Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Minskad segregation“

Genom social hållbarhet som teoretiskt ramverk har studien avsett besvara forskningsfrågorna; Hur kan stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet och integrationen av stadsdelarna Östberga och Årsta relateras till social hållbar utveckling? Vilka strategier har använts för att beakta social hållbarhet inom stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet? Hur har stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet anpassats och/eller tagit hänsyn till grannstadsdelarna, Östberga och Årsta, samt deras fysiska såväl som socioekonomiska förutsättningar? Med expertintervjuer som kompletterats med en kvalitativ textanalys identifierar jag hur projektet kan relateras till social hållbar utveckling. Ett svar på forskningsfrågan och syftet är att projektet bidrar till minskad segregation genom fysisk integration vilket motverkar den existerande segregationen. Dessutom ökar social integration av stadsdelarnas befolkning i form av ökade förutsättningar för sociala möten. Trots det, kan projektet kritiseras för risken att bidra till gentrifieringsprocesser. Slutsatsen är därför att projektet bidrar till integration men inte nödvändigtvis till jämlikare villkor i ett större perspektiv. Min studie har identifierat sju strategier som analyseras i relation till beskrivna indikationer för social hållbarhet. Vidare har syftet varit att belysa hur projektet anpassats till Årstafältets lokala kontext. Slutsatsen är att projektet arbetar relativt självständigt gentemot den omgivande, lokala kontexten med undantag från generella riktlinjer, samt med viss hänsyn till socioekonomiska skillnader.

Syftet i denna studie är att undersöka och jämföra underlagen till två statliga insatser i Sverige, Storstadssatsningen och Nya långsiktiga reformprogrammet för minskad segregering. Genom att göra en kvalitativ textanalys har vi tittat på hur dessa texter framställer medborgaren, insatser och mål och hur delaktighet och medinflytande ges de medborgare som är mottagare av de riktade insatserna. Medborgaren beskrivs på liknande sätt i båda underlagen. Likheterna handlar om att de framställs med avsaknad av olika kompetenser samt är synonyma med olika problem. De skillnader som framkom är hur medborgares etnicitet framställs. De mål och insatser som jämförts i båda underlagen lägger fokus på arbete och utbildning för att bryta segregationen. Delaktigheten och underifrånperspektivet har stor plats i Storstadssatsningen men är nära obefintlig i den nya satsningen.      Då vi ser ett hårdare klimat i samhället med ökad segregation och en avsaknad av makt och delaktighet för medborgare, kan detta skapa ett utanförskap och dessutom öka klyftorna i samhället. Med stöd av integrationsperspektiv och begreppen empowerment och social mobilisering försöker vi därför se vilka möjligheter till förändring det ges till dessa utsatta medborgare genom de underlag vi undersöker.      Med denna studie som utgångspunkt går det att se brister i det sociala arbetet med utsatta människor. Arbetssätten måste utvecklas i takt med förändringar i samhället.
The aim of this study is to examine and compare the preparatory work of two government efforts to diminish segregation in Sweden: Storstadssatsningen and Nya långsiktiga reformprogrammet för minskad segregation. We have, by a qualitative textual analysis, examined how these preparatory works represent the citizen, their intention, efforts and goals and how the influence and participation by the citizen is intended to meet the needs of recipients of these efforts. The vulnerable citizen is represented in the same way in both preparatory works. Similarities that can be seen are citizens described with a lack of competencies and defined by the problems of their neighbourhood. There are differences concerning how citizens by ethnicity are described. The goals and achievements, which have been compared in both preparatory works, are focused on work and education as instruments to breach segregation. Participation and the influence by the citizen is given a great deal of space in Storstadssatningen, but hardly no space in Nya långsiktiga reformprogrammet för minskad segregation.        We can see a much harder climate in the community, with increased segregation, where citizens without power and participation develops alienation and where the gap between groups increase. With a perspective of integration and concepts of empowerment and mobilization, we examine possibilities for an alteration. We examine the representation of this methods in both preparatory works.       In this study, we can see defects in the government welfare systems, which urges a responsibility, in the social work, to define and work with new methods.

Syfte: Segregation har blivit aktuellt för kommunerna i Sverige under de senaste åren.Den ojämna fördelningen av människor beror främst bland annat på sociala ochekonomiska anledningar, vilket skapar den så kallade boendesegregation. Med tanke påhållbar utveckling försöker kommunerna ständigt att främja integration genom olikasatsningar, fysisk planering är då ett av de verktygen som används. Detta sker på olikanivåer och översiktsplanering är här av särskilt intresse då den täcker hela kommunensyta och visar hur olika områden ska utvecklas. Hur kommunerna försöker att styraöversiktsplaneringen för att motverka segregation är den frågan som studien handlarom. Vidare är målet med denna studie är analysera om översiktsplan är ett bra verktygför att uppnå ett mångkulturellt samhälle. Metod: Studien genomförs som en jämförande fallstudie mellan Ronneby, Nässjö ochVellinge kommun. Statistiken för alla tre kommuner samlas och presenteras i form aven tabell. Extra fokus ligger på Nässjö kommun då mer statistik presenteras för tätortenNässjö och området Runneryd. En semistrukturerad intervju medsamhällsplaneringskontoret i Nässjö kommun har också genomförts. Översiktsplanernaför alla tre kommuner analyseras utifrån den socioekonomiska klassen. Resultat: Planeringsavdelning i en kommun lägger översiktsplaner för kommunen ochdär kan man betona integration som ett mål inom långsiktig hållbarhet vision, genomt.ex. att blanda boende och verksamheter. Däremot begränsas möjligheterna förkommunen att styra mot detta mål då den inte har alla verktyg för att uppnå målet.Dessutom finns det andra intressenter som kan också påverka situationen men dekanske inte prioriterar integration i dess insatser. För att motverka segregation visar sigatt man behöver hantera olika aspekter, fysiska och icke-fysiska. Det första är den delensom går att styra med fysiskplanering. Dock kan detta särskilt motverkaboendesegregation. Det andra, alltså den icke-fysiska aspekten, är svårare att hanteraoch behöver ständigt arbete med bl.a. sociala organisationer. Konsekvenser: Blandat boende och funktionsblandning är en bra lösning tillboendesegregation. Dock har översiktsplanen i sig vissa förhinder eftersom den ärberoende på intressenter. Därför krävs samarbete mellan alla medverkande parter ikommunen. Begränsningar: I denna uppsats avgränsas national planering, regional planering ochdetaljplanering, utan bara planering på översiktlig nivå undersöks. Vi studerar främstsmå kommuner och behandlar inte storstäderna. Studien begränsas tillboendesegregation inom det socioekonomiska perspektivet och berör inte andraaspekter för. Politikens roll framförs inte i denna uppsats heller.
Purpose: Segregation has become an important issue for the municipalities in Swedenin the recent years. The uneven distribution of people depends mainly on social andeconomic reasons, which creates the so-called housing segregation. With a view tosustainable development, the municipalities are constantly trying to promote integrationthrough various initiatives, then physical planning is one of the tools used. This is doneat different levels and overview planning here is of interest as it covers the entiremunicipality's area and shows how different areas should be developed. How themunicipalities try to control the overview planning to counter segregation is thequestion that the study is about. Furthermore, the aim of this study is to analyse whetherthe overview plan is a good tool for achieving a multicultural society. Method: The study is conducted as a comparative case study between Ronneby, Nässjöand Vellinge municipality. The statistics for all three municipalities were collected andpresented in the form of a table. By focusing more on Nässjö municipality morestatistics were presented for the urban area Nässjö and the area Runneryd. A semistructuredinterview with the community planning office in Nässjö municipality wasalso conducted. The overview plans for all three municipalities were analysed based onthe socio-economic class. Findings: Planning department in a municipality places overview plans for themunicipality and there one can emphasize integration as a goal within long-termsustainability vision, through e.g. to mix accommodation and activities. However, thepossibilities for the municipality are limited to steering towards this goal as it does nothave all the tools to achieve the goal. In addition, there are other stakeholders who canalso influence the situation, but they may not prioritize integration into its efforts. Tocounter segregation, it turns out that one needs to handle different aspects, physical andnon-physical. The first is the part that can be controlled by physical planning. However,this can counteract housing segregation. The other, that is, the non-physical aspect, ismore difficult to handle and needs constant work with, for instance, socialorganizations. Implications: Mixed-income housing and mixed urban function is a good solution tohousing segregation, but the overview plan itself has problems because of itsdependence on private stakeholders, therefore cooperation of all participating parties inthe municipality is required. Limitations: In this paper, national planning, regional planning and detailed planningare delimited, but only planning at a general level is examined. We mainly study smallmunicipalities and do not treat the big cities. The study is limited to housing segregationwithin the socio-economic perspective and does not concern other aspects. The role ofpolitics is not presented in this paper either.

Sweden and Denmark are both welfare states sharing a unique bond and similarities. However, attitudes in integration policies are a world apart. Whilst Denmark has gained a reputation of having a strict and harsh immigration policy seeking to uphold cultural homogeneousness, Sweden proudly announces its welcoming stance on immigration embracing cultural diversity. This study offers an insight into problem representations in integration policies in Sweden and Denmark. Existing literature in this field is mainly concerned with post-integration policies leaving literature on problem representations that are more recent unexplored. This thesis seeks to fill that gap by describing the similarities, differences, and underlying assumptions in integration policies in the respective countries. By applying a ‘What’s the problem represented to be’ approach based on a Foucauldian discourse analysis, the findings of this study show significant differences in problem representations and underlying assumptions.