Thematische Bibliographien / Motorik i förskola

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Motorik i förskola“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 29. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 11. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Motorik i förskola" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Motorik i förskola"

Holmberg, Ylva, und Ann-Christine Vallberg Roth. „Flerstämmig musikundervisning i förskola“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 79–94. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2898.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Motorik i förskola"

Brandberg, Anne-Marie, und Agnieszka Eriksson. „Upp och hoppa, vik en loppa! : Barns motoriska utveckling i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25545.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vår studie handlar om barns motoriska utveckling i förskolan. Vi presenterar tidigare forskning som relaterar till förskoleåldern som en viktig motorisk utvecklingsperiod samt motorikens betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Förskollärarens kunskaper och förhållningssätt och hur detta påverkar barns motoriska utveckling samt förskolans kompensatoriska uppdrag i samhället diskuteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar och agerar samt vilka förutsättningar förskollärarna har för att främja barns motoriska utveckling i förskolan. Specifikt studeras barns motoriska lärande utifrån de didaktiska frågeställningarna: vad, hur och varför. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella- och den psykomotoriska teorin. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar vad gäller kompetensutveckling inom barns motoriska utveckling samt att detta område prioriteras olika mycket inom förskolorna. Det finns en medvetenhet hos förskollärarna att barn behöver ha tillgång till olika material och utrustning för att stimulera sin fin- och grovmotoriska utveckling. Förskollärarna är tydliga med att det är viktigt att de själva deltar i motorisk undervisning med barnen och agerar rörelsemodeller. Motorisk utveckling är dock sällan det huvudsakliga syftet i aktiviteterna. Förskollärarna betonar framförallt att syftet med motorisk utveckling är att barnen utvecklar sin självständighet och självkänsla. De uttrycker däremot vagt vilka motoriska färdigheter de vill att barnen ska utveckla i den motoriska undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ljung, Sara, und Maja Holgersson. „Motorik och fysisk aktivitet i förskolans miljö : Förskollärares arbetssätt med motorik genom fysisk aktivitet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80772.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien handlar om motorik och fysisk aktivitet i förskolan. Forskning som tidigaregenomförts inom motorik visar att beroende på vilket utrymme barnen har att rörasig på påverkar deras fysiska aktivitetsnivå. Detta gör det relevant att undersöka hurförskollärare arbetar med motorik genom fysisk aktivitet och i vilka av förskolansmiljöer de arbetar med motorik. Syftet med studien är att undersöka hurförskollärare arbetar med motorisk utveckling genom fysisk aktivitet i förskolanolika miljöer. Studien bygger på intervjuer från 7 förskollärare som har minst 5 årerfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet som framkommer i studien är attförskollärarna främst arbetar med grovmotorik utomhus då det är större ytor att rörasig på, miljöerna inomhus inbjuder istället till finmotorik som kräver mindrerörelser. De flesta förskollärarna planerar aktiviteter som gynnar motoriken.Resultatet analyserades genom sociokulturellt perspektiv där det framgår att barn lärsig av varandra och förskollärarna utförde gruppaktiviteter med barnen. Genomuppsatsen kan man få en fördjupad kunskap inom motorisk utveckling i förskolan,hur det påverkar barnet, vilken roll förskolläraren har och hur viktigt miljön är för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lundberg, Maria, und Niclas Rosenqvist. „Om motorik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34261.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger i förskolan tolkar och arbetar med strävansmålen i läroplanen inom verksamheten. Det strävansmål som stått i fokus för vår studie är: Varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, LpFö 98/16). Resultatet visar att förskollärare tolkade begreppen i strävansmålet snarlikt utom i kategorierna hälsa och välbefinnande, där svaren skilde sig åt mellan pedagogerna. Vi har genomfört studien med stöd av enkäter till och intervjuer med ett begränsat antal pedagoger i förskolan. Svaren av intervjuerna analyseras med hjälp av Bourdieus habitusbegrepp. Några av resultaten pekar på att habitus i form av egen tidig fysisk aktivitet också påverkar dessa pedagogers sätt att uppfatta och förhålla sig till det nämnda strävansmålet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lundberg, och Rosenqvist Maria och Niclas. „Om motorik i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29042.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ljungcrantz, Angelica, und Anette Olsson. „Glädjen av att använda kroppen! : Hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och hur det kan skilja sig från förskola till förskola“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115424.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och även ta reda på hur deras syn på området ser ut. Vi har även valt att fokusera på hur miljön kan vara utformad för att stimulera barns motoriska utveckling. De forskningsfrågor som vi har valt att behandla är: vilka motiv anser pedagogerna att det finns för att ha rörelse och motorik i förskolan, hur kan man som pedagog få in rörelse och motorik i verksamheten, hur anser pedagogen att miljön påverkar barns utveckling av rörelse och motorik, samt vad är rörelse och motorik enligt pedagogerna. Vi har valt att intervjua åtta förskollärare, utifrån en halvstrukturerad intervjuform, på åtta olika förskolor. Resultatet visar att alla pedagoger hade samma synsätt på motorik och ansåg att man bör börja med rörelse och motorik redan i yngre åldrar. Flera av förskollärarna såg ett stort hinder med lokalerna för att utföra rörelse- och motorikaktiviteter som de hade velat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Folkesson, Susanne, und Anna Grosshennig. „Barns motorik i förskolan : En studie om hur förskollärare arbetar med barns motorik“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-427.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?

I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan. Utomhus är det promenader, lek på gården och skogsutflykter som innehåller varierande rörelseformer. Rörelselekar, massage och gymnastik är några exempel på rörelseaktiviteter som sker inomhus. Förskollärarna anser sig ha en viktig roll genom att skapa möjligheter till rörelse, uppmuntra barnen till rörelse och samtidigt vara goda förebilder genom att själva vara aktiva. De hinder som förskollärarna beskriver är pedagogers och föräldrars rädsla, trånga inomhuslokaler och brist på resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Johansson, Annika, und Katarina Gozzi. „Rörelse och motorik i förskola och förskoleklass : Förskollärares medvetenhet och kunskap kring motorisk träning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter. Forskning visar att det är viktigt att barn har utvecklat de grundläggande motoriska färdigheterna och integrerat vissa reflexer innan skolstart för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Det finns mycket observationsmaterial att tillgå men undersökningen visar att det är få förskollärare som använder sig av det. Resultatet visar också att förskollärarnas utbildningar skiljer sig en del men att flera har eget intresse kring motorik och hälsa vilket betyder att deras verksamheter visar en mer tydlig medvetenhet kring vikten av motorisk rörelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jarleberg, Emelia, und Linda Olsson. „Pedagogers arbetssätt med motorik i förskolan : Barns möjlighet till rörelse i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69472.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie bidrar med kunskap om hur några pedagoger arbetar med motorik i förskolan. Den synliggör hur varje förskola som ingår i studien arbetar utifrån de förutsättningar som de har. Studien visar på vilka sätt och med vilka hjälpmedel pedagogerna stimulerar barnens motoriska utveckling. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket resulterade i en kvalitativ data att analysera. Det har genomförts totalt tre intervjuer med tre olika pedagoger. En av pedagogerna som intervjuades arbetar på en uteförskola och de två andra pedagogerna arbetar på förskolor utan någon specifik inriktning. I resultatet presenteras pedagogernas intervjusvar för att studiens trovärdighet ska styrkas. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre pedagoger är måna om att arbeta med motorik och de utmanar varje barn utifrån deras individuella nivå. Att utföra studien i större skala, intervjua fler pedagoger än tre, skulle därför vara ett roligt resultat att få ta del av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Persson, Johanna, und Patrik Persson. „Motorik i förskolans olika miljöer : en studie om hur pedagoger arbetar med motorik i verksamheten“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18618.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete är skrivit av Patrik Persson och Johanna Persson som studerar till förskollärare på högskolan Kristianstad. Arbetet handlar om hur pedagogerna på två olika förskolor i Skåne arbetar med rörelse och motorisk utveckling i förskolans verksamhet. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi lagt märke till att t.ex. idrott ofta inte finns med i den planerade verksamheten. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagogerna planerade och genomförde aktiviteter för att främja barns behov av rörelse och utveckling av deras motoriska färdigheter. Under arbetets gång utgick vi från två forskningsfrågor, hur ser pedagogerna i verksamheten på rörelse och utveckling av barns motoriska färdigheter? Och hur planerar och dokumenterar pedagogerna motorik och rörelse i verksamheten?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Holmberg, Grisell Sarah. „Motorik i förskolan : En lustfylld upplevelse“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339990.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här arbetet handlar om små barns grovmotoriska utveckling och hur man som pedagog kan stimulera en lustfylld upplevelse tillsammans med barnen. Syftet är att skapa en produktprototyp som tillför ett medvetet arbete med grovmotoriska rörelser i förskolan där pedagogen medverkar aktivt. Produktprototypen har arbetats fram efter en iterativ process där olika steg upprepas under arbetets gång. Forskning visar att grovmotorik hänger ihop med den kognitiva och sociala utvecklingen samt hälsan hos barn. I dagens samhälle utvecklas tekniken snabbt och företag riktar in sig på de allt mindre åldrarna med exempelvis olika appar riktade till spädbarn. Forskning visar att barn blir allt mer stillasittande med risk för resultat som sämre hälsa och motorisk utveckling. Även risken att utsättas för mobbing p.g.a. den motoriska utvecklingen och sedan uteslutande från gruppen gör att det är viktigt att arbeta med ämnet i förskolan. Att använda pedagogiskt drama, eller dramalek i undervisningen säger forskningen stärker gruppens sammanhållning och barnens självförtroende då de känner sig betydelsefulla i den dramatiserade historien. Lärandet sker i det sociala sammanhanget tillsammans med andra kamrater och pedagoger kan stötta varandra stödjer sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Omvärldsanalysen visar att ett behov av fler produkter kring arbete med grovmotorik finns och en önskan om att dessa ska vara lätta att använda för både barn och pedagoger. Produkten ska gärna gå att variera för att hålla intresset uppe hos barn och pedagoger. Genom att utgå ifrån tidigare forskning kring barn och motorik samt intervjuer med förskollärare har jag arbetat fram en fysisk produkt i form av en rörelsesaga med tillhörande karaktärskläder till pedagoger och barn i förskolan. Syftet med produkten är att göra pedagogen till en aktiv medverkare i aktiviteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!