Dissertationen: „Motorik i förskola“

1

Brandberg, Anne-Marie, und Agnieszka Eriksson. „Upp och hoppa, vik en loppa! : Barns motoriska utveckling i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25545.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår studie handlar om barns motoriska utveckling i förskolan. Vi presenterar tidigare forskning som relaterar till förskoleåldern som en viktig motorisk utvecklingsperiod samt motorikens betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Förskollärarens kunskaper och förhållningssätt och hur detta påverkar barns motoriska utveckling samt förskolans kompensatoriska uppdrag i samhället diskuteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar och agerar samt vilka förutsättningar förskollärarna har för att främja barns motoriska utveckling i förskolan. Specifikt studeras barns motoriska lärande utifrån de didaktiska frågeställningarna: vad, hur och varför. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella- och den psykomotoriska teorin. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar vad gäller kompetensutveckling inom barns motoriska utveckling samt att detta område prioriteras olika mycket inom förskolorna. Det finns en medvetenhet hos förskollärarna att barn behöver ha tillgång till olika material och utrustning för att stimulera sin fin- och grovmotoriska utveckling. Förskollärarna är tydliga med att det är viktigt att de själva deltar i motorisk undervisning med barnen och agerar rörelsemodeller. Motorisk utveckling är dock sällan det huvudsakliga syftet i aktiviteterna. Förskollärarna betonar framförallt att syftet med motorisk utveckling är att barnen utvecklar sin självständighet och självkänsla. De uttrycker däremot vagt vilka motoriska färdigheter de vill att barnen ska utveckla i den motoriska undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Ljung, Sara, und Maja Holgersson. „Motorik och fysisk aktivitet i förskolans miljö : Förskollärares arbetssätt med motorik genom fysisk aktivitet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80772.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien handlar om motorik och fysisk aktivitet i förskolan. Forskning som tidigaregenomförts inom motorik visar att beroende på vilket utrymme barnen har att rörasig på påverkar deras fysiska aktivitetsnivå. Detta gör det relevant att undersöka hurförskollärare arbetar med motorik genom fysisk aktivitet och i vilka av förskolansmiljöer de arbetar med motorik. Syftet med studien är att undersöka hurförskollärare arbetar med motorisk utveckling genom fysisk aktivitet i förskolanolika miljöer. Studien bygger på intervjuer från 7 förskollärare som har minst 5 årerfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet som framkommer i studien är attförskollärarna främst arbetar med grovmotorik utomhus då det är större ytor att rörasig på, miljöerna inomhus inbjuder istället till finmotorik som kräver mindrerörelser. De flesta förskollärarna planerar aktiviteter som gynnar motoriken.Resultatet analyserades genom sociokulturellt perspektiv där det framgår att barn lärsig av varandra och förskollärarna utförde gruppaktiviteter med barnen. Genomuppsatsen kan man få en fördjupad kunskap inom motorisk utveckling i förskolan,hur det påverkar barnet, vilken roll förskolläraren har och hur viktigt miljön är för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Lundberg, Maria, und Niclas Rosenqvist. „Om motorik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34261.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger i förskolan tolkar och arbetar med strävansmålen i läroplanen inom verksamheten. Det strävansmål som stått i fokus för vår studie är: Varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, LpFö 98/16). Resultatet visar att förskollärare tolkade begreppen i strävansmålet snarlikt utom i kategorierna hälsa och välbefinnande, där svaren skilde sig åt mellan pedagogerna. Vi har genomfört studien med stöd av enkäter till och intervjuer med ett begränsat antal pedagoger i förskolan. Svaren av intervjuerna analyseras med hjälp av Bourdieus habitusbegrepp. Några av resultaten pekar på att habitus i form av egen tidig fysisk aktivitet också påverkar dessa pedagogers sätt att uppfatta och förhålla sig till det nämnda strävansmålet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Lundberg, och Rosenqvist Maria och Niclas. „Om motorik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29042.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Ljungcrantz, Angelica, und Anette Olsson. „Glädjen av att använda kroppen! : Hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och hur det kan skilja sig från förskola till förskola“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115424.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och även ta reda på hur deras syn på området ser ut. Vi har även valt att fokusera på hur miljön kan vara utformad för att stimulera barns motoriska utveckling. De forskningsfrågor som vi har valt att behandla är: vilka motiv anser pedagogerna att det finns för att ha rörelse och motorik i förskolan, hur kan man som pedagog få in rörelse och motorik i verksamheten, hur anser pedagogen att miljön påverkar barns utveckling av rörelse och motorik, samt vad är rörelse och motorik enligt pedagogerna. Vi har valt att intervjua åtta förskollärare, utifrån en halvstrukturerad intervjuform, på åtta olika förskolor. Resultatet visar att alla pedagoger hade samma synsätt på motorik och ansåg att man bör börja med rörelse och motorik redan i yngre åldrar. Flera av förskollärarna såg ett stort hinder med lokalerna för att utföra rörelse- och motorikaktiviteter som de hade velat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Folkesson, Susanne, und Anna Grosshennig. „Barns motorik i förskolan : En studie om hur förskollärare arbetar med barns motorik“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-427.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?

I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan. Utomhus är det promenader, lek på gården och skogsutflykter som innehåller varierande rörelseformer. Rörelselekar, massage och gymnastik är några exempel på rörelseaktiviteter som sker inomhus. Förskollärarna anser sig ha en viktig roll genom att skapa möjligheter till rörelse, uppmuntra barnen till rörelse och samtidigt vara goda förebilder genom att själva vara aktiva. De hinder som förskollärarna beskriver är pedagogers och föräldrars rädsla, trånga inomhuslokaler och brist på resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Johansson, Annika, und Katarina Gozzi. „Rörelse och motorik i förskola och förskoleklass : Förskollärares medvetenhet och kunskap kring motorisk träning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter. Forskning visar att det är viktigt att barn har utvecklat de grundläggande motoriska färdigheterna och integrerat vissa reflexer innan skolstart för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Det finns mycket observationsmaterial att tillgå men undersökningen visar att det är få förskollärare som använder sig av det. Resultatet visar också att förskollärarnas utbildningar skiljer sig en del men att flera har eget intresse kring motorik och hälsa vilket betyder att deras verksamheter visar en mer tydlig medvetenhet kring vikten av motorisk rörelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Jarleberg, Emelia, und Linda Olsson. „Pedagogers arbetssätt med motorik i förskolan : Barns möjlighet till rörelse i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69472.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie bidrar med kunskap om hur några pedagoger arbetar med motorik i förskolan. Den synliggör hur varje förskola som ingår i studien arbetar utifrån de förutsättningar som de har. Studien visar på vilka sätt och med vilka hjälpmedel pedagogerna stimulerar barnens motoriska utveckling. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket resulterade i en kvalitativ data att analysera. Det har genomförts totalt tre intervjuer med tre olika pedagoger. En av pedagogerna som intervjuades arbetar på en uteförskola och de två andra pedagogerna arbetar på förskolor utan någon specifik inriktning. I resultatet presenteras pedagogernas intervjusvar för att studiens trovärdighet ska styrkas. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre pedagoger är måna om att arbeta med motorik och de utmanar varje barn utifrån deras individuella nivå. Att utföra studien i större skala, intervjua fler pedagoger än tre, skulle därför vara ett roligt resultat att få ta del av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Persson, Johanna, und Patrik Persson. „Motorik i förskolans olika miljöer : en studie om hur pedagoger arbetar med motorik i verksamheten“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18618.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete är skrivit av Patrik Persson och Johanna Persson som studerar till förskollärare på högskolan Kristianstad. Arbetet handlar om hur pedagogerna på två olika förskolor i Skåne arbetar med rörelse och motorisk utveckling i förskolans verksamhet. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi lagt märke till att t.ex. idrott ofta inte finns med i den planerade verksamheten. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagogerna planerade och genomförde aktiviteter för att främja barns behov av rörelse och utveckling av deras motoriska färdigheter. Under arbetets gång utgick vi från två forskningsfrågor, hur ser pedagogerna i verksamheten på rörelse och utveckling av barns motoriska färdigheter? Och hur planerar och dokumenterar pedagogerna motorik och rörelse i verksamheten?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Holmberg, Grisell Sarah. „Motorik i förskolan : En lustfylld upplevelse“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339990.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här arbetet handlar om små barns grovmotoriska utveckling och hur man som pedagog kan stimulera en lustfylld upplevelse tillsammans med barnen. Syftet är att skapa en produktprototyp som tillför ett medvetet arbete med grovmotoriska rörelser i förskolan där pedagogen medverkar aktivt. Produktprototypen har arbetats fram efter en iterativ process där olika steg upprepas under arbetets gång. Forskning visar att grovmotorik hänger ihop med den kognitiva och sociala utvecklingen samt hälsan hos barn. I dagens samhälle utvecklas tekniken snabbt och företag riktar in sig på de allt mindre åldrarna med exempelvis olika appar riktade till spädbarn. Forskning visar att barn blir allt mer stillasittande med risk för resultat som sämre hälsa och motorisk utveckling. Även risken att utsättas för mobbing p.g.a. den motoriska utvecklingen och sedan uteslutande från gruppen gör att det är viktigt att arbeta med ämnet i förskolan. Att använda pedagogiskt drama, eller dramalek i undervisningen säger forskningen stärker gruppens sammanhållning och barnens självförtroende då de känner sig betydelsefulla i den dramatiserade historien. Lärandet sker i det sociala sammanhanget tillsammans med andra kamrater och pedagoger kan stötta varandra stödjer sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Omvärldsanalysen visar att ett behov av fler produkter kring arbete med grovmotorik finns och en önskan om att dessa ska vara lätta att använda för både barn och pedagoger. Produkten ska gärna gå att variera för att hålla intresset uppe hos barn och pedagoger. Genom att utgå ifrån tidigare forskning kring barn och motorik samt intervjuer med förskollärare har jag arbetat fram en fysisk produkt i form av en rörelsesaga med tillhörande karaktärskläder till pedagoger och barn i förskolan. Syftet med produkten är att göra pedagogen till en aktiv medverkare i aktiviteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Johansson, Helena, und Nathalie Parstedt. „Förskolans fysiska miljö : En arena för barns grovmotoriska stimulans“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24779.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill också få insikt i hur pedagoger förstår möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vårt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, då sampelet mellan pedagogernas förhållningssätt och den fysiska miljön är det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen använde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor, när vi intervjuade fyra pedagoger på en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas. Utifrån resultat och analys kom vi fram till att inte enbart en anpassad fysisk miljö kan stimulera barns grovmotoriska utveckling, utan pedagogens förhållningssätt är lika betydelsefullt. Ett framtida forskningsområde kan vara att studera pedagogens förhållningssätt under observation, vad som verkligen sker under en längre tid i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Karlsson, Ida, und Therese Andersson. „Förskollärares föreställningar om barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö : En studie om hur förskollärare använder förskolans utemiljö för att främja barns motorik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38825.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö. Metoden som använts i studien är kvalitativ och intervjuer har gjorts med sju verksamma förskollärare i södra Sverige. I studiens resultat framkommer olika föreställningar om hur barns motorik stimuleras i utemiljön och vilken roll förskollärarna har i barnens utveckling varierar. Förskollärarnas föreställningar är bland annat att barns motorik stimuleras i förskolans utemiljö på grund av utmaningen i utemiljön, i form av kuperad terräng, plan yta, balans- och klättermöjligheter. Förskollärarna anser att deras roll, för att stimulera barns motorik, innebär att både kunna vara en aktiv lärare och en avvaktande lärare. Det förekommer både omedveten och medveten användning av förskolans utemiljö i syfte att stimulera barns motoriska utveckling. Vidare framkommer det olika faktorer som påverkar på vilket sätt utemiljön kan användas som verktyg för barns lärande och motorik. Utemiljöns yta och barngruppens storlek anses vara betydelsefulla faktorer för att ha möjlighet att följa och kartlägga barns motoriska utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Bergengren, Linda-Marie, und Bettina Bengtsson. „Att utveckla och stimulera barns motorik : En kvalitativ studie om förskollärares syn på motorik i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22123.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning. Forskning tyder även på att många delar av vår motorik måste tränas upp. I studien presenteras mognadsteorier respektive teorier om miljöns påverkan på den motoriska utvecklingen. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärarnas syfte med motorikträning är att stärka såväl fysiska egenskaper hos barnet som att öka barnets självbild och kroppsuppfattning. Förskollärarna betonar även vikten av att förbereda barnen inför skolstarten. Hos alla förskollärarna sker ett dagligt arbete med att stimulera och utveckla barns motorik genom både planerade och spontana aktiviteter. Utomhusmiljön lyfts fram som särskilt betydelsefull eftersom den ger en varierad motorikträning. Vidare är förskollärarna eniga motorikens betydelse för det sociala samspelet. Förskollärarna önskar få en större kunskap om ett eventuellt samband mellan motorik och inlärning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Svensson, Rebecca, und Malin Karlsson. „Motorikdidaktik : - hur förskollärare arbetar med motorik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69607.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med motorik ur ett didaktiskt perspektiv. För att svara på studeins syfte har följande frågeställningar formulerats Hur genomför förskollärare den motoriska träningen? Vad erbjuds för aktiviteter under den motoriska träningen? Varför planerar förskollärarna för motorisk träning? Studien har en innehållsanalytisk utgångspunkt vilket innebär att dra slutsatser om ett innehåll. För att samla in empiri till studien har semistrukturerade intervjuer använts. Dessa har sedan transkriberats, tolkats och kategoriserats för att finna svar på studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för denna studie är didaktiken och undervisningsplaneringen. Utgångspunkt har varit i didaktikens frågor Hur, Vad och Varför som satts in i den didaktiska triangeln för att bilda en helhet. Resultatet visar att barn får motorisk träning under vistelsetiden på förskolan men att den inte är medvetet planerad. Det visar också att förskollärarnas roll och miljöns påverkan har stor betydelse för barns motorik träning. Resultatet visar även att förskollärarna ser ett syfte med den motoriska träningen då det finns med i läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Thorssell, Louise, und Maria Svensson. „Motorik i förskolan : en intervjustudie om förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och motoriskt lärande“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20258.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och vilka effekter de upplever fysisk aktivitet i förskolan har på barnets motoriska lärande. Tidigare forskning visar att vi står inför en samhällsförändring där den tidigare vardagliga motionen succesivt försvinner för att vi får tillgång till fler bekvämligheter i samband med den ständigt uppdaterade tekniken. Livsförändringar som denna ställer i längden till problem eftersom människan är i behov av rörelse för att fungera på bästa möjliga sätt och förebygga motoriska brister. För att kunna utveckla de fundamentala motoriska färdigheterna är det viktigt med rörelse tidigt i livet. Alla barn måste ges möjlighet till rörelse i förskolan så de kan röra sig med en säkerhet som är naturlig i olika situationer de möter. Som förskollärare finns möjligheter men också skyldigheter att förverkliga en hållbar livsstil med goda vanor som barnet kan ha med sig hela livet. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet i förskolan är viktigt för barnets motoriska lärande. De anser att deras roll är viktig och att deras engagemang påverkar barnets lust och motivation för fysisk aktivitet. Förskollärarnas smak eller osmak för ämnet visar sig ha stor påverkan på undervisningen. De förskollärare som har smak för fysisk aktivitet väljer gärna att planera aktiviteterna, medan andra ser den fria leken och den spontana fysiska aktiviteten som en tillgång som främjar motoriskt lärande. Resultatet har bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. En sammanställning av studiens resultat utifrån dess syfte med frågeställningar har kopplats till studiens teoretiska perspektiv som gjorts med hjälp av Bourdieus teori om habitus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Wedin, Mikaela. „Små barns motorik : En studie om hur pedagoger i förskolan arbetar med motorik i naturen“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32951.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen. Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen. Deras medvetenhet kring forskningen om motorik är något som kan bli högre och borde diskuteras mer i arbetslaget för att medvetenheten ska bli den samma hos alla.
The purpose of this study is to investigate the pedagogues view of children’s motorical development with a orientation in natural environment and if the pedagogues are aware of the research on children’s motorical development with a orientation in natural environment The study is based on qualitative interviews. Interviews were conducted on five different preschools with six different teachers, both pre-school and nursery nurses. The preschools were placed in a medium-sized municipality in Sweden. Respondents worked in 1-3 years department, as this age group was selected for the survey. The result shows that the pedagogues spends different amount of time in nature, depending on various factors. Aside from these factors, they are aware of the benefits nature offers to the motorical development and can not see any disadvantages for the motorical development. The pedagogues are to a certain point aware of the research on the subject, but believe that the awareness varies from pedagogue to pedagogue. The conclusion is that the pedagogues are aware of the benefits nature offers to the motorical development and all whishes to be outdoors more often. Their awareness of research on motor activity can be raised and should be discussed more in their teams so all can get the same awareness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Sandén, Erika, und Caroline Svan. „Pedagogers arbetssätt med barns motoriska utveckling i förskolan : Används musik som ett hjälpmedel?“ Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20334.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan. Särskilt intresserade är vi om och hur musik används som ett hjälpmedel i deras arbete.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativa fokusgruppintervjuer med en öppen fråga plus några följdfrågor. Sammanlagt intervjuades sex pedagoger från tre olika förskolor.ResultatDet resultat som kommit fram är att pedagogers medvetenhet har stor betydelse för att kunna utmana barnen i deras motoriska utveckling. Pedagogerna ser musiken som ett bra hjälpmedel, genom exempelvis rörelsesånger och dans blir den motoriska träningen lustfylld.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Ericsson, Lisa. „Motorik i förskola och skola : en studie om motorikens betydelse för lärande“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65831.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här studien undersöks sambandet mellan motorik och lärande. Syftet är att teoretiskt och empiriskt få ökad förståelse för hur elevers motoriska utveckling påverkar lärande. Studien utförs med hjälp av litteraturstudie och lärarintervjuer. Mina frågeställningar är:Hur utvecklar barn sin motorik? Vad betyder motorik för lärandet? Hur arbetar förskolelärare och klasslärare med motorik? Lärare har en viktig uppgift att arbeta med motorik både i förskolan och i skolan för att barnen ska utveckla sin motorik. I resultatanalysen jämförs lärarnas intervjusvar för att hitta det gemensamma och generella. I resultatet framgår det att det finns samband mellan motorik och inlärning då perception har en viktig del. Lärarna använder sig av motorik både i undervisningen och som avbrott i undervisningen. Den motoriska utvecklingen bidrar t.ex. till bättre koncentrationsförmåga, balans och kroppsuppfattning vilka har betydelse för lärande. Genom att barnen får röra på sig utvecklar de sin motorik, då naturen är en stimulerande miljö. En slutsats är att barn behöver röra sig för att underlätta lärandet. Däremot krävs det mer kompetens hos lärare för att se det viktiga med motoriken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Nilsson, Johanna, und Stefan Kruse. „Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik?“ Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27725.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 45Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik?Författare: Stefan Kruse & Johanna NilssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005/12/16Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Undervåra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vivalt att skriva om.Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sättarbetade för att stimulera barns motorik.Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetadeför att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hurpedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken.Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningenhar en deskriptiv karaktär. Två förskolor deltog och sammanlagt sex pedagoger intervjuades.Resultat: Pedagogerna på de undersökta förskolorna arbetade medvetet för att stimulerabarnens motorik främst genom att i sin verksamhet ha återkommande och planeraderörelsepass. Pedagogernas ambitions- och kunskapsnivå kring barns motorik varierade på debåda förskolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Peltola, Simon, und Suzette Svensson. „”Skogen ger så mycket mer än en vanlig förskolegård” : En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring arbetet med barns motoriska utveckling i den närliggande utomhusmiljön“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59665.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien behandlar förskollärares tankar kring hur de arbetar med barns motorik i den närliggande utomhusmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare med stort engagemang för utomhusaktiviteter främjar alla barns motoriska utveckling i utomhusmiljön. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka konkreta fysiska aktiviteter i den närliggande utomhusmiljön tycker de intervjuade förskollärarna fungerar väl för att stimulera barns motorik och varför? Vilka effekter talar de intervjuade förskollärarna om att dessa aktiviteter ger? Genom att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två olika förskollärare från samma förskola har vi samlat in vår empiri. Resultatet visar att förskollärarna inte planerar några särskilda motoriska aktiviteter utan de använder sig istället av den närliggande utomhusmiljön, både den uppbyggda och den naturliga, för att stimulera barnens motorik. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser relationerna som en grund för att kunna stimulera samtliga barn motoriskt. Resultatet visar också att förskollärarna enbart ser positiva effekter av aktiviteterna. Förskollärarna uppmärksammar årstidernas påverkan på verksamheten och de är medvetna om att verksamheten inte ser likadan ut på vinterhalvåret som resten av året, särskilt då det gäller finmotoriska aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Friman, Amanda, und Jennifer Gustafsson. „Motoriken i inomhusmiljön : Barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70204.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans inomhusmiljö kan gynna barnens motoriska utveckling. De frågeställningar vi vill undersöka är: 1.) Hur uppfattar förskollärare att inomhusmiljön på förskolan påverkar barns motorik? 2.) Vilka möjligheter respektive hinder anser förskollärarna att det finns för barns motoriska utveckling i förskolans inomhusmiljö? 3.) På vilket sätt visar barnen intresse för fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? I studien används Jagtøien m.fl (2002) stadieteori. Teorin utgår från barnens utveckling av rörelser från ca fyra månader till fjorton års ålder. Den är uppdelad i fyra faser, som i sin tur är indelad i olika huvuddrag. De olika faserna beskriver vad som sker i varje fas, hos barnen i deras rörelseutveckling. Denna studie utgår från barn i åldrarna tre-fem år och därmed finns endast dessa faserna med i denna studie. I studien används både en kvalitativ och kvantitativ data, i form av intervjuer av förskollärare och observationer av barn. Det är tre förskolor vi har utgått ifrån. Tre förskollärare har blivit intervjuade och tre grupper med barn i åldrarna tre-fem år. Mängden barn i grupperna vi observerade, på de tre olika förskolorna kunde skilja sig från tio barn till tjugo barn. I resultatet framkommer det att förskollärarna uppfattar förskolans inomhusmiljö, i förhållande till barns motorik, som ibland för liten. Då förskolans lokaler inte är anpassade för fysiska aktiviteter som att springa, klättra och leka med bollar. De finmotoriska rörelserna tränas dagligen i förskolans inomhusmiljö. Det finns bra material och utrymmen för den finmotoriska sortens träning. Idrottshallen är en positiv faktor, som de tre olika förskollärarna önskade att de hade tillgång till. De hinder som finns i förskolans miljö är för små lokaler, dålig ekonomi och personalbrist som hindrar viss fysisk planerad aktivitet. Möjligheterna är barnens glädje och fantasi i förhållande till rörelse. Barnen visar en ständig glädje till fysiska aktiviteter, de springer, hoppar, klättrar, leker med bollar, målar och ritar även om det inte alltid är tillåtet av personal i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Herngren, Marie, und Johansson Liselotte Ryhl. „Planerade fysiska aktiviteter i förskolan : förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2407.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Planerade fysiska aktiviteter i förskolan

Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering

Planned physical activities in preschool.

Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling.

Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Widén, Anna. „Motorik, inlärning och rörelseglädje : En kvalitativ intervjustudie på förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32909.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Den här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ”glasögon” där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger från tre olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att barnen har ett stort rörelsebehov och att de har stora möjligheter att få utlopp för det i utomhusmiljön i verksamheten. I resultatet framkom även att barn behöver både spontan fri lek och planerade rörelseaktiviteter för att få röra på hela sin kropp och få öva de grundläggande rörelserna som bidrar till ett lättare lärande i det längre perspektivet.
Abstract The purpose of this study was to examine the teachers’ views on children's body movements at preschool, both in free and spontaneous play and in planned motion activities. They have also shared their thoughts on children's opportunities to movement at preschool and how they see it affecting the children's motor development, learning, and the joy of motion. This has been made possible by looking through the phenomenological perspectives "eye-glasses", a perspective in which the individual experiences the world through body and mind. Previous research shows that there is a connection between movement, development and learning ability. The method used was qualitative semi-structured interviews with eight teachers from three different preschools. The results showed that teachers felt that the children have a need to be active and that they have great opportunity to do so in the outdoor environment. The result also revealed that children need both spontaneous free play and planned motion activities to get the whole body in motion and to practice the basic movements that contribute to an easier long-term learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Bärgaskörd, Gustav. „Barns motoriska reflexer : vilken kunskap behövs hos förskollärare enligt en sensomotorisk reflexpedagog, en idrottslärare och tre specialpedagoger?“ Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3398.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Djavani, Karlsson Linda, und Pernilla Jansson. „Barn i rörelse : Förskollärares syn på barns möjligheter till motorisk utveckling på förskolegården“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-206284.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn. Dessa svar behandlas i ett resultat och analys avsnitt i vår studie. De analysverktyg vi använt oss av är Mårtenssons (2004) avhandling Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården som behandlar miljöns betydelse. Vi har även använt oss av Osnes m.fl. (2010) Kropp, rörelse och hälsa i förskolan som behandlar förskollärarens roll. Vi har genomfört tre intervjuer var som vi analyserat var för sig under avsnittet resultat och analys. Resten av studien är skriven tillsammans. Resultatet av vår studie är att miljön är en stor betydande faktor för barns motoriska utveckling, men även att förskollärarna själva har en stor roll för att uppmuntra barn till rörelse. Slutsatsen vi kom fram till var att det är en kombination mellan förskollärarens roll, deras attityd till rörelse och förskolegårdens utformning som ger barn de bästa möjligheter till motorisk utveckling på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Warntoft, Johanna, und Ida Wendel. „Är jag för ung för att röra på mig? : En studie om yngre barns motorik ur ett förskollärarperspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48985.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien handlar om hur yngre barns rörelseglädje och motorik stimuleras genom planerade rörelseaktiviteter inomhus. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar och förhåller sig till yngre barns rörelseglädje och motorik. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskolan har för att genomföra planerade rörelseaktiviteter inomhus samt hur förskollärarna anser att barn reagerar på detta. I förskolans styrdokument är barns motorik ett läroområde som förskolan ska arbeta med och vi vill i studien fokusera på hur arbetet med barn 1-3 år gamla genomförs. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där intervju och observation används i form av en metareflektion som kan vara en ansats till en learning study. Teoretiska utgångpunkten är Hannafords teori och sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna anser att motorik är en viktig del av barns utveckling och menar att dessa övningar går att få in i verksamheten med enkla medel. I nuläget sker detta till största del spontant på den avdelning där undersökningen genomfördes. Förskolans personal har erfarenhet av planerade rörelseaktiviteter samt en medvetenhet kring motorikens betydelse, men trots detta finns det i nuläget inte några planerade rörelseaktiviteter eftersom det inte anses passa in i deras arbetssätt. Efter genomförd undersökning ändrades förskollärarnas uppfattning genom att de ansåg att genomförandet av rörelseaktivitet inte behöver vara så komplicerat som de trott. De upplever att barnen hade roligt och att rörelseaktiviteten togs emot av barnen på ett tacksamt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Johansson, Emmy, und Jenny Paulsson. „Fysisk aktivitet i förskolan : En studie av några pedagogers arbete med fysisk aktivitet i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17059.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek? Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare. Utifrån frågeställningar och intervjuer visar resultatet av studien att pedagogerna dagligen arbetar med fysisk aktivitet på ett medvetet sätt. Studien visar också att pedagogerna ser samband mellan fysisk aktivitet, lek och miljö. Avslutningsvis anser pedagogerna att fysisk aktivitet i förskolan är en nödvändighet för barnen och deras välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Cartner, Annette, und Sanna Johansson. „Pedagogers förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik på en förskola“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28541.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskolaVi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken. Några författare som vi använder oss av är: Ingegerd Ericsson, Greta Langlo Jagtøien, Hermundur Sigmundsson, Claes Annerstedt och Gunilla Dessen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer på en förskola där sammalagt tre pedagoger har intervjuats och fem rörelsepass har observerats. I vår studie framgår det att pedagogerna har ett stort ansvar angående att skapa rörelseglädje hos barnen och det krävs ett stort engagemang och goda kunskaper inom området. Både förskolan och miljön har betydelse för barns motoriska utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Hedlund, Ebba. „Fysisk aktivitet i förskolan- 7 förskollärares erfarenheter : Fokus på motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34802.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Genom att få arbeta med kroppen får de bland annat en bättre koncentrationsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av att arbeta med barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i förskolan. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats. Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fysisk aktivitet är något som anses viktigt att arbeta med i vardagen på förskolan. Förskollärare är medvetna om att man bör arbeta med fysisk aktivitet men resultatet visar att det kan vara svårt att planera in i vardagen. Resultatet visar även på vikten av att som förskollärare vara en bra förebild. Att vara en bra förebild som förskollärare påverkar barnens agerande i sitt utövande i fysisk aktivitet enligt studiens slutsats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Ohlsson, Elin. „Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är?“ Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1542.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract

This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own.

Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Berrstrå, Caroline. „Utemiljöns inverkan på barns motoriska utveckling i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskolans utemiljö främjar barns motoriska utveckling ur ett pedagogperspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66284.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling? Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling. Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen. Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön.
In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development? The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development. The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis. The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Hellström, Sandra, und Linda Gustavsson. „Förskolans inomhusmiljö : Yngre barns lek och rörelse“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12615.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla den fysiska miljön på en avdelning för de yngsta barnen i förskolan. Närmare bestämt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Utvecklingsarbetet genomfördes på en nybyggd förskola (år 2008) med så kallade hemvister. På förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. Då barnen hoppade och klättrade på sådant som ej lämpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsätta ett rum på hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjälp av de lekanordningar som tillverkades så minskade klättrandet på olämpliga föremål och barnens samspel främjades och utvecklades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Nordlund, Catharina. „Rörelse för barns koncentration och inlärning : En kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8186.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Ericsson (2003) syftar på att pedagogisk forskning kring motorikens problemområde ligger på ett övergripande plan där man använder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar också att tidigare forskning visar att många barn som har koncentrations- och inlärningssvårigheter även har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk träning för att underlätta barns koncentrations- och inlärningsförmåga. Ericsson (2003), Stenberg (2007), Arnegård (2006), Ayres (1988) med flera är forskare eller författare som används i arbetet för att visa att motorik och koncentration samt inlärning har ett samband. Rörelse och motorisk träning har betydelse från det nyfödda barnets första ögonblick för att sedan fortsätta som en viktig del genom människans utveckling. Asmervik, Ogden och Rygvold (2001) hävdar att det är i barns tidiga år var motorisk träning kan ha betydelse för deras koncentrations- och inlärningsförmåga. Förskolans verksamhet borde då fyllas av rörelse. I förskolan har leken dessutom en stor betydelse för barnets inlärning (Moyles, 1995). Dessutom menar Moyles (1995) att leken är energigivande där det finns möjlighet för barnen att inkludera rörelse. För att kunna använda sig av rörelse som metod behövs naturligtvis kunskap kring den. I denna studie används kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i förskolan för att få fram information om den eventuella kunskap som dessa pedagoger har kring sambandet mellan rörelse och koncentrations- samt inlärningsförmåga. Eftersom uppsatsen främst fokuserar på koncentrations- och inlärningssvårigheter intervjuas pedagoger i förskolan kring hur de använder sig av rörelse för att underlätta för barn med dessa svårigheter. Forskning och annan litteratur kring betydelsen av rörelse för koncentration och inlärning är främst riktad mot skolans verksamhet vilket gör att denna studie skall presentera ett material som har skillnader i sig jämfört med tidigare forskning. Referenslitteraturen och intervjuerna ligger som grund till uppsatsens analys. Deltagarna i studien visar en del teoretisk kunskap av rörelse som metod till att underlätta för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Användningen av den kunskap de förmedlade under intervjuerna är dock inte den samma i praktiken som i teorin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Lindberg, Anna. „Utomhuspedagogik : Möjligheter till lärande utomhus“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11748.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning. Resultatet visade att det finns en mängd fördelar med utomhuspedagogik för barnens utveckling och lärande. Det visade också att föräldrarna hade en bristande kunskap om detta

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Jonsson, Jenny, und Caroline Larsson. „Förskollärares uppfattningar om rörelse för barn“. Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1167.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att använda följande frågeställningar:

• Hur uppfattar förskollärarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?

• Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollärarna?

Vi använde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollärare och kommer utifrån dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier används i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollärarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och påverkan. Resultatet visar att förskollärarna utför planerad rörelse i förskola och förskoleklass, men svaren skiljer sig en del åt. Det finns en som nästan aldrig har det, till dem som har det minst en gång i veckan. Alla förskollärare ansåg att barnen påverkas av rörelse på ett eller annat sätt. De tyckte lika och syftade på att barnen bland annat sover bättre, blir piggare och gladare. Respondenterna menar att det finns vissa hinder till rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Någon hade köpstopp som innebar att det inte fanns pengar till att köpa in redskap, medan andra hade ont om utrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Johansson, Veronica, und Johanna Persson. „En studie om barns motoriska utvecklingsmöjligheter i förskolans inomhusmiljö“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16324.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Karlsson, Malin, und Jill Pålsson. „Förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse : En jämförelse mellan förskola och förskoleklass“. Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3401.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningens syfte har varit att studera förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att få en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollärare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika läroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans läroplan lägger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet än vad skolans läroplan gör. Betyder det att förskollärares arbete förekommer mindre i förskoleklassen än i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande. En bidragande orsak är en ökad användning av dator, bil och mer tv-tittande. På grund av detta ville vi undersöka hur mycket rörelse som förekommer i förskolan respektive i förskoleklassen.

Som metod användes semi-strukturerade intervjuer samt observationer med hjälp av ett löpande protokoll som är en del i en kvalitativ metodansats. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare på tre förskolor och i tre förskoleklasser. Observationerna genomfördes under en dag i respektive verksamhet. I den teoretiska delen behandlas tidigare forskning kring ämnet samt rörelse ett utvecklingspsykologiskt-, didaktiskt- och pedagogiskt perspektiv i olika sammanhang.

Resultatet visade att några egentliga skillnader inte fanns mellan förskola och förskoleklass, varken vad gäller förskollärares uppfattningar eller arbete med rörelse. Arbetet med rörelse och dess roll i verksamheten beror till stor del på förskollärares intresse och kunskap kring rörelse. Skillnaden ligger främst i förskoleklassens mer styrda schema som medför att barnen i förskoleklassen får mindre tid utomhus till skillnad mot barnen i förskolan. Rörelsen hänvisas ofta till utomhusvistelsen och i och med detta får barnen i förskoleklassen mindre tid till fri rörelse utomhus. Vad gäller förskollärares uppfattningar kring rörelse ansåg både förskollärare i förskola och förskoleklass att det är något mycket viktigt som påverkar barnens utveckling på många olika sätt. Resultatet visade även att de två olika läroplanerna inte hade någon större påverkan i arbetet med rörelse i förskoleklassen då förskollärarna arbetade mer utifrån förskolans läroplan gällande rörelse och fysisk aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Nordh, Sandra, und Emelie Gårdhagen-Widelund. „Utomhuspedagogik i förskolan : Fem förskollärares resonemang om utomhuspedagogik“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15677.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Elm, Maria. „Förskollärarnas arbete och medvetenhet kring barns motoriska utveckling : En studie om hur förskollärare arbetar för att främja barns motoriska utveckling“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33125.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Deras svar har behandlats i studiens i resultat- och analysdel. Tidigare forskning har visat att motorisk träning i tidig ålder ger en god hälsa och bra förutsättningar för kognitiv inlärning. Motoriken anses ha betydelse får såväl motoriska som sociala färdigheter samt en god självkänsla. Resultatet i den här studien visar att det skiljer sig ganska mycket mellan de olika förskolorna och att mycket hänger på pedagogens ambitionsnivå och intresse för just motorisk utveckling. Det framkommer att några av pedagogerna jobbar aktivt och medvetet med motoriska övningar, medan andra anser att barnen automatiskt får mycket motorisk träning på förskolan genom exempelvis utegården. Förskolegården och skogen lyfts fram som betydelsefulla platser för motorisk träning enligt många av förskollärarna. Det framkommer även att flera utav förskollärarna anser att det finns för lite kunskap kring ämnet motorik i förskolan. I den här studiens diskussionsdel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning.
A good possibility for movement and conscious motor training creates opportunities for children to develop motor skills, which can lead to better school performance. Previous research shows that today's sedentary activities such as TV, tablets and computers etc. have negative impact on health and may lead to a variety of adverse health effects. This study focuses on finding out what grade of awareness, vision and knowledge preschool teachers have about child motor development, and how they work to stimulate the children in pre-school so that they develop good motor skills. The method used in the study is semi-structured interviews with six pre-school teachers. Their answers will be processed in the results and analysis section of the work. Previous research has shown that motor training at an early age gives good health and good opportunities for cognitive learning. Motor skills are considered pertinent in order to develop both social skills and a good self-esteem. The results of this study show that there are big differences between the various pre-schools and much depends on the pre-school teachers level of ambition and interest in the development of motor skills. It appears that some of the teachers are working actively and consciously with motor exercises, while others believe that children automatically get a lot of motor skill training in preschool through, for instance, the preschool playground. The pre-school playground and the forest were pointed out as important sites for motor training by many of the preschool teachers. It also reveals that several pre-school teachers believe that the knowledge of motor skills in pre-schools is small. In the last part of this study the results are discussed in relation to previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Lundblad, Sara. „”Vi hoppar över stenarna och klättar så högt upp vi bara kan!” : En studie om förskolepedagogers uppfattningar om naturens betydelseför barnens motoriska utveckling“. Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19752.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Wästefors, Madelene, und Evelina Ström. „Barns motorik i förskolan : En studie som bygger på fyra förskollärares arbete kring barns grovmotorik“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21774.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Eckman, Johan, und Jessica Jensen. „”Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund” - sex förskollärares intentioner med att arbeta med musik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30751.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt examensarbete heter ”Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund” – och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen.Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan.Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare.Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling.Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende påspråkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger?Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden. Vanligast förekommande var resonemang angående språket, men vi har även stött på resonemang där musiken bland annat används för att träna matematik, praktisera demokrati eller utveckla barns motorik.Förskollärarna väljer sina sånger efter vilka barn som skall ingå i musikstunden. Vi har dock inte hittat några väsentliga skillnader beroende på hur språkfördelningen i gruppen sett ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Engdahl, Karin. „"Vi äter mask!" Den organiserade rörelselekens betydelse för barns utveckling“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35898.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken. Undersökningen genomfördes kvalitativt genom intervjuer med sju pedagoger verksamma inom förskolan. Resultatet av min studie visar att förskollärarna anser att den organiserade rörelseleken ligger som grund för barnens motoriska utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbetssätt bestående av olika ”broar” mellan den motoriska utvecklingen och barns lärande, som till exempel: utveckling av kroppsliga förmågor, självkänsla och koncentration. ”Broarna” är förutsättningar för att barn ska lära och utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Lundh, Jessica, und Ida Thörnqvist. „Utemiljön som språkutvecklande rum i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33650.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi har i vår studie undersökt på vilket sätt utemiljön kan bidra till barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande: Vilka språkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten på de två förskolorna? Hur ser pedagogerna på utemiljön som språkutvecklande miljö? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgått från utvecklingspsykologen Lev Vygotskijsoch språkforskaren Rigmor Lindös teorier om språkutveckling samt Owe Dahlgrens ochAnders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet är två förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola. Vi genomförde två intervjuer och två observationer på uteförskolan och en intervju och en observation på I Ur ochSkurförskolan. Våra slutsatser är att utemiljön har vad som krävs för att fungera som en god språkutvecklande miljö men vi har också funnit att det finns en del faktorer som kan utgöra hinder för vissa barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Andersson, Anna, und Daniella Klang. „Barns fysiska aktivitet i förskolan : Förskollärares betydelse för barns fysiska aktivitet i förskolan“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20215.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens övergripande syfte handlar om att skapa en fördjupad förståelse om förskollärares och miljöns betydelse för barns möjligheter till fysiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi vill med studien ta reda på vad förskollärarna har för betydelse för barns fysiska aktivitet i förskolan och hur de använder sig utav det. Studien är baserad på semistrukturerade intervjufrågor med personlig kontakt, genom ljudinspelning och anteckningar. Förskollärarna kopplar fysisk aktivitet till rörelse och motorisk utveckling, det var en respondent som nämnde pulshöjande aktiviteter. Förskollärarna nämnde hur viktig förskolans miljö är för att kunna erbjuda barnen fysiska aktiviteter. De framförde även mycket om samspel och förebilder, vad samspel och förebilder har för roll i förskolans verksamhet förskollärare emellan, barn sinsemellan, samt mellan förskollärare och barn.
The overall aim of the study is to create a deeper understanding regarding the importance of the preschool teachers meaning for children's opportunities to physical activities in the preschool environment. With the study, we want to find out what meaning the preschool teachers have on children’s physical activity in the preschool and how they are using it. The study is based on semistructured interview questions with personal contact, through sound recordings and notes. The preschool teachers connect physical activity to movement and motor development, it was only one that mentioned the heart race-increasing activities. Preschool teachers mentioned how important the preschool’s environment is to be able to offer physical activities for the children. They also talked a lot about interaction and role models, what role interplay and role models have in the preschool activities between preschool teachers, children between themselves and preschool teachers and children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Magnusson, Linnéa, und Camilla Molin. „Låt barn röra på sig! : Motorikens betydelse för barns utveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19243.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap. Enkäten vänder sig till 86 verksammapedagoger i förskolan.Av de pedagoger som deltog i vår undersökning, var majoritetenförskollärare och barnskötare. Vårt resultat är präglat av jämförelsermellan dessa två yrkeskategorier och deras svar inom olika områden.RESULTAT: Resultatet behandlar pedagogers bakgrund, Läroplanens användning,pedagogers tankar om motorik, motoriska svårigheter, samtmotorikens betydelse för barns utveckling.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Persson, Hanna, und Natalie Elofsson. „"Rörelse är något man bara gör"“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35260.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på barns hälsa och utveckling i förhållande till fysisk aktivitet och motorik, samt hur miljön används och skapas för att ge förutsättningar för rörelse. Detta undersöks genom en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra olika förskollärare på två förskolor, en förskola i en storstad och en i en by. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. För att kunna bryta ner vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Hur ser pedagoger på barns behov av rörelse för deras hälsa och välbefinnande? Hur arbetar pedagogerna för att stimulera fysisk aktivitet? Hur utformas miljön för att främja barns rörelsebehov och motoriska utveckling? Vi har utgått ifrån Lev Vygotskij och John Deweys teorier om miljö, samspel och människans utveckling. Resultaten av studien visar att pedagoger är medvetna om och har viss kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling. Ett stort problem enligt samtliga förskollärare är dock den ekonomiska aspekten; det finns inte tillräckligt med pengar för att köpa in nytt material utifrån barnens intressen och synpunkter. Förskollärarna som intervjuas kopplar fysisk aktivitet automatiskt till utomhusmiljön och lägger stor vikt vid det materiella som redan finns på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Stigenberg, Anna. „En diskursanalytisk studie av förskollärares samtal om förskolegårdens betydelse i den pedagogiska verksamheten“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21234.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet i detta arbete är att undersöka hur förskollärare talar om den pedagogiska verksamheten i samband med barns lek och lärande på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en diskursanalys där det integrerade perspektivet följdes, vilket innebär tolkande av verbala formuleringar och där orden som sägs är av vikt. Detta val gjordes med fördel då det är retoriken kring vad förskollärare talar om i samband som är av intresse. Intervjuer med sex olika förskollärare har utförts för att se vad retoriken kring förskolegården och lek och lärande säger. Det är semistrukturerade intervjuer som skett i samtalen med förskollärare. Studien redovisar de olika diskurserna som synliggörs i samtal med förskollärare, där det talas om motorisk utveckling, lärande inom olika innehållsområden, förskollärarens ansvar samt för vem utevistelsen är för. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om vad som krävs av dem för att förskolegården ska kunna bidra till barns lärande, men trots detta framgår det att de vuxna ofta grupperar sig under utevistelsen och inte är tillräckligt närvarande eller aktiva i barnens aktiviteter. Det framgår dock förklaringar till detta, där det menas att barn klarar sig bättre själva utomhus än inomhus så det är under utevistelsen förskollärarna passar på att ta ut raster samt ha möten, därav råder det ofta personalbrist utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Hemborg, Ann, und Rebecca Svensson. „Hur uppfattar förskollärare fysisk aktivitet och motorisk träning i förskolan : En intervjustudie med nio förskollärare“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18982.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vårt syfte med studien var att undersöka hur förskollärarna uppfattar fysisk aktivitet i förskolan samt vilken kompetens de känner att de har när de leder rörelsepass med barn. För att undersöka detta använde vi oss av intervjuer som metod. För att få studien besvarad intervjuades 9 stycken förskollärare utifrån tre förskolor. I studien resultat framgick det att samtliga förskollärare tyckte att den fysiska aktiviteten är viktig och den behöver vara allsidig då den ligger till grund för ett livslångt lärande. Samt att förskollärarna uttryckte att det är viktigt att barnen rör sig, det framkom även att i samtliga förskolor förekommer 1 planerat rörelsepass i veckan där 8 av 9 förskollärare kände sig kompetenta att hålla i. Det visade sig även att barns rörelse skedde mest i deras fria lek eller spontana aktiviteter utifrån barnens intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Nordkvist, Helen, und Linda Snibb. „“Barn är ju skapta för rörelse, de vill ju röra på sig … då måste de också få göra det” : En studie om hur fyra förskollärare resonerar om samt förhåller sig till barns möjligheter till fysisk aktivitet inomhus“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30217.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fyra förskollärare förhåller sig till barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt om och i så fall hur de anser att inomhusmiljön kan stimulera barns fysiska aktivitet. Våra frågeställningar för att besvara syftet är följande: Hur resonerar de tillfrågade förskollärarna om barns möjligheter till att vara fysiskt aktiva inomhus i förskolan? Vilka förhållningssätt finns till att ge barn möjlighet till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Anpassas inomhusmiljön i förskolan för att främja fysisk aktivitet? hur i så fall? För att nå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare i två olika kommuner. Vid analys av studiens resultat har vi använt oss av affordance teorin med begreppet handlingserbjudanden och dynamiska systemteorin med begreppen personconstraints, miljöconstraints, uppgiftsconstraints och frysta och fria frihetsgrader. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnen ska få möjlighet till att utöva fysisk aktivitet i inomhusmiljön, men att de föredrar att de fysiska aktiviteterna är lärarstyrda. Barns möjligheter att vara fysiskt aktiva inomhus påverkas av miljöns storlek, utformning och utbud av material. För att barnen ska utveckla sin motorik anser förskollärarna det viktigt att stimulera barnens motorik. Studiens slutsats är att samtliga förskollärare försöker tillgodose barns behov att få vara fysiskt aktiva i inomhusmiljön. Däremot finns det faktorer som påverkar barnens handlingserbjudanden till fysisk aktivitet, såsom miljöns utformning och regler om vad barnen får och inte får göra inomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Motorik i förskola“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an