Dissertationen zum Thema „Minskad klimatpåverkan“

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.

Preem has recently acquired a new office building and are interested inreducing the energy consumption, climate impact and annual energy costof the building. The purpose of this thesis is to examine how differentenergy efficiency measures as well as the installation of solar cellsaffect the energy use and climate impact of an office building. Three actions have been proposed, both separately and in combinationwith each other. These were attic insulation, change of ventilation andchange of heating system. The resulting simulations showed a reductionof between 3 and 65 %, depending on which energy efficiency measureswere implemented. Replacing the heating system resulted in the largestreduction. This study also showed that the most profitable way to place a PVsystem is in a south-westerly direction with a 25 degree slope. Thissolution has an installed power of 16.3 kWp and an annual electricityproduction of 12.96 MWh. This corresponds to a self-consumption rate of95.2 % and a self-sufficiency rate of 5.6 %. The highest electricityproduction was obtained when PV modules were placed on three differentrooftops and with a module slope of between 12 and 15 degrees,depending on the roof. This PV system has an installed power of 76.9kWp and an annual electricity production of 57.96 MWh. All solutionsled to a reduced climate impact.

Sverige är ett av många länder som behöver bryta sitt beroende av fossil energi för att nånationella och globala klimatmål. Ett sätt att bidra till detta är genom ökad elektrifiering, att ersätta fossil energi med el. Rapporten är en förstudie till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) kommande projekt “Elens roll för ökad hållbarhet” och lyfter fram lovande elektrifieringsinitiativ för att ge förståelse för den potential som elektrifiering kan ha på olika sektorer. Arbetet har utgått från två frågeställningar och ämnar till att besvara vilka elektrifieringsinitiativ som finns i Sverige inom transport- och industrisektorn och vilka konsekvensersamt potentiell reducering av landets klimatutsläpp olika elektrifieringsinitiativ kan ledatill inom respektive sektor. Rapporten har kartlagt 27 initiativ. Analys har gjorts på personbilar, tunga lastbilar, lätta lastbilar, arbetsmaskiner, bussar, järn och stålindustrin och kort kring övrig industri. En djupare analys på personbilar ger slutsatsen att även en ambitiös satsning mot 100% supermiljöbilar, elbilar och laddhybrider, inybilsförsäljningen år 2025 inte ger mer än 60% minskning i utsläpp från personbilar mellan 2015-2030. Det jämförs med dagens trend från beslutade åtgärder som ger 39% utsläppsminskningunder samma period. Många osäkerheter påverkar detta både positivt och negativt, där nybilsförsäljning med restriktioner, utsläpp från nordisk elmix, självkörande bilar, vilja och möjlighet att inte ha bil, utsläpp från elbilsproduktion och främjande av laddhybriderär några viktiga faktorer. En djupare analys för tunga lastbilar visar att två elvägsinitiativ, eHighway och eRoadArlanda,har potential att minska utsläppen från vältrafikerade vägar. Det är dock ingen lösningför alla tunga lastbilar, utan ytterligare initiativ eller minskade godstransporter behövs. Övriga analysen visade att utsläpp från lätta lastbilar är ett växande problem, arbetsmaskinerhar potential att göra stor påverkan globalt och bussar inte bidrar till stor utsläppsminskningmen kan vara nyckeln till att minska utsläppen från personbilar. I Järn- och stålindustrinfinns omfattande initiativ som på sikt kan minska utsläppen nästan helt, men projekten ärfortfarande så pass nya att det troligtvis inte kommer att ske stora förändringar innan 2020. Det finns stora vinster i att ligga först i utvecklingen mot ett hållbart samhälle eftersom exportmarknaden för grön teknik kan förväntas växa i framtiden. Det gör att svensk konkurrenskraft kan gynnas av att testa prototyper som sedan kan exporteras till andra länder. Rapporten avslutas därför med ett antal förslag på hur beslutsfattare kan fortsätta framåt. Den viktigaste av dessa är att teknikutveckling är en del av lösningen, men att ett större systemperspektiv behövs för att kostnadseffektivt minska utsläppen. Sammantaget så kommer målet om fossilfri fordonsflotta inte att nås till 2030, men många andra vinster kan göras av utvecklingen. Tydligare konkreta handlingsplaner behövs för att åstadkomma förändring och regeringen bör utvärdera strategier och delmål för att nästa klimatmål på nettonoll utsläpp av växthusgaser 2045 ska uppnås.
Sweden is one of many countries that has to deal with their dependence on fossil fuels toreach national and global climate goals. One way to decrease usage is through increased electrification and replace fossil fuel with cleaner electrical energy. This is a pilot studyfor The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences’ (IVA) future project "Elens rollför ökad hållbarhet" (Electricity as a pathway towards sustainability) and aims to highlight promising electrification projects and provide a greater understanding for the potential that they can have on different sectors of society. The work is based on two research questions and seeks to answer which type of electrification projects is currently ongoing in Sweden inregards to transport and industry and what consequences and potential reduction in greenhousegas emission these projects could lead to. The study has identified 27 initiatives. Analysis have been made on cars, heavy trucks, light trucks, construction machines, buses,iron and steel industry and other industrial branches. An extensive analysis on the car industry showed that even an ambitious commitment to reach 100% electrical vehicles in carsales by 2025 would not decrease greenhouse gas emissions from cars more than 60% between 2015 and 2030. Compared to current trends which is bound to decrease emissions by 39% during the same period. This is affected by many uncertainties including emission restrictionsfrom car sales, emissions from Nordic electricity mix, automated transport, accessto other methods of transport and the promotion of plug-in hybrid electrical vehicles. An extensive analysis of heavy trucks show that two electric road systems, eHighway and eRoadArlanda, have potential to lower emissions from busy routes. This is only a solutionfor some heavy trucks, other initiatives or lower transportation volumes are also needed.The analysis also show that emissions from light trucks are a growing problem, that construction machines have a global potential to reduce emissions and that buses don’t contributemuch to the national emissions but they could be key to reducing emissions fromcars. There are extensive projects in the iron and steel industry that could almost eliminateemissions, but these are still in early stages and no big changes are happening before 2030. There is much to gain by being ahead in sustainable development since the export market for green technology is expected to grow. That means that Swedish industry and competitiveness could benefit from developing prototypes in Sweden which can then be exported. The study therefor concludes with a number of suggestions for decision makers on how toproceed. The most important suggestion is that though technological development is a part of the solution a broad perspective is needed to cost-effectively reduce emissions. Overall results show that targets regarding zero fossil fuel emissions from transport by 2030is unachievable, but that other gains can be made. A more clear road map is necessary toachieve desired goals which is why the government should evaluate strategies and subgoalsso that the next climate target of net-zero greenhouse gas emissions by 2045 is achieved.

Intresset för att gå mot en mer cirkulär ekonomi har ökat i många industrier och företag. Ett flertal studier har med hjälp av livscykelanalyser undersökt olika produkters påverkan och vilka processer under dess livscykel som har en miljöpåverkan. Men begränsad forskning har gjorts på hur universitet och statliga myndigheter kan påverka dess klimatavtryck. Målet med denna studien är att kartlägga hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) hanterar inköp, användning och avveckling av persondatorer och kontorsmöbler, för att försöka identifiera områden som kan förbättras ur miljösynpunkt. Då studien fokuserats på att titta på hur KTH arbetar centralt och på en eller två skolor inom diverse område har inte en fullständig kartläggning av KTH:s organisation och hantering gjorts, men slutsatser har fortfarande kunnat dras. Genom att undersöka tidigare forskning, utföra intervjuer med anställda på KTH och studera KTH:s hemsida har vi kunnat notera att: en ökad kommunikation, en ökad formalisering av återkommande processer och ett centrallager med tillhörande datorsystem skulle kunna öka KTH:s förmåga att hantera persondatorer och kontorsmöbler på ett miljövänligt sätt.
The interest of moving towards a more circular economy has increased in many industries and businesses. Several studies have investigated the impact of different products and which processes during their life cycle have an environmental impact. But limited studies of how universities and government authorities can impact their carbon footprint have been done. The goal of this study is to map how KTH Royal Institute of Technology handles procurement, usage and disposal of personal computers and office furniture, in order to identify areas of improvement from an environmental standpoint. Since the study is focused on looking at how KTH works centrally and at one or two schools in various areas, a complete survey of KTH:s organization and management has not been made, but conclusions could still been drawn. By examining previous research, conducting interviews with employees at KTH and studying KTH:s website, we have been able to note that: increased communication, increased formalization of recurring processes and a central warehouse with an associated computer systems could increase KTH:s ability to handle personal computers and office furniture in an environmentally friendly way.

The interest of moving towards a more circular economy has increased in many industries and businesses. Several studies have investigated the impact of different products and which processes during their life cycle have an environmental impact. But limited studies of how universities and government authorities can impact their carbon footprint have been done. The goal of this study is to map how KTH Royal Institute of Technology handles procurement, usage and disposal of personal computers and office furniture, in order to identify areas of improvement from an environmental standpoint. Since the study is focused on looking at how KTH works centrally and at one or two schools in various areas, a complete survey of KTH:s organization and management has not been made, but conclusions could still been drawn. By examining previous research, conducting interviews with employees at KTH and studying KTH:s website, we have been able to note that: increased communication, increased formalization of recurring processes and a central warehouse with an associated computer systems could increase KTH:s ability to handle personal computers and office furniture in an environmentally friendly way.
Intresset för att gå mot en mer cirkulär ekonomi har ökat i många industrier och företag. Ett flertal studier har med hjälp av livscykelanalyser undersökt olika produkters påverkan och vilka processer under dess livscykel som har en miljöpåverkan. Men begränsad forskning har gjorts på hur universitet och statliga myndigheter kan påverka dess klimatavtryck. Målet med denna studien är att kartlägga hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) hanterar inköp, användning och avveckling av persondatorer och kontorsmöbler, för att försöka identifiera områden som kan förbättras ur miljösynpunkt. Då studien fokuserats på att titta på hur KTH arbetar centralt och på en eller två skolor inom diverse område har inte en fullständig kartläggning av KTH:s organisation och hantering gjorts, men slutsatser har fortfarande kunnat dras. Genom att undersöka tidigare forskning, utföra intervjuer med anställda på KTH och studera KTH:s hemsida har vi kunnat notera att: en ökad kommunikation, en ökad formalisering av återkommande processer och ett centrallager med tillhörande datorsystem skulle kunna öka KTH:s förmåga att hantera persondatorer och kontorsmöbler på ett miljövänligt sätt.

Landstinget i Uppsala län (LUL) presenterade år 2014 ett miljöprogram med målet att minskasin klimatpåverkan inom bland annat transport, energi och förbrukningsmaterial. Syftet meddenna studie var att undersöka möjligheten för LUL att minska sina utsläpp av växthusgasergenom att välja mer miljövänliga varianter av två välanvända förbrukningsvaror inom vården:operationsset och tvättlappar. Detta utfördes genom att tillämpa metoden livscykelanalys(LCA), där tre varianter av operationsset, två sorters tvättlappar samt ett jämförbartavtorkningspapper följdes ”från vaggan till graven”.Studiens resultat skulle besvara frågan om vilken produkt inom de två användningsområdenasom avgav minst växthusgaser i form av koldioxid, metan samt lustgas under en livscykel, föratt uppfylla samma funktion inom avdelningarna operation samt geriatrik. Resultatet skullepresenteras i enheten koldioxidekvivalenter (eCO2). Dessutom identifieradesförbrukningsvarorna som medförde de minsta årsförbrukningskostnaderna för LUL.Operationsseten som undersöktes bestod av polylaktid (PLA), polypropen (PP) samt viskos.Avtorkningspappret bestod av pappersmassa och tvättlapparna bestod bland annat av viskossamt skumplast. Studien avgränsades till att inkludera växthusgasutsläpp från tillverkning avråmaterial, tillverkning av förpackningsmaterial, transporter samt förbränning.Efter utförd LCA kunde det observeras att en årsförbrukning av operationssetet i PLA släppteut minst växthusgaser med cirka 11 100 kg eCO2 per år, operationssetet i PP släppte ut mestmed 25 100 kg eCO2 per år och operationssetet i viskos bidrog med 20 300 kg eCO2 per år. Enårsförbrukning av avtorkningspappret bidrog med minst växthusgasutsläpp med 67,1 kg eCO2per år, medan tvättlappen i viskos släppte ut 134 kg eCO2 per år och tvättlappen i skumplastbidrog med det största utsläppsvärdet på 1 150 kg eCO2 per år.En årsförbrukning av båda operationsseten i PLA och PP kostade cirka 127 000 kr medansamma mängd av operationssetet i viskos ungefär kostade 125 000 kr. Avtorkningspappretkostade 4 790 kr för en årsförbrukning, tvättlappen i viskos kostade 21 000 kr och tvättlappeni skumplast kostade 19 800 kr.Resultatet från denna studie tydde på att LUL skulle kunna minska sin klimatpåverkan frånförbrukningsmaterial genom att upphandla operationssetet i PLA samt avtorkningspappretistället för de alternativen som används i dagsläget. Det finns en osäkerhet i resultatet då flertaletantaganden gjordes i brist på tillgänglig information. Resultatet anses dock ge en rimlig bild avmiljöpåverkan från produkterna då de minst klimatpåverkande förbrukningsvarorna till stor delutgjordes av förnyelsebart material.

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.

Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.

De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.

Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer frånmaterialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmedminska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt deminskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten iHelsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskadklimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenskaregelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för attde ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter somutformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion.
The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes fromthe use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the workwith reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, normsof certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the buildingmaterials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impactin future production of buildings in Sweden

Hållbarhet är något som påverkar alla. Det är en utmaning att minska överutnyttjandet av jordens resurser samtidigt som befolkningsmängden ökar. Byggsektorn har en stor påverkan på samhället och står inför flera utmaningar i sitt arbete med att minska klimat- och miljöpåverkan. Materialval är en viktig del då de största utsläppen oftast sker vid tillverkning av byggnadsmaterial.Detta arbete gjordes för att belysa hur viktig konstruktörernas del i hållbarhetsarbetet är och visa att de kan vara med och påverka beställarens beslut. Syftet med examensarbetet var att underlätta hållbarhetsarbetet i projekteringsskedet vid val av stomsystem. Konstruktörer ska kunna visa att grundläggande hänsyn tagits till minskad miljö- och klimatpåverkan. Syftet var också att utreda hur hållbarhetskonsulters analyser av konstruktörers arbete lättare kan utföras.I detta arbete utfördes semistrukturerade intervjuer tillsammans med en enkät för att utreda vilka delar som behövde utvecklas mellan projekteringsprogam och LCA-verktyg för att förenkla utförandet av en livscykelanalys (LCA). Utöver utredningen gjordes en fallstudie på ett referensobjekt i form av tre framtagna alternativ för stommar. Fallstudien utfördes genom en förenklad LCA i projekteringsprogrammet Revit. Den data som användes för de ingående materialen sammanställdes först i en lista med emissionsvärden för klimatpåverkan, ozonnedbrytning, försurning och övergödning. Dessa värden hämtades från olika miljövarudeklarationer (EPD:er) som fanns publicerade i publika databaser. Därefter formades ett ”Schedule” i Revit för att visa miljöpåverkan från de olika stomalternativen direkt i programmet. Listan utformades som en informationsguide och framtagningen av ett ”Schedule” i Revit förklaras grundligt för att konstruktörer ska kunna ta hjälp av detta vid framtida projekteringar för en minskad miljöpåverkan.Resultatet av utredningen visar att många av de utmaningar som tidigare studier har visat fortfarande är aktuella. Bland dessa är kravställandet på projekteringen en av de punkter som nämns mest. Flera förslag på hur kravställandet kan gå till nämns bl.a. genom en matris som vanligtvis används vid kravställande i projekt med BIM-samordning. Vidare ansåg intervjupersonerna att en kravställningsmall bör tas fram för att kunna användas i samtliga projekt, även om inte en LCA ska utföras.Det resultat som fallstudien visar var att stomalternativet i stål är det som påverkar miljön mest i alla kategorier som jämfördes. Träalternativet visade sig inte vara nämnvärt mycket lägre än betongalternativet ur klimatpåverkansperspektiv. Detta på grund av de avväxlingsbalkar i stål som användes för att avlasta det befintliga planet som stommen skulle byggas på. Det visas genom ett cirkeldiagram och analyseras vidare i diskussionen.
Sustainability is something that affect us all. It´s challenging to reduce the over-utilization of the earth’s resources at the same time as the population is increasing. The building sector has a big impact on the society and faces several challenges in the work to reduce climate and environmental impacts. Material choice is an important part because the largest emissions comes from the manufacturing phase.This study was made to highlight the importance of structural engineer’s part in the sustainability work and the impact on the purchaser’s decision. The purpose of this degree project was to support the sustainability work in the design stage when choosing a load bearing structure. The structural engineer could show that basic consideration was taken to reduce the environmental and climate impacts. The purpose was also to investigate how to facilitate sustainability consultants’ assessments of the work delivered by structural engineers.Semi-structured interviews were conducted together with a survey to investigate the parts in need of further development between design programs and LCA-applications in the process to execute and simplify sustainability analysis. Besides the investigation, a case study was made on a reference object. The object had three alternatives of load bearing structures. The case study was performed through a simplified LCA in Revit. The data that was used for the included materials was compiled to a schedule with emission values of climate influences, ozone decomposition, acidification and overfertilization. These emission values were retrieved from different EPD:s hat was published in open access databases. After the emissions were retrieved a schedule was made in Revit that showed the environmental impact for the different structural alternatives.The schedule was designed as a guide and the development of a schedule in Revit is explained thoroughly as guidance for structural engineers in future projects to reduce the environmental impact.The results of the investigation show that a lot of challenges that former studies have shown are still valid. Among these challenges, most of the respondents mentioned the prerequisites for projects to be one of the main points. One of the many proposals on how the setting requirements would take place was through a matrix that often is used in projects with BIM-coordination. Furthermore, the interviewers felt that the requirements for data should be developed for all projects, even though an LCA-analyze is not required.The results from the case study show that structures in steel affected the environment most in all the categories that was compared. The wood option showed that it was not that much lower from a climate impact perspective compared to the concrete option. This was because of the members in steel that was used to unload the existing floor which the structure would build on. This is shown with a pie chart and is further analyzed in the chapter of discussion.

Syfte: Byggindustrin kommer framförallt att påverkas av hållbarhetsutvecklingens framfart. FN har satt hållbarhetsmål presenterade i Agenda 2030 och för att möta dessa mål måste hållbarhet stå i fokus för både yrkesverksamma och intressenter. Betong är ett material som består av ballast, vatten och cement som hårdnar över tiden och används världen över inom byggindustrin. År 2014 uppskattades betongproduktionen stå för hela fem procent av alla antropogena koldioxidutsläpp. Syftet med studien är att undersöka miljöpåverkan från olika betongkvaliteter mätt i koldioxidekvivalenter och använda resultatet för att påvisa om konstruktörer kan göra någon skillnad via sina kravspecifikationer på betong. Metod: En litteraturstudie genomfördes inledningsvis för att säkerställa studiens relevans samt skapa kunskap kring området. LCA och dokumentanalys av EPD möjliggjorde jämförelse av klimatpåverkan och data kunde sammanställas. Resultat: Sammanställd och jämförd data från LCA och dokumentanalys tyder på att konstruktörer kan minska klimatpåverkan genom att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Detta möjliggör att en större andel cement kan bytas ut mot tillsatsmaterial. Litteraturstudie tyder på att konstruktörens arbete för att minska klimatpåverkan från betong kan direkt kopplas till mål 13 i Agenda 2030. Mål 13 verkar bland annat för att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Konsekvenser: Om konstruktörer i den mån det är möjligt föreskriver högre vct och lägre exponeringsklasser tyder studien på att de kan minska klimatpåverkan från betong. Att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklasser är dock inte alltid möjligt med hänsyn till hållfasthet och omgivning. Studien bidrar till att skapa förståelse för hur stora skillnader gällande klimatpåverkan som kan uppstå beroende på betongkvalitet. Begränsningar: Betong erhåller många egenskaper och en uppsjö av parametrar som påverkar dessa egenskaper. Genom att avgränsa studien och bortse från en del parametrar finns risk för orättvisa resultat. Data som används är publicerad data samt data som betongleverantören vill tillge vilket ger ett bristande verklighetsperspektiv. Majoriteten av betongkvaliteterna som analyserades är av en klimatförbättrad betong och har därmed en lägre klimatpåverkan än vad som vanligen används på plats om inte krav finns. På grund av omgivning och andra förhållanden är det inte alltid möjligt för konstruktören att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Studiens fokus ligger på klimatpåverkan vilket begränsar möjligheten att koppla resultatet till flera miljömål.
Purpose: The construction industry will be fundamentally impacted by sustainable development progression. The United Nations have set goals outlined in the 2030 Agenda for sustainable development. To meet this desired progression, these goals must stand in focus for construction professionals and industry stakeholders. Concrete is a composite material made from aggregates, fluids and cement which hardens over time and is widely used in the construction industry. In 2014 it was estimated to account for more than five percent of all anthropogenic carbon dioxide emissions. The purpose of this study is to investigate the climate impact of various concrete mixtures measured as carbon dioxide equivalents and use this to inform whether construction designers can make a difference through the specifications of concrete mixtures. Method: A literature review was conducted to ensure relevance of the study and establish a knowledge base regarding the subject. LCA and a document analysis of EPDs made it possible to compare climate impacts and data could be compiled. Findings: Data from LCA and document analysis indicates that construction designers can reduce the climate impact through their specifications by subscribing higher w/c ratios and lower exposure classes. This enable a bigger amount of the cement to be traded by additives. A literature study indicates that reducing the climate impact of concrete can directly be related to goal 13 in Agenda 2030. In Sweden, goal 13 is to reach no net emissions of greenhouse gases by 2045. Implications: If construction designers specify higher w/c ratio and lower exposure classes, they can reduce the climate impact from concrete. To specify higher w/c ratio and lower exposure class is not always possible depending on the structural requirements. The study adds to an understanding of the climate impact depending on concrete mixtures. Limitations: Concrete obtains many characteristics which is affected by multiple parameters. Limiting the study data and ignoring some parameters increases the risk of deceptive results. Publicly available concrete certifications and data from concrete professionals is combined in this study. Most of the concrete mixtures selected for analysis are climate friendly types and therefore the results would differ if regular concrete was used. Because of structural requirements and other conditions, it is not always possible for the construction designer to specify higher w/c ratio and lower exposure class. This study focuses on climate impacts which limits the possibility to make connections to multiple sustainable development goals.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande.
Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

På grund av slitage och klimatförändringar är Slussen i Stockholm i behov av en ombyggnation. Nya Slussen kommer ha ökad strömningskapacitet och därav följer ökade strömningshastigheter. De ökade hastigheterna har resulterat i att erosionsskydd har designats för den närliggande sjöbottnen. Idag finns det en mängd olika handböcker, riktlinjer och krav för att dimensionera ett erosionsskydd. Flera studier världen över har utförts i syfte att ta reda på de mekaniska egenskaperna hos skydden. Däremot finns inget större fokus angående den effekt som olika skydd har på klimatet. Då klimatförändringar är en av anledningarna till att Slussen byggs om, är den global uppvärmningen för de valda erosionsskyddet en viktig aspekt att ta hänsyn till. Vi har utfört partiella Livscykelanalyser (LCA), fas A1-A5, för fyra olika erosionsskydd: Bergkross, Betongkross, Standard betongmadrasser samt Gröna betongmadrasser. Resultaten var att betongkross hade lägst klimatpåverkan och att standard betongmadrasser hade högst. Betongkrossen är återvunnen och har därför mycket små utsläpp i produktionskedet i LCA:n. Värt att notera är dock att beständigheten hos betongkross i strömmande vatten är ett mindre utforskat område, och beständigheten kan där av inte försäkras. För betongmadrasserna står framställningen av cementen för de absolut största utsläppen.

Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat. Måltidskonsumenters köttrika matvanor och matserveringars begränsande utbud av växtbaserade måltider är några av de största hindren för att öka konsumtionen av växtbaserat kost och minska konsumtionen av animaliska produkter. Om matserveringar arbetar med att göra växtbaserat kost lockande och tillgänglig för konsumenter, kan deras påverkan på jordens klimat minska.
The human emission of greenhouse gases, which affect climate change, has increased rapidly over the past hundred years. More goods are produced, consumed and transported all over the world to meet the demands of people connected to their living standards. The food industry's role in emissions is significant, meat production accounts for about eighteen percent of the total global greenhouse gas emission. By reducing the amount of meat included in people's diet and meals and go toward eating more plant-based, its environmental impact reduces. An important area is public restaurants food servings, the food that are served there have an impact on people's eating habits and their attitudes toward food. The meat heavy eating habits of food consumers and the limiting access to plant-based meals are some of the main obstacles to the increase of plant-based foods and reducing consumption of animal products. If food services are working to make plant-based food attractive and accessible to consumers, their influence on the earth's climate reduces.

Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart.  Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som foder och då matavfall.  Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött.  Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %. Genom att ha en biogasproduktion av gödslet kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 31,8 % och genom att använda restprodukten, matavfall, som foder kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 54,2 %. Resultaten i studien visar att det potentiellt går att producera en klimatsmart gris.

Utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning som är ett hot mot vårt klimat. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp senast år 2045. Infrastrukturen står för en betydande del av klimatpåverkande utsläpp. Utsläppen från väg- och järnvägsbygge kommer mestadels från tillverkning av betong och stål som används för byggnation av broar samt andra byggnadsverk. Tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betong, genererar koldioxidutsläpp som står för cirka 3–4 % av världens totala utsläpp. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan från betongbroar och identifiera de poster som bidrar till störst klimatavtryck under produkt- och byggproduktionsskedet. Alternativa optimerade lösningar undersöks, vars tyngdpunkt läggs på att främja ett hållbart byggande av betongbroar. För att nå målet med studien har en fallstudie utförts på en plattrambro av betong över gång-och cykelväg. Fallstudien innehåller mestadels en livscykelanalys, som baserats på dokumentanalys, för att kunna identifiera var i produkt-och produktionsskedet de största klimatavtrycken sker. Utöver livscykelanalys utfördes intervjuer för att föreslå mer hållbara alternativ för en minskad klimatpåverkan. Livscykelanalys (LCA) innebär undersökning av en produkts eller tjänsts resurs- och miljökonsekvenser från vaggan till graven och baseras på SS-EN ISO 14000-serien. En byggnadsverks livscykel är indelad huvudsakligen i tre skeden: byggskede, användningsskede och slutskede. Byggskedet delas in i två underkategorier, produkt- och produktionsskedet. Resultatet från studien visade en total klimatpåverkan på 82 711 kg CO2e för produkt-och produktionsskedet, varav de största bidragande faktorerna var betongen och armeringen. Efter åtgärder, som innefattar byte av armeringstyp samt återanvänd fyllnadsmaterial, sänktes den totala klimatpåverkan med 8 244 kg CO2e. Alternativa lösningar som har föreslagits är stålfiberarmerad betong i kantbalkar, höghållfasthetsstål i broräcken, HVO som drivmedel samt framställning av biokol. Betongen ansågs vara lämplig utifrån ett hållbarhetsperspektiv då dess bidragande till koldioxidutsläpp var lägre i jämförelse med andra betongtyper på marknaden, vare sig klimatoptimerade eller konventionella. Armeringen byttes ut till en grönare och närproducerad armeringstyp för att främja miljövänligare materialval samt för att minska på klimatavtryck från transport. Vidare har det konstaterats att förnybara drivmedel är betydande för att reducera klimatpåverkan. För att reducera klimatavtrycket ytterligare kan höghållfasthetsstål i broräcke användas istället för galvaniserat stål. För att främja ett hållbart byggande bör det tas hänsyn till resursanvändning samt återanvändning. Innan återvinning, ska återanvändning ske i första hand i mån av skick och möjlighet för att minska på resursanvändningen.
The infrastructure accounts for a significant part of climate-affecting emissions. Emissions from road and railway construction come mostly from the production of concrete and steel used for the construction of bridges and other construction works. The purpose of the study is to investigate the climate impact from concrete bridges and identify the resources that contribute to the largest climate footprint during the material production and construction phase. Alternative optimized solutions are being investigated, whose emphasis is on promoting sustainable construction of concrete bridges. To achieve the goal of the study, a case study was conducted on an integral bridge of concrete. The case study mostly included a life cycle assessment, based on document analysis, in order to be able to identify where in the material production and construction phase the largest climate footprints occur. In addition to life cycle assessment, interviews were conducted to suggest more sustainable alternatives for a reduced climate impact. The results from the study showed a total climate impact of 82,711 kg CO2e from the product and production phase, of which the largest contributing factors were the concrete and the reinforcement. Improved solutions have been proposed in order to reduce the climate impact. The concrete that is used for the bridge was considered suitable from a sustainability perspective because its contribution to carbon dioxide emissions was lower compared to other types of concrete on the market. The reinforcement will be replaced with a greener and locally produced type of reinforcement to promote more environmentally friendly material choices and to reduce the climate footprint from transport. Furthermore, it has been established that renewable fuels are significant in reducing climate impact. To further reduce the climate footprint, high-strength steel in bridge railings can be used instead of galvanized steel. In order to promote sustainable construction, the use of resources should be taken into account.

Sammanfattning Många unga vuxna ser sig själva som klimatmedvetna och gör aktiva val i sitt liv för att minska sina klimatavtryck. I och med den ökade klimatmedvetenheten har utbudet av gröna investeringar ökat, men trots detta så finns det klimatmedvetna unga vuxna som inte väljer att placera sina investeringar i dessa gröna valmöjligheter. Denna uppsats har undersökt vilka faktorer som bidrar till att klimatmedvetna unga vuxna inte investerar i klimatsmarta eller gröna investeringar. Studien ämnar bidra till att öka förståelsen för vad som ligger bakom detta, med utgångspunkt att de som vill göra gott för klimatet investerat i linje med dessa attityder. Köbeslutsprocessen och Attityd beteendegaps-modellen är det teoretiska ramverk som används i denna undersökning. Köbeslutsprocessen är en modell som beskriver de steg en konsument går igenom innan ett köpbeslut, och Attityd beteendegaps-modellen är en modell som behandlar det “gap” som uppstår mellan attityd och beteende när en person har åsikter eller attityder om en fråga men dennes beteende inte reflekterar denna attityd. Studien är av kvalitativ karaktär och genomförts deduktivt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på fyra primära faktorer som bidrartill att klimatmedvetna unga inte investerar i gröna investeringar. Den första faktorn är Bristande kunskap om gröna investeringar samt bristande kunskap om hur man ska gå tillväga för att se vilken klimatpåverkan olika investeringar har. Den andra faktorn är Bristfällig information om gröna investeringar, detta är kopplat till den första faktorn, och innebär att respondenterna inte får tillräcklig information att basera sina val på då de saknar kunskap om hur de kan undersöka sina investeringar. Den tredje faktorn är Bristande intresse för investeringar, där respondenterna inte tar sig tiden att se över klimatpåverkan av sina investeringar, trots att de undersöker klimatpåverkan i andra val de gör. Den fjärde och sista faktorn är Personlig uppoffring, respondenterna bestämmer vilka klimatsmarta val de ska göra baserat på hur stor personlig uppoffring de tror att det innebär, kopplat till bristen på kunskap så utgår de i regel ifrån att gröna investeringar är mindre lukrativa och väljer därför bort dem då den personliga uppoffringen upplevs för stor om avkastningen blivit mindre. Dessa faktorer resulterar i att Köpbeslutsprocessen inte blir rättvis då respondenterna inte söker tillräcklig information om gröna investeringar och jämförandet av olika investeringar inte baseras på rättvis information.

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll.
It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

Inledning: Matsvinn bidrar till en negativ klimatpåverkan och svinnet av animalier, speciellt nötkött, genererar stora mängder onödigt växthusgasutsläpp per kilo. Att minska svinnet av animalier bör prioriteras för att snabbt minska växthusgasutsläppen. Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters inställning till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat i ett försök att minska köttsvinn. Vidare studeras om matrelaterade kunskaper, färdigheter och beteenden, sammanfattade i begreppet food literacy, påverkar inställningen till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Material och metod: Data samlades in via en webbenkät och en fokusgrupp. Databearbetning och analys av den kvantitativa datan utfördes i Excel där chitvå-test användes som statistisk metod. Den kvalitativa datan transkriberades och analyserades med hjälp av kodning och tematisering. Resultat: Den kvantitativa datan visar en positiv trend där majoriteten av konsumenterna kan tänka sig att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultaten visar att graden av food literacy ökar med åldern. Faktorer som visar sig vara betydelsefulla för konsumenter är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. Slutsats: Majoriteten av respondenterna oavsett ålder är positivt inställda till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultatet pekar åt att andelen respondenter med hög grad av food literacy ökar med ålder och faktorer som styr vid inköp av nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat är pris, kvalitet, förpackning och ursprung.
Introduction: food waste contributes to a negative climate impact and the meat wastage, especially beef, generates large amounts of greenhouse gas emissions per kilogram beef. Reducing animal wastage should be a priority in order to quickly reduce greenhouse gas emissions. Aim: The aim is to investigate consumers' attitude to buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed in an attempt to reduce the meat wastage. The study also investigates whether food-related knowledge, skills and behaviors, summarized in the concept food literacy, affect the attitude of buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. Method: Data was collected using a web-questionnaire and a focus group. The processing and the analysis of the data was performed in Excel using Chi-Square tests. The qualitative data was transcribed and analyzed using coding and thematization. Results: The quantitative data shows a positive trend where the majority of consumers can see themselves buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. The results show that the level of food literacy increases with age. Factors that prove to be important for consumers are price, quality, packaging and origin. Conclusion: The majority of respondents regardless of age are positive about buying beef. The result indicates that the proportion of respondents with a high degree of food literacy increases with age and factors that prove to be important for consumers when buying beef are price, quality, packaging and origin.