Dissertationen zum Thema „Modersmålsundervisningen“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Modersmålsundervisningen" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Musa, Mayada. „Läromedel i modersmålsundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30472.
Der volle Inhalt der QuelleAbbas, Amira. „Digitala verktyg i modersmålsundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30497.
Der volle Inhalt der QuelleJonsson, Erika. „Modersmålsundervisningen i samiska : politik & praktik“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28502.
Der volle Inhalt der Quelle2016-06-03
Biyikli, Güliz. „Modersmålsundervisning i turkiska : En studie om vad modersmålslärare och modersmålselever i turkiska har för syn på turkiska modersmålsundervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375114.
Der volle Inhalt der QuelleKarlsson, Beatrice, und Sylvia Henrysson. „Spelar modersmålsundervisningen någon roll? : Andraspråkselevers förutsättningar för språkutveckling“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29912.
Der volle Inhalt der QuelleCalado, Teresa, und Flores Daisy Valencia. „Modersmålsundervisningen - en undersökning om dess betydelse för mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4009.
Der volle Inhalt der QuelleVi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi. Undersökningen visar att barnets könsidentitet till största delen utvecklas i hemmet med den sociala kultur som råder där. Om modersmålsläraren kan ta tillvara barnens kulturella arv, kan man till viss del undvika eventuella traditionella könsroller som uppstår i hemmet, och i stället verka för att eleverna öppnar sitt sinne för ett jämlikt samhälle genom att motivera och engagera dem i jämlikhet, diskutera skillnader i kulturer och skapa en bra och trygg atmosfär.
El, Mostafa Oubejji. „Diglossi i arabiska och dess effekter på modersmålsundervisningen - en kvalitativ studie“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31004.
Der volle Inhalt der QuelleMother-tongue teaching in Arabic has been introduced in Swedish schools since 1970´s. Whether or not it meets the criteria that makes it play an important role in language and identity development is an open question. Mother-tongue teaching in Arabic confronts many challenges which allows it to be difficult to implement. The differences existing between the written and the spoken form is one of the problems that hinder learning. However, mother-tongue teacher are fortunately aware of diglossia in Arabic and its effects on teaching. Research has shown that that Arabic which is spoken at home differs from the written variety. Students from the Arab world speak different dialects. This challenges mother-tongue teachers. Some teachers solve the problem by speaking the the students´dialects in the class. Others call for the elimination of mother-tongue teaching and the enhancing of tutoring.
Rexbrink, Sarah, und Reza Bakhan. „Hur kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande i skolan?“ Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33554.
Der volle Inhalt der QuelleRahman, Nargish. „Vilken roll fylller modersmålsundervisningen i den svenska skola : En undersökning där modersmålslärarnas får komma till tals“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13501.
Der volle Inhalt der QuelleAl-Botani, Nidaa, und Maryam Dawood. „Digitala verktyg i modersmålsundervisningen : En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg i ämnet modersmål ur lärarnas synvinkel“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45085.
Der volle Inhalt der QuelleAli, Luma, und Darwish Yaman Haj. „Skönlitteraturens användning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ studie kring sex modersmålslärares användning av skönlitteratur som endel av modersmålsämnet arabiska“. Thesis, Malmö högskola, Kultur-språk-medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40988.
Der volle Inhalt der QuelleBjörk, Madeline, und Josefina Ruiz. „Modersmålsundervisningens låga deltagande : En undersökning om varför elever med behörighet inte deltar i modersmålsundervisning“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175494.
Der volle Inhalt der QuelleSadig, Nigar. „Villkor för lärande och undervisning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ ämnesdidaktisk studie om ämnet modersmål och olika ramfaktorer som påverkar dess innehåll och organisering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-280609.
Der volle Inhalt der QuelleNouri, Ahmed Awara. „Har modersmålsundervisningen god inverkan på utvecklingen av det svenska språket? : En undersökning av resultat i Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13305.
Der volle Inhalt der QuelleOlsson, Magnus, und Armin Tröhler. „Modersmålsundervisning och språkutveckling“. Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-458.
Der volle Inhalt der QuelleI modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.
Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling.
Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare.
Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.
Elayyan, Nesreen. „Svårigheter kring modersmålsundervisning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33477.
Der volle Inhalt der QuelleIn the work, I highlight difficulties that students and the teacher encounter during mother tongue teaching and what shortcomings can arise in the development of this teaching. I also address what can be improved in mother tongue teaching. The essay focuses on how important it is for students who have a mother tongue other than Swedish to learn their mother tongue and what consequences it can have for their school success. Furthermore, I use a qualitative method because it is based on deeper close studies. For this study, both questionnaires and interviews are used. The questionnaire that was answered by ten students clearly showed the difficulties they encounter in teaching. In addition, 6 teachers stated what shortcomings they see in the teaching. The students and teachers raised several issues such as that the lesson time is too short and does not cover the students' needs in learning their mother tongue. Other problems that were highlighted are that the lessons are usually taken after regular school hours when the students are tired and have more difficulty maintaining motivation and energy. Lack of suitable teaching materials is also a problem. Teachers have to pick up textbooks from their home countries that rarely reflect the Swedish students' experience and everyday life. Teachers need to use different methods and tools, such as computers, to motivate their students. In addition, the teachers work at several schools and they do not have time to collaborate with other teachers and arrange a good room for mother tongue teaching. A positive factor that the study shows is how all students who participated in the survey are proud of their mother tongue and that the mother tongue is important because it has to do with their identity and the culture of the home country, therefore everyone was interested in learning the mother tongue and also engaged in it . It is important that mother tongue teaching exists, because many of the students I have met would otherwise have a very difficult time learning the Swedish language, especially students who are newcomers and have study guidance in their mother tongue.
Dautovic, Ajla, und Sladana Sutalo. „Modersmålsundervisningens betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28377.
Der volle Inhalt der QuelleEngström, Emma. „Andraspråksinlärares attityder till modersmålsundervisning : En intervjustudie av arabisktalande elevers upplevelser av modersmålsundervisning“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27333.
Der volle Inhalt der QuelleSimovic, Tonka, und Azam Akbari. „Barns perspektiv på modersmålsundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35706.
Der volle Inhalt der QuellePapke, Miriam, und Nadesda Cakir. „Modersmålsundervisning ur ett elevperspektiv“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23419.
Der volle Inhalt der QuelleAzimi, Pour Farokhdad. „Modersmålsundervisning : Lärares syn på modersmålsundervisning och samarbete med modersmålslärare i förskolan och skolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226152.
Der volle Inhalt der QuelleKadum, Asmaa. „Modersmålsundervisnings betydelse för tvåspråkiga elever“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27960.
Der volle Inhalt der QuelleSvanbäck-Lidman, Eva, und Andrea Holm. „Modersmålsundervisning och attityder till mångkulturalitet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11644.
Der volle Inhalt der QuelleMattsson, Martin, und Jennica Örlebäck. „Modersmålsundervisning - i teori och praktik“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3973.
Der volle Inhalt der QuelleVi har valt att se hur forskningen i ämnet modersmål är förankrat i praktiken, eftersom modersmålet har stor betydelse för invandrarelevers skolresultat. I arbetet ges en kort beskrivning av modersmålets historiska bakgrund och vad forskningen anser vara fördelarna och svårigheterna med modersmålsundervisningen. För att komma fram till ett resultat har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med två kommunpolitiker, två rektorer och fyra modersmålslärare. Genom våra intervjuer har vi kommit fram till att ansvaret för verksamheten ligger på modersmålslärarna, inte på ansvariga rektorer och kommunpolitiker. Dessutom är forskningen inte väl förankrad i den dagliga verksamheten.
Kjellman, Linda, und Kim Tuvgren. „Modersmålsundervisning : Förhållningssätt, samarbete och kommunikation“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4851.
Der volle Inhalt der QuelleZiadi, Ahmed. „Facebook som komplement till modersmålsundervisning“. Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-145743.
Der volle Inhalt der QuelleFacebook är Sverige mest använda sociala medium. Användaren kan enkelt dela det senaste från sin vardag, sina åsikter samt kommunicera med sina bekanta. Enligt den senaste mätningen från Stiftelsen för internetinfrastruktur, spenderar en tredjedel av unga i åldersgruppen 12-15 år sin internettid på sociala medier, varav 63 % av dem besöker Facebook dagligen. I denna studie undersöktes hur Facebook kan användas som komplement till modersmålsundervisningen. Studien utfördes genom en enkätundersökning samt en testgrupp som har kompletterats med semistrukturerade intervjuer. Undersökningen gav positiva resultat gentemot användningen av Facebook vid modersmålsundervisningen. Genom användningen av Facebook, kunde elever öva sitt skriv- och diskussionsförmåga utanför klassrummet. Undersökningen visade även att kommunikationen mellan elever och lärare förbättrades genom att eleverna hade möjlighet till lektionsundervisning utanför klassrummet. En annan observation var att elever, som har växt upp i Sverige var mer positiva till användningen av Facebook än sina klasskamrater som har växt upp i andra länder.
Armina, Mehmedovic, und Adela Krakonja. „Modersmålsundervisning i förskolan - är ett måste varje dag. : En kvalitativ studie om modersmålsundervisningens betydelse för barns språkutveckling och strategier för hur förskollärare kan ge barn språkstöd i annat modersmål än svenska“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44730.
Der volle Inhalt der QuelleCamerini, Amara Nicole. „Modersmålsundervisning i ett språk med diglossi : En retrospektiv fenomenologisk studie om deltagande i arabisk modersmålsundervisning“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184874.
Der volle Inhalt der QuelleGonzález, Toledo Gabriela. „Kurslitteraturutmaningar inom modersmålsundervisning i spanska : En granskning av kurslitteraturanvändning i modersmålsundervisning i spanska i Sverige“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137416.
Der volle Inhalt der QuelleAbdul, Razeq Dalia, und Marie Horneij. „Varför modersmålsundervisning? -Elever och lärare berättar“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30873.
Der volle Inhalt der QuelleAlmahmoud, Butheina. „En översikt av modersmålsundervisning i arabiska“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34990.
Der volle Inhalt der QuelleEriksson, Hui. „Modersmålsundervisning i ålders- och kunskapsblandade klasser“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27635.
Der volle Inhalt der QuelleIvanova, Oxana. „Modersmålsundervisningens och studiehandledningens betydelse för flerspråkiga elevers skolprestationer“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12160.
Der volle Inhalt der QuelleSvensson, Peter. „Modersmålsundervisningens påverkan på andraspråksinlärning : Med Processbarhetsteorin som utgångspunkt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59760.
Der volle Inhalt der QuelleAlfajad, Asmaa. „Modersmålsundervisning och utmaningar med genrepedagogik och cirkelmodellen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31499.
Der volle Inhalt der QuelleTabatabai, Khalil. „Tvåspråkiga grundskolelevers attityder till modersmålsundervisning och studiehandledning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33977.
Der volle Inhalt der QuelleSalinas, Ericsson Lorena. „Integrationen av modersmålsundervisning i en mångkulturell skola“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30018.
Der volle Inhalt der QuelleStadelmann, Baum Ilona. „Modersmålsundervisning för elever i behov av särskilt stöd“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119956.
Der volle Inhalt der QuelleHallonsten, Jessica. „Sju lärares syn på kollegial samverkan och modersmålsundervisning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31923.
Der volle Inhalt der QuelleZhou, Nordling Li. „Attityder till modersmålsundervisning bland barn med utländsk bakgrund“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35129.
Der volle Inhalt der QuelleDemirsoy, Cejna. „Modersmålsundervisning : En kvalitativ studie av sju föräldrars inställningar“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16117.
Der volle Inhalt der QuelleKajtaz, Milena. „Villkor för modersmålsundervisning i svenska skolan : Lärares berättelser“. Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26490.
Der volle Inhalt der QuelleValdes, Kaarina. „Modersmålsundersvisning- en kvalitativ studie om invandrarföräldrars inställning till modersmålsundervisning“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1667.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk. Barnens intresse och kunskap om den egna kulturen ökade. De blev starkare som personer och självförtroendet stärktes. Barnens identitet stimulerades. Föräldrarna nämnde även några brister i organisationen. T.ex. schemaläggningen, antalet undervisningstimmar och modersmålslärare som inte talade samma dialekt. Det här arbetet vänder sig främst till föräldrar och lärare, som är intresserade av modersmålsundervisning i allmänhet och minoritetsbarn i synnerhet.
Vithlani, Sharmila. „Modersmålsundervisning : Det gemensamma ansvaret för hela organisationen i grundskolan“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15958.
Der volle Inhalt der QuelleRebeggiani, Elisangela. „Inkluderande modersmålsundervisning - tre modersmålslärares arbete med grundskoleelever i svårighet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28967.
Der volle Inhalt der QuelleRidha, Mohaned. „Sociala relationer i modersmålsundervisning En kvalitativ studie ur elevperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27621.
Der volle Inhalt der QuelleMany studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.
Dybner, Ulrika. „Yngre elevers och pedagogers tankar om modersmålsundervisning och andraspråksinlärning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36478.
Der volle Inhalt der QuelleOp, de Beeck Isabel. „Modersmålsundervisning - hur värdesätts den? : Språkundervisning i det mångkulturella samhället“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144914.
Der volle Inhalt der QuelleKvickström, Elinore, und Emeliè Gustafsson. „En undersökning av modersmålsundervisning och modersmålsstöd i förskola och grundskola“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11558.
Der volle Inhalt der QuelleAnnerfors, Sofia, und Malin Ferdinandsson. „Varför modersmålsundervisning? - en studie om elevers, lärares och föräldrars åsikter“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4075.
Der volle Inhalt der QuelleVi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och många barn i skolan går på modersmålsundervisning. Syftet med denna uppsats är att genom enkätundersökningar få en uppfattning om vad lärare, föräldrar och elever anser om modersmålsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den främsta orsaken till att elever och föräldrar vill ha modersmålsundervisning är att de ska lära sig sitt modersmål bättre. Lärarnas åsikter stöder den forskning som finns om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen. Studien svarar även på vilka elever som är behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp. Genom ett fungerande samarbete mellan elever, föräldrar och lärare underlättas kontroll och uppföljning av elevernas språkutveckling.