Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Militär kreativitet“

Program Pengabdian Kepada Masyarakat dilaksanakan di kompleks militer di daerah Kariango, Kabupaten Maros, Sulawesi Selatan yang dikenal dengan Komando Strategi Angkatan Darat (Kostrad) Kariango. Namun pada IbM ini kami hanya fokus pada satu kompi yaitu kompi Markas yang ada di Batalion 432 Kostrad Kariango dalam memberikan pelatihan kerajinan tangan kepada ibu-ibu yang tidak memiliki aktifitas selain menjadi ibu rumah tangga dan menjadi ibu Persit yang memliki rutinitas setiap hari melayani kebutuhan suami dan anak serta sibuk mengikuti kegiatan olah raga, seni dan budaya yang ditentukan oleh pengurus persit yang ada di Kostrad Kariango. Kondisi yang telah lama terjadi di kalangan ibu-ibu persit kostrad kariango :a). Rutinitas yang hampir setiap hari sama, membuat ibu persit yang tidak memiliki aktifitas di luar asrama membutuhkan kegiatan lain. b). Kerajinan tangan seperti tas yang terbuat dari Tali Kur merupakan kerajinan yang bernilai postif dan dapat menghilangkan kejenuhan dari rutinitas yang flet. c). Banyaknya ibu persit yang menginginkan memiliki penghasilan sendiri dan tetap berada di rumah sebagai ibu rumah tangga yang baik untuk suami dan anaknya namun bingung bagaimana cara memulainya sehingga mereka sangat memerlukan pelatihan membuat kerajinan tangan yang bernilai ekonomi. (home industri). d). Keberadaan ilmu manajemen pemasaran produk sangat dibutuhkan. e). Dibutuhkan motivasi untuk menumbuhkan jiwa kreativitas dan inovasi untuk ibu-ibu persit. Solusi dari permasalahan tersebut diantaranya adalah melakukan penyuluhan dan sosialisasi yang intens untuk meningkatkan pengetahuan dan keterampilan ibu-ibu persit dalam memproduksi tas dari tali kur dan perlunya di buat manajemen organisasi yang baik kepada ibu-ibu persit sebagai kelompok pembuat tas tali kur. Target luarannya adalah menumbuhkan jiwa kreativitas dan inovasi untuk ibu-ibu Persit kompi Markas yang ada di Batalion 432 Kostrad Kariango dan untuk mengintensifkan kembali anggota kelompok yang kurang aktif, serta sebagai upaya menarik simpati ibu persit yang lain untuk berpartisipasi dalam mengembangkan kerajinan tas dari tali kur.

<p>Moslem society as a part of the population of the south world, culturally, is in the influence of the hegemony of non-moslem culture, mainly, European, American, and Australian as parts of the north world population. Until the mid twentieth century, the hegemony existed in the form of military imperialism. Meanwhile, in the post mid twentieth century the hegemony changed into cultural imperialism in many areas, such as social, economic, social and even art. The countries of the south world have really done some efforts to face the neo imperialism, but have not suceeded well. Therefore, more serious effort should be done to face the neo imperialism, that is the creativity to make the European and American cultural products as materials that can be creatively rearranged and matched with the local culture. In the creative process the spiritual dimension of culture should become the basis of cultural production process at present and in the future to create a fair relation. The use of spiritual dimension of culture can create new cultural products. In turn, the cultural products of the south world will exist, and finally they can be exchanged with the products of the north world. This is what China is doing with its developing economic power to balance out the domination of Europe and America. The same hopefully appears from the Islam world although it needs more serious cultural works. According to Faisal Ismail, the awakening of Islam and its culture depend on the moslem themselves and their cultural works.</p><p> </p><p>Masyarakat Muslim sebagai bagian dari populasi dunia selatan, secara kultural, berada dalam pengaruh hegemoni budaya non-muslim, terutama Eropa, Amerika, dan Australia sebagai bagian dari populasi dunia utara. Sampai pertengahan abad ke-20, hegemoni itu ada dalam bentuk imperialisme militer. Sementara itu, pada pertengahan abad ke-20 hegemoni berubah menjadi imperialisme budaya di banyak bidang, seperti sosial, ekonomi, sosial dan bahkan kesenian. Negara-negara di dunia selatan telah benar-benar melakukan beberapa upaya untuk menghadapi imperialisme neo, namun belum berhasil dengan baik. Karena itu, usaha yang lebih serius harus dilakukan untuk menghadapi neo imperialisme, yaitu kreativitas membuat produk budaya Eropa dan Amerika sebagai bahan yang bisa ditata ulang secara kreatif dan disesuaikan dengan budaya lokal. Dalam proses kreatif dimensi spiritual budaya harus menjadi dasar proses produksi budaya saat ini dan di masa depan untuk menciptakan hubungan yang adil. Penggunaan dimensi spiritual budaya bisa menciptakan produk budaya baru. Pada gilirannya, produk budaya dunia selatan akan ada, dan akhirnya mereka bisa dipertukarkan dengan produk-produk dari dunia utara. Inilah yang dilakukan China dengan kekuatan ekonomi yang berkembang untuk mengimbangi dominasi Eropa dan Amerika. Hal yang sama semoga muncul dari dunia Islam meski membutuhkan karya budaya yang lebih serius. Menurut Faisal Ismail, kebangkitan Islam dan budayanya bergantung pada umat Islam sendiri dan karya budaya mereka.</p>

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet.

I Försvarsmakten återfinns ett motsatsförhållande mellan organisationens vilja och yrkesofficerens uppfattning. I officiella publikationer förmedlas en acceptans för misslyckande medan det finns en benägenhet hos yrkesofficeren att undvika misslyckanden till varje pris. Erfarenheter kan gå förlorade då organisationen har en vilja att lära både genom bra och mindre bra genomförande. Studien avser att undersöka hur organisationskultur kan påverka en yrkesofficers syn på misslyckanden. En stark organisationskultur som hämmar en yrkesofficers benägenhet att ta initiativ eller att ta risker av rädsla för att misslyckas, kan negativt inverka på flexibilitet eller kreativitet inom organisationen. Resultatet påvisar att antaganden såsom viljan att lyckas och social acceptans påverkar synen på misslyckanden. Det finns en kultur som efter hand blir accepterad som det rätta sättet att lära eller lösa ett problem vilket inte alltid överensstämmer med den officiella viljan. Denna kultur överförs inom organisationen och blir svår att förändra. Yrkesofficeren ställs inför ett val, försöka förändra eller acceptera situationen.

Creativity is a multifaceted concept which has seen an increased relevancy in the contemporary military debate. Creativity is often thought of as a desirable trait among leaders within military organizations, by viewing war as an art. Even though the concept has a stated importance in both science and doctrine, there is a noticeable shortage of explicit descriptive texts about the phenomenon. The US army has recently implemented a new design methodology, with the purpose of enabling and harnessing creativity. Creativity and its role within military organizations should not be seen as self-explanatory. The concept is allegedly barrowed from other scientific fields, such as sociology and psychology. This thesis aims to bring an understanding of military creativity and its construction in the US army context through Koselleck’s conceptual history analysis. This is done by studying contemporary and premillennial doctrines both synchronically and diachronically. The results show an increased overall value toward creativity as a concept and has been implemented on all levels of warfare. Military creativity revolves mostly around divergent thinking, though it also includes convergent thinking. This study suggests that part of the reason for its increased value is linked with the enhanced expectations of its importance in future, unknown conflicts, and environments.

Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar.  Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet.
The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.