three nursing units at an urban healthcare facility in New England. These three units were occupied by similar patient populations and all patients required cardiac monitoring. Three themes consistently emerged from qualitative data analysis: the nurses paused during verbal communication, the nurses played a game of tag between the patient and the computer, and the nurses performed automatic or machine-like actions. The participants described these themes in the informal and semi-structured interviews. The nurses’ actions were observed during passive participant observation, and the audio-taped interactions supported these themes. Understanding the adaptation of caregiving necessitated by bedside electronic documentation will have a positive impact on developing systems that interface seamlessly with the nurses’ workflow and encourage patients’ active participation in their care.
15
Gustavsson, Johan, und Dede Mwamba-Kabamba. „Betydelsen av kommunikation i sjuksköterskans möte medäldre patienter som lider av demens : En litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för sjuksköterskeutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4239.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: The amount of elderly patients who’s suffering from dementhia increases every year. Many of these patients develop and decrease in their cognitive ability. The development can lead to people's communication skills deteriorate. It can be a problem for the nurse to communicate with these patients. It´s there fore of great importance for the nurse to learn communiations skills that can increase the communication with elderly patiants suffering from dementia. Aim: The aim of this study is to illuminate the significance of communication in nursing care of elderly patients with dementia. Which communication strategies can the nurse use and what are the consequences for nursing care? Method: To study the selected study area a litterature review was selected. This review was based on five qualitative articles, five quantitative articles and one qualitative-quantitative article. The authors looked for differences and similarites in results of the articles. Results: The results showed that the communication was of great significance in the nursing care between nursing staff and older patients with dementia. It showed that specific communication strategies increaseed many of the patients security, participation and facilitated cooperation between nursing staff and the patients with dementia. Three main themes emerged from the articles: the spoken language, music and pictures. Conclusion: By using specific communication strategies nurses could help patients to express themselves and participate in nursing care and conversations.
16
Villanueva, Borbolla Montserrat. „Understanding nurse practitioner-patient communication : reconceptualizing power and relationships through music metaphor“. Thesis, Lethbridge, Alta. : University of Lethbridge, Faculty of Health Sciences, c2012, 2012. http://hdl.handle.net/10133/3247.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In nursing literature, power is conceptualized as an object transferred, distributed, controlled or conquered by empowerment. In this management care paradigm, the service of care provides power to achieve the product of health. The socio-philosophical framework proposes power as intra-interpersonal set of relationships. Interdisciplinary collaboration allowed discovering power-and-relationships as inseparable mind-body subunits constituting micro and macro health interactions, through a mixed methods instrumental case study. Control and power mechanisms were revealed analyzing body movements and conversations in Case A-15min- and Case B-16.10min- nurse practitioner-patient videotaped encounters. Catalyzed by a hermeneutical music metaphor this thesis proposes relational healing care. Despite interruptions and disruptive postures, nurse practitioners-patients reverse differentials by sharing potentials in simultaneous connections. Power balance is developed by equitable-inequitable communication. Like diverse related tones, nurse practitioner-patient is an Intermelody solving tension continuum in concordance. Health struggles in that way are nothing to be fixed, but healing cycles to be played.xiv, 436 leaves : ill. ; 29 cm
17
Karjalainen, Annikka. „Den mellanmänskliga relationen i vården : en ömsesidig relation?“ Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-727.
Der volle Inhalt der Quelle
18
Easter, Anna. „Preliminary testing of the modes of being present scale (MBPS) /“. free to MU campus, to others for purchase, 1999. http://wwwlib.umi.com/cr/mo/fullcit?p9946253.
Der volle Inhalt der Quelle
19
Veszelei, Erik, und Nicholas Mackenzie. „Kommunikation över kommunikationsbarriärer : En litteraturöversikt“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432092.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Utifrån ett sjuksköterskeperspektiv är kommunikation, och därigenom skapande av förståelse och mening, en grundläggande del av omvårdnadsarbetet. Att som sjuksköterska utveckla en positiv sjuksköterska-patientrelation är av fundamental vikt för säkerställandet av god omvårdnad. Effektiv kommunikation leder till högre patienttillfredsställelse, högre patientdelaktighet och förbättrade hälsoresultat. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kan påverkas negativt av kommunikationsbarriärer. Sjuksköterskans roll är att minimera de negativa konsekvenserna av existerande kommunikationsbarriärer genom att använda de metoder som ger bäst förutsättningar för god kommunikation i den givna situationen. Det finns ett behov att identifiera vilka barriärer för kommunikation som sjuksköterskor upplever samt hur sjuksköterskor kan övervinna dessa problem. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplever kommunikationen mellan patient och sjuksköterska då det föreligger kommunikationsbarriärer samt vilka åtgärder för att överbrygga kommunikationsbarriärer sjuksköterskan har erfarenhet av. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Litteratursökningen innefattade databaserna Pubmed, Psycinfo och CINAHL. Resultatet baserades på tio originalartiklar med kvalitativ ansats som var publicerade mellan 2012 till 2019. Resultat: Under resultatanalysen identifierades två teman: Kommunikationsbarriärer samt Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer. Inom varje tema identifierades kategorier och/eller underkategorier. Tolv kategorier av kommunikationsbarriärer har identifierats och sjuksköterskans upplevelse av dessa har beskrivits. Fem olika strategier och metoder som etableras av sjuksköterskorna har identifierats, att spendera tid på kommunikation, att använda tolk, att kommunicera via närstående, kunskap och utveckling samt kommunikativa strategier. Slutsats: Studien förser sjuksköterskan med kunskap om kommunikationsbarriärer och redskap för att motverka ineffektiv kommunikation. Samtidigt rekommenderas vidare forskning för att stärka klinisk omvårdnad.Background: From a nursing perspective communication is an integral part of nursing. Nurses need to establish a positive nurse-patient relationship to ensure good nursing practice. Effective communication leads to higher patient satisfaction, higher patient participation and a better health outcome. The communication between nurse and patient can be negatively impacted by communications barriers. The nurse’s role is to minimize the negative consequences of existing communication barriers by using methods best adapted for the specific situation. There is a need to identify the barriers for effective communication that nurses experience and methods to overcome these communication barriers. Aim: The aim of this study was to investigate how nurses experience the communication between patients and nurses while communication barriers exist as well as to investigate how nurses experience efforts to overcome communication barriers. Method: Literature review with a descriptive design. The literature search encompassed three databases: Pubmed, Psycinfo and CINAHL. The results were based on ten original articles using a qualitative approach, published between 2012 and 2019. Results: During the data analysis two themes were identified: Communication barriers and Measures and methods to overcome communication barriers. These two subject categories were subsequently divided into categories and/or sub-categories. This study has identified twelve communication barriers faced by nurses in their daily work and the nurse’s perceptions in this context. Five different categories relating to strategies and methods to overcome communication barriers, as perceived by the nurses, were identified. Conclusion: This study provides knowledge and tools for nurses to counteract ineffective communication. Further research is recommended to further strengthen clinical practice.
20
Easter, Anna L. „Preliminary testing of the modes of being present scale (MBPS)“. free to MU campus, to others for purchase, 1999. http://wwwlib.umi.com/cr/mo/fullcit?p9946253.
Der volle Inhalt der Quelle
21
Berg, Linda. „Vårdande relation i dagliga möten : en studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård /“. Göteborg : Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, 2006. http://hdl.handle.net/2077/743.
Der volle Inhalt der Quelle
22
Andersson, Lisa, und Sara Nilsson. „Svåra samtal - en del av sjuksköterskans vardag : En intervjustudie“. Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1102.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.
In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.
23
Falkenstrom, Mary Kate. „Exploratory Study of Nurse-Patient Encounters in Home Healthcare: A Dissertation“. eScholarship@UMMS, 2016. https://escholarship.umassmed.edu/gsn_diss/45.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study was to explore nurse-patient encounters from the perspective of the Home Healthcare Registered Nurse. A qualitative descriptive design was used to collect data from a purposive sample of 20 home healthcare registered nurses from Connecticut, Massachusetts, and Rhode Island currently or previously employed as a home healthcare nurse. Four themes and one interconnecting theme emerged from the data: Objective Language; Navigating the Unknown; Mitigating Risk; Looking for Reciprocality in the Encounter; and the interconnecting theme of Acknowledging Not All Nurse-Patient Encounters Go Well. One goal of the study was to propose an empirically informed definition of what constituted a difficult encounter. An important early finding was that the terms difficult patient and difficult encounter were not generally used by study participants. HHC RNs voiced a preference for objective and nonjudgmental language to communicate outcomes of nurse-patient encounters. Three types of HHC RN-patient interactions emerged from the data, with constructive encounters the norm and non-constructive or destructive encounters less frequent. A constructive encounter is when two or more human beings, the nurse on the one side, and the patient, caregiver, or both on the other, interact to achieve a mutually agreed upon outcome. A nonconstructive encounter is when one or more human beings obstruct efforts to achieve at least one positive outcome. A destructive encounter is when one or more human beings direct anger at or physically aggress toward another human being. Strategies to promote reciprocality are routinely employed during HHC RN-patient encounters, but HHC RNs who miss cues that a strategy is ineffective or failed may be at risk in the home. Study data lend support to key concepts, assumptions, and propositions of Travelbee’s (1971) Human-to-Human Relationship Model. Study results provide a foundation for further research to increase the understanding, recognition, and development of empirically derived responses to non-constructive or destructive encounters such that HHC RNs are safe and best able to meet patients’ healthcare needs.
24
Lauria, Ivone Do Carmo. „Contribution à une méthodologie de l'étude des représentations sociales: une approche des relations structurelles et interpersonnelles en milieu hospitalier“. Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 1997. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/212102.
Der volle Inhalt der Quelle
25
Hagström, Johanna, Annelie Josarp und Frida Sandberg. „Du och jag i relationen : Omvårdnad i mötet mellan sjuksköterska och patient med depression“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17686.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Depression är ett folkhälsoproblem, som sjuksköterskan ofta möter. Förhållningssättet gentemot patienterna är betydelsefullt i omvårdnaden och grundar sig i relationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad i mötet med patienter med depression. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkommer tre kategorier: att skapa relation, att kommunicera och att främja hopp. Resultatet visar att patienter med depression värdesätter att sjuksköterskan tar sig tid, är närvarande och lyssnar aktivt i mötet med patienterna. Vidare visar resultatet på vikten av att sjuksköterskan involverar patienten, gör patienten delaktig i omvårdnaden och att sjuksköterskan har förmågan att ingjuta hopp, vilket leder till att patienten har lättare att fatta beslut angående sin depression. Vidare forskning behövs angående om sjuksköterskan behöver ytterligare utbildning om depression för att i omvårdnadsarbetet främja och stärka relationen mellan sjuksköterska och patient med depression.Depression is a public health problem, as nurses often come across. The approach towards patients is important in the care and based in the relationship between nurse and patient. The purpose of this study was to illuminate nursing care interactions with patients with depression. The review is built upon 14 scientific articles that has been selected and reviewed. The result shows three categories: Creating relationship, communicating and bringing hope.The results illustrate that patients with depression appreciate when the nurse takes the time, being present and listening actively in the meeting with the patients. Furthermore, the result illustrate the importance of nurses involve the patient, making the patient involved in the care and the nurse has the ability to instill hope, this leads to that the patient has easier to make decisions about their depression. Further research is needed regarding whether nurses need further education about depression for the nursing care to promote and strengthen the relationship between nurse and patient with depression.
26
Efraimsson, Eva. „Vårdplaneringsmötet : en studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare“. Umeå : Omvårdnad, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-590.
Der volle Inhalt der Quelle
27
Hällgren, Graneheim Ulla. „Störande beteende i interaktionen mellan personer med demens och deras vårdare /“. Umeå, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-311.
Der volle Inhalt der Quelle
28
Andersson, Anna-Sara, und Helena Landberg. „Patientens upplevelse av att möta sjuksköterskor som vårdgivare inom primärvården. : en litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13478.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Background: Considering the increasing requirements and needs facing primary health care, the aspiration to use nurses as care providers has increased. This is done to improve the availability, effectiveness, and to dispense the available resources. Aim: The purpose of this study is to illuminate the patient's experiences of meeting nurses as care providers in primary health care. Method: Six qualitative, three quantitative, and one mixed method articles were analyzed to create a literature review. Results: Generally, the patients were satisfied with meeting nurses as care providers in primary health care. The result showed that the patients described relationship, trust, participation, and communication with nurses as significant aspects to feel secure. That the nurses made time available, as well as were easy to contact, were also aspects that contributed to the patients feeling secure. Uncertainties regarding the nurse's role, competence, and not being able to choose level of care were aspects that affected the insecurity. Conclusion: Nurses in primary health care have big opportunities to develop the meeting in a way that the patient feels secure in health care. Most patients experience great satisfaction with care provided by nurses. Considering the above facts, it seems possible to develop health care led by nurses.Med de ökade behov och krav som ställs på primärvården i västvärlden och den resursbrist på personal som råder är det en ekvation som är svår att lösa. Ett sätt att möta dessa behov är att uppgiftsväxla vården och använda sjuksköterskor i stället för läkare i större utsträckning då det i tidigare studier visat på lika bra eller förbättrad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet. Denna litteraturbaserade studie belyser patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskor som vårdgivare inom primärvården. I resultatet har tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa analyserats. I resultatet framkommer vikten av att utveckla en förtroendefull relation genom kommunikation och delaktighet med sjuksköterskan. En förutsättning för att det skall kunna ske är att det finns tillräckligt med tid en annan aspekt är möjligheten till kontinuitet, att träffa samma sjuksköterska vid upprepade tillfällen. Kan vården tillgodose dessa behov finns stora förutsättningar för att patienten skall känna trygghet och tillit till vården. I dagens sjukvård med ökad efterfrågan på vård, ekonomiska utmaningar och personalbrist finns risk för att dessa behov inte tillgodoses. Med en ökad kunskap hos sjuksköterskorna och vårdorganisationen om patienternas behov kan detta bidra till en mer individanpassad och tillfredsställande vård för patienten. Det visar sig också att många patienter har en oklar uppfattning om vad sjuksköterskans roll egentligen innebär.
29
Johansson, Emma, und Malin Lundell. „Det livsavgörande samtalet : Sjuksköterskans kommunikation med suicidnära patienter“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14162.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.
30
Cremer, Amanda, und Camilla Henebratt. „Låt oss tala om sex : En litteraturstudie om sjuksköterskans kommunikation kring patientens sexualitet“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2023.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet. Dock framkom främst hämmande faktorer som påverkar kommunikation med patienter kring sexualitet. Den främsta barriären visade sig vara att sjuksköterskorna inte tar sig tid att diskutera sexualitet. Den näst främsta barriären var att sjuksköterskor har en förförståelse att patienter inte förväntar sig att sjuksköterskor ska bemöta sexualitet. Andra barriärer var relaterade till kultur, kunskapsbrist, komplexiteten i att kommunicera om sexualitet samt sjuksköterskans upplevelse av ansvar. Diskussion: En stor barriär som kan tänkas ligga till grunden för sjuksköterskors attityder är brist på utbildning. En väsentlig aspekt för att kunna tillhandahålla professionell omvårdnad är en god sjuksköterska-patientrelation, vilket kräver kunskap och erfarenhet. Genom träning och utbildning i bemötande av sexualitet kan sjuksköterskan erhålla kunskap och verktyg, vilket kan främja kommunikation. En framträdande barriär var nivå av bekvämlighet relaterat till att sexualitet sågs som tabu och därmed för privat att samtala om. För att kunna bemöta sexualitet krävs att sjuksköterskorna själva anser att sexualitet är en viktig del i omvårdnaden, och då kan förmedla att sexualitet är ett passande och tillåtligt ämne att diskutera.Background: Sexuality still includes a taboo in almost all societies, which may have contributed that the topic is relatively unexplored, despite the knowledge that sexuality is important for health and happiness. It is found that illnesses and medical conditions can have a negative impact on sexuality. In literature it is described how patients experience a lack of conversation and information about sexuality in the context of disease and medical conditions. Despite the acknowledged importance of sexuality for quality of life nurses often avoid or leave out a sexual anamnesis. Purpose: The purpose was to examine which factors that may facilitate or inhibit communication with patients about sexuality from the nurse's perspective. Method: A literature review which is based on ten scientific studies, both qualitative and quantitative, searched through the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Data analysis has been done in agreement with Friberg and inspired by Granheim and Lundman. Results: It was found that a good nurse-patient relation and good communication skills encourage conversation about sexuality. However, it emerged mainly inhibitory factors that affect communication with patients about sexuality. The main barrier proved to be that the nurses did not take the time to discuss sexuality. The second major barrier was that nurses have a preunderstanding that patients do not expect nurses to approach sexuality. Other barriers were related to culture, lack of knowledge, the complexity of communicating about sexuality and the nurse's perception of responsibility. Discussion: A major barrier that might form the basis for nurses' attitudes is lack of education. A key aspect for the provision of professional nursing is a good nurse-patient relation, which requires knowledge and experience. Through training and education in how to approach sexuality the nurse can obtain the knowledge and tools that can promote communication. A prominent barrier was the comfort level, related to sexuality seen as taboo and too private to discuss. In order to address sexuality nurses themselves need to believe that sexuality is an important part of nursing care, and then are able to communicate that sexuality is an appropriate and permissible subject to discuss.
31
Navsa, Desiree Miriam. „An audit of diabetic care provided to patients conducted by a doctor-nurse team in a general practice“. Master's thesis, University of Cape Town, 1998. http://hdl.handle.net/11427/25730.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Introduction: I am a general practitioner in solo practice in Athlone. I work closely with a qualified nursing sister. Many of the patients we attend to have non-insulin dependent diabetes mellitus. Aim: To implement change in the management of our patients with diabetes by developing a protocol for future improved care. Objective: To assess the quality of care provided to patients with (NIDDM), by a doctor - nurse team in private general practice. Method : The study was quantitative and qualitative and consisted of 3 sections : 1) an internal audit based on the retrospective examination of patients' medical records, 2) a questionnaire which was administered to determine patients' knowledge of their disease and 3) a focus group interview which centred around patients' experience of the disease and feelings about the service provided. The interview was audio taped. Findings: Problem areas identified were sub-optimal record keeping; poor attendance and infrequent eye and foot examinations; patients' knowledge of their disease was limited; certain aspects of doctor-patient and patient-family relationships that may impact negatively on care; fears and anxieties relating to the disease and perceptions oflocus of control as external.
32
Barlow, Hanna. „Sjuksköterskors reflektioner om hur de uppnår ett gott bemötande av patienter : en intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16377.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur de uppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiska vuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär. Kommunikationen måste fungera med patienten, det är viktigt att sjuksköterskan ser till att vara tillgänglig och att aktivt lyssna och vara lyhörd. Sjuksköterskan tänker på att kroppsspråket ska visa samma som det som sägs verbalt och använder medvetet kroppskontakt som en form av kommunikation. Öppenhet och respekt ska förmedlas så patienten känner och vill vara involverad i sin vård. Sjuksköterskan måste ibland tackla patientens tidigare sjukvårdserfarenheter. Det är också av värde att sjuksköterskan är medveten om sina egna begränsningar vilket underlättar bemötandet med patienten. Ett tecken på ett gott bemötande är när patienten visar trivsel och har förtroende för sjuksköterskan. Ett gott bemötande betyder också mycket för sjuksköterskan själv.The aim of this study was to describe experienced registrered nurses (RNs) reflections regarding creating a good interaction with patients i.e how the RNs are/behave towards patients, how the RNs come across. The study had a descriptive design and was conducted as six semi structured interviews with experienced RNs, all working on different adult somatic wards. The results were analysed using qualitative content analysis. It highlighted the importance of creating an open atmosphere by being available and the key aspects of communication such as, actively listening and being perceptive to the unspoken word. Consciously mirroring their own spoken word with their body language and using body contact also conveyed positive communication to patients. Conveying open mindness and respect motivated patients to be involved in their own care. The RNs had to be aware of past patient hospital experiences and being self aware, in particular of their own limitations, benefitted both patients and RNs. Positive effects were shown when patients responded with signs of well-being and faith in the RNs. When RNs came across well generated this too personal satisfaction for the RNs.
33
Baggens, Christina. „Barns och föräldrars möte med sjuksköterskan i barnhälsovården /“. Linköping : Tema, Univ, 2002. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2002/arts261s.pdf.
Der volle Inhalt der Quelle
34
Myrzell, Karolina, und Malin Silfver. „Hotet och våldets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete inom hälso- och sjukvården : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3728.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SAMMANFATTNING Bakgrund Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Metod Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultat Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier. Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig. Slutsats Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om.ABSTRACT Background It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care. Aim The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide. Method The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. Results The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies. The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give. Conclusions Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.
35
Jansson, Marie, und Beatrice Sommer. „Sjuksköterskans bemötande av patienter med substansbrukssyndrom ur patienters perspektiv“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295815.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras.Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.
36
Strevy, Sonia R. „Communicating with difficult patients : nurses' perceptions“. Virtual Press, 1993. http://liblink.bsu.edu/uhtbin/catkey/865936.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Communicating With Difficult Patients: Nurses' Perceptions Effective communication is paramount in any nurse-patient relationship. Nurses must develop good interpersonal skills with which to evaluate patient needs, provide therapeutic interaction and obtain mutual goals. The purpose of this study was to describe the variables present in nurses self reported communication with difficult patients.Imogene King provides the theoretical framework for this study using the concept of goal attainment as the basis. The Difficult Patient Assessment Tool (Podrasky & Sexton, 1988) was used to measure communication with difficult patients, along with the addition of an open-ended question. A convenience sample of 25 (40%) R.N.'s and L.P.N.'s from a community hospital in the Midwest was used. The procedures for the protection of human subjects were followed. Descriptive statistics were used to analyze the data.Findings of the study included that nurses perceive difficult patients as demanding, never satisfied, confused, frustrating, female, noncompliant, manipulative and uncooperative. Nurses reacted to the communication that takes place with the difficult patient, with feelings of frustration, incompetence, anger, disgust, anxiety, and at times, "O.K.". Nurses most frequently interact with difficult patients in informative, pragmatic, supportive, prescriptive and catalytic manners. The resulting transaction between the nurse and the difficult patient included feelings of frustration, fright, confusion and hurt.Conclusions were that difficult patients are perceived as making unrealistic demands on the nurses' time, and impair nursing interactions. Nurses' transactions resulted in both positive and negative reactions, depending on the situation, and the reactive patterns of the nurse. Nurses tend to take a more authoritative, rather than a facilitative role in interactions with difficult patients.Implications include the need for learned communication patterns which may or may not be effective in dealing with difficult patients. Effective communication skills involve not only acquired knowledge, but also knowledge of self and one's perceptions and values. Self knowledge of communication patterns, and how to improve on those patterns, might be helpful.School of Nursing
37
Sahlén, Erik, und Fredrika Sörensen. „Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3766.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Patienter med alkoholmissbruk återfinns idag i alla vårdsammanhang. Inom akutsjukvården är 30 procent av inläggningar relaterade till alkohol. Trots att alkoholism idag ses som en folksjukdom finns det en stigmatiserande syn på personer med alkoholmissbruk. Denna stigmatisering av sjukdomen tros bidra till att många patienter inte söker vård för sina problem, men även att mängden konsumerad alkohol underskattas vid alkoholscreening. Nedsättande attityder och förutfattade meningar om en patientgrupp innebär en risk för att hälso- och sjukvårdslagen inte efterföljs, och i slutändan att patientsäkerheten äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors attityder till alkoholmissbruk samt deras attityder till patienter med alkoholmissbruk. Metod En litteraturöversikt gjordes i förhoppning att se över och sammanfatta det aktuella kunskapsläget. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt en integrerad trestegsanalys. De två huvudkategorier som uppstod i samband med analysen var Kunskap och Attityder. De underkategorier som uppstod var Utbildning & Kunskapsnivå, Sjuksköterskan i Jämförelse med Andra Professioner, Positiva & Negativa Attityder, Attityders Påverkan på Omvårdnaden, Synen på Alkoholister samt Känslor. Resultat Resultatet visar förekomst av nedsättande attityder hos sjuksköterskan när det gäller alkoholmissbruk och patienter med alkoholmissbruk. Även kunskapen som tillhandahålls under sjuksköterskeutbildningen är otillräcklig för att sjuksköterskan ska ha tillräckligt bra självförtroende för att ge god omvårdnad till dessa patienter. Däremot uttryckte sjuksköterskan en vilja att hjälpa och stötta dessa patienter. Sjuksköterskan uttryckte även en syn på patienter med alkoholmissbruk som personer i behov av vård. Slutsats Det finns nedlåtande attityder i hälso- och sjukvården mot patienter med alkoholmissbruk. Resultatet visade även på bristfällig kunskap bland sjuksköterskor gällande alkoholmissbruk och alkoholberoende, samt även vård och omvårdnad kring dessa patienter.Background Patients with alcohol abuse are found in all care settings. In emergency care, 30 percent of admissions are related to alcohol. Although alcoholism is now viewed as a widespread disease, there is a stigmatizing view of people with alcohol abuse. This stigmatization of the disease is believed to be a major factor in the fact that many patients do not seek care for their problems, but also that as a patient in alcohol screening, you underestimate the amount of alcohol consumed. Diminishing attitudes and preconceived opinions about this patient group entails a risk that the Health Care Act will not be followed, and in the end that patient safety is compromised. Aim The aim of this literature review was to describe nurses' attitudes about alcohol abuse and their attitudes to patients with alcohol abuse. Method A literature review was made in the hope of reviewing and summarizing the current state of knowledge. The result was based on 15 scientific original articles that were analyzed according to an integrated three-step analysis. The two main categories that emerged in connection with the analysis were Knowledge and Attitudes. The subcategories that emerged were Education & Knowledge Level, Nurse in Comparison with Other Professionals, Positive & Negative Attitudes, Attitude's Impact on Nursing, Perspective on Alcoholics and Feelings. Results The result showed knowledge gaps in the nurse regarding alcohol abuse and patients with alcohol abuse. The knowledge provided during nursing education is not sufficient for the nurse to have sufficient self-confidence to provide good nursing care to these patients. However, the nurse expressed a willingness to help and support these patients. The nurse also expressed a view of patients with alcohol abuse as persons in need of care. Conclusion There are patronizing attitudes in health care towards patients suffering from alcohol abuse. The results also showed insufficient knowledge among nurses regarding alcohol abuse and alcohol dependence, as well as care and nursing care for these patients.
38
Andersson, Linda, und Elin Nildén. „Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med patienter med substansberoende : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3495.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Beroende ska ses som en sjukdom och kräver därmed vård anpassad till dess specifika behov. Patienter med substansberoende upplever stigmatisering och har negativa erfarenheter av vården, samtidigt som bemötandet från vårdpersonal är en viktig del i behandlingen för dessa patienter. Omvårdnadsbegreppet tillit är det här arbetets teoretiska utgångspunkt. Tillit är en förutsättning för att god omvårdnad ska kunna ges. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med patienter med substansberoende. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes för att söka fram artiklar. Femton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datan i resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades. Dessa var Sjuksköterskans arbets- och förhållningssätt, Attityder och fördomar, Brist på kunskap, Känslan av att inte få veta hela sanningen och Upplevda känslor i patientmötet. Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap gällande substansberoende patienter och även frustration, rädsla och oro i patientmötet. Sjuksköterskorna kände att patienterna inte berättade allt om sin smärta eller substansbruk, och hade mestadels negativa attityder och fördomar mot patienterna. De hade även olika tillvägagångssätt i bemötandet gentemot patienterna. Slutsats Det fanns stora brister i kunskap hos sjuksköterskor angående substansberoende patienter samt stora brister i tilliten dem emellan. Bristen på tillit bidrar till att patienters förtroende för sjuksköterskor minskar. En kompetenshöjning skulle kunna vara en lösning på en del av sjuksköterskornas upplevda problem
39
Fredholm, Anna, und Helene Sköld. „Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom samt sjuksköterskans attityder i vårdmötet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28877.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället och innebär en skadlig användning av olika substanser t.ex. alkohol och droger. Användningen pågår trots negativa konsekvenser för personens livssituation och ökar risken för en instabil hälsa. Vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Forskning har visat att personer med missbrukssyndrom upplevde utanförskap, stigmatisering och skam vid kontakt med sjukvården. Syftet Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupper. Metod En beskrivande litteraturstudie. Tio artiklar inkluderandes i resultatet. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Diskussion fördes mellan författarna för att sammanställa ett objektivt resultat. Huvudresultat Sjuksköterskor hade skilda meningar om missbrukssyndrom var en sjukdom. Personer med missbrukssyndrom ansågs som oansvariga över sitt hälsotillstånd enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde patientgruppen som oberäknelig och manipulativ samt att den orsakade ökad arbetsbelastning. Vidare uppkom en känsla av frustration över den egna misstron och osäkerheten kring patientgruppen. Önskemål om utbildning uttrycktes. Enligt sjuksköterskorna var tålmodighet och att vara stödjande viktiga delar i vårdandet samt att inte spegla det egna tyckandet. Slutsatser Beroende på om sjuksköterskor såg missbrukssyndromet som ett sjukdomstillstånd eller som självförvållat, framkom positiva eller negativa attityder och upplevelser. Kunskap och utbildning inom missbrukssyndrom behövs för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt i sjuksköterskans profession.Background Substance-use disorder is common in society and involves harmful use of different substances, for example. alcohol and drugs. The use is in progress despite adverse consequences for the person's life situation and increases the risk of unstable health. Which leads to an increased need for healthcare. Research has shown that people with substance-use disorder experience exclusion, stigma and shame in contact with healthcare Aim To describe nursing experience of meeting people with substance-use disorder and the nurse's attitudes in the healthcare meeting, as well as describing the survey articles of the included articles. Method A descriptive literature study. Ten items are included in the result. Article search was made in the PubMed and Cinahl databases. Discussion was conducted between the authors to compile an objective result. Results Nurses had different opinions about if substance-use disorder were a disease or not. Persons with substance-use disorder were considered irresponsible for their health status according to nurses. Nurses described how they experienced the patient group as erratic and manipulative and that caused increased workload. Furthermore, a sense of frustration arose over their own missile and the uncertainty surrounding the patient group. Requests for education were expressed. According to the nurses, patience and support were important parts of care and to not reflect their own opinion. Conclusion Depending on whether nurses saw the substance-use disorder as a state of illness or as self-inflicted, positive or negative attitudes and experiences have emerged. Knowledge and education in substance-use disorder is necessary to maintain an ethical approach within the nurse's profession.
40
Klawér-Kallio, Sofie. „Interaktion med personer med demenssjukdom : sjuksköterskors erfarenheter“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3711.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Demens är ett komplext sjukdomstillstånd som medför försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor, vilka ofta förvärras i takt med att sjukdomen framskrider. Ett vanligt symtom vid demenssjukdom är nedsatt kommunikationsförmåga. Hur en person påverkas av sin sjukdom beror till stor del på hur andra reagerar. Då personalen ser bortom symtomen kan möten, närmanden och interaktionen underlättas i omvårdnaden. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom. Metoden för arbetet var en litteraturöversikt, med målsättning att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar söktes via databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar i studien efter kvalitetsgranskning. Resultatet visar fyra kategorier för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom: ”Att kunna tyda och förstå interaktionen med personer med demenssjukdom”, ”Metoder och strategier för interaktion och kommunikation med personer med demenssjukdom”, ”Möjligheter och utmaningar för en god interaktion med personer med demenssjukdom” samt ”Interaktionens följder och effekter”. I resultatet framkom att sjuksköterskor upplever interaktionen med personer med demenssjukdom som komplex, interaktionen beskrivs såväl givande som utmanande. Positiva erfarenheter baserar sig på förståelse, såväl att förstå dessa personen som att som sjuksköterska göra sig förstådd. Som slutsats kan konstateras att sjuksköterskor har såväl positiva som negativa erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom. Dessa erfarenheter leder även till följder beroende av upplevelsen. Förbättringsområden och kompetensområden för att trygga en god interaktion mellan sjuksköterskor och personer med demenssjukdom påvisas utifrån sjuksköterskors upplevelser. Förståelse för varandras uttryck kan bidra med såväl förhöjd upplevd livskvalitet som delaktighet hos personer med demenssjukdom. Samtidigt som denna förståelse kan bidra med känslan av en kvalitativ omvårdnad och välbefinnande i arbetet hos sjuksköterskan. Detta kan göra yrket attraktiv då vi står inför framtida utmaningar inom omsorgen av personer med demenssjukdom, där antalet demensdrabbade spås öka drastiskt globalt.Dementia is a complex disease state involving impairments in social, psychological and physical abilities, which are often exacerbated as the disease advances. A common symptom in dementia is a reduced communication capability. How a person is affected by the disease largely depends on how other people react. When professionals see beyond the symptoms it makes meetings, approaches and interactions easier in nursing. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of interacting with people with dementia. The method of the work was a literature review, with purpose to make a concluded view of the chosen subject area. Included articles where searched in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Totally 15 scientific articles were included in the study after quality review. The results shows four categories to describe nurses experiences of interacting with people with dementia: ”To be able to decipher and understand the interaction with people with dementia”, ”Methods and strategies for interaction and communication with people with dementia”, ”Possibilities and challenges for a good interaction with people with dementia” and ”The interactions consecutions and impacts”. In the results appears that nurses experience the interaction with people with dementia as complex, the interaction is described rewarding as well as challenging. Positive experiences are based on understanding, to understand these people as well as to make yourself understood as a nurse. The conclusion was that nurses have as well positive as negative experiences of interacting with people with dementia. These experiences also cause consequences depending on the experience. Areas of improvement and competence to ensure a good interaction between nurses and people with dementia where shown based on nurses’ experiences. Understanding for each other’s expressions can contribute to additional experienced quality of life and participation among people with dementia. Whilst this understanding can contribute to the feeling of qualitative nursing and comfort within work for the nurse. That can make the profession attractive as we have future challenges ahead in the care for people with dementia, where the number of people with dementia is expected to rise drastically globally.
41
Johansson, Elin, und Elin Tryggvesson. „Våld i nära relationer : Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23606.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Titel: Våld i nära relationer – Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie. Bakgrund: År 2011 anmälde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för våld i en nära relation. Skador som våldsutsatta kvinnor drabbas av är allt från psykiska besvär till svåra fysiska skador. Många av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvården och sjuksköterskor i olika organisationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie där inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Huvudresultatet påvisade sjuksköterskornas känslomässiga svårigheter att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, då det bland annat påverkade sjuksköterskans privatliv. Det var även svårt för sjuksköterskan att ställa frågan till kvinnan angående våldsförekomst om sjuksköterskan misstänkte det, samt hur sjuksköterskan skulle ställa frågan. Sjuksköterskan fann även svårigheter att finna tid och en bra miljö för dessa kvinnor att känna sig trygga i. Många sjuksköterskor strävade efter att få utbildning inom ämnet våld i nära relationer eller att få ytterligare utbildning inom ämnet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att utbildning inom området våld i nära relationer är en nödvändig och central faktor som i dagsläget inte är tillräcklig. Nyckelord: “intimate partner violence”, “domestic violence”, “encounter*”, “experienc*” och “nurse- patient relations”
42
Brandin, Elenore, Ann-Christine Johansson und Maria Sturk. „Den terapeutiska relationen : Samspelet mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-20270.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att om en terapeutisk relation ska kunna etableras krävs det kunskap, tid, respekt samt kontinuerlig information från sjuksköterskan till patienten. Mer forskning efterfrågas om den terapeutiska relationens betydelse i omvårdnaden kring patienter med ätstörning, då det inte fanns mycket forskning i ämnet. Även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet om omvårdnad vid psykisk ohälsa efterfrågas.A therapeutic relationship is important in nursing care of patients with eating disorders and it is significant that the nurse is aware of the importance in the nursing care. The purpose was to investigate how a relationship is created and its significance in the care between the nurse and the patient with an eating disorder. It can be challenging for nurses to establish a therapeutic relationship with patients with eating disorders, because it is common that these patients do not have illness insight. The nurse can make use of different strategies and tools to develop a therapeutic relationship and a caring environment. The study was conducted as a litterature study and 12 scientific articles were analyzed. The result of the study shows that if a therapeutic relationship is going to be established it demands knowledge, time, respect and continuous information from the nurse to the patient. More scientific research about the therapeutic significance in the nursing care around patients with eating disorders is requested, since there was not much research on the subject. Even more education in the nursing programme for nursing care in mental health is enquired.
43
Tuveheim, Sanna, und Rebecca Johansson. „PATIENTDELAKTIGHET- EN SJÄLVKLARHET? : Sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet i vårdandet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34588.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet.Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.
44
Grusell, Annelie, und Jeerawan Pirzadeh. „Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med sustansbrukssyndrom : Litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7639.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Patienter med substansbrukssyndrom har ofta komplexa problem och sjuksköterskan behöver ha kunskap och medkänsla för att vårdrelationen skall fungera. Sjuksköterskan behöver hantera både sina egna och patientens känslor för att vårdrelationen skall fungera. Sjuksköterskan behöver vara ett stöd för patienten när hen skall hitta en hälsosam livsstil utan substansbruk. En fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom är betydelsefull för att omvårdnaden skall fungera. Syfte: Syftet var att beskriva vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Artiklarna söktes databaserna PubMed och Cinahl. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga originalartiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade att synsätt och perspektiv samt negativa erfarenheter påverkar relationen mellan sjuksköterska och patient med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan upplever svårigheter med kunskapsbrist och patienters manipulativa beteende. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten med substansbrukssyndrom kan utvecklas genom stöd och utbildning till sjuksköterskor i deras yrkesroll.Background: Patients with substance use disorder often have complex problems and the nurse needs knowledge and compassion to make the care relationship work. The nurse needs to handle both her own and the patient's feelings in order for the care relationship to work. The nurse needs to support the patient as he or she finds a healthy lifestyle without substance use. A functioning care relationship between nurse and patient with substance use disorder is important for the care to work successfully. Aim: The aim of the study was to describe the care relationship between nurse and patient with substance use disorder from a nursing perspective. Method: A literature review was chosen as method. The article search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. In total, 18 original scientific articles were included in the results. Results: The results showed that attitude and perspective as well as negative experience affect the relationship between nurse and patient with substance use disorder. The nurse experiences difficulties related to lack of knowledge and patients' manipulative behavior. Conclusions: The care relationship between the nurse and patient with substance use disorder can be improved by providing support and education for nurses in their professional role.
45
Strömqvist, Niklas. „Patientperspektiv på bemötande inom psykiatrisk vård“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-213642.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs. Slutsats: Den mest framträdande aspekten av gott bemötande beskrevs som förmågan att kunna ta sig tid att lyssna på patienten, och den mest framträdande aspekten av mindre bra bemötande beskrevs som brist på denna förmåga.Background: There are few studies focusing on the patients’ perspective of psychiatric care. However, this perspective is important, as it offers insight in the care received from the patient’s view point. Aim: The aim of this study was to describe how the patients in a psychiatric ward perceive the caregiving behavior of the ward’s nurses. Method: Semi-structured interviews analyzed through qualitative content analysis. Result: Analysis of the data resulted in four main categories describing aspects of good and less good caregiving behavior as perceived by the patients. The categories were: The importance of being seen and validated by the staff, The staff’s attitudes and behavior towards the patients, Wishes and expectations regarding the staff and How non-verbal communication affects the way the care giving behavior is perceived. Conclusion: The most prominent aspect of good caregiving behavior was described as the nurse’s ability to take the time to listen to the patient, and the most prominent aspect of a less good caregiving behavior was described as insufficiency in this ability.
46
Desta, Tekeste. „Psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld inom psykiatrisk vård : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2268.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Många människor i Sverige söker sig till psykiatrisk vård för olika psykiatriska åkommor. Ett antal av dessa människor är mycket psykiskt sjuka att de tvingas vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Sjuksköterskan som har ansvaret i att administrera läkemedel, som vid tvångsmedicinering, riskerar att bli sedd som fiende och måltavla för våld från patienterna, vilket kan leda till rädsla samt svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan i vårdrelation. Därför är det av vikt att forska och lyfta fram aspekter och perspektiv på hur man ska gå tillväga för att förstå sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter av att hantera aggressiva beteenden och utveckla vården så att patienterna kan få optimal omvårdnad. Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld samt beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomster av våld inom psykiatrisk vård. Metoden av litteraturstudien var baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 2005 och 2015. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökning av artiklarna. Det gjordes även manuell sökning av artiklar för att få ett större urval, vilket ledde till inkludering av 3 artiklar. Analysen resulterade i fyra teman: Sjuksköterskors upplevelser av uppkomst av aggression och våld inom psykiatrisk vård, sjuksköterskors upplevelser av hur vård och arbetsmiljö påverka patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser av tvångsvård och vidtagna åtgärder för att minimera uppkomst av våld samt sjuksköterskors upplevelser av våld. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskornas upplevelser av våld vid vård av patienter med aggressivt beteende varierar. Vissa blir stressade, traumatiserade eller rädda och byter därför arbetsplats medan andra uppfattar våldet som en rutin, tillhörande arbetsplatsen och inte reflekterar mer om saken. Våldet påverkar sjuksköterskor både emotionellt och fysiskt vilket kan ge betydande konsekvenser i deras arbetsförmåga och privatliv. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sitt jobb effektivt, behövs insyn i arbetsmiljön, stöd och förståelse för sjuksköterskors arbetssituation från arbetsgivaren, ökad kompetens i att hantera och förebygga våld, och möjlighet för reflektion i händelse av incidenter, där även arbetsgivarrepresentant är närvarande. Arbetsgivarna behöver komma med strategier för att behålla sin personal och kunna rekrytera nya genom att erbjuda sjuksköterskor tryggare arbetsplats.
47
Zwane, Job. „Popular fear and distrust of a hospital dubbed 'Slagpale' : an ethnography of gossip and rumour in former KwaNdebele, South Africa“. Diss., University of Pretoria, 2018. http://hdl.handle.net/2263/65826.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This dissertation is an ethnographic exploration of gossip and rumour around the fear and distrust that surrounds a local hospital in KwaNdebele that has acquired a reputation as a slagpale (an Afrikaans term for slaughterhouse). Using ethnographic data gathered over an 18 month period, I examine how gossip (ukuhleba) and rumour (amahemuhemu) capture patient voices of discontent with hospital service while also being a means by which patients seek to discipline medical professionals and to warn others about possible abuse when visiting the hospital. The focus on gossip and rumour answers an often neglected question in scholarship, which is how patients respond to the widely reported power that medical professionals exercise over them? Furthermore, having broadly traced the uses of gossip and rumour in resistance to biomedical technologies to the 1800s, this dissertation moves beyond a focus on patient responses to examine the logic underpinning this resistance. To do this I compare three categories of traditional healers in KwaNdebele. I found that gossip and rumours also circulated about traditional healers although unequally among the three types. There is particular suspicion around non-initiating healers called amagedla who are thought to practice outside ancestral structures of control. I read the emphasis on ancestral regulation as a metaphor for communal control and accordingly conclude that biomedicine and its practitioners similarly meet with much resistance particularly because they are far removed and disempowering to what are often semi-literate and illiterate residents. Finally, the dissertation focuses on stories of hospital hauntings and deaths said to be connected with a diminishing traditional practice of ‘fetching’ the spirits of those who die at the hospital and shows that discourses around hospital deaths and burial rites are intimately connected to broader considerations that extend beyond the hospital setting to encompass socio-economic changes and resultant anxieties. These considerations are framed through an idiom of a call for a return to tradition and ultimately express a perceived crisis of social reproduction in post-apartheid KwaNdebele.Dissertation (MSocSci)--University of Pretoria, 2018.
UP Postgraduate Merit Bursary
NRF Scarce Skills Master's Scholarship
Anthropology and Archaeology
MSocSci
Unrestricted
48
Magnusson, Martin, und Karin Gabrils. „När patienter blir våldsamma : En litteraturstudie om riskfaktorer till patientrelaterat våld samt personalens hantering av våldsamma patienter på akutmottagningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295021.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Akutmottagningar är överrepresenterade när det gäller förekomsten av våld inom vården. Våldet påverkar sjuksköterskans förmåga att ge god vård negativt och riskerar både patientsäkerheten och arbetsmiljön på akutmottagningen. Syfte: Att undersöka vilka riskfaktorer som kan öka risken för att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen samt hur personalen bemöter dessa patienter. Metod: Arbetet är designat som en integrativ litteraturstudie där 12 artiklar inkluderades. Resultat: Ett flertal faktorer identifierades som betydelsefulla för risken att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen. Utifrån dem identifierades fyra faktorer som särskilt viktiga; väntetider under “strukturella faktorer”, alkohol eller drogpåverkade patienter under “substansrelaterade faktorer” samt patienter med psykiatrisk sjukdom under “medicinska faktorer”. Deltagarna i de olika studierna identifierade ofta samma faktorer, även om de lade olika mycket tyngd vid olika faktorer. Hur akutvårdspersonalen hanterade kontakten med de patienter som uppvisade ett våldsamt beteende var olika bland annat beroende på erfarenhet. Bättre kommunikation, information och ett empatiskt bemötande kunde minska risken för våldsamt beteende och avvärja ett våldsamt beteende. Slutsats: Förekomsten av våld på akutmottagningen kan sällan förklaras av en enskild faktor, utan oftast spelar många separata faktorer in. De riskfaktorerna som identifierats som enskilt största för risken för våld på akutmottagning är väntetider, alkohol och/eller drogpåverkade patienter samt patienter med psykiatrisk sjukdom. God kommunikation, information och empati kan minska risk för våld eller kan minska eller förebygga att våld uppstår.Background: Emergency departments are over-represented in the incidence of violence in health care. Violence affects nurses' ability to provide good care in a negative way and increases the risks to both patient safety and workplace environment. Purpose: To investigate the risk factors that can increase the risk of a patient exhibiting violent behavior in the emergency department and how the staff treats these patients. Method: The thesis is designed as an integrative literature review in which 12 articles were included. Results: Several factors were identified as important to the risk of patients exhibiting violent behavior when visiting the emergency department. Four factors amongst them were identified as especially important: waiting times under “structural factors”, patients under the influence of alcohol or narcotics under “factors related to substances”, as well as patients with psychiatric disorders under “medicinal factors”. The participants in the different studies often identified the same factors, even though they had differing opinions on the importance of the factors. The emergency department staff handled the contact with patients exhibiting violent behavior differently based on several factors such as experience. Better communication, information and an empathic treatment of could lessen the risk of violent behavior and help stave off violent behavior. Conclusion: The most common risk factors for violence in the emergency department are waiting times, alcohol and / or drug affected patients and patients with psychiatric illness. Good communication, information and empathy can reduce the risk of violence or averting violence.
49
Taylor, C. A. „Investigating fidelity of health behaviour change interventions in general practice“. Thesis, Coventry University, 2012. http://curve.coventry.ac.uk/open/items/961d5cd9-b24d-4b0b-8be5-2010a539b7ab/1.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aims of this thesis are to investigate the factors influencing treatment fidelity of health behaviour change (HBC) interventions. The thesis will focus on HBC interventions delivered by practice nurses (PNs) and health care assistants (HCAs) to patients within general practice, although the findings will be explored within the context of the wider treatment fidelity literature. The thesis comprises five studies, focussed on exploring, enhancing and assessing fidelity of delivery and receipt of HBC interventions. Through developing an enhanced understanding of these areas of treatment fidelity, the thesis will also make recommendations for strategies to enhance and assess fidelity of delivery and receipt of future HBC interventions. Study one is a meta-synthesis of qualitative studies that explored the views and experiences of nurses who had delivered HBC interventions with a focus on how this can inform future delivery of HBC interventions. Study two is an Interpretative Phenomenological Analysis of PNs’/HCAs’ experiences of helping patients to change their health behaviours within the context of their routine care, and before and after delivery of an intervention to facilitate increased walking. Study three reports a quantitative assessment of delivery of intervention techniques to facilitate increased walking, as specified in an intervention protocol, by PNs/HCAs. Study four explores PNs’/HCAs’ views and experiences of the factors that influenced their delivery of the walking intervention. Study five investigates treatment receipt, by exploring patients’ understanding of, and experiences of receiving the walking intervention. The key findings from this research are that delivery and receipt of HBC interventions within general practice are influenced by a range of factors that include the providers’ confidence and skills, the patients’ expectations and/or engagement with the intervention and the general practice within which the intervention is delivered. A number of these factors are difficult to influence and so research teams need to develop a range of strategies to enhance delivery and receipt of HBC interventions. These may include appropriate preparation for providers to deliver the intervention, the provision of a simple intervention resource to support delivery of the intervention and the development of strategies to enhance patients’ understanding of intervention techniques.
50
Axelsson, Sofie, und Joanna Gruvman. „Sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera när patienten talar ett annat modersmål : En litteraturöversikt“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7826.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Antalet migranter världen över har de senaste åren ökat. För migranterna är anpassningen till det nya landet en process och att lära sig landets språk är krävande och tar tid. Migranter som ännu inte lärt sig språket upplever samtal som sker i vården som särskilt utmanande. Patienter med migrationsbakgrund upplever att kommunikationen brister och att sjuksköterskorna inte alltid tar tid till att prata utan istället väljer att enbart utföra sina arbetsuppgifter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som talar ett annat modersmål. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Nio artiklar var kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod där endast den kvalitativa delen använts i resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och tematiseras med färgkodning. Ur detta bildades fyra teman. Resultat: Resultatet visade att bra kommunikation är betydande för att skapa en god vårdrelation. Vidare indikerade resultatet att det fanns delade meningar kring upplevelser av att använda kroppsspråk eller tolk för att enklare kommunicera med patienter som talar ett annat språk än sjuksköterskorna. Det visade sig även i resultatet att brister i kommunikationen kan få konsekvenser i vårdandet. Diskussion: I metoddiskussionen framkommer styrkor och svagheter i författarnas tillvägagångssätt. Författarna diskuterar hur kommunikationssvårigheter bidrar till att en jämlik vård är svår att upprätthålla. Vidare diskuteras resultatet med anknytning till Leiningers transkulturella omvårdnadsteorin.Background: The number of migrants worldwide has increased in recent years. For migrants, adapting to the new country is a process and learning the language of the country is demanding and takes time. Migrants who have not yet learned the language experience conversations that occur in health care as particularly challenging. Patients with a migration background feels that communication is lacking and that the nurses do not always take the time to talk, instead they only choose to perform their working tasks. Aim: To elucidate nurses' experiences of communicating with patients who speak a different native language. Method: A literature review was made based on eleven scientific articles collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Nine articles were qualitative, one quantitative and one with mixed methods where only the qualitative part was used in the result. The articles were analyzed with Friberg’s method and thematised using colour coding. From this, four themes were formed. Results: The result showed that good communication is important for creating a good care relationship. The results indicated that there are shared opinions about experiences of using body language or interpreter to more easily communicate with patients who speak a language other than the nurses. It was also found in the result that communication deficiencies can have consequences in care. Discussion: In the method discussion the authors discuss the method strengths and weaknesses in the authors’ approach. The authors discuss how communication difficulties contributes to equal care. Further the authors discussed the result related to Leiningers transcultural nursing theory.