Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Naturvetenskap för de yngsta eleverna“

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.

This study describes the dilemma of making science interesting on the one hand, and to introduce students into a scientific teaching practise on the other in a laboratory based teaching practise. The study was conducted in a grade four class in Swedish compulsory school by video- and tape-recorded classroom observations. The recordings and copies of students’ writing and drawing were analysed by using a two-fold strategy. Firstly, the constituted content was analysed by focusing the classroom communication, the tools used and the teacher’s guiding. Secondly, the various laboratory experiments where analysed in order to identify the potential chemistry content. The result indicates that the constituted chemistry content is reduced and sometimes wrong in relation to the potential content. This can be explained by a teaching tradition that focuses on the importance of making science interesting and fun. However, striving for this may create a learning-situation where students do not learn how to use tools to make relevant hypotheses and observations. What can be regarded as irrelevant hypotheses and observations is not questioned. Further, right or wrong results in the scientific practise are not dealt with neither in the self-produced texts nor in the classroom discussions. One main conclusion is that students enjoy the lessons but the introduction into the scientific practise is not facilitated.

”Elever förlorar sitt intresse både för innehållet och det som görs i det naturvetenskapliga klassrummet när de kommer upp på högstadiet.” Detta är en sanning för många lärare och forskare. Per Anderhag och hans kollegor har valt att undersöka denna föreställning och presenterar ett resultat som tvingar oss till ett perspektivbyte.

The purpose of this study was to contribute with more knowledge about and, if so, how children aged 6-7 years can achieve understanding of scientific phenomena when their imagination and natural theatrical play are used in teaching. The study was conducted through the methods of action research and qualitative interview, which gave the researcher the opportunity to test ideas and thoughts directly in the school environment. The intervention consisted of a pedagogical activity designed as a combination of narrative structure and process drama as well as a couple of experiments around the phenomenon of sound. The intervention and the interviews were recorded with audio and video, which gave rise to concrete, clear and detailed data material. The results showed that the students became curious and interested through the narrative structural story context and they chose to connect scientific concepts with the story and they used it as a common reference when they discussed scientific phenomena. The narrative structure contributed to the students participating in scientific conversations in a seemingly easy and carefree way. Narrative structure was found to be a well-suited didactic tool to use in learning, not just as a fictional element in the school subjects Swedish and English. Narrative structure in itself or in combination with process drama can potentially be very rewarding for learning in different subjects, especially for the youngest students in primary school.
Syftet med den här studien var att bidra med mer kunskap om och i så fall hur barn i åldern 6-7 år uppnår förståelse för naturvetenskapliga fenomen när deras fantasi och den naturliga teatrala leken används i undervisningen. Studien genomfördes genom metoderna aktionsforskning och kvalitativ intervju, vilket gav forskaren möjlighet att testa idéer och tankar direkt i verksamheten. Interventionen bestod av en pedagogisk aktivitet designad som en kombination av berättarstruktur och processdrama samt ett par experiment kring fenomenet ljud. Interventionen och intervjuerna spelades in med ljud- och videoupptagning vilket gav upphov till konkret, tydligt och detaljerat datamaterial. I resultatet framgick det att eleverna blev till synes nyfikna och intresserade genom den berättarstrukturella sagokontexten och de valde att koppla samman naturvetenskapliga begrepp med sagan. Vidare använde de den som en gemensam referens när de tillsammans med pedagogen samtalade om naturvetenskapliga fenomen. Berättarstrukturen bidrog till att eleverna på ett till synes lätt och obekymrat sätt deltog i naturvetenskapliga samtal. Berättarstruktur verkar vara ett väl lämpat didaktiskt verktyg att använda sig av inom lärande, inte bara som ett skönlitterärt inslag i ämnena svenska och engelska. Berättarstruktur kan i sig självt eller i kombination med processdrama potentiellt vara mycket givande för lärande inom olika ämnen, speciellt för de yngsta eleverna i grundskolan.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur 1–3 åriga barn i förskola utforskar naturmaterial naturvetenskapligt och vilken potentialitet som kan uppmärksammas vid utforskandet i en inomhusmiljö. Studien genomfördes som en observationsstudie, utifrån en kvalitativ och deduktiv ansats där jag utgick ifrån agentisk realism som teoretisk utgångspunkt. Observationen genomfördes semistrukturerat utifrån en förståelse om att jag var deltagande observatör där 10 barn från två förskolor i ålder 1–3 deltog. Datamaterialet bearbetades, analyserades och tolkades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser visade att material som kunde förändras och användas olika genom barnens handlingar var de som innehade störst potentialitet i det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapen uppstod i mötet mellan barnen och materialen sinsemellan genom deras sätt att vara och kunskapa där potentialiteten stod i relation till deras olika sätt att utforska. De utforskade kroppsligt, mentalt, verbalt, icke-verbalt, koncentrerat eller förstrött en eller flera materialiteter på ett sinnligt eller lekfullt sätt. Olikheter i varandras utforskande kunde inspirera men också få dem att sluta utforska. Pedagogen kunde vidga och skapa meningsfullhet vid känslomässig och aktiv närvaro.

The purpose of this investigation is mainly to study if pupils have enough knowledge concerning the water cycle and the life of the plants’, and what kinds of household word they have, to discuss pollution within these areas. I also studied how the pupils’ knowledge are holding up against what the course-plans says, since it have come to light by other investigations that knowledge are insufficient within the nature-oriented (No) subject in school.

The survey has carried out on 28 pupils in a 5th grade, with help of a questionnaire survey. Their teacher has been interviewed and I have studied their local course-plans and also the pupils’ schoolbooks in No.

The result of the questionnaire survey indicates that the pupils had insufficient knowledge within the areas of plants’ life and pollution, something their teacher had a presentiment about.

The conclusion is that they need to go out more often in the nature and see how the plants and the environment are affected by different factors. Since the school have a school-forest it should be excellent too use in teaching. This should however be no worry since the school books are following the course-plans goals.

Syftet med denna undersökning är främst att studera om eleverna har tillräckliga kunskaper om vattnets kretslopp och växtfysiologi samt vilka begrepp de har, för att kunna diskutera miljöförstöring inom dessa områden. En jämförelse mellan elevernas kunskaper och vad som står i kursplanerna gjordes då det framkommit genom andras undersökningar att det finns brister inom det naturorienterande (No) ämnet i skolan.

Undersökningen har genomförts på 28 elever i årskurs 5, med hjälp av en enkätundersökning. Deras lärare har intervjuats och jag har studerat deras lokala kursplaner samt elevernas grundskoleböcker i No.

I resultaten av enkätundersökningen framkommer att eleverna hade brister inom områden gällande växtens liv och miljöförstörning, vilket även deras lärare hade en föraning om.

Slutsatsen är att de behöver komma ut mer i naturen och se hur växter och miljön påverkas av olika faktorer. Då skolan har en skolskog, är denna utmärkt att utnyttja. Vidare behöver man inte oroas över elevernas bristande kunskaper eftersom elevernas grundskoleböcker följer kursplanernas mål.

This study aims to apply a design theoretical perspective on museum educators in a natural sciencemuseum to see which didactic choices they make. This study proceeds from the following questions: How is the scientific content of the exhibition orchestrated? Which semiotic resources do the museum educators uses? How do the museum tutors reason for their didactic choices? The study is based on seven observations of five different museum educators teaching seven different classes in the younger ages in one specific exhibition. It is also based on one interview with three of the museum educators. The design theory of learning, which is the theory that this study is analysed through, is mostly based on the studies by Staffan Selander and Gunther Kress (2010). The result of the investigation shows, in short, that the scientific content is orchestrated like a journey through time where different sceneries represent the geological ages of the earth. The museum educators uses a combination of multiple semiotic resources. The interview showed what the museum educators wanted to be the key words in their teaching: understanding, curiosity, desire, to arouse interest and willingness to take on the science glasses and ask yourself questions like 'How can you know that?' and 'How can you find out?'.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik.
The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.