Dissertationen zum Thema „Militär kontext“

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten.

 En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket.

 Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan. Kärnfråga: Hur påverkar likformig klädsel den enskilda soldatens förmåga att stå emot konformitet?

Delfrågor:

-                  Har kläder någon betydelse i sociala sammanhang?

-                  Varför följer vissa gruppen och andra inte?

-                  Påverkas soldaten av likformig klädsel?

För att mäta hur den uniforma klädseln påverkar soldater, och därmed besvara frågorna, använder jag mig av Solomon Aschs konformitets experiment i en ny tappning. Baserat på resultatet från experimentet samt med stöd ur litteratur dras slutsatser om hur stor eller om det finns en påverkan på soldaters individualitet av den likformiga klädseln.

Jag kom i mitt arbete fram till att den likformiga klädseln ökar soldatens konformitet i en grupp. Den enskilda soldaten har lättare att falla för konformiteten när denne bär uniform klädsel i sitt tjänsteutövande. 

Officers and soldiers are in their daily duty an object of both physical and psychological pressure. There are many factors that influence both the decision and group processes. To be able to understand and identify risks in these processes there has to be knowledge in this area. One phenomenon which influences groups and individuals is conformity.

One factor that divides the soldiers and officers from other categories of work is the uniform clothing which many think is intimately connected with that type of work.

That is why this study intends to examine how the uniform clothing influences the individuals’ ability to think for themselves and also act in that thought. On the basis of this, a core question and three part questions crystallized. The three questions are a help to answer the core problem. The core question: How does the uniform clothing influence the individual soldiers’ ability to resist conformity?

Part questions:

-        Does clothing have an importance in social contexts?

-        Why do some individuals follow the group and others not?

-        Is the soldier influenced by uniform clothing?

To measure how the uniform clothing influences soldiers, and thereby answer the questions, the writer used the conformity experiment by Solomon Asch slightly modified for his purposes. Based on the result from the experiment, as well as with support from literature, conclusions where drawn about how or if the soldiers’ individuality where influenced by the uniform clothing.

The conclusion was that the uniform clothing increases the soldiers’ conformity in a group. The individual soldier found it easier to adapt to the conformity when he/she wear uniform clothing during the exercise of his or her duties.

Majoriteten av militärrelaterade studier fokuserar främst på ledarperspektivet relaterat till deras underordnade; mindre om den vardagliga militärrelaterade påverkan på de underordnade soldaternas välbefinnande. Denna kvalitativa tematiska analys syftade till att identifiera och lyfta fram den subjektiva upplevelsen ur soldatens perspektiv. Artiklar och litteratur från databaser har använts för att undersöka tidigare resultat och relevanta studier, som kan vara till hjälp för att förstå de faktorer som kan påverka soldaternas välbefinnande. Studien genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer där tio soldater deltog i samtal om ca 60 minuter gällande ledarskap, välbefinnande och stress inom det militära. Det enda kriteriet för deltagande i studien var att soldaterna för närvarande var anställda av den svenska militären. Resultaten av studien visade att militärledare har ett inflytande på soldaternas välbefinnande och förmåga att hantera stress. När soldaterna inte kunde få stöd från sina ledare, fann studien att de sociala resurserna var av stor vikt för att upprätthålla ett subjektivt bra välbefinnande.
The majority of military-related studies focuses primarily on the leaders perspective related to the their subordinates; less about the everyday military-related effects on the subordinated soldiers wellbeing. This qualitative thematic analysis aimed to identify and highlight the subjective experiences from the soldiers perspective. Articles and literature from databases were used to study earlier findings and relevant theories that could be of help to grasp a greater understanding of factors that could effect the soldiers well-being. The study was conducted digitally through semi-structured interviews with ten soldiers for 60 minutes each. The only criteria for participation in the study was that the soldiers were currently employed by the Swedish Military. The findings of the study showed that leaders in the military have an influence on the soldiers well-being and capability to cope with stress. When the soldiers were not able to get the support from their leaders, the study found that the social resources were a close second to maintain a good subjective wellbeing.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet.

Since 2003 the Swedish Armed Forces uses Developmental Leadership as their formal leadership model. The model is characterised by the leader acting as a role model and providing inspiration, motivation and personal consideration. The model stresses the importance authenticity plays in achieving the motivational aspects of leadership. The current literature on authenticity shows almost solely positive effects of the application of authenticity. However, there are organizational factors that seem to impede the non-commissioned officers’ ability to freely express their authentic self. Therefore, this study has aimed to deeper investigate the possible discrepancy between the application of authenticity in theory in relation to practice. To achieve this, we strive to answer the question as to how non-commissioned officers experience the practical application of authenticity in military contexts. A qualitative semistructured interview guide was chosen as the research method. The participants consisted of six non-commissioned officers in troop leading positions within the Swedish Armed Forces. Through a thematic analysis the data resulted in three main themes with a total of eleven subcategories. The study concludes that the results support the Developmental Leadership model´s claim that environmental factors affect the way leaders can exert Developmental Leadership. In addition, the study also contribute to a clearer picture of how these factors specifically affect leaders ability to act authentically.
Försvarsmaktens formella ledarskapsmodell Utvecklande Ledarskap förordar autenticitet hos ledare inom myndigheten. Teorier inom autenticitet visar på närmast enkom positiva effekter. Dock finns det organisatoriska faktorer som inverkar och begränsar specialistofficerares möjligheter till autentiskt handlande. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialistofficerare upplever tillämpningen av autenticitet i sin yrkesroll. Som undersökningsmetod valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och urvalet bestod av sex aktivt tjänstgörande specialistofficerare i truppförande positioner inom Försvarsmakten. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och resulterade i tre teman med elva underliggande kategorier. Resultaten stödjer teorin om hur omgivningskarakteristika påverkar ledares möjlighet att utöva utvecklande ledarskap men tillför en tydligare bild av hur dessa faktorer specifikt påverkar ledares autenticitet.

Den svenska Försvarsmakten har under en smärtsam process genomgått en reform från det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur påverkat var och när uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte längre till att enbart försvara rikets gränser. Svenskatrupper finns idag på ett flertal platser världen men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstärkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 är lämpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlängningen ge ett underlag för en diskussion om det är rätt att systemet finns i insatsområdet. Genom att beskriva vägen fram till varför Sverige utvecklade och anskaffade 90-familjen och vilka krav som låg bakom dess konstruktion kan jag tillsammans med en beskrivning av de olika uppgraderingspaketen skapa en förståelse för hur fordonet ser ut idag. Utifrån det jämföra Stridsfordon 90 plutonens uppgifter i Afghanistan med de parametrar som konstruktionen medger till. Uppsatsen visar att Stridsfordon 90 är lämplig i Afghanistan, utifrån ett tekniskt och stridstekniskt resonemang. Fordonets egenskaper ger få begränsningarna i de uppgifter som idag löses i Afghanistan.

During a long time the Swedish Armed Forces has performed reorganization, leaving the old structure with a defence focused at hostile invasions to become a nation performing operations abroad. A change that affects and creates new tasks for own forces. The main effort is no longer to protect the nation border. The Swedish Armed Forces has troops deployed in several locations all over the world but I want to illuminate their commitment in Afghanistan. The Swedish/Finnish contingent has been reinforced by Combat Vehicle 9040 (CV 9040), a system designed to operate in a subarctic climate.This essay wants to contribute with an idea if CV 90 conducts in the proper type of tasks in Afghanistan. The purpose is also to give a foundation for a discussion whether it is right that the system is deployed in the area of responsibility. My intention is to create an understanding of how the vehicle is constructed and what attribute it displays today. In order to do that I will describe on what grounds Sweden chose to develop and acquire the concept called the 90-family and which demands that affected its construction. After that, describe the tasks that the CV90 platoon carries out inAfghanistan and compare it with the parameters that the construction admits. This essay shows that the CV 90 is appropriate in Afghanistan, out of a technical and combattechnical perspective. Out of a construction perspective there are few limitations in the tasks that the vehicle solves today in Afghanistan.

Forskningsproblemet utgår ifrån hur svenska försvars- och säkerhetshot förändrats och militära maktmedlets tilltänkta användning med grund i försvarsbeslut 2020 i relation till de tre föregående försvarsbesluten. Genom att jämföra dessa framkommer förändring av uppfattade hot i Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska kontext avseende exempelvis aktörer, tidsperspektiv, rumsperspektiv eller geografiska områden. Vidare framkommer hur politisk uppfattning kring militära strategier förändrats relativt förändrad strategisk kontext.  Metoden består av strukturerad fokuserad jämförelse från George och Bennett (2005) och vald teori utav Buzans, Waevers och de Wildes säkerhetiseringsteori (1998) och militär strategi från Wedin (2009).  Resultatet visar att svensk säkerhetspolitik fortsatt domineras av militär hotbild där väpnat angrepp ses som det enda existentiella hotet för staten Sverige. Det breddade eller vidgade säkerhetsbegreppet återfinns inom Sveriges säkerhetspolitiska mål och intressen men endast ytligt utifrån uppfattade hotbilder. Sveriges strategiska kontext har även förändrats från 2015 där Europeiska unionen (EU) som säkerhetspolitiskt instrument för svensk nationell säkerhet är till del ersatt, eller åtminstone kompletterad, av bilaterala samarbeten med flera länder där samarbetet med Finland är ett särskiljande exempel på en unik försvarsrelation i Östersjöregionen. EU:s säkerhetsarbete är därmed inte längre tillräckligt för att skapa en svensk känsla av säkerhetspolitisk trygghet.

Denne studien har undersøkt hvilke prosesser som påvirker kunnskapsdelingen i en organisatorisk kontekst, samt hvordan disse utarter seg. Dette ble undersøkt med utgangspunkt i erfaringer med organisasjonstiltaket helhetlig debriefing. Studien har sitt utspring i et samarbeid med Luftkrigsskolen i Trondheim og Luftforsvaret. Det er blitt benyttet en kvalitativ metodetilnærming, og empirien er hentet fra personell som er tilknyttet operative miljø gjennom Norwegian Aeromedical Detachement (NAD) i Afghanistan. Det ble utført totalt 7 dybdeintervjuer, og Grounded theory er blitt brukt som tilnærming til innsamling av data og analyse. Resultatene i studien tyder på at kunnskap blir delt i både formelle og uformelle strukturer. De ulike strukturene fordrer ulik type tillit, som i sin tur fører til at ulik type kunnskap blir delt. Dette forklares ved at det eksisterer ulik grad av sosial kapital i de ulike strukturene. Studien tyder på at tillitsverdige relasjoner, felles forståelser og mentale modeller (sosial kapital) er prosesser som påvirker kunnskapsdelingen og som utvikler seg over tid. Studien tyder på at mangelfull utvikling av disse prosessene fører til en redusert åpenhet i kunnskapsdelingen. På samme tid blir det også pekt på at kunnskapsdeling i seg selv bidrar til å skape, styrke og utvikle disse prosessene. Etterhvert som prosessene utvikler seg, øker også kunnskapsdelingen. Funnene kan gi viktige implikasjoner for organisasjonstiltaket helhetlig debriefing. På bakgrunn av at kunnskapsdeling fremstår som en prosess som utvikler seg over tid, blir det foreslått at prosessen ved helhetlig debriefing må starte på et tidligere tidspunkt. Dette på bakgrunn av at de identifiserte prosessene utvikles over tid, og at kunnskapsdelingen i den formelle strukturen først har en effekt når disse prosessene er utviklet.

Denne studien undersøker hvilke faktorer som påvirker praksisdeltakeres erfaringsdeling i en organisatorisk kontekst, samt hvordan tilrettelegge for utvikling av praksisfellesskap for å oppnå og optimalisere erfaringslæring. Undersøkelsen baseres på et samarbeid med Luftkrigsskolen. For å belyse forskningstemaet så har en kvalitativ metodetilnærming blitt benyttet, og empirien i undersøkelsen er innhentet fra militært personell tilknyttet Luftforsvarets bidrag i Afghanistan (NAD). Syv semistrukturerte dybdeintervjuer ble gjennomført, og Grounded Theory har blitt anvendt som metode og analyseverktøy. Organisasjonslæring er analysert ut ifra læringsprosesser i praksisfellesskap. Resultatene i denne undersøkelsen indikerer at ulike faktorer både kan fremme og hemme aktiv deltakelse i erfaringsdelingen mellom praksisdeltakere, noe som igjen synes å være avgjørende for at praksisdeltakerne individuelt og praksisfellesskapet kollektivt lærer av disse erfaringene. Faktorene omhandler hvordan gjennomføringen av erfaringsdelingen foregår, hvilke holdninger praksisdeltakerne bringer med seg inn i slike delingsprosesser, kvalitet på relasjoner og forskjeller i kompetanse. Resultatene i denne undersøkelsen viser at forholdene må legges til rette for at praksisdeltakere skal delta aktivt og åpent i erfaringsdelingsprosesser. Gode erfaringsbaserte læringssirkler synes å være avhengig av at praksisdeltakerne opplever læringssituasjonen som ønskelig og hensiktsmessig slik at de ser erfaringsdelingens verdi og mening. Dette kan, sammen med kjennskap til og erfaring med kunnskapsdelingsprosesser, gi praksisdeltakerne positive emosjoner og holdninger tilknyttet erfaringsdelingen. Positive emosjoner og holdninger fremstår også som en essensiell faktor for aktiv deltakelse i erfaringsdeling og gode læringssirkler i praksisfellesskapet, fordi de kan bidra til positiv holdningsspredning og læringsmiljø i praksisfellesskapet. Nære relasjoner, tillit, hyppige interaksjoner og tidligere erfaringer med de man skal dele erfaringer med synes også å være viktig for at praksismedlemmer skal delta aktivt. Med utgangspunkt i forskningsfunn som antyder erfaringsdelingsorientert sub-grupperinger innad i praksisfellesskapet, vil det også bli diskutert hvordan det er mulig å integrere og bringe sammen fellesskap i målrettede læringstiltak.

Denne studien undersøker hvilke faktorer som påvirker kunnskapsdeling i en organisatorisk kontekst, og hvilken innvirkning disse faktorene har på former for kunnskap som deles. Deling av erfaringer og kunnskap utforskes mellom individer og på gruppenivå. Studien bygger på et samarbeid med Forsvarets forskningsinstitutt og Hærens Våpenskole. Kvalitativ metodetilnærming har blitt benyttet for å belyse forskningstemaet, og empirien i studien er hentet fra personell tilknyttet den norske Hæren. Det ble gjennomført totalt åtte dybdeintervjuer. Grounded theory har blitt benyttet som metode og analyseverktøy. Resultatene i undersøkelsen peker både på flyt og barrierer for kunnskapsdeling. Erfaringsdeling i formelle og uformelle fora, motivasjon for deling, samt erfaringsgrunnlag og hierarki er sentrale faktorer som er av betydning for kunnskapsdelingen. Funnene tyder blant annet på at de ulike faktorene stimulerer til at deler av den tause kunnskapen uttales og gjøres eksplisitt, samtidig som de også bidrar til at noe kunnskap holdes skjult og forblir taus. På bakgrunn av forskningsfunnene blir begrepet ”skjult kunnskap” introdusert som en egen form for taus kunnskap. Funnene antyder at taus kunnskap kan ha flere dimensjoner. Ut i fra undersøkelsen ser en at det kan være hensiktsmessig å etablere ulike fora for deling av kunnskap. Relasjonsbånd og tillitsforhold synes å være av betydning for den kunnskapen som deles i uformelle fora. Formelle fora skaper en kontekst for læring og utvikling både på individ- og gruppenivå. Dialog og felles refleksjon bidrar til at den enkelte får trening i hvordan en skal lære av erfaringer. Samtidig er dette en arena hvor praktiske erfaringer utvikles til kollektiv kunnskap. Funnene i denne studien kan gi noen retningslinjer for fremtidig forskning. Det blir foreslått at det kan være et behov for å nyansere begrepet taus kunnskap, samt undersøke hvilken betydning både individuell og kollektiv taus kunnskap har for læring og kunnskapsutvikling i ulike organisasjoner.

Über den Einsatz bewaffneter Bundeswehrsoldaten im Ausland entscheidet der Bundestag. Die demokratische Legitimität von Bundeswehreinsätzen beruht daher auf der parlamentarischen Mehrheitsentscheidung. Doch durch die Auslagerung von Entscheidungen auf multinationale Sicherheitssysteme, wie die NATO und die EU, ergeben sich Handlungsbeschränkungen für das deutsche Parlament. In dieser Publikation analysiert die Politikwissenschaftlerin Martina Kolanoski die tatsächliche Entscheidungsmacht des Bundestags am Beispiel von Bundeswehreinsätzen im Rahmen der Europäische Sicherheits- und Verteidigungspolitik (ESVP). Sie zeigt, weshalb die parlamentarischen Einflüssmöglichkeiten nur sehr begrenzt sind und argumentiert damit gegen die These des Parlamentarischen Friedens. Die Weiterentwicklung der ESVP durch den Vertrag von Lissabon, die multinationale Streitkräfteintegration, das Konzept der European Battlegroups und der deutsche Entscheidungsprozess zur EU-Mission EUFOR RD Congo werden auf die Frage hin untersucht, ob die Einsatzentscheidung durch politische und/oder militärische Integration vorweg genommen wird.

Syftet med undersökningen är att genom en jämförande modellstudie ta fram ett eller flera sätt att nedkämpa en motståndare utrustad med tungt reaktivt pansar. Reaktivt pansar har tidigare endast använts för att hindra RSV-strålar att penetrera pansar. Men teknikutvecklingen har nu medfört att dagens reaktiva pansar utöver skydd mot RSV-strålar också klarar av att reducera pilprojektilens förmåga till penetration. Amerikanarna som tidigt upptäckte att Ryssland hade tillgång till tekniken började direkt utveckla ny ammunition för att möta detta. Men vad har vi gjort i Sverige, sen detta uppdagades? Kan vår Stridsvagn 122 fortfarande lösa sin huvuduppgift: att slå ut andra stridsvagnar? I studien gör författaren antagandet att spårljuspansarprojektil 95 inte får genomslag på en stridsvagn utrustad med tungt reaktivt pansar, typ Kontakt-5. Undersökningen har sin tyngdpunkt i den jämförande modellstudie som skall jämföra tre olika scenarion. Modellstudien föregås av en beskrivande teoridel där bland annat skydd, svensk stridsvagnsammunition och reaktivt pansar beskrivs. Därefter behandlar modellstudien en duellsituation mellan Strv 122 och en motståndare utrustad med Kontakt-5. De olika modellerna jämförs i syfte att ta fram den modellen som är mest fördelaktig då man vill nedkämpa en fiende utrustad med Kontakt-5. Slutsatsen som dras utifrån studien är att normalförfarandet att initialt ha pilprojektil i kanonen bör ändras till att istället ha spränggranat. Spränggranaten kommer att skada Kontakt-5 och skapa en oskyddad yta där pilprojektilen kan få genomslag.
The purpose of this essay is to develop one or more ways to neutralize an enemy equipped with heavy reactive armour. Reactive armour has previously only protected against shaped charges. Technological advances have now led to today's reactive armour in addition to protection against shaped charges also capable of protecting against an Armour-Piercing Fin-Stabilized Discarding Sabot (APFSDS). The Americans discovered that this technology was available to the Russians and developed new types of APFSDS to deal with it. But what have we done in Sweden since this technology was discovered? In this essay, the author makes the assumption that the Swedish APFSDS can’t penetrate a tank equipped with reactive armour. A comparative model will compare three different ways to deal with this problem. Before doing the comparative model study, there will be a chapter which describes for example reactive armour, APFSDS, Kontakt-5 (a type of reactive armour), tank protection in general. The model consists of one Leopard 2A5 S (Leo 2) and one enemy tank equipped with reactive armour. By comparing different ways for the Leo 2 to defeat the enemy, the author will reach a conclusion for the problem. The conclusion drawn from this essay is that the normal procedure when the Leo 2 initially has an APFSDS loaded in the canon should be changed to it having a grenade loaded instead. Bursting a grenade towards the enemy will destroy or damage Kontakt-5 and the second projectile, which should be an APFSDS, will now penetrate the damaged Kontakt-5 and the hostile tank will be defeated.

SAMMANFATTNING Tid för förändring av krigföringens principer. Världen är i en konstant förändring, allianser bildas och överenskommelser tecknas. Detta har drivit omvärldsutvecklingen och globaliseringen till där vi är idag och där det militära maktmedlet används i syfte att uppnå politiska och religiösa målsättningar. Precis som världen har utvecklats så har även de militära styrkorna och vapensystem utvecklats. Att bli segrare i nästa konflikt är en innovationskraft som har drivit utvecklingen av den militära förmågan framåt runt om i världen. Krigen och konflikterna har fungerat som en testanläggning där vapensystem och den militära personalen prövas i strid. Erfarenheter från krigen har dragits och sedan implementerats i syfte att bli ännu starkare och militärt överlägsen.     Krigföringens principer, även kallade de militära grundprinciperna, är ett antal olika principer vilka syftar till att ge en vägledning i planering och genomförandet av militära operationer. Dessa principer togs fram och utvecklades under mitten av 1800-talet av militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini. Båda dessa militärteoretiker hade framgångar på slagfältet vilket gjorde att de fick genomslag för sina teorier. Dessa teorier har sedan, genom utbildning, applicerats på officerskårer världen över och på så sätt ”cementerats” fast och blivit en basplatta i militärteorin.  Dagens militärteoretiker, framförallt med en amerikansk anknytning, menar på att grundprinciperna är föråldrade på dagens slagfält. Principerna skrevs för att vinna ett lokalt slag på en begränsad plats, inte för att vinna ett krig som påverkar ett helt samhälle under en lång tid. Med en accelererande teknikutveckling och globalisering så har vissa av dessa grundprinciper blivit föråldrade och bör således omformuleras för att vara relevanta i en modern konflikt. Denna studie syftar till att undersöka om krigföringens principer, ur en svensk kontext, behöver förändras för att på ett mer adekvat sätt kunna möta en modern konflikt. Detta görs genom att undersöka utvalda amerikanska militärteoretikers teorier gällande vilka grundprinciper som är inaktuella och därmed behöver ersättas eller omformuleras. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks sedan om dessa nya grundprinciper kan återfinnas i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner vilket kan utgöra stöd för att dessa principer kan implementeras i en svensk kontext. Analysen och resultatet av denna studie påvisar att det finns grundprinciper vilka, ur en svensk kontext, är i behov av revidering för att på ett mer adekvat sätt vara applicerbara i en framtida konflikt. Vidare påvisar resultatet att dessa principer tydligt återfinns i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner. Dessutom har teknikutvecklingen spelat en stor roll i vidareutvecklingen av grundprinciperna, då den kan fungera som ett stöd och komplement till grundprinciperna. Således bör de militära grundprinciperna omformuleras alternativt revideras i svenska doktriner syftande till att göra det möjligt för Sverige att stå som vinnare i nästa konflikt. Nyckelord: Försvarsmakten, Krigföringens principer, teknisk utveckling, Militärstrategisk doktrin, Precision, Förskjutning, Överraskning, Modern krigsföring, Hybridkrigsföring.
ABSTRACT Time to change the principles of war. The world is under constant change, alliances and agreements are made. This has pushed the development and globalization to where we stand today, and the military force is used to achieve political and religious objectives. The armed military forces and weapon systems have been refined, just like the world has. The strive to win the next armed conflict has been an innovation force, pushing the augmentation of armed forces around the world. The wars and conflicts have served as test facilities, were weapon systems and personnel have been proven on the battlefield. Experiences from the battlefield have been implemented, with the purpose to achieve more military superiority.        The principles of war are principles that are meant to give guidance in the planning and implementation of military operations. These principles were created during the mid-19th century by the two military theorists Carl Von Clausewitz and Antoine-Henri Jomini. Both these military theorists had successful careers on the battlefield, contributing to the impact of their theories. These theories have been implemented in the education of officers worldwide, thereby forming a foundation in military theory.        Modern military theorists, especially from the US, states that the principles of war are outdated on the modern battlefield. The principles were written to win a battle in a constrained area, not for winning an entire war, affecting a whole society during a long period of time. With accelerating development of technology and globalization, some of the principles of war are outdated and should be rewritten or replaced to be relevant in a modern conflict.     The aim of this thesis is to examine if the principles of war, in a Swedish context, needs to be altered in order to confront a modern conflict more aptly. This is conducted through an examination of selected American military theorists’ theories in terms of which of the principles that are obsolete and in need of replacement or rephrasing. Swedish doctrines are then to be examined through qualitative content analysis in order to find wordings that can support the ability of these new principles of war to be implemented in a Swedish context. The analysis and result of this thesis demonstrates that there are principles of war that needs reformulation to be applicable on the battlefield of the future. Furthermore, the result demonstrates that these principles clearly are found in the Swedish doctrines writings. Also, the advancing technology has been a significant contributor in the development of the new principles of war, as a complement and support. The principles of war must be rewritten or changed in Swedish doctrines in order to enable Sweden to become the winner in the next modern conflict.           Keywords: Swedish armed forces, Principles of war, Technology development, Military Strategic Doctrine, Precision, Dislocate, Surprise, Modern Warfare, Hybrid Warfare.

The wars in Afghanistan and Iraq initiated a surge of texts by US soldiers who utilized recent Web 2.0 technology to forge new types of war narratives, such as the so-called “milblogs.” Milblogs merge letter and journal writing with journalistic reporting, and they maintain contact between soldiers and their social environment. They are at once public and private communication. Military psychology since Vietnam has referred to warrior traditions of Native American communities to discuss public narration and ceremonial acknowledgment of a soldier’s war experience as vital elements for veteran readjustment and trauma recovery. This article analyzes an exemplary milblog to argue that the interaction between blogger and audience does similar cultural work and has comparable ceremonial and, therefore, therapeutic functions: Soldiers publicly share their experience, reflect on it with their audience, receive appreciation and support, and thus mutually (re-)negotiate group identity.

This thesis deals with roman military equipment with respect to various finding circumstances of civilian character. Based on the context of the find, this thesis also focus on the purpose, for which the subject was used (self-defense, hunting). There is also evaluated importance of fabricae in civilian sites, their beginnings, operation and reason of their termination. In addition, this work is complemented by a system of military workshops, for better understanding of production of military equipment in provincial areas. Goal of this thesis is assessment of roman military equipment, from civil contexts, especially from the Rhineland.

This thesis deals with roman military equipment with respect to various finding circumstances of civilian character. Based on the context of the find, this thesis also focus on the purpose, for which the subject was used (self-defense, hunting). There is also evaluated importance of fabricae in civilian sites, their beginnings, operation and reason of their termination. In addition, this work is complemented by a system of military workshops, for better understanding of production of military equipment in provincial areas. Goal of this thesis is assessment of roman military equipment, from civil contexts, especially from the Rhineland.

V Praze, dne 25. července 2013 ………………………………… Abstract The main focus of this thesis is the phenomenon of private military companies and their deployment in situations of armed conflict conducted under the auspices of the so-called "War on Terrorism". The aim is to provide the reader with an introductory insight into this issue, describe specific activities of private military companies during operations in Afghanistan and Iraq, and to answer research questions about their positive or negative contribution to the overall results of these conflicts and the possible impact on civil-military relations. The main thesis of this work is that the performance of these companies can not be categorically evaluated because it is different from case to case. There are, however, some general trends which can be traced in regard to "War on Terrorism". They mainly relate to the lack of efficient state control of private military companies and their conduct. The work is divided into several parts. The first deals with the historical development of conducting military operations with the help of non-state financially motivated actors. This section is intended to create a framework for a better understanding of the issues examined. The second part is devoted to theoretical classification of private military companies and...

Text in Afrikaans
Die hoofdoel van hierdie verhandeling is om 'n studie te maak van die interkulturele bediening in die kultureel-diverse konteks van die SuidAfrikaanse Nasionale Weermag. Die benadering wat in hierdie studie gevolg word, is om die historiese pad van politieke stryd van deelnemende magte in die SANW te volg tot en met die historiese integrasie proses wat sy aanvang in 1994 geneem het. Hierdie samestelling van weermagte wat bestaan uit die SAW (Suid-Afrikaanse Weermag), MK (Umkhonto we Sizwe), APLA (Azanian's People Liberation Army), TBVC state, het elkeen respektiewelik sy eie militere- politieke ideologiese pad geloop. Om die verskille verder te aksentueer bestaan hierdie magte uit verskillende kulturele-, etniese-, en godsdienstige agtergronde. Die grootste verskil setel daarin dat hierdie magte aardsvyande van mekaar was. Die verdere verloop van hierdie verhandeling is om 'n blik te werp op hierdie diversiteit en die samehangende vraagstukke en problematiek wat voortspruit uit die integrasie van magte waarin diepgewortelde verskille setel. Teneinde samehorigheid en 'n gees van vreedsame naasbestaan te ontketen,word daar 'n indringende soeke geloods om effektief oor kultuurgrense heen te kommunikeer. Hierdie soeke om sinvol en effektief te kommunikeer geskied ook langs die weg van refleksie vanuit die Skrif. In die lig daarvan dat hierdie verhandeling vanuit die Sendingwetenskap bedryf word, word vraagstukke vanuit die Skrif benader, met antler woorde, watter leiding vind ons vanuit die Woord van God op die problematiek in die SANW. W anneer daar 'n introspeksie gehou word, oor die vraagstukke en problematiek wat voortspruit uit die proses van transformasie in die SANW, dan word daar indringend besin oor die rol wat die kapelaansdiens in die kultureel-diverse konteks van die SANW vertolk, gegee die vraagstukke en problematiek waarin die organisasie gewikkel is. Hierdie navorsing het tot die een slotsom gekom, tewete, dat die kapelaan die rol as fasiliteerder van versoening moet vertolk. Hy doen dit langs die weg van identifisering met die uitdagings waarmee lede worstel en begelei hulle pastoral om die visie van'n verenigde weermag vir die Republiek van Suid-Afrika te intemaliseer. Sy pastoraat bereik sy diepste wese wanneer koninkryksbeginsels soos vrede, geregtigheig, naaste liefde, vergewingsgesindheid en versoening in die konteks van die SANW as uitkomste verkondig word.
The main objective of this thesis is to make a study of the intercultural ministry in the cultural-diverse context of the South African National Defence Force. The approach of this study was to follow the political struggle of participating forces in the SANDF, up to the point of integration in 1994. These forces consists out of the SADF (South African Defence Forces), MK (Umkhonto we Sizwe), APLA (Azanian People's Liberation Army), TBVC States, who travelled their own military, politically and ideological routes. They also differ culturally, ethnically and religiously in their make-up. The thesis focuses on the problems and challenges which were caused by the integration of forces in which deep-seated differences are entrenched. In order to maintain a peaceful co-existence an urgent search was lodged to find ways of effective intercultural communication. Being a missiological study, the focus was on Scripture to find guidance that can overcome problems and challenges in the SANDF. This brings the role of the Chaplain in sharp focus in his ministry to the SANDF. The research came to one conclusion that the Chaplain must fulfill the role of facilitator of reconciliation. He is doing it by way of identification with the challenges with which the members struggle and guide them pastorally to internalize the vision of a United Defence Force for the Republic of South Africa. His pastorate reaches its depths when Kingdom principles, such as peace, righteousness, neighbourly love, forgiveness and reconciliation are proclaimed as outcomes within the context of the SANDF.
Theology
D.Th. (Theology)