Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Municipality of Umeå“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Municipality of Umeå" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Municipality of Umeå"
Faria, Rodrigo De. „Urbanismo e Municipalismo na Espanha: entre o Estatuto Municipal e a Unión de Municipios Españoles na década de 1920“. Revista Brasileira de Estudos Urbanos e Regionais 17, Nr. 1 (25.04.2015): 105. http://dx.doi.org/10.22296/2317-1529.2015v17n1p105.
Der volle Inhalt der QuelleDe Faria, Rodrigo Santos. „Urbanismo e desenvolvimento municipal na Europa Os congressos municipalistas da Unión de Municipios Españoles“. Ciudades, Nr. 19 (08.11.2017): 57. http://dx.doi.org/10.24197/ciudades.19.2016.57-75.
Der volle Inhalt der QuelleZetterberg, Liv, Ailiana Santosa, Nawi Ng, Matilda Karlsson und Malin Eriksson. „Impact of COVID-19 on Neighborhood Social Support and Social Interactions in Umeå Municipality, Sweden“. Frontiers in Sustainable Cities 3 (09.06.2021). http://dx.doi.org/10.3389/frsc.2021.685737.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Municipality of Umeå"
Bertilsson, Erik. „Befolkningstillväxtens mosaik i Umeå kommun“. Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90110.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med denna uppsats är att presentera och analysera befolkningsutvecklingen inom Umeå kommun för tidsperioden 1992 till 2012. Studien syftar även på att diskutera befolkningstrender presenterade i tidigare studier för att hitta gemensamma faktorer och få en djupare uppfattning. Undersökningen bygger på kvantitativ data för nyckelkodsområden under åren 1992, 2002 och 2012 som erhölls från Umeå kommun. Undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling över nästan alla nyckelkodsområden i kommunen, men en skiftande trend i tillväxttakt mellan kommunens center och periferi, samt en diversifierad medelålder bland befolkningen. Medan Umeå stad har den fortsatt högsta tillväxten under de studerade åren verkar en ny trend peka mot en ökad efterfrågan att bosätta sig vid utkanten av kommunen, primärt i närheten av kusten.
Ekelund, Astrid. „Parking as a strategic tool : Stated Preferences of commuters in Umeå municipality“. Thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116807.
Der volle Inhalt der QuelleEriksson, David. „Umeå 200 000 invånare : En fallstudie av ett befolkningsmåls genomförbarhet“. Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148445.
Der volle Inhalt der QuelleLantz, Filip. „Har Bermudatriangeln löst problemet? : En studie om bostadsförsörjningen för studenter i Umeå“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160348.
Der volle Inhalt der QuelleOmar, Faduma. „Integration: Somaliska invandrare i Umeå : En studie - ur ett brukarperspektiv - om några somaliska invandrares minnen och erfarenheter av hur det var att komma som nyanländ flykting till Umeå kommun“. Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175136.
Der volle Inhalt der QuelleHultgren, Julia. „Översvämningar i Umeå och hur kommunen hanterar dagvatten i planeringen“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185354.
Der volle Inhalt der QuelleArango, Nilsson Emilio. „Kulturens betydelse och effekter som utvecklingsstrategi : En fallstudie om kulturhuvudstadsåret och kulturdriven tillväxt i Umeå“. Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122395.
Der volle Inhalt der QuelleHallbom, Anna. „Integration i Sverige : En jämförande fallstudie mellan Umeå och Malmö kommun“. Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142407.
Der volle Inhalt der QuellePalmér, Alexander. „Consuming Agenda-Setting : A qualitative study of the driving factors behind the emergence of consumption-based emissions on the agenda in Umeå municipality“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403074.
Der volle Inhalt der QuelleUtterström, Ylva. „Friluftsliv i ett förändrat kommunikationslandskap : En kvalitativ undersökning kring hur ny mediekonsumtion påverkar Umeå kommuns kommunikation“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87434.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med studien är att undersöka vilka kommunikationskanaler samt kommunikationsstrategier Umeå kommun kan använda för information som rör friluftsliv. För att uppnå syftet har teorier och fakta om samhällskommunikation, kommunikationsstrategier, tvåvägs-symmetrisk kommunikation, sociala medier samt uses and gratifications använts. Studien har genomförts genom fyra fokusgruppsintervjuer och en informantintervju. Fokusgrupperna bestod av fyra grupper av friluftsintresserade i Umeå kommun: friluftsintresserade studenter, organiserade friluftsmänniskor, aktiva barnfamiljer samt aktiva seniorer. Informanten som intervjuades var den person som är centralt placerad inom verksamheten. Materialet samlades in under tidsperioden 6-19 februari 2014. Resultatet och analysen av studien visade att friluftsintresserade har skaffat sig nya medievanor och att kommunen delvis måste ändra sin kommunikationsstrategi. De nya medievanorna har medfört att friluftsintresserade vill få individanpassad information istället för information som är riktat mot den breda massan. Därmed har det uppstått en krock mellan hur kommunen kommunicerar och friluftsintresserades syn på dialog. Friluftsintresserade vill även kommunicera med varandra i större utsträckning än med kommunen i fråga. Resultatet visade också att det saknas kommunikationskanaler som möjliggör att friluftsintresserade kan kommunicera med varandra. Slutligen återfanns även en digital klyfta som visar att aktiva seniorer särskiljer sig då de inte har anammat den nya mediekonsumtionen i lika utsträckning som övriga grupper. Det betyder att Umeå kommun måste använda en blandning av kommunikationskanaler för att anpassa sig efter medborgarna.
Bücher zum Thema "Municipality of Umeå"
Hedpese ʻamud me-osef Pins ume-osef ha-Muzeʼon: ʻIriyat Ḥefah, Muzeʼon Ṭiḳoṭin le-omanut Yapanit, Aviv 1987 = Hashira-e : pillar prints : from the Jacob Pins collection and the museum collection : Haifa Municipality, the Tikotin Museum of Japanese Art, Spring 1987. Ḥefah: ha-Muzeʼon, 1987.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Municipality of Umeå"
Lindqvist, Marcia J. P. Håkansson. „Possibilities and Challenges in a One-to-One Initiative from a School Leader Perspective“. In Handbook of Research on Applied Learning Theory and Design in Modern Education, 270–91. IGI Global, 2016. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-4666-9634-1.ch013.
Der volle Inhalt der Quelle