Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Norsk Glassverk, A/S“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Norsk Glassverk, A/S" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Norsk Glassverk, A/S"
Nielsen, Helle Lykke. „Ikke et ord om minoritetssprog“. Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 13, Nr. 40 (01.10.2007): 5–9. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v13i40.114559.
Der volle Inhalt der QuelleTjaum, Arne. „Per Christiansen, «Norsk pengerett», Universitetsforlaget 1987, 723 s“. Jussens Venner 23, Nr. 07 (01.08.1988): 241. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3126-1988-07-03.
Der volle Inhalt der QuelleWærp, Henning Howlid. „Litt fra bokhøsten 2001“. Nordlit 6, Nr. 2 (01.08.2002): 191. http://dx.doi.org/10.7557/13.1981.
Der volle Inhalt der QuelleÅfarli, Tor A. „Motivasjon for separate numerus- og definittprojeksjonar i norsk DP-struktur“. Oslo Studies in Language 12, Nr. 1 (29.06.2021): 211–25. http://dx.doi.org/10.5617/osla.8923.
Der volle Inhalt der QuelleRøsok, Kjell Ove. „IFRS for SMEs“. Magma 19, Nr. 1 (01.01.2016): 44–48. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v19.961.
Der volle Inhalt der QuelleTjelmeland, Hallvard. „James Godbolt: Nesten norsk. Det flerkulturelle Drammen 1970–2020JamesGodboltNesten norsk. Det flerkulturelle Drammen 1970–2020Fagbokforlaget, Bergen 2020, 560 s.“ Historisk tidsskrift 100, Nr. 4 (15.12.2021): 379–82. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2944-2021-04-11.
Der volle Inhalt der QuelleTobiassen, Tomas Midttun. „Knut Bergo: Rett praksis – Lærebok i norsk juridisk metodeKnutBergoRett praksis – Lærebok i norsk juridisk metodeFagbokforlaget, Bergen 2022. 489 s.“ Lov og Rett 61, Nr. 10 (07.12.2022): 646–65. http://dx.doi.org/10.18261/lor.61.10.5.
Der volle Inhalt der QuelleMouritsen, Flemming. „Den nordiske barndommens kulturhistorie“. BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, Nr. 60 (08.03.2023): 8. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136586.
Der volle Inhalt der QuelleKaiser, Sabine, und Henriette Kyrrestad. „Måleegenskaper ved den norske versjonen av Sense of Coherence (SOC-13)“. PsykTestBarn 8, Nr. 1 (24.01.2018): 1–13. http://dx.doi.org/10.21337/0056.
Der volle Inhalt der QuelleNielsen, Svein Vatsvåg. „Litt av en prosess 40 år med omorganisering av norsk kulturminneforvaltning“. Primitive Tider, Nr. 19 (01.12.2017): 15–29. http://dx.doi.org/10.5617/pt.7201.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Norsk Glassverk, A/S"
Bengtsson, John, und Tobias Karlsson. „"NE BIS IN IDEM" : En komparativ studie av svensk och norsk konventionstillämpning“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1808.
Der volle Inhalt der QuelleI Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns – ”ne bis in idem”. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner. Det denna uppsats behandlar är dock relationen mellan skattetillägg och skattebrott.
Svensk lagstiftning och praxis kring de parallella sanktionerna har studerats utifrån en komparativ studie med Norge som jämförelseobjekt. Tanken är att jämförelsen i första hand skall ge en fördjupad bild av de svenska förhållandena och den svenska tillämpningen av konventionen samt vad det skulle innebära om Sverige införde ett subjektivt rekvisit i skattetilläggslagstiftningen.
Det svenska skattetillägget syftar till att främja uppgiftslämnandet hos skattskyldiga samt att avlasta åklagarmyndigheten från lindrigare fall av skatteundandragande. Skattetillägg kan bli aktuellt vid lämnande av oriktig uppgift eller vid skönstaxering och påförs enbart på objektiva grunder. Det finns med andra ord inget krav på uppsåt eller oaktsamt beteende från den skattskyldige. Skattetilläggskommittén kom i en utredning med ett förslag om att införa ett subjektivt rekvisit vid påförande av skattetillägg. Detta förslag anammades dock inte av regeringen som dock valde att klargöra och utveckla de redan befintliga befrielsegrunderna innehållande subjektiva inslag. Den främsta skillnaden gentemot den norska motsvarigheten är att man i Norge valt att indela denna i allmän respektive förhöjd tilleggsskatt. Den allmänna tilleggsskatten liknar i huvudsak det svenska skattetillägget, medan det vid den förhöjda tilleggsskatten krävs ytterligare ett rekvisit i form av uppsåt eller grov oaktsamhet. De båda ländernas skattebrottslagstiftning är i det närmaste identisk, vilket innebär att de innehåller såväl objektiva som subjektiva rekvisit.
Den ovan nämnda principen ”ne bis in idem” återfinns i sjunde tilläggsprotokollets artikel 4 och har påverkat avgöranden angående de svenska och norska sanktionssystemen på olika sätt. Det svenska sanktionssystemet har genom avgöranden i såväl Europadomstolen som svenska domstolar inte ansetts strida mot dubbelbestraffningsförbudet. Domstolarna har som främsta argument framhållit att påföljderna skiljer sig åt i sina väsentliga element, genom att skattebrott kräver uppsåt. I Norge går avgörandena från Høyesterett isär beroende på om det handlar om allmän eller förhöjd tilleggsskatt. Även här tar domstolen i första hand sikte på om påföljdernas rekvisit skiljer sig åt. Både de svenska och norska domstolarna har även diskuterat vad som innefattas av begreppen i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet och artikel 6 samt förhållandet mellan dessa begrepp.
Sverige och Norge tolkar inte konventionens artiklar olika utan skillnaderna beror snarare på nationell lagstiftning. Skulle Sverige införa ett subjektivt rekvisit i skattetilläggslagstiftningen skulle med stor sannolikhet reglerna, i likhet med den norska förhöjda tilleggsskatten, strida mot principen ”ne bis in idem” i Europakonventionen.
Bücher zum Thema "Norsk Glassverk, A/S"
name, No. Stor norsk-samisk ordbok = D ru-s mi s tnegirji. Karasjok: Davvi Girji, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle findenKristoffersen, Terje. De tause heltene: 830 S : i livsfarlig oppdrag for norsk etterretning og sikringstjenese 1940-45. Porsgrunn: Norgesforl., 2009.
Den vollen Inhalt der Quelle findenLtd, ICON Group, und Group International Inc ICON. NORSK AGIP A/S: Labor Productivity Benchmarks and International Gap Analysis (Labor Productivity Series). 2. Aufl. Icon Group International, 2000.
Den vollen Inhalt der Quelle findenLtd, ICON Group, und ICON Group International Inc. NORSK AGIP A/S: International Competitive Benchmarks and Financial Gap Analysis (Financial Performance Series). 2. Aufl. Icon Group International, 2000.
Den vollen Inhalt der Quelle findenGmbh, Babadada. BABADADA, norsk - Schwiizerdütsch mit Artikeln, visuell ordbok - s Bildwörterbuech: Norwegian - Swiss German with articles, visual dictionary. Babadada, 2021.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Norsk Glassverk, A/S"
Mellingen, Øyvind K., und Irene Tollefsen. „Bærekraftig utvikling i norsk skoleforskning. En litteraturgjennomgang“. In Utdanning for bærekraft. Erfaring og forskning fra barnehage og skole, 51–72. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.193.ch3.
Der volle Inhalt der QuelleSkjelbred, Bente Helen, und Ingvild Digranes. „En tegnende lærer“. In Flerstemmige perspektiver i norsk utdanningsforskning. Spenninger og muligheter, 147–68. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.212.ch8.
Der volle Inhalt der QuelleØdegård, Guro, und Marianne Takle. „Nye former for tilhørighet. Migrantorganisasjoner for barn og ungdom i en norsk sivilsamfunnskontekst“. In Fra kollektiv til konnektiv handling?, 271–98. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2018. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.45.ch10.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Norsk Glassverk, A/S"
Crazzolara, Blanca, Patrick Gowran und Jordi Vàzquez Mas. „Fly A Rocket! Programme: assembly, testing and post-flight review of a sounding rocket payload“. In Symposium on Space Educational Activities (SSAE). Universitat Politècnica de Catalunya, 2022. http://dx.doi.org/10.5821/conference-9788419184405.127.
Der volle Inhalt der QuelleGuerra, Claudia, Sam Beckers, Arthur Tavares Quintão und Jakub Zemek. „Fly a Rocket! ESA's hands-on programme for undergraduate students“. In Symposium on Space Educational Activities (SSAE). Universitat Politècnica de Catalunya, 2022. http://dx.doi.org/10.5821/conference-9788419184405.067.
Der volle Inhalt der Quelle