Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Modersmålsundervisningen.

Dissertationen zum Thema „Modersmålsundervisningen“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Modersmålsundervisningen" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Musa, Mayada. „Läromedel i modersmålsundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30472.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Abbas, Amira. „Digitala verktyg i modersmålsundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30497.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Digital tools in the mother tongue education.The purpose of my work is to find out how digital tools can be used in the mother tongue education. As a teacher in different schools, I have seen how my teaching colleagues are using the computer as a tool in teaching. This has caused me to be inspired by my colleagues 'and students' interest in computers. My thought and my purpose with this work is to develop mother tongue education, thereby bringing it in to year 2016. I will find out what the difficulties and obstacles that modernization may face, and how it can be tackled and how we can overcome the difficulties.To answer this I will carry out a qualitative study in the form of semi-structured interviews. I'm not going to interview other teachers, but am using my educational capital to answer my questions but will, however, conduct interviews with my students who have mother tongue education. I analyzed the collected material from the interviews based on the motivation theory, but I also used and applied what previous research had said about digital tools in the education/mother tongue education. Based on the results from my interviews, as well as my analysis, I have come up with my development for my field that is a process that takes just five steps. Introduce compulsory mother tongue education for all students. Develop the mother tongue education and produce new, modern school textbooks and literature. Further educate mother tongue teachers. Using software like Fronter, SchoolSoft, Unikum, Google Drive and other school programs. Introduce a balanced, varied teaching with the help of Power Point, Smart Boards, the Internet and various Apps / learning games.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Jonsson, Erika. „Modersmålsundervisningen i samiska : politik & praktik“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28502.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att studera politiska beslutsprocesser som leder fram till kommunernasplanering och organisering av modersmålsundervisningen i samiska, samt att kartläggaelevernas och deras föräldrars upplevelser av kommunernas agerande. Studien utgår från enpoststrukturalistisk syn på policyanalys. Resultatet visar att förståelsen av hurmodersmålsundervisningen ska gå till och innehåll är socialt skapat av de som styr i frågan.Detta leder till olika organisationer av modersmålsundervisningen i samiska beroende påvilken skola/kommun man tillhör.

2016-06-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Biyikli, Güliz. „Modersmålsundervisning i turkiska : En studie om vad modersmålslärare och modersmålselever i turkiska har för syn på turkiska modersmålsundervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375114.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Karlsson, Beatrice, und Sylvia Henrysson. „Spelar modersmålsundervisningen någon roll? : Andraspråkselevers förutsättningar för språkutveckling“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29912.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Antalet andraspråkselever i skolan ökar och dessa elever utgör nu en stor del av det heterogena klassrummet. Det är därför viktigt att lärare vet hur undervisningen av dessa elever på ett effektivt sätt ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka, sammanställa och presentera vad forskning säger om förutsättningarna för andraspråkselevers språkutveckling i skolan. Med detta syfte som utgångspunkt formulerades följande forskningsfråga: ● Vilka möjligheter och hinder lyfter forskning fram för språkutveckling i skolan för andraspråkselever? Materialet som ingår i studiens urval består av både internationell och nationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, forskningsrapporter, konferensbidrag och en bok. Ur resultaten framgår att tillgång till modersmålet är den faktor som har störst betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Resultaten visar också att lärarens förhållningssätt, kompetens och stöd är viktigt för andraspråkselevers språkliga framgång. Slutligen har tidigare kunskap och erfarenhet samt undervisningsspråket betydelse i andraspråkselevers lärprocess.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Calado, Teresa, und Flores Daisy Valencia. „Modersmålsundervisningen - en undersökning om dess betydelse för mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4009.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Vi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi. Undersökningen visar att barnets könsidentitet till största delen utvecklas i hemmet med den sociala kultur som råder där. Om modersmålsläraren kan ta tillvara barnens kulturella arv, kan man till viss del undvika eventuella traditionella könsroller som uppstår i hemmet, och i stället verka för att eleverna öppnar sitt sinne för ett jämlikt samhälle genom att motivera och engagera dem i jämlikhet, diskutera skillnader i kulturer och skapa en bra och trygg atmosfär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

El, Mostafa Oubejji. „Diglossi i arabiska och dess effekter på modersmålsundervisningen - en kvalitativ studie“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31004.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen. Forskning har visat att den arabiska man talar hemma skiljer sig från den varianten man skriver på. Elever från arabländerna talar olika dialekter. Detta sätter lärare inför en stor utmaning. Vissa lärare löser problematiken genom att prata elevernas dialekt i klassen. Andra förespråkar att modersmålsundervisningen avskaffas och istället satsa på studiehandledning.
Mother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Rexbrink, Sarah, und Reza Bakhan. „Hur kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande i skolan?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33554.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Rahman, Nargish. „Vilken roll fylller modersmålsundervisningen i den svenska skola : En undersökning där modersmålslärarnas får komma till tals“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13501.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Abstract   Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen. Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever. Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?   Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen. Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier.   Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.     Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA – lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper. Enkäter har också insamlats och besvarats av elever och vårdnadshavare vilka är inbegripna i modersmålsundervisningen.   En av undersökningens slutsatser är att grundskolor har behov av mer kunniga lärare inom olika områden som kan påverka elever med annat modersmål negativt. Vidare visar studien.       att det finns en brist på förståelse och acceptans vad det gäller de specifika svårigheter som elever med annat modersmål möter. Studien visar vidare på att kommunikationen mellan modersmålslärarna och klasslärare är en kommunikation som idag uppvisar en hel del brister. Enligt resultatet behövs det mer samarbete mellan skolans olika lärarkategorier för att de tillsammans ska kunna ge den adekvata hjälpen och stödet till eleverna i sin språkutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Al-Botani, Nidaa, und Maryam Dawood. „Digitala verktyg i modersmålsundervisningen : En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg i ämnet modersmål ur lärarnas synvinkel“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45085.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Ali, Luma, und Darwish Yaman Haj. „Skönlitteraturens användning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ studie kring sex modersmålslärares användning av skönlitteratur som endel av modersmålsämnet arabiska“. Thesis, Malmö högskola, Kultur-språk-medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40988.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna studie har sin grund i lärarnas användning av skönlitteratur. Syftet har varit attundersöka hur modersmålslärare använder skönlitteratur som en del av sin undervisningi modersmålsämnet arabiska och att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar de anseratt det finns med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från olika teoretiskaperspektiv och metoder t ex Langers modell. I studiens forskningsbakgrund har vi tagitupp olika forskares syn på skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fåinformationen om hur lärare använder skönlitteratur gjordes kvalitativa intervjuer medsex verksamma modersmålslärare som medvetet använder skönlitteratur i grundskolan.Analysen visar att de använder sig främst av skönlitteratur i boksamtal för elevernasspråkutveckling. Resultatet visar att läraren kan arbeta på flera olika sätt i undervisningenoch även med skönlitteratur. Lärarna i denna studie tycker att användning avskönlitteratur är av betydelse för elevers språkutveckling. De lyfte även fram utmaningenmed att använda skönlitteratur i ämnet modersmål då det framförallt är tidsbrist somhindrar dem
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Björk, Madeline, und Josefina Ruiz. „Modersmålsundervisningens låga deltagande : En undersökning om varför elever med behörighet inte deltar i modersmålsundervisning“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175494.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Sadig, Nigar. „Villkor för lärande och undervisning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ ämnesdidaktisk studie om ämnet modersmål och olika ramfaktorer som påverkar dess innehåll och organisering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-280609.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This study is a qualitative didactic study, the combination of a hermeneutic phenomenological approach and a qualitative oriented content analysis. The overall aim of the study is the contribution of knowledge of the mother tongue in the Swedish school. The more specific objectives: on the one hand to examine the intentions of mother tongue education for second language students both from the content of the policy document and based on the stories of the interviewed mother tongue teachers and on the other hand to look at the different framework factors that influence the subject. The main empirical study consists of interviews with mother tongue teachers. Study results show that both policy documents and mother tongue teachers' intentions of the subject is to strengthen students' native language, to contribute to the development of a second language and the development of the other school subjects. Moreover, the results indicate that mother tongue proficiency is considered to contribute to better understanding of the world outside, different languages ​​and cultures, influence students’ identity and self-confidence in a positive way. The study results indicate a number of frame factors (heterogeneous student groups, teacher competence & curriculum, limited teaching time and schedule, attitudes, approaches & cooperation, lack of / inadequate educational facilities and teaching materials) that enable or limit the possibilities for mother tongue education in the Swedish school.  Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the mother tongue education is downgraded in the school context.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Nouri, Ahmed Awara. „Har modersmålsundervisningen god inverkan på utvecklingen av det svenska språket? : En undersökning av resultat i Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13305.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Olsson, Magnus, und Armin Tröhler. „Modersmålsundervisning och språkutveckling“. Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-458.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.

Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling.

Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare.

Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Elayyan, Nesreen. „Svårigheter kring modersmålsundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33477.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I arbetet belyser jag svårigheter som elever och läraren stöter på under modersmålsundervisningen samt vilka brister som kan uppstå i utvecklandet av denna undervisning. Jag tar även upp vad som kan förbättras i modersmålsundervisningen. Uppsatsen fokuserar på hur viktigt det är att elever som har ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och vilka konsekvenser det kan ha för deras skolframgång. Vidare använder jag mig av en kvalitativ metod för att den bygger på djupare närstudier. För denna studie används både enkäter och intervjuer. Enkäten som besvarades utav tio elever visade tydligt vilka svårigheter som de möter i undervisningen. Dessutom uppgav 6 lärare vilka brister de ser i undervisningen. Eleverna och lärarna tog upp flera problem som t.ex. att lektionstiden är för kort och inte täcker elevernas behov i lärandet av sitt modersmål. Andra problem som belystes är att lektionerna oftast läggs efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta och har svårare att uppehålla motivation samt ork. Brist på lämpliga läromedel är också ett problem. Lärarna är tvungna att hämta läroböcker från deras hemländer som sällan reflekterar de svenska elevernas erfarenhet och vardag. Lärarna behöver använda olika metoder och verktyg, som t.ex. datorer, för att motivera sina elever. Dessutom jobbar lärarna på flera skolor och de har inte tid att samarbeta med andra lärare och ordna en bra lokal för modersmålsundervisningen. En positiv faktor som studien visar är hur alla elever som deltog i undersökningen är stolta över sitt modersmål och att modersmålet är viktigt eftersom det har med deras identitet och hemlandets kultur att göra, därför var alla också intresserade av lärandet av modersmålet och även engagerade i det. Det är viktigt att modersmålsundervisningen finns, för många av eleverna som jag har träffat skulle annars ha mycket svårt att lära sig det svenska språket, särskilt elever som är nyanlända och har studiehandledning på sitt modersmål.
In the work, I highlight difficulties that students and the teacher encounter during mother tongue teaching and what shortcomings can arise in the development of this teaching. I also address what can be improved in mother tongue teaching. The essay focuses on how important it is for students who have a mother tongue other than Swedish to learn their mother tongue and what consequences it can have for their school success. Furthermore, I use a qualitative method because it is based on deeper close studies. For this study, both questionnaires and interviews are used. The questionnaire that was answered by ten students clearly showed the difficulties they encounter in teaching. In addition, 6 teachers stated what shortcomings they see in the teaching. The students and teachers raised several issues such as that the lesson time is too short and does not cover the students' needs in learning their mother tongue. Other problems that were highlighted are that the lessons are usually taken after regular school hours when the students are tired and have more difficulty maintaining motivation and energy. Lack of suitable teaching materials is also a problem. Teachers have to pick up textbooks from their home countries that rarely reflect the Swedish students' experience and everyday life. Teachers need to use different methods and tools, such as computers, to motivate their students. In addition, the teachers work at several schools and they do not have time to collaborate with other teachers and arrange a good room for mother tongue teaching. A positive factor that the study shows is how all students who participated in the survey are proud of their mother tongue and that the mother tongue is important because it has to do with their identity and the culture of the home country, therefore everyone was interested in learning the mother tongue and also engaged in it . It is important that mother tongue teaching exists, because many of the students I have met would otherwise have a very difficult time learning the Swedish language, especially students who are newcomers and have study guidance in their mother tongue.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Dautovic, Ajla, und Sladana Sutalo. „Modersmålsundervisningens betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28377.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor:1.Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2.Hur planerar lärarna sin undervisning? 3.Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4.Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig. Dessa lärare stöter på många hinder i sitt arbete men trots detta arbetar de på ett utvecklande arbetssätt och strävar också efter ett nära samarbete med deras svenska kollegor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Engström, Emma. „Andraspråksinlärares attityder till modersmålsundervisning : En intervjustudie av arabisktalande elevers upplevelser av modersmålsundervisning“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27333.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Modersmålsundervisning är en viktig förutsättning för att kunna främja flerspråkighet i dagens skola. Forskning visar att modersmålsundervisning kan bidra till att stärka elevers identitets- och språkutveckling och förbättra deras skolresultat. Denna uppsats består av en intervjustudie där syftet är att undersöka andraspråkselevers attityder till modersmålsundervisning. En gruppintervju med sju elever samt tre enskilda intervjuer genomfördes. Resultatet i denna studie visar att eleverna har både positiva och negativa attityder till modersmålsundervisningen. Eleverna har positiva attityder vad gäller undervisningens innehåll och påverkan på deras språkliga utveckling och sociala liv. Detta resultat stärker också vad som framkommit i tidigare forskning. Eleverna har inte lika positiva upplevelser när det gäller organisationen och planeringen av ämnet. De upplever en orättvisa då undervisningen är schemalagd efter ordinarie skoltid.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Simovic, Tonka, und Azam Akbari. „Barns perspektiv på modersmålsundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35706.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Papke, Miriam, und Nadesda Cakir. „Modersmålsundervisning ur ett elevperspektiv“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23419.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar: • Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning? • Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål. Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning. De anledningar som angavs vara orsaken till varför de ställer sig negativ till att delta i modersmålsundervisningen är, miljön, utformning av undervisning, läraren och motivation. Det som också framgår i studien är att orsakerna till varför eleverna väljer att läsa modersmålsundervisning är detsamma som de anledningarna de anger till varför det finns modersmålsundervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Azimi, Pour Farokhdad. „Modersmålsundervisning : Lärares syn på modersmålsundervisning och samarbete med modersmålslärare i förskolan och skolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226152.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Kadum, Asmaa. „Modersmålsundervisnings betydelse för tvåspråkiga elever“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27960.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan. Mina intervjuer visar också att en viktig aspekt av elevens pedagogiska utveckling är samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i andra ämnen, däribland svenska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Svanbäck-Lidman, Eva, und Andrea Holm. „Modersmålsundervisning och attityder till mångkulturalitet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11644.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna. Hos lärarna kunde vi inte se någon större skillnad i deras inställning till modersmålsundervisning och mångkulturalitet beroende på hur stor andel mångkulturella elever de hade i sin klass. Överlag uttrycktes en positiv inställning till mångkulturalitet även om kunskaperna kring arbetet med mångkulturella elever i stort var bristfällig. En integrering av modersmålsundervisningen i övrig undervisning vilket beskrivs i styrdokumenten är inget som verkar förekomma, enligt vår undersökning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Mattsson, Martin, und Jennica Örlebäck. „Modersmålsundervisning - i teori och praktik“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3973.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Vi har valt att se hur forskningen i ämnet modersmål är förankrat i praktiken, eftersom modersmålet har stor betydelse för invandrarelevers skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmålets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svårigheterna med modersmålsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med två kommunpolitiker, två rektorer och fyra modersmålslärare. Genom våra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger på modersmålslärarna, inte på ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom är forskningen inte väl förankrad i den dagliga verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Kjellman, Linda, und Kim Tuvgren. „Modersmålsundervisning : Förhållningssätt, samarbete och kommunikation“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4851.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Ziadi, Ahmed. „Facebook som komplement till modersmålsundervisning“. Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-145743.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Facebook is the most widely used social media in Sweden. It allows the user to easily share the latest from their everyday life, their opinions, as well as communicate with their acquaintances. According to the latest poll from the Foundation for Internet Infrastructure, 33% of teenagers in the ages 12-15 spend their Internet time being active on social media. 63% of these teenagers visit Facebook on daily basis. Herein, we examined how Facebook can be exploited as a complement to the education of the mother tongue. The investigation was performed with a questionnaire as well as a test group that has been supplemented with semi-structured interviews.  In conclusion, the study showed promising results in the usage of Facebook with the education. By taking parts in discussions on Facebook, the students did not only improve their discussion abilities but also the writing. It was also observed that the communication between student and teacher was greatly improved. A remarkable observation was that students grown up in Sweden were more in favour for the use of Facebook as an educational tool than students grown up outside of Sweden.
Facebook är Sverige mest använda sociala medium. Användaren kan enkelt dela det senaste från sin vardag, sina åsikter samt kommunicera med sina bekanta. Enligt den senaste mätningen från Stiftelsen för internetinfrastruktur, spenderar en tredjedel av unga i åldersgruppen 12-15 år sin internettid på sociala medier, varav 63 % av dem besöker Facebook dagligen. I denna studie undersöktes hur Facebook kan användas som komplement till modersmålsundervisningen. Studien utfördes genom en enkätundersökning samt en testgrupp som har kompletterats med semistrukturerade intervjuer. Undersökningen gav positiva resultat gentemot användningen av Facebook vid modersmålsundervisningen. Genom användningen av Facebook, kunde elever öva sitt skriv- och diskussionsförmåga utanför klassrummet. Undersökningen visade även att kommunikationen mellan elever och lärare förbättrades genom att eleverna hade möjlighet till lektionsundervisning utanför klassrummet. En annan observation var att elever, som har växt upp i Sverige var mer positiva till användningen av Facebook än sina klasskamrater som har växt upp i andra länder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Armina, Mehmedovic, und Adela Krakonja. „Modersmålsundervisning i förskolan - är ett måste varje dag. : En kvalitativ studie om modersmålsundervisningens betydelse för barns språkutveckling och strategier för hur förskollärare kan ge barn språkstöd i annat modersmål än svenska“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44730.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Camerini, Amara Nicole. „Modersmålsundervisning i ett språk med diglossi : En retrospektiv fenomenologisk studie om deltagande i arabisk modersmålsundervisning“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184874.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen.  Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

González, Toledo Gabriela. „Kurslitteraturutmaningar inom modersmålsundervisning i spanska : En granskning av kurslitteraturanvändning i modersmålsundervisning i spanska i Sverige“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137416.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med det här arbetet var att undersöka användning av kurslitteratur i modersmålsundervisning i spanska i Sverige med utgångspunkt att svara på frågeställningen om det finns specifikt inriktad kurslitteratur för modersmålsundervisningen i spanska. Som en del i detta undersökte uppsatsen också vilka kriterier som ligger bakom valet av läromedel i modersmålsundervisningen samt hur de läromedel som idag används upplevs täcka kraven från läroplanen. Undersökningsmetoden som valts är en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys baserat på enkätundersökningar till en utvald grupp modersmålslärare. Ett av undersökningens resultat visar att det finns en spridd användning av lärobokstitlar i modersmålsundervisningen och svaren pekar vidare på att modersmålslärarna inte känner till eller anser att det i dagsläget finns specifikt inriktade läroböcker för modersmålsundervisning i spanska. En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att det borde finnas specifikt inriktade läroböcker i spanska. Även attityder till digitala läromedel i modersmålsundervisningen behandlades i undersökningen där många upplever att det finns digitala resurserna som är specifikt inriktade för modersmålsundervisning. Slutsatsen i detta arbete är att det finns en önskan hos modersmålslärarna att få tillgång till specifikt inriktade läroböcker i spanska då läroboken används en stor del under lektionstiden. Lärarna framställer också en önskan att koordinera och sträva efter mer gemensamma urval av läromedel med andra kollegor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Abdul, Razeq Dalia, und Marie Horneij. „Varför modersmålsundervisning? -Elever och lärare berättar“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30873.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever, klasslärare och modersmålslärare tycker om modersmålsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen är att ta del av lärarnas åsikter kring vilken betydelse modersmålsundervisningen har för andraspråksinlärningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv inställning kring ämnet därför var målet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Härigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla både frågor och svar. Undersökningen omfattar 13 intervjuer, 8 var elever, 2 var klasslärare och 3 var modersmålslärare. Vi intervjuade elever och lärare i en svensk klass och i en tvåspråksklass. I resultatet framgår det att samtliga informanter har en positiv syn på modersmålsundervisningen. Lärarna ser även att modersmålsundervisningen är av stor betydelse för huruvida eleverna tillgodogör sig andraspråket eller ej. Eleverna lyfte att det är viktigt att kunna sitt modersmål för att kunna samtala med släkt, vänner samt att kunna besöka sitt hemland. Utifrån litteratur och undersökningen upplever vi att vi inte kan ta ställning till vilken modell som är att föredra, svensk klass eller tvåspråksklass. Många faktorer spelar roll så som enskilda elever, lärare och ledningen på skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Almahmoud, Butheina. „En översikt av modersmålsundervisning i arabiska“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34990.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmålsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar två undersökningar som ger en bild av det granskade området. Den första delen av undersökningen består av intervjuer med modersmålslärare, medan den andra delen är en enkätundersökning som genomfördes med elever i åk 6 och elever från åk 8 på högstadiet. Hela studien utfördes på en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmålslärarens roll inom modersmålsundervisning. De behöver utforma undervisningen efter elevernas olika nivåer exempelvis genom att använda passande läromedel för undervisning och därmed utforma undervisningen på ett sådant sätt så att eleverna blir engagerade i både sitt kunskapssökande och i sin språkutveckling. De metoder som framkom av studien för att engagera elever i modersmålsundervisningen var bland annat skönlitteratur, sagor, samtal, dialoger, presentation av egna tankar och idéer. De visade sig ha en mycket bra effekt för att nå ett framgångsrikt resultat i modersmålsundervisningen i arabiska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Eriksson, Hui. „Modersmålsundervisning i ålders- och kunskapsblandade klasser“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27635.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Forskning har visat att goda kunskaper i modersmål även har ett samband med goda studieresultat i skolan. Över de senaste åren har invandringen ökat och därför är ämnet högaktuellt. Syftet med studien är att förstå mer om hur modersmålslärare uppfattar undervisningen i kunskaps- och åldersblandade klasser. Studien syftar också till att undersöka strategier modersmålslärare uppfattar som användbara för att hantera undervisning i grupper med elever som har olika kunskapsnivåer och ålder.Sociokulturell teori och tidigare forskning om kunskaps- och åldersblandad undervisning ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Kvalitativ metod används i studien för att samla in material genom öppna intervjuer med sex stycken modersmålslärare som jobbar på ett språkcentrum i Västsverige.Modersmålslärarna i studien har både positiva och negativa åsikter om det ålders- och kunskapsblandade klasser. Även modersmålslärarnas strategier skiljer sig åt. En av de positiva delarna som modersmålslärarna upplever är att eleverna med mer kunskap kan lära de med mindre kunskap. En möjlig väg framåt för att klara de olikheter som finns i klassrummet är att fördela delar av lärarens ansvar till eleverna. Studien visar även på brister när det gäller planeringstid och resurser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Ivanova, Oxana. „Modersmålsundervisningens och studiehandledningens betydelse för flerspråkiga elevers skolprestationer“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12160.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Svensson, Peter. „Modersmålsundervisningens påverkan på andraspråksinlärning : Med Processbarhetsteorin som utgångspunkt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59760.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna studie undersöks hur långt andraspråkselever har kommit i språkutvecklingen i svenska beroende på om de har modersmålsundervisning eller inte. Syftet med studien är att med ett lucktest baserat på processbarhetsteorins hierarkiska utvecklingsstadier utröna hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling. Materialet består dels av enkätmaterial som visar elevernas språkbakgrund dels elevernas skriftliga produktion i lucktestet. De två elevgrupperna parmatchades utifrån deras språkbakgrund. Resultatet visade att av eleverna med modersmålsundervisning hade sex elever nått till stadium fem och tre elever till stadium fyra. Av eleverna utan modersmålsundervisning hade fem elever nått till stadium fem och fyra elever till stadium fyra. Således finns en numerisk skillnad mellan elevgrupperna, till fördel för gruppen elever med modersmålsundervisning som dock inte visade sig i statistisk analys.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Alfajad, Asmaa. „Modersmålsundervisning och utmaningar med genrepedagogik och cirkelmodellen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31499.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I klassrummet möter modersmålslärarna olika elever med olika nivåer och det kan var en utmaning för modersmålslärare. Studiens syfte är att undersöka vilka strategier modersmålsläraren använder i undervisningen för att lära eleverna att skriva olika typer av texter och vilka utmaningar modersmålsläraren upplever i sitt arbete med genrepedagogik.Resultatet visar att modersmålslärarna som deltog i studien upplever olika problem som kan påverka sina undervisningar. De flesta anser att det är svårt att hitta rena läromedel som anpassar sina elever, vilket gör att modersmålslärarna arbetar extra för att översätta svenska texter till sina modersmål. Ont om undervisningstider kan hindra modersmålslärarna att jobba på ett effektivt sätts med cirkelmodellen så det finns en av de deltagarna hoppar över en fas av cirkelmodellen.Deltagarna anser att mer tid för planeringen samt mer tid för modersmålsundervisningen kan hjälpa dem att jobba med genrepedagogiken och cirkelmodellen på tydligt och effektivt sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Tabatabai, Khalil. „Tvåspråkiga grundskolelevers attityder till modersmålsundervisning och studiehandledning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33977.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Genom enkätundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmålsundervisning kan påverka tvåspråkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmålsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmässiga utveckling, såväl i modersmål samt i övriga ämnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. Många av eleverna betonade modersmålsundervisningens påverkan på det kulturella perspektivet och hade ett generellt sätt positiv attityd till modersmålet. Kännedomen kring studiehandledningens effekter var låg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan påverka deras språk, studieteknik, självkänsla eller utveckling i andra ämnen. Detta var dock inget generellt mönster då många av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Salinas, Ericsson Lorena. „Integrationen av modersmålsundervisning i en mångkulturell skola“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30018.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna. Genom min undersökning har jag bland annat kommit fram till att de modersmålslärare som deltagit i min undersökning gör det bästa av undervisningssituationen för att uppnå kursplanens mål för modersmålsämnet. Dock finns det flera faktorer som påverkar undervisningssituationen negativt, såsom den begränsade undervisningstiden, problematiken kring läromedel, brist på samverkan mellan lärarna och integrationen med skolans övriga skolarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Stadelmann, Baum Ilona. „Modersmålsundervisning för elever i behov av särskilt stöd“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119956.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att belysa hur modersmålslärare och rektorer för modersmålsverksamheten ser på modersmålsundervisningen som ett sätt att stödja elever i behov av stöd och särskilt belysa hur både modersmålslärarna och rektorerna upplevde förutsättningarna för att kunna lyckas med arbetet, genom att se på möjligheterna till samarbete med skolans ordinarie personal. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på intervjuer med tre modersmålslärare och tre rektorer från 3 olika kommuner i Stockholm. Resultatet visar att modersmålslärarna upplever att de inte inkluderas tillräckligt av skolorna och dess personal. Även samarbetet fungerar inte som modersmålslärarna önskade och är faktorer som således påverkar modersmålslärarnas arbete vad gäller modersmålsundervisning och studiehandledning som syftar till att stödja framförallt elever i behov av särskilt stöd. Modersmålslärarnas uppfattning och upplevelse kring både den bristande inkluderingen och det bristfälliga samarbetet har i stor utsträckning bekräftats och förstärkts av rektorerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Hallonsten, Jessica. „Sju lärares syn på kollegial samverkan och modersmålsundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31923.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet.De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet?Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare. Dessa lärare arbetar på låg- och mellanstadiet på en kulturellt heterogen skola i Södra Sverige. Det resultat jag har kommit fram till genom bearbetning av respondenternas utsagor vittnar, enligt frågeställning nummer ett, om att berörda lärare är medvetna om betydelsen av en god samverkan. Några av de svårigheter som uppkommer i frågeställning nummer två skildras genom att de flesta lärare menar att finns för lite tid för att samverkan ska fungera optimalt. Den samverkan som råder på skolan är av varierande kvalitet. Modersmålslärarna har ett svårt uppdrag att utföra eftersom de vanligtvis har många olika skolor att arbeta på och ibland känner de sig mindre värda i sin yrkesroll samt pedagogiskt, logistiskt och socialt isolerade. När det gäller den tredje frågeställningen så är flertalet intervjuade lärare medvetna om innebörden av att alla elever behöver bevara sitt modersmål och sin kulturella identitet och att de kontinuerligt behöver få fortsätta att utveckla detta, bland annat genom modersmålsundervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Zhou, Nordling Li. „Attityder till modersmålsundervisning bland barn med utländsk bakgrund“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35129.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen?Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228).Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Demirsoy, Cejna. „Modersmålsundervisning : En kvalitativ studie av sju föräldrars inställningar“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16117.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna uppsats undersöker sju föräldrars inställningar till modersmålsundervisning och syftet är att belysa dessa föräldrars syn på ämnet samt redogöra för bakomliggande orsaker. En kvalitativ forskningsmetod användes för att uppnå studiens syfte, då sju föräldrar intervjuades enskilt i ett skolrum. Därmed fick individerna möjlighet att uttrycka sina åsikter i lugn och ro, utan några risker att bli påverkade av andras åsikter. Alla informanter är föräldrar med invandrarbakgrund och antingen har eller har haft barn i den svenska skolan, där de är berättigade till modersmålsundervisning. Resultatet visar att sex av sju föräldrar som intervjuades tyckte att modersmålsundervisning är bra för deras barn, men endast en i gruppen var faktiskt medveten om modersmålsundervisningens goda resurser i det svenska språket och andra ämnen i skolan. En förälder visade sig ha en negativ inställning till modersmålsundervisning och enligt henne bör barnen fokusera på att lära sig och utveckla det svenska språket istället för modersmålet. Därför anser hon inte att modersmålsundervisning i Sverige har en nytta för hennes barn. Forskning inom modersmålsundervisning tyder på att ämnet är viktigt för andraspråkselevers språkinlärning, kunskapsinhämtning i andra ämnen och inte minst för deras trygghet med sin etniska bakgrund (se Bunar, 2010, Thomas & Collier, 1997, Hyltenstam & Milani, 2012, Axelsson & Magnusson, 2012). Med den grunden är det minst lika viktigt att föräldrar ska vara medvetna om vilka goda resurser modersmålsundervisning skapar för barnen, så att de därmed kan motverka sina barns tveksamma eller negativa tankar om modersmålsundervisning. Resultatet visar att föräldrar behöver vara medvetna om varföroch hur modersmålsundervisning är en viktig resurs för deras barn. Därigenom kan de ta del av att göra sina barn medvetna på ett konkret sätt, eftersom de kan berätta för sina barn varför undervisningen är så viktig och hur de kan dra nytta av den.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Kajtaz, Milena. „Villkor för modersmålsundervisning i svenska skolan : Lärares berättelser“. Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26490.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Valdes, Kaarina. „Modersmålsundersvisning- en kvalitativ studie om invandrarföräldrars inställning till modersmålsundervisning“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1667.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Vithlani, Sharmila. „Modersmålsundervisning : Det gemensamma ansvaret för hela organisationen i grundskolan“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15958.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Rebeggiani, Elisangela. „Inkluderande modersmålsundervisning - tre modersmålslärares arbete med grundskoleelever i svårighet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28967.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Ridha, Mohaned. „Sociala relationer i modersmålsundervisning En kvalitativ studie ur elevperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27621.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Många studier har visat att sociala relationer är viktiga i lärandesammanhanget. Modersmålsundervisningen upplever olika utmaningar. De utmaningarna kan påverka möjligheter att skapa eller utveckla sociala relationer mellan modersmålslärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur sociala relationer fungerar mellan modersmålslärare och elever ur elevperspektiv. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod och fenomenologi som analysmetod. Materialet baserades på sex elever från högstadiet och gymnasiet. Studiens slutsats visade att sociala relationer fungerar bra mellan modersmålslärare och de intervjuade eleverna, trots alla utmaningar. Eleverna ansåg att sociala relationer har en betydelsefull roll i deras lärande i modersmålsundervisningen. Denna slutsats kan vara till nytta i första hand för alla modersmålslärare och i andra hand för alla som är intresserade av sociala relationer i lärandesammanhanget.
Many studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Dybner, Ulrika. „Yngre elevers och pedagogers tankar om modersmålsundervisning och andraspråksinlärning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36478.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål. Pedagogerna arbetar på samma skola där eleverna går. Resultaten från elevintervjuerna blev ganska lika. Av de fyra som jag intervjuade fick tre stycken elever modersmålsundervisning. De tyckte att det var bra att ha den valmöjligheten i skolan. Men de ansåg att de fick den bästa undervisningen i hemmet av föräldrarna själva. Pedagogerna anser att det väldigt viktigt med modersmålsundervisning för att underlätta för eleverna vid andraspråksinlärningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Op, de Beeck Isabel. „Modersmålsundervisning - hur värdesätts den? : Språkundervisning i det mångkulturella samhället“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144914.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Språkundervisning i ett större perspektiv - med anledning av modersmålundervisning som ett marginaliserat skolämne -inom eller utanför timplanen- tas upp i det här examensarbetet. Undersökningen gäller värdesättning av modersmål i en norrländsk kommun. Syftet var från början att bidra till ökad kunskap om hur modersmålselever, deras föräldrar och deras klasslärare värderar befintlig modersmålsundervisning och dess upplägg i kommunens regi. Särskilt fokus lades på placeringen av modersmål inom eller utanför skoldagen. Syftet med arbetet utvidgades under litteraturstudien som gav nya synpunkter för en möjlig attitydförändring gentemot modersmålundervisning i nutidens samhälle. Intervjuer med de tre grupperna av informanter och utvärdering av svaren genom en tematisk analys ska bidra till en förbättrad insikt på hur man på basen ser på ämnet. Studiens deltagare bedöms värdesätta modersmålsundervisningen främst utifrån privata aspekter. Placeringen av ämnet i skoldagens timplan avgör deltagande och praktisk hantering. Det visar indirekt informanternas värdering.En viktig slutsats är att det finns en stor diskrepans mellan den undersökta skolpraktiken och aktörernas värdesättning gentemot i litteraturen hittade sociologiska, pedagogiska aspekter och forskningsresultat, samt ideologiska-politiska målsättningar. Den diskrepansen står även för marginaliseringen av ämnet, respektive för den breda ometvetenheten om attityden i frågor gällande inkludering av nyanlända invånare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
49

Kvickström, Elinore, und Emeliè Gustafsson. „En undersökning av modersmålsundervisning och modersmålsstöd i förskola och grundskola“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11558.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmålsundervisningen och modersmålsstödet som barnen och eleverna får ta del av i skolan och förskolan. För att få fram detta har vi använt oss av intervjuer och observationer. Vi ville även få del av elevernas egna tankar kring modersmålsundervisningen och det framgår i våra intervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nått fram till är att eleverna är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bättre. De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att modersmålsundervisning och modersmålsstöd är något som är väldigt viktigt för barn i alla åldrar och att det är något som barnen behöver för att kunna känna sig delaktiga i den övriga skolverksamheten, då det ger dem en djupare förståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
50

Annerfors, Sofia, und Malin Ferdinandsson. „Varför modersmålsundervisning? - en studie om elevers, lärares och föräldrars åsikter“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4075.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och många barn i skolan går på modersmålsundervisning. Syftet med denna uppsats är att genom enkätundersökningar få en uppfattning om vad lärare, föräldrar och elever anser om modersmålsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den främsta orsaken till att elever och föräldrar vill ha modersmålsundervisning är att de ska lära sig sitt modersmål bättre. Lärarnas åsikter stöder den forskning som finns om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen. Studien svarar även på vilka elever som är behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp. Genom ett fungerande samarbete mellan elever, föräldrar och lärare underlättas kontroll och uppföljning av elevernas språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie