Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Miljön som den tredjepedagogen.
Dissertationen zum Thema „Miljön som den tredjepedagogen“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-27 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Miljön som den tredjepedagogen" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Vestman, Anna, und Theresé Hansson. „"Vi hamnar hela tiden i förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna!" : Specialpedagogisk kompetens i en förskola för alla“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22083.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla.The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone.
2
Warg, Frida. „Den tredje pedagogen : Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap“. Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1880.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.
3
Kaati, Henrik, und Larsson Annika. „Faktorer som påverkar trycksårsuppkomst i den perioperativa miljön : En systematisk litteraturstudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255711.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod. Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie påvisar faktorer som påverkar trycksårsutveckling i den operativa miljön. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan möjligen styrka att det finns många perioperativa faktorer som påverkar trycksårsutveckling samt att den perioperativa miljön är en högriskmiljö för att utveckla trycksår. Viktiga faktorer som det perioperativa teamet behöver uppmärksamma för att minska risken att trycksår uppstår perioperativt framkommer i resultatet.Background: It is important that clinical nurse specialists working in the perioperative care have the knowledge and skills of key factors that cause pressure sores so that preventive measures can be implemented. It is well documented that there are significant cost savings to society in the prevention of pressure ulcers. Pressure ulcers in the literature reviews discussed primarily in the context of long-term care, intensive care and rehabilitation. There is less focus on literature reviews on the acute care and the operating environment related to pressure ulcers. Objective: The purpose of the systematic study was to identify factors that are important to pay attention to reduce the risk of developing pressure ulcers perioperatively. Method: A systematic literature review with quantitative method. Results:In the result analysis showed this result in three different themes: a, intra and post-operative factors that are important to consider for the perioperative team in pressure ulcer prevention. Recurring factors in the outcome affecting pressure ulcers development were operative time, diabetes, points Braden Scale, BMI, mobility, measuring instruments, blood pressure, drugs, anesthesia shape, temperature, postoperative period, friction and shear, vulnerable areas where pressure ulcers develop as well as moisture and incontinence. Conclusion: Our systematic literature review reveals factors affecting pressure ulcer development in the operating environment. The result of this systematic literature could possibly prove that there are many perioperative factors affecting pressure ulcer development, and the perioperative environment is a high-risk environment for developing pressure ulcers. Important factors that the perioperative team needs to pay attention to reduce the risk of pressure ulcers occurring perioperatively evident in the results.
4
Clausson, Axel, und Linn Heimdahl. „Faktorer som påverkar endotrakeal intubation i den prehospitala miljön : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4079.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
BAKGRUND: Ambulanspersonal utför sällan endotrakeala intubationer och blir därför inte särskilt skickliga på det. Ambulanspersonal upplever att de har bristande kompetens i interventionen. Detta kan leda till att patienten blir lidande och att de inte får den behandling som krävs eller att det eventuellt sker på ett osäkert sätt. Denna litteraturöversikt kan skapa en ökad förståelse och kan hjälpa ambulanspersonalen att förutse vilka interventioner som kan bli svåra och vad som kan underlätta endotrakeala intubationer i prehospital miljö. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka faktorer som påverkar enframgångsrik endotrakeal intubation utfört av ambulanspersonal prehospitalt. METOD: En allmän litteraturöversikt. Integrerad dataanalys har skett från 14 kvantitativa artiklar. RESULTAT: Litteraturöversikten påvisade vikten av kompetens och vilken personal som ingår i ambulansbesättningen. Faktorer som påverkade interventionen var: övervikt, anatomiska avvikelser, synen av glottis, patientens position, personalens placering i relation till patienten och trauma. Hjälpmedel som ledare, storleken på tuben, sugteknik och byte avteknik kan underlätta interventionen. Videolaryngoskop kan underlätta interventionen, men resultatet är tvetydigt. SLUTSATS: Många olika faktorer påverkar endotrakeala intubationer i prehospital miljö.Vissa faktorer kan enkelt åtgärdas och förutses. Dock finns ett behov av kompetenshöjning gällande endotrakeal intubation prehospitalt.
5
Lindblom, Anna, und Anna Karlsson. „Läraren som ledare : En studie i lärarens påverkan på den psykosociala miljön“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10196.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under VFU-perioder har vi noterat att mobbning är mer vanligt förekommande på vissa skolor än vad det är på andra. Vad som fångade vårt intresse är hur lärares agerande kan påverka förekomsten av detta fenomen. Kunskapen kring lärares agerande anser vi vara viktigt för alla yrkesverksamma lärare och blivande lärare att reflektera över och diskutera kring. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren i egenskap av ledare påverkar den psykosociala miljön. Diskussionen kommer att utgå ifrån ett hermeneutiskt sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie valdes sju artiklar och avhandlingar ut för analys och diskussion. Analysen ligger till grund för den metadiskussion som förs kring det berörda ämnet. Vad som återfanns i den utvalda litteraturen samlades ihop och jämfördes för att kunna diskuteras i förhållande till teorier kring lärarens roll i klassrummet och i skolmiljön i stort. Resultatet av denna studie påvisar att skolmiljön är essentiell för elevernas utveckling och att det är läraren som tillsammans med eleverna skall se till att skapa en miljö som främjar en demokratisk värdegrund.
6
Olsson, Caroline, Elin Larsson und Jessica Lindblom. „Den mobila förskolan : en studie om de didaktiska överväganden som sker i den mobila miljön“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294943.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den mobila förskolan är bussar som är omgjorda för att vara anpassade för en förskoleverksamhet. Dessa förskolebussar är utrustade med bilbarnstolar, plats för varmhållning av mat samt förvaring för olika pedagogiska material. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger didaktiskt planerar och genomför verksamheten i den mobila förskolan, med dess specifika begränsningar och möjligheter. De teoretiska utgångspunkterna vi valt att utgå ifrån i denna studie är didaktik och pragmatism. Vi anser att pedagogerna gör aktiva val som utgår från de didaktiska frågorna under hela dagen. Det är alltså inte bara i de pedagogiskt styrda aktiviteterna som de didaktiska frågorna eftersträvas. Under studiens gång har vi fått möjlighet att observera tre olika förskolebussar under en dag vardera. Vi har dessutom fått möjlighet att intervjua fyra förskollärare på olika förskolebussar om deras planering, valen de ställs inför samt höra hur en dag kan se ut på den mobila förskolan. Vi har även intervjuat en förälder som har sitt barn på förskolebussen för att ge bredd till vår studie. De resultat som framkommit under studiens gång är att alla förskolebussarna utseendemässigt ser likadana ut men att verksamheterna skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på pedagogernas olika didaktiska val, vilka baseras på erfarenheter som pedagogerna har med sig. Det har även framkommit under intervjuerna att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen när planeringen sker. Under våra observationer synliggjordes detta i viss mån, vi kan inte vara säkra på att de är barnens intressen som tas tillvara på när det var mycket fri lek. För att kunna säkerhetsställa att det är barnens intressen som styr verksamheten skulle det behövas fler observationer och möjligtvis barnintervjuer.
7
Nilsson, Nina, und Muñoz Jasmine Taxgaard. „Läsmiljön som den tredje pedagogen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32170.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.
8
Torstensson, Anna, und Malin Gustavsson. „Miljön som den tredje pedagogen : Betydelsen av materialets placering för barnen lärande i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19244.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön. Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuer Resultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande.
9
Schilström, Moa, und Sara Lindström. „”Miljön sänder budskap om vad som förväntas ske...” : Lärandemiljön i förskola och skola“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18117.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I studien undersökte vi hur två förskolor och två skolor organiserat den fysiska lärandemiljön. Vårt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lärandemiljön på två förskoleavdelningar och i två klassrum med avseende på möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi använde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer där vi haft analysbegrepp, hämtade från ett postmodernt perspektiv som centrala utgångspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrån våra analysbegrepp och forskningsfrågor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader på utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgänglighet av material. Resultatet antyder att en ökad medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse kan bidra till ett mer reflekterat förhållningssätt när det gäller utformningen av lärandemiljöer.
10
Godlund, Emelie, und Linn Mases. „Vilken betydelse har den pedagogiska miljön i Reggio Emilia-inspirerade förskolor? : - En intervjustudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15565.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.
11
Nordlander, Linda. „Miljön som den tredje pedagogen. : Förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och meningsskapande“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173029.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt med en föränderlig miljö på förskolan tycker dessa pedagoger. Även rummets utformning tycker dessa pedagoger är väsentlig. Rummet ska tala sitt tydliga språk. Tillgängligheten av materialet är en förutsättning för barns lärande situationer anser de tillfrågade pedagogerna. Miljön har med andra ord en relativt stor betydelse när det kommer till barns lärande och meningskapande i alla fall om jag tittar på de resultat jag fått fram av de sex intervjuade förskolepedagogerna på förskolan Regnbågen.
12
Johansson, Emma, und Josefine Tunell. „Förskolans fysiska miljö : Pedagogers uppfattningar om den fysiska miljön som möjligheteller begränsning för barns lärande“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34574.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera några pedagogers uppfattningar om denfysiska miljön som lärandemiljö i förskolan. Hur ser pedagogerna på de möjligheter respektivebegränsningar som finns för barns lärande i den fysiska miljön? Tidigare forskning tyder på att barnlär och utvecklas i samspel med miljön men att pedagoger allt för sällan gör förändringar i denfysiska miljön. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Totalt är det nio intervjuer med nio olika förskollärare som genomförts, och ligger tillgrund för det resultat vi samlat in. Resultatet tyder på att pedagogers uppfattningar om demöjligheter och begränsningar som finns i miljön för barns lärande är relaterade till en rad olikafaktorer. I resultatet fann vi tre huvudsakliga teman. Det första temat, Pedagogernas förhållningssätt,där det framgår att hur pedagogerna i verksamheten förhåller sig blir avgörande. Pedagogerna ansågatt flexibla och öppna pedagoger var optimalt för att se möjligheter med miljön, medan en pedagogmed motsatt förhållningssätt snarare kan hamna i att fokusera på de begränsningar som finns. Detandra temat, Pedagogernas uppfattningar om möjligheter i den fysiska miljön, här är fokuset på rummetsutformning och materialets betydelse. Här tyder resultatet att för att möjliggöra lärandet i miljön såansåg pedagogerna att öppna ytor med möjlighet till att göra rum i rummen är att föredra. När detgäller inredning i form av material så visade det sig att enligt pedagogerna kan det traditionellamaterialet som under längre tid har funnits på förskolor i Sverige ses som en begränsning för barnoch deras lärande. Medan material som i denna studie kommer att kallas för okodat material iställetöppnar upp för möjligheter, möjligheter till fler lekar och därmed ökar möjligheterna för lärande, dåbarn genom leken lär. Det tredje och sista temat, Pedagogers uppfattningar om de begränsningar som finnsi den fysiska miljön, här under tyder resultatet på att begränsningar vara sånt som pedagogerna självainte verkar kunna påverka, ord det fått tillsagda från chefen, barngruppens storlek och ekonomiskafrågor . Men att även här verkar pedagogernas förhållningssätt kunna spela roll för hur man tillåtersig begränsas av dessa faktorer.Godkännande datum: 2018-06-10
13
Scharf, Christian. „Går det att som lärare leva som man lär? : -En studie av skolans förutsättningar att verka för den framtida miljön“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25576.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås. Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället. Resultaten i denna studie visar att innehållet i läroplanen i fråga om miljö varierar mellan olika programinriktningar och mellan olika ämnen. Vissa ämnen förutsätter ett miljöinnehåll medan andra inte gör det. Resultaten i enkätstudien visar att en betydande del av lärare tar miljö och klimathot på allvar. Privat varierar inställningar och beteenden men många utför handlingar som kan betraktas som mer miljöeffektiva. Många i den undersökta gruppen källsorterar, väljer bort kött, handlar ekologiskt och närproducerat, cyklar, går eller åker kollektivt etc. Samtidigt framgår att bilen är det vanligaste färdsättet till jobbet, det är inte ovanligt med flera flygsemestrar utomlands per år och i hushållen finns många gånger ett högt innehav av tekniska produkter såsom, datorer, mobiltelefoner och tv-apparater. En hög andel uppger att de undervisar om miljö även i de fall där miljö inte ingår i kursplanen för deras ämnen. Relativt många uppger sig inte ha tillräckliga redskap att undervisa kring miljö och de som har det har i flera fall inte fått dessa redskap via lärarutbildningen.
14
Jonasson, Frida. „Loqui : Att utveckla en möbel som skapar förutsättning för social interaktion i den offentliga miljön mellan människor“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12095.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön. Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik. Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet. Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin.
15
Castro, Leonard, und Robin Carlberg. „Det gränslösa arbetet – Hur upplever tjänstepersoner det gränslösa arbetet och det ledarskap som bedrivs i den digitala miljön“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20672.
Der volle Inhalt der Quelle
16
Wiberg, Helena. „Att verka som jömställdhetsstrateg på lokal nivå : hur begränsar och möjliggör den organisatoriska miljön möjligheten att åstadkomma förändring?“ Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32008.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
During the last decades, there has been a shift towards two opposite political tendencies. On the one side, a focus on economical values has increased, and on the other side there is more focus on democratic values like gender equality. A common solution on a municipal level is to appoint intersectoral strategist to work cross sectorial to mainstream a gender perspective into every sector. The strategist’s unique positions are yet rarely explored. The focus of this essay is to explore the strategist’s professional position on an organisational- and sociology angle. The essay takes a phenomenological stand, and some interviews with local level strategists explore the position. The questions in focus in response to which public sector tendencies the profession emerged, what kind of discretion are characteristic for the strategists? According to the result, strategists can be seen as a pre-profession – that is a profession on the coming. The profession as such has emerged in accordance to the opposite political trends that emerged in governing (or governance) the public administration, where horizontal perspectives are supposedly mainstreamed into organisations with mainly vertical governing. The strategist’s responsibilities and discretion differs, even though a certain degree of discretion is necessary for the profession as such. In this discretion, different ways to undo gender are explored by the strategists. That is mainly done in the horizontal processes.
17
Viklund, Julia. „Utan miljön kan vi ju inte leva? : En studie som belyser den samhällsorienterade undervisningen inom årskurs 1-3 som bedrivs i relation till hållbar utveckling“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79532.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to shed light on the teaching that is conducted in relation to sustainable development within the community-oriented subjects for grades 1–3. Both qualitative and quantitative collection methods have been selected to provide answers to the study's purpose and research questions. The primary qualitative collection method used in this study was semi-structured interviews with both teachers and pupils. As a quantitative collection method, a web survey was chosen to strengthen the study's reliability and validity. The collected material was processed by using a qualitative content analysis where the results were categorized into different categories and then presented based on the study's research questions. The study's results show that both teachers and pupils have some difficulties regarding the interpretation of the concept of sustainable development. However, there is some knowledge that in one way or another relates to sustainable development. Teachers around the country participated in the web survey, where most of the participants showed a greater understanding of the concept. The teaching described by the teachers from the study is mainly practical, but also very comprehensive with a great focus on things that concern the environment. The result also shows that the teaching that concerns sustainable development is considered to be important for the continued interest and learning among the pupils in the study. In order to create a meaningful teaching, the participants in the study believe that the teaching must be varied and closely anchored with the pupils where participation is highly valued.Syftet med denna studie är att belysa den undervisning som bedrivs i relation till hållbar utveckling inom de samhällsorienterade ämnena för årskurserna 1–3. Både kvalitativa samt kvantitativa insamlingsmetoder har valts ut för att ge svar åt studiens syfte och forskningsfrågor. Den primära kvalitativa insamlingsmetoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Som kvantitativ insamlingsmetod valdes en webbenkätsundersökning för att stärka studiens reliabilitet samt validitet. Det insamlade materialet har bearbetats genom att använda en kvalitativ innehållsanalys där resultatet kategoriserades i olika kategorier för att sedan kunna presenteras utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens resultat visar att både lärare och elever har en del svårigheter angående tolkningen av begreppet hållbar utveckling. Däremot finns en del kunskaper som på ett eller annat sätt rör hållbar utveckling. I webbenkätundersökningen deltog lärare runt om i landet, där flertalet av deltagarna visade en större förståelse för begreppet. Den undervisning som beskrivits av lärarna från studien är främst praktisk, men också mycket övergripande med stort fokus på sådant som rör miljön. Resultatet visar också att undervisningen som berör hållbar utveckling anses enligt lärarna i studien som betydelsefull för fortsatt intresse och lärande bland eleverna. För att skapa en betydelsefull undervisning menar deltagarna i studien att undervisningen måste vara varierad samt nära förankrad med eleverna där delaktighet värderas högt.
18
Salas, Claudia, und Hait Cherin El. „"Den pedagogiska miljön ska prägla alla barn som finns på förskolan” : En fenomenografisk studie om den pedagogiska miljöns betydelse i relation till flerspråkighetsarbetet i förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45574.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this examination is to study and have a deeper understanding about the different perceptions preschool teacher have regarding to the importance of the pedagogical environment, in relation to strengthening multilingual work and children's mother tongue. We also want to study preschool teachers' perceptions about the structure and organization of the indoor environment and how it can promote children's multilingualism. The study used phenomenography as a methodological approach and the theory of variation as the theoretical starting point, based on semi-structured qualitative interviews. We have interviewed ten preschool teachers from three different municipal preschools and one special educator that works in one of the communes. The results of our study show that there are different perceptions about the pedagogical environment in relation to multilingual work. The result high lighted a greater awareness from preschool teachers’ perceptions about the work with the pedagogical environment compared to the multilingual work. Experiences and knowledge about the pedagogical environment were also experienced more than the multilingual work, which the preschool teachers perceived as problematic as they have the majority of children who are multilingual in preschool.
19
Andersson, Marianne, und Carola Lindholm. „Reggio Emilia i tanke och handling i en svensk förskolekontext : - Pedagogers förståelser av begreppen "Det rika barnet"och "Miljön som den tredje pedagogen"“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11159.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.
20
Pettersson, Stefan. „Lika men ändå olika : en jämförande studie av hur Sverige, Danmark och Finland tolkat och reagerat på den säkerhetspolitiska miljön som uppstått efter det kalla krigets slut“. Thesis, Försvarshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1711.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Då det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för de nordiskaländerna. Från att ha befunnit sig i gränsområdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att länderna i området kunnat ompröva och förändra sina säkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit längst och har omdanat sitt försvar till något som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehållit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig någonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det är som gjort att länderna trots många likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande säkerhetspolitiska faktorerna. Närdet gäller synen på omvärlden är den snarlik och präglas av optimism inför en världsordning där samarbete ochintegration är ledord. När man sedan analyserar vad som kan hota respektive nation framträder en olik bild. IDanmark och Sverige har hotbilden breddats och de traditionella militära hoten har nästan helt försvunnit. I Finlandär hoten mycket traditionella. Det militära hotet mot landet ses som dimensionerande för försvaret. Dettaåterspeglar sig senare i hur man från respektive land ser sig bäst kunna tillgodose sina intressen. I Finland är detnationella försvaret och förmågan att värna territoriet det som bäst anses gagna finska intressen. De bägge andra serförmågan till internationell krishantering som överordnad. Att värna den samarbetande världsordningen ses som engarant för ett fortsatt stabilt läge.The purpose of this essay has been to analyse the factors that haveinfluenced Sweden, Denmark and Finland in their different approaches tosecurity policy, from 1995-2001, and to look at how this has influenced thearmed forces in the different countries in terms of tasks, readiness andstructure.In this study I have used the research done by Katrina Brodin and WilhelmAgrell on foreign policy doctrines. In short this is based on how politiciansaround the world interpret these doctrines in different ways, which in turninfluences policy. The factors analysed comprise views of the world,threats and patterns of behaviour.The overall conclusion arrived at is that the three countries share the sameview of future global development. Russian development is seen as a vitalissue by all three countries. Nevertheless, they have made differingassumptions on the threats that might influence the security interests of theindividual nations.Denmark and Sweden have a similar view of existing and future threats.The conventional military threat towards Denmark and Sweden has beendefused and replaced by other indirect threats such as global terrorism anddisintegrating states. Finland on the other hand has maintained a traditionalview of the military threats and has a clear opinion on the main securityissue for the country, namely Russian future development.The next factor, pattern of behaviour is consistent with the perceivedthreats. For Denmark and Sweden this means that international crisismanagement is in focus, while Finland sees homeland defence as the mainfocus for action.In line with overall security policy assumptions Denmark and Finlandmake a coherent and logical connection between chosen pattern ofbehaviour and the way they have shaped and tasked their armed forces.Sweden on the other hand has not been as consistent. There seems to be animbalance between the chosen policy and the shaping and tasking of thearmed forces.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04
21
Lorentzi, Wall Lisa. „Social interaktion i bostadsområden som ett svar på ensamheten : En studie om hur fastighetsföretag kan möjliggöra social interaktion genom utformningen av den fysiska miljön och sociala initiativ“. Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182395.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ofrivillig ensamhet är ett komplext problem som blivit än mer diskuterat på grund av pandemin som råder. I Sverige känner sig många unga personer ensamma i sitt hem eller bostadsområde. Ofrivillig ensamhet kan i längden leda till negativa hälsoeffekter vilket motiverar insatser från flera olika håll. En tänkbar lösning är att främja social interaktion genom den fysiska miljöns utformning. Studiens syfte är därför att undersöka om och hur ett antal fastighetsföretag arbetar med att möjliggöra möten och sociala kontakter i sina bostadsområden. Genom intervjuer med representanter från sju fastighetsföretag undersöks vilken typ av social interaktion, utifrån teorin om tunna band, som planeringen syftar till och hur förutsättningarna för möten ser ut. Resultaten pekar på att företagen främst planerar för starka band, vilka förutsätter svaga band som möjliggörs genom spontana möten. Slutsatser från studien är att förutsättningarna för att möjliggöra spontana möten skiljer sig mellan områden, vilka innehar olika betydelser som påverkar möjligheten till spontana möten. Problematik med kriminalitet och otrygghet är aspekter som påverkar dessa förutsättningar. Insatser i den fysiska miljön kan med fördel kompletteras av sociala insatser för att skapa goda förutsättningar för användningen. Ofrivillig ensamhet behöver angripas från flera håll varav samhällsplaneringen kan vara en del av lösningen.Involuntary loneliness is a complex problem that has been discussed even more because of the prevailing pandemic. In Sweden, many young people feel alone in their home or residential area. Involuntary loneliness can in the long run lead to negative health effects, which justifies efforts from several different directions. One conceivable solution is to promote social interaction through the design of the physical environment. The purpose of the study is therefore to investigate if and how a number of real estate companies work to enable meetings and social contacts in their residential areas. Interviews with representatives from seven real estate companies examine the type of social interaction, based on the theory of weak ties, which the planning aims at and what the conditions for meetings look like. The results indicate that the companies are primarily planning for strong ties, which require weak ties that are made possible by spontaneous meetings. Conclusions from the study are that the conditions for enabling spontaneous meetings differ between areas, which have different meanings that affect the possibility of spontaneous encounters. Problems with criminality and insecurity are aspects that affect these conditions. Efforts in the physical environment can advantageously be supplemented by social efforts to create good conditions for use. Involuntary loneliness needs to be tackled from several directions, of which urban planning can be part of the solution.
22
Ekmalm, Camilla, Brömsen Amanda von und Anna Hermansson. „Interiör och exteriör som konkurrensmedel : Hur använder sig dagens köpcentrum av den interna och externa miljön samt service och underhållning för att differentiera sig och konkurera på marknaden?“ Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5140.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum. Undersökningen har visat att de intervjuade köpcentrumen var väl medvetna om hur dessa delar påverkar men de hade olika tankar om hur de fungerar i praktiken. Trots att köpcentrum i Sverige utvecklas snabbt idag finns det stora skillnader mellan många då de vill profilera sig olika. Vissa vill inrikta sig enbart på handel, medan andra vill skapa mötesplatser. De externa faktorerna, så som tillgänglighet, har visat sig påverka köpcentrumens konkurrenskraft mer än de interna faktorerna samt service och underhållning. Men det krävs att köpcentrumen lägger fokus på alla delar för att få en stark konkurrenskraftighet.
23
Berglin, Emmy, und Hilde Karlsson. „Jag är färdig med uppgiften, nu då? : Hur synliggör man elever med fallenhet för matematik och hur påverkas de av den sociala miljön så som hem och skola“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80195.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Litteraturstudien handlar om elever med fallenhet och vad som definieras som särbegåvad eller att ha en fallenhet. Hur kan särbegåvade elever bli uppmärksammade och vilka metoder används till detta samt hur påverkas elever med särbegåvning av de sociala miljöerna hem och skola. Typiska drag och mönster hos särbegåvade elever är även något som beskrivs i denna studie. Litteraturstudien visar att matematiskt begåvade elever kan bli synliga genom metoder i form av psykologiska besök, kreativa tester samt att elever visar specifika förmågor. Att vara begåvad innebär att tänka matematik i det vardagliga livet, att se matematik utanför ämnet men också ha ett visst tänk när det kommer till matematik som ämne i skolan. Elever med fallenhet för matematik behöver inte besitta alla förmågor som beskrivs, för att ha en fallenhet för ämnet. En särbegåvad elev kan fungera i liknelse med en normalbegåvad elev i sociala miljöer, dock är vetenskapen och litteraturen inte ense om detta. Den stora skillnaden på en särbegåvad elev och en normalbegåvad elev är, enligt litteraturen, strävan efter framgång och fokuseringen på uppgiften de har framför sig.
24
Trangärd, Lisa. „Miljöns betydelse för barn i behov av särskilt stöd. : En studie om pedagogers syn på miljön i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68329.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp.The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.
25
Forslund, Julia, und Jessica Karlsson. „Kemi i förskolans fysiska miljö : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tankar kring att utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84999.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas.The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.
26
Folkman, Sara. „Forskande, kompetent och nyfiken - om en dold läroplan i förskolan : Reggio Emiliapedagogiken som normerande makt och styrning“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63554.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.
27
Sundqvist, Karin, und Jessica Näslund. „Miljön och materialets betydelse när sex Reggio Emiliaförskolor presenterar sin verksamhet : En retorisk analys av sex förskolors hemsidor“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71596.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of the study is to conduct a qualitative rhetorical analysis of websites where Reggio Emilia-inspired preschools present their pedagogy to gain increased knowledge of the content that is written, focusing on the environment and materials. The environment is important in the Reggio Emilia pedagogy and they are convinced that the environment is of great importance for children's play, interaction, and upbringing into a democratic society. Rhetorical text analysis examines how the schools present their activities on their websites and how the environment and material the preschools use in their activities emerges in their presentations. With the help of three research questions, we find out how the pedagogical materials used in their pedagogical activities appear and how they describe the different environments at preschool. What material do they present and how it is presented, do they describe specifically what material they use, or do they only give a general description. Do they consider the recipient's experience and background in the presentation? We use rhetorical text analysis according to Lennart Hellspong and the Reggio Emilia pedagogy to find out how well they have phrased their presentations, we have used rhetorical analysis also to analyze the images that are included in the presentations. We investigate how the transmitter's ethos, character and personality, appear in the text. How the text affects the recipient's emotions and thoughts, pathos. We look at how the transmitter uses language and thinking, logos, as a compelling, persuasive, tool. We examine the child perspective that emerges, if the children are also assigned ethos and pathos through the text and how the educator's role and relationships appear in the text. The result shows that there are very few preschools that present their pedagogical activities at all on their website. Among the few who do, it varies a bit how they do it. Some use many images to supplement the descriptive text of the presentation of their material while others do not show any images at all. Some preschools specifically describe the different materials used, while others use collective names such as natural materials. The result shows that all the presentations we analyzed describe parts of the Reggio Emilia pedagogy but only about half of the preschools use concepts that are typical of pedagogy such as "the environment as the third pedagogue", "the competent child" and "the hundred languages".Studiens syfte är att göra en kvalitativ retorisk analys av förskolors hemsidor som är inspirerade av Reggio Emilia för att få ökad kunskap om det innehåll som skrivs fram, med fokus på verksamhetens miljö och material. Miljön är viktig i Reggio Emiliapedagogiken och man är övertygad om att miljön har stor betydelse för barns lek, samspel, och fostran in i ett demokratiskt samhälle. Genom retorisk textanalys undersöks hur förskolorna presenterar sin verksamhet, på sina hemsidor, och hur miljön och materialet de använder i sin verksamhet träder fram i deras presentationer. Med hjälp av tre forskningsfrågor tar vi reda på hur det pedagogiska materialet man använder i sin pedagogiska verksamhet framträder och hur väl man beskriver de olika miljöerna på förskolan. Vilket material som presenteras och hur det presenteras, beskrivs det specifikt vilket material man använder eller ger man bara en generell beskrivning. Tar man hänsyn till mottagarens erfarenhet och bakgrund i sin beskrivning. Vi använder retorisk textanalys enligt Lennart Hellspong och Reggio Emiliapedagogiken för att ta reda på hur väl man formulerat sina presentationer, vi har använt retorisk analys även för att analysera de bilder som finns med i presentationerna. Vi undersöker hur sändarens ethos, karaktär och personlighet, framträder i texten. Hur texten påverkar mottagarens känslor och tankar, pathos. Vi tittar på hur sändaren utnyttjar språket och tänkandet, logos, som ett övertygande, persuasivt, redskap. Vi undersöker vilken barnsyn som framträder, om även barnen tilldelas ethos och pathos genom texten och hur pedagogens roll och relationer framträder i texten. Resultatet visar att det är väldigt få förskolor som presenterar sin pedagogiska verksamhet över huvud taget på sin hemsida. Bland de få som gör det varierar det en del hur man gör det. En del använder sig av många bilder för att komplettera den beskrivande texten i presentationen av sitt material medan andra inte visar några bilder alls. Vissa beskriver specifikt vilka olika material man använde medan andra använder sig av samlingsnamn som exempelvis naturmaterial. Resultatet visar att alla de presentationer vi analyserat beskriver delar av Reggio Emiliapedagogiken men bara ca hälften använder begrepp som är typiska för pedagogiken såsom ”miljön som den tredje pedagogen”, ”det kompetenta barnet” och ”de hundra språken”.