Thematische Bibliographien / Narkotikapoltik

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Narkotikapoltik“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 30. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 13. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Narkotikapoltik" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Narkotikapoltik"

1

Ege, Peter. „Narkotikapolitik i Danmark“. Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 11, Nr. 2 (April 1994): 73–74. http://dx.doi.org/10.1177/145507259401100213.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Svensson, Bengt. „Svenska narkotikapolitik på reträtt“. Rus & samfunn, Nr. 01 (13.03.2014): 42–46. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2014-01-16.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

NEUMANN, CECILIE E. B., und METTE SNERTINGDAL. „Overfladisk narkotikapolitisk VAREOPPTELLING“. Rus & samfunn 4, Nr. 04 (20.10.2010): 48–50. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2010-04-21.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lillevolden, Stein. „Systemskiftet i dansk narkotikapolitikk“. Rus & samfunn 5, Nr. 02 (02.05.2011): 47–50. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2011-02-22.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Jensvoll, Helene. „Portugals narkotikapolitikk: Ny internasjonal modell?“ Rus & samfunn 9, Nr. 02 (19.05.2016): 45–50. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2016-02-18.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Renland, Astrid. „Nye takter i norsk narkotikapolitikk?“ Rus & samfunn 3, Nr. 01 (16.03.2009): 39–40. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2009-01-18.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Hauge, Ragnar. „Et vendepunkt i internasjonal narkotikapolitikk?“ Rus & samfunn 8, Nr. 02 (16.04.2015): 47–50. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2015-02-19.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Sandelin, Johan. „Narkotikapolitik och moral – intressanta frågor, tvivelaktiga svar“. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 19, Nr. 4 (August 2002): 271–72. http://dx.doi.org/10.1177/145507250201900408.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Winsløw, Jacob Hilden. „Book Review: Nordiskt perspektiv på internationell narkotikapolitik“. Nordisk Alkoholtisdkrift (Nordic Alcohol Studies) 11, Nr. 3 (Juni 1994): 178–79. http://dx.doi.org/10.1177/145507259401100307.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Jensvoll, Helene. „Forventninger om et narkotikapolitisk «turning point»“. Rus & samfunn 9, Nr. 04 (20.10.2016): 33–37. http://dx.doi.org/10.18261/issn1501-5580-2016-04-14.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Narkotikapoltik"

1

Olsson, Lisa, und Lisa Olsson. „Narkotikapolitik och dödlighet : En diskursanalys av debbaten kring svensk narkotikapolitik i tryckt media under januari-april 2021“. Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53815.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Olsson, Lisa, und Lisa Olsson. „Narkotikapolitik och dödlighet : En diskursanalys av debatten kring svensk narkotikapolitik i tryckt media under januari-april 2021“. Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53815.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Gunnarsson, Frida. „Svensk narkotikapolitik i förändring? : En jämförande studie av svensk narkotikapolitik i nu- och dåtid“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274165.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Gutebrand, Kristoffer. „Ett Drogfritt Samhälle : En filosofisk förfrågan om Sveriges narkotikapolitik“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-140427.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sveriges narkotikapolitik har en tydlig noll vision; Sverige skall bli ett drogfritt samhälle. För att uppnå det målet följer Sverige en så kallad nolltoleransmodell, vilket innebär en strikt policy som säger att all hantering och bruk oavsett volym och syfte är olagligt. Jag argumenterar att det är en skadlig och ineffektiv policy att applicera på drogproblematiken i Sverige och argumenterar därför istället för att införa en så kallad skadereducerande policy. Detta är istället en policy som accepterar att droger är en del av samhället. En sådan policy jobbar främst med förebyggande och behandlande åtgärder, jag argumenterar för en avkriminalisering av personligt bruk av drog. Jag kommer använda mig av empirisk källor och moralfilosofiska argument för att påvisa att en skadereducerade policy gynnar samhället både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Nerf, Malin. „Narkotikapolitisk debatt i svensk massmedia : "Sprickor i muren"“. Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40937.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this study has been to analyze the current Swedish drug policy discussion in mass media. In the discussion several different dividing lines are drawn up which highlights different standpoints in the drug policy. The study's methodological starting point is qualitative text analysis and analysis from the third dimension which entails that the macrolevel perspective is in focus. The study's theoretical referens frame originates from the problemperspective and the labeling theory. The results are showing that the dividing lines in the discussion are about the different points of view; harm reduction or prohibition. This is connected to the current drug policy debate about a decriminalization and legalization, or if Sweden should continue to keep a prohibition drug policy. In the discussion decriminalization is presented as a solution which would open up for the insertion of new harm reduction strategies, while a prohibition politic is considered to have a preventative effect on the whole population. The drug problems are complex which in turn make them really be about socioeconomical factors, class distinctions, stigmatization and labeling. The conclusion is that we stand before a possible change, that would mean parting from the prohibiton drug policy that is very firmly cemented in our society. The topical drug policy discussion in mass media is dominated by participants that advocate a conversion of the current drug policy which could be seen as an indicator that change is forthcoming. However, at the same time there is unwillingness amongst leading politicians in Sweden to open up for transformation which could amount to the Swedish drug policy to continue to be as it is.
Syftet med denna studie har varit att analysera aktuell svensk narkotikapolitisk debatt i massmedia. I debatten dras ett antal skiljelinjer upp som markerar olika narkotikapolitiska ståndpunkter. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativ textanalys och analys ur tredje dimensionen, vilket innebär att makroperspektivet är i fokus. Studiens teoretiska referensram utgår från problemperspektiv och stämplingsteorin.  Resultatet visar på att skiljelinjerna i debatten markeras av de olika synsätten om skademinimering eller prohibition. Detta har ett samband med den pågående narkotikapolitiska diskussionen i massmedia om avkriminalisering och legalisering eller om Sverige ska fortsätta driva en repressiv narkotikapolitik. I den massmediala debatten framställs avkriminalisering som en lösning som skulle kunna öppna upp för införandet av nya skademinimerande insatser, medan en repressiv politik anses ha en preventiv effekt på befolkningen i helhet. Narkotikaproblematiken är komplex, vilket gör att problematiken egentligen tycks handla om socioekonomiska faktorer, klasskillnader, stämpling och stigma.  Slutsatsen är att vi står inför ett eventuellt skifte inom svensk narkotikapolitik, vilket skulle innebära ett avsteg från den repressiva narkotikapolitiken. Den aktuella narkotikapolitiska debatten i massmedia domineras av aktörer som förespråkar en förändring av nuvarande narkotikapolitik, detta skulle kunna ses som en indikator på att en förändring är på gång. Samtidigt finns det en ovillighet bland ledande politiker att öppna upp för en förändring, vilket likväl kan innebära att den svenska narkotikapolitiken fortsättningsvis kommer förbli oförändrad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Medelberg, Karl. „Drömmen om ett rent folk : En uppsats om Sveriges oomkullrunkeliga narkotikapolitik“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-437868.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Lilja, My. „Drug discourses in contemporary Russia : a study of the national press, NGOs and the government /“. Stockholm : Department of Criminology, Stockholm University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6766.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Andersson, Johanna, und Emely Nilsson. „"Det ska inte vara lätt att knarka" : En studie om sprututbyte och svensk narkotikapolitik“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6618.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

The drug treatment staff attitude towards needle exchange is what investigates in this study. The aim of this study is to see what’s affecting the standpoints in the needle exchange issue and also to investigate if the needle exchange is compatible with Swedish drug policy. The study has a qualitative approach and it’s based on eight semi-structured interviews with drug treatment staff. To analyze the empirical material we’ve used Berger and Luckmanns social construction theory, the theoretical concept profession socialization and the four ethical principles: autonomy principle, goodness maximization principle, harm minimization principle and the principle of justice.

The result of this study shows that drug treatment staffs are negative to needle exchange efficacy. They don’t believe that needle exchange is compatible with Swedish drug policy which strives for a drug free society. The drug treatment staffs are worried about that harm reduction interventions, such as needle exchange, will lead to a liberalized drug policy and that drug use will be legitimized. They fear that the drug policy will be weakened with harm reduction. The results illustrate that there are numerous factors that influence staff attitudes towards needle exchange, these are profession socialization, workplace, organization, context, the current drug policy as well as knowledgeable of the needle exchange.

Keywords: Needle exchange, Injection drug users, Drug treatment staff, Harm reduction and Swedish drug policy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Stjernberg-Cagenius, Maria. „Metadonbehandling inom ramen för svensk narkotikapolitik : en litteraturstudie om en behandling mellan vetenskap och ideologi“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-824.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:

· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?

· Hur kan denna utformning och debatt förstås?

För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna. I resultatet framgick även att ideolo-giska ställningstaganden grundade i idén om det narkotikafria samhället har spelat och fortfa-rande spelar en viktig roll i inställningen till metadonbehandling inom ramen för svensk nar-kotikapolitik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Svendberg, Julia, und Agnes Ljunggren. „Svensk narkotikapolitik på kommunal nivå : En dokumentstudie om kommunala bostadsinsatser för människor med missbruk- och beroendeproblematik“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45596.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this study was to investigate how Swedish drug policy is shaped at a municipal level, regarding problems and solutions for housing contributions for people with addiction and dependence problems. The study was conducted through a qualitative method in the form of a document study. The documents that were examined consisted of the national guidelines for support and care for people with addiction and dependence problematics, produced by the Swedish National Board of Health and Welfare. Furthermore, three regulatory documents from three different Swedish municipalities were examined. The collected data from each document were then analyzed using thematic analysis. The thematic analysis produced themes within the data, which in turn became the results of the study. The results of the study shows that there are some similarities between national and municipal level regarding the problems and solutions that are presented. However, there are also distinct differences. The conclusions of this study are that the regulatory documents appear, to some extent, to have been influenced by the National Board of Health and Welfares recommendations. At the same time, the differences in the data may imply that the municipalities are entitled to form policies based on local problems and solutions to these problems. Thereby the final conclusion of the study is that Swedish drug policy do influence policies at municipal level, but that the deviations that can be found in the local regulatory documents indicate that the municipalities to some extent are independent of national policies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Narkotikapoltik"

1

Svensson, Bengt. Narkotikapolitik och narkotikadebatt. Lund: Studentlitteratur, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Droger utan gräns: Narkotikahandel och narkotikapolitik i Europa. Stockholm: Norstedt, 1985.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Donovan, Mark C. Taking Aim: Target Populations and the Wars on AIDS and Drugs (American Governance and Public Policy). Georgetown University Press, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Taking Aim: Target Populations And the Wars on AIDS And Drugs (American Governance and Public Policy). Georgetown University Press, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "Narkotikapoltik" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Zeitschriftenartikel Dissertationen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie