Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Militär kontext“

ZusammenfassungEs wird praxisnah über das Auftreten von Traumafolgestörungen und posttraumatischen Belastungsstörungen bei den Auslandeinsätzen der deutschen Bundeswehr berichtet. Prävalenz und Inzidenz wurden bisher unterschätzt, nicht zuletzt da trotz vieler entsprechender Aufklärungsprogramme und Führungskräfteschulungen eine deutliche Stigmatisierung psychischer Erkrankungen im Militär auch aufgrund des dort gepflegten Idealbildes des Soldaten besteht. Dies und die Behandlungs- und Versorgungsmöglichkeiten an der Front, aber auch im Inland müssen weiter verbessert werden.

Das deutsche Interesse an der Ukraine war nicht ausschließlich an die Person des Het'mans gebunden. Gegen Ende des Krieges begann in Deutschland die im März 1918 von Paul Rohrbach und Axel Schmidt ins Leben gerufene “Deutsch-Ukrainische Gesellschaft” (DUG) ihre Aktivitäten auszuweiten. Sie veröffentlichte eine Zeitschrift (“Die Ukraine”), die zunächst bis zum November 1922 erschien. In ihr trafen mehrere an der Ukraine interessierte Strömungen zusammen. Rohrbach und Schmidt waren primär an der Auflösung des russischen Großreichs interessiert, um aus den “Randstaaten” wirtschaftlich für Deutschland interessante und gleichzeitig die politische Lage ausgleichende Gebiete zu machen. Der liberalen Grundtendenz entsprachen das Streben nach freier Markt wirtschaft und die wie selbstverständlich vorausgesetzte Praktizierung der fundamentalen Menschenrechte durch die entstehenden Nationen. Diese beiden letzten Positionen korrespondierten mit den linkeren Exponenten der Ukrainischen Volksrepublik: den großrussischen Föderationsplänen Skoropads'kyjs und der deutschen Militärs widersprachen sie deutlich. Rohrbach war als Feind des Russischen Reiches auch Gegner seiner deutschen Sympathisanten Das Auswärtige Amt hatte sich eine Zeitlang (wie auch das Militär im Frühjahr 1918) Positives von der ukrainischen Selbständigkeit (sowohl gegen Polen als auch gegen die Entente) versprochen; im Zuge der Konsolidierung Sowjetrußlands und der von der Entente Polen gewährten Sicherheiten verlor die bürgerlich-ukrainische Eigenständigkeit dann an Bedeutung, um in abgewandeltem Kontext 1926 erneut Relevanz zu gewinnen.

Peradilan militer adalah badan yang melaksanakan kekuasaan kehakiman di lingkungan TNI untuk menegakan hukum dan keadilan. Pengadilan militer tidak berpuncak dan tidak diawasi oleh markas besar TNI, tetapi berpuncak dan diawasi oleh MA RI. Filosofi terjadinya ketidakmandirian dalam sistem peradilan militer pertama, karena faktor kepentingan militer (TNI) yaitu berkaitan dengan tugas pokok TNI mempertahankan kedaulatan negara, oleh karena itu dengan menempatkan peran komandan satuan (Ankum) maupun lembaga kepaperaan didalam sistem penegakan hukum tersebut. Kedua, pada awal pembentukan organisasi peradilan militer menempatkan aparat peradilan sipil sebagai penjabat pada pengadilan militer. Ketua pengadilan negeri yang ditunjuk sebagai tempat kedudukan pengadilan tentara karena jabatannya menjadi ketua pengadilan tentara. Panitera pengadilan negeri juga menjabat sebagai panitera pengadilan tentara, kepala kejaksaan negeri ditetapkan sebagai jaksa tentara. Keadaan demikian menimbulkan keberatan-keberatan dengan alasan dipandang akan tidak menguntungkan bagi militer ataupun kesatuan militer. Peradilan militer ke depan harus mandiri baik secara kelembagaan maupun secara fungsional. Dalam konteks itu maka penyidik adalah polisi militer yang terdiri AD, AL dan AU, bertanggung jawab kepada Danpuspom TNI. Penuntutan dan pelimpahan perkara ke pengadilan dilaksanakan oleh oditur militer yang bertanggung jawab kepada Orjen TNI. Kewenangan pengadilan tidak lagi didasarkan kepada kepangkatan terdakwa. Pembinaan organisasi, administrasi, dan finansial pengadilan militer sepenuhnya berada dibawah MARI sebagaimana diatur dalam undang-undang.Military Court is the body that conduct the judicial power in the Indonesian Military Force (TNI) scope to enforce law and justice. The Military Court does not culminate and not supervised by the Indonesian Military Force headquarters, but culminates and is supervised by the Supreme Court of the Republic of Indonesia. The Philosophy of the occurrence of dependence in the first military justice system, because of the interest of the military (TNI) which is associated with its principal task of TNI is to defend the national sovereignty, for that reason, by putting the role of commander of the unit (Ankum) as well as kepaperaan within the law enforcement system. The Head of the district court also covers Military Court in his jurisdiction because of it the Head of district court becomes the Head of Military Court. The Registrar is automatically also the Registrar of Military Court, Head of State Prosecutors assigned as military prosecutor. These circumstances affect objections which are seen as unfavorable for military or military units. The authority of the Court is no longer based on the rank of the defendant, the hierarchy of court proceedings such as judges, military Prosecutors, defense attorneys, no longer use the rank but wearing a toga. Development of organizational, administrative, financial of Military Courts is fully under the Supreme Court held consequently as stipulated in the law of judicial power. The execution of criminal act by military prison, executed equally as prisoner without discriminating the person by his rank.

ENGLISH ABSTRACT: In recent years, mindfulness has become a major resource in the US military. This has provoked substantial criticism in American civil society, not least within contemplative environments. Considered as an expression of underlying Western ideas of contemplation and spirituality, this criticism may offer crucial insights into mindfulness as a modern, secular phenomenon. Based on long-term ethnographic fieldwork this article presents the empirical context of current military uses and adaptations of contemplative practises. The article also seeks to open the field for a closer investigation of the various configurations of ’ethics’ and ’meaning’ that underlie the criticism of the military appropriation. Finally, the article points out that the study of the possible dark sides of mindfulness, i.e. the potential to enhance injurious and harmful practices, is an under-researched as well as under-theorized field.DANSK RESUME: I det amerikanske militær er mindfulness i de senere år blevet en central ressource. Dette har affødt en del kritik i det amerikanske civilsamfund, ikke mindst i kontemplative miljøer – en kritik, der anskuet som udtryk for underliggende, vestlige forestillinger om kontemplation og spiritualitet, måske kan fortælle os noget centralt om mindfulness som moderne, sekulært fænomen. Med afsæt i et længerevarende etnografisk feltarbejde redegør denne artikel for den empiriske kontekst bag den samtidige militære anvendelse af kontemplative praksisser. Artiklen søger også at åbne op for en nærmere udforskning af de konfigurationer af ’etik’ og ’mening’, der ligger til grund for kritikken af den militære appropriering. Endelig påpeges det, at studiet af mindfulness’ mulige skyggesider, i form af potentialet til at optimere skadevoldende praksisser, er et både under-researchet og under-teoretiseret felt.

AbstractThe speech of the Rabshakeh in 2 Kings xviii has its counterparts in a number of texts from Egypt, Greece, Assyria, and in Josephus Flavius. These texts allow to interpret the speech of the Rabshakeh in some distance to the military needs and questions, which such speeches usually try to answer or to solve. The Josephan version of the speech of the Rabshakeh testifies to this military-oriented form of speech.

Artikel ini membahas perbedaan politik antara Al Azhar dan Ikhwan Al Muslimin dalam menyikapi kudeta terhadap Presiden Mohammed Morsi pada 3 Juli 2013. Sangat menarik untuk diamati, Al Azhar sebagai salah satu lembaga keagamaan paling berpengaruh di dunia Islam pada umumnya dan Mesir pada khususnya, mendukung kudeta militer yang dipimpin oleh Jenderal Abdul Fattah Al Sisi terhadap Morsi, presiden pertama Mesir yang terpilih secara demokratis dan juga dipromosikan oleh gerakan Islam terbesar di abad ke-21, yaitu Ikhwan Al Muslimin. Belum ada penelitian yang secara khusus membahas perbedaan antara kedua lembaga ini dalam menyikapi kudeta terhadap presiden Mursi. Penelitian ini menggunakan metode kualitatif bernama penjelasan kausal yang berupaya menjelaskan penyebab fenomena yang diamati. Metode analisis data yang akan digunakan dalam penelitian ini adalah analisis konten yang dilakukan terhadap berbagai dokumen yang berkaitan dengan topik penelitian. Peneliti menggunakan metode pengumpulan data dalam bentuk literatur dan wawancara. Artikel ini menemukan bahwa baik Al Azhar maupun Ikhwan Al Muslimin memiliki perbedaan pandangan yang signifikan tentang politik walaupun secara historis keduanya juga memiliki hubungan yang erat dalam mengembangkan kegiatan keagamaan di Mesir. Institusi Al-Azhar dalam konteks ini kehilangan independensi yang mendorong keterlibatannya dalam konflik antara negara dan Ikhwan Al Muslimin. Secara umum, hubungan politik di antara kedua institusi itu sangat ditentukan oleh hubungan antara IM dan rezim penguasa.

Dalam konteks di mana kekerasan struktural bertengger di dalam mentalitas selama beberapa abad taklid buta yang jauh dari segala krtik, kaum wanita yang tidak tahan terhadap segala bentuk dominasi, sesekali memperlihatkan sejauh mana mereka menjadi "hamba di hamba" di dalam kemodernan yang diimpikan.Sesungguhnyaa, terdapat cukup banyak literatur yang lebih-kurang membahas secam kritis tentang status wanita di dalam Qur’an, hukum dan tradisi muslim. Kita akan melihat pendekatan ini lebih cocok dengan tujuan-tujuan apologetik, ideologis dan militan ketimbang kebutuhan untuk menjelaskan persoalan yang membingungkan ini. Dengan memperhatikan aneka ragam konteks sosial politis, budaya dan hirtoris di mana Islam berada sebagai faktor di antara berbagai faktor lain, tetapi sama sekali tidak eksklusif, kita terpaksa memperluas analisa kepada beberapa data sosiologis dan antropologis.Kita akan menguji satu problematika historis dan antropologis tentang kaum wanita dalam rangka menggeser berbagai diskusi polemis, sikap militan, pengulangan setia untuk mendekontruksi mentalitas yang senantiasa menguasai wacana kewanitaan.Para pembaca, terutama para pembaca wanita, yang hidup dalam lingkungan Islami akan dapat menilai sedemikian rupa ketepatan beberapa fakta yang diberikan untuk suatu pendekatan antropologis, dan bukan saja pendekatan keislaman yang sempit, tentang persoalan wanita.Artikel ini merupakan jawaban terhadap desakan atas penulis untuk mengupas secara tuntas problema tentang emansipasi kaum wanita dalam konteks Islam. Dengan pendekatan antropologis dan historis dalam lima tataran (antropologis, semiologis, sosiologis, politis, historis) penulis berkesimpulan bahwa jalan menuju emansipasi yang optimal bagi kondisi kaum wanita dalam konteks Islam masih panjang dan berat.

Die Meinung ist weit verbreitet, der Staatstreich der brasilianischen Militärs im Jahre 1964 habe die Bahn für die Errichtung (bzw. für den Versuch der Errichtung) einer neuen, bisher noch nicht bekannten Staatsform freigemacht. Dieser unter ähnlichen Zwängen und unter teilweise unterschiedlichen Modalitäten in anderen Ländern (Argentinien 1966-73 u. 1976-heute, Peru 1968-80, Uruguay Juni 1973-heute, Chile September 1973-heute) wiederholte Versuch, die Reste des Populismus zu beseitigen und neue Strukturen der sozialen Kontrolle, der wirtschaftlichen Entwicklung und der Herstellung eines politischen Konsensus zu schaffen, hat einen Typ von Staat entstehen lassen, der im lateinamerikanischen Kontext deutlich neue Züge aufweist.

Artiklen undersøger, hvordan en soldat fra 1864 spiller en rolle i nutidig dansk militær kontekst. Den konkrete case omhandler 1. kampvognseskadron ved Jydske Dragonregiment og dennes brug af helten fra 1864, Niels Kjeldsen. Artiklen undersøger gennem analyse af materiel praksis, interviews og offentlige taler, hvordan helten konstrueres af eskadronens ledelse.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten.

 En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket.

 Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan. Kärnfråga: Hur påverkar likformig klädsel den enskilda soldatens förmåga att stå emot konformitet?

Delfrågor:

-                  Har kläder någon betydelse i sociala sammanhang?

-                  Varför följer vissa gruppen och andra inte?

-                  Påverkas soldaten av likformig klädsel?

För att mäta hur den uniforma klädseln påverkar soldater, och därmed besvara frågorna, använder jag mig av Solomon Aschs konformitets experiment i en ny tappning. Baserat på resultatet från experimentet samt med stöd ur litteratur dras slutsatser om hur stor eller om det finns en påverkan på soldaters individualitet av den likformiga klädseln.

Jag kom i mitt arbete fram till att den likformiga klädseln ökar soldatens konformitet i en grupp. Den enskilda soldaten har lättare att falla för konformiteten när denne bär uniform klädsel i sitt tjänsteutövande. 

Officers and soldiers are in their daily duty an object of both physical and psychological pressure. There are many factors that influence both the decision and group processes. To be able to understand and identify risks in these processes there has to be knowledge in this area. One phenomenon which influences groups and individuals is conformity.

One factor that divides the soldiers and officers from other categories of work is the uniform clothing which many think is intimately connected with that type of work.

That is why this study intends to examine how the uniform clothing influences the individuals’ ability to think for themselves and also act in that thought. On the basis of this, a core question and three part questions crystallized. The three questions are a help to answer the core problem. The core question: How does the uniform clothing influence the individual soldiers’ ability to resist conformity?

Part questions:

-        Does clothing have an importance in social contexts?

-        Why do some individuals follow the group and others not?

-        Is the soldier influenced by uniform clothing?

To measure how the uniform clothing influences soldiers, and thereby answer the questions, the writer used the conformity experiment by Solomon Asch slightly modified for his purposes. Based on the result from the experiment, as well as with support from literature, conclusions where drawn about how or if the soldiers’ individuality where influenced by the uniform clothing.

The conclusion was that the uniform clothing increases the soldiers’ conformity in a group. The individual soldier found it easier to adapt to the conformity when he/she wear uniform clothing during the exercise of his or her duties.

Majoriteten av militärrelaterade studier fokuserar främst på ledarperspektivet relaterat till deras underordnade; mindre om den vardagliga militärrelaterade påverkan på de underordnade soldaternas välbefinnande. Denna kvalitativa tematiska analys syftade till att identifiera och lyfta fram den subjektiva upplevelsen ur soldatens perspektiv. Artiklar och litteratur från databaser har använts för att undersöka tidigare resultat och relevanta studier, som kan vara till hjälp för att förstå de faktorer som kan påverka soldaternas välbefinnande. Studien genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer där tio soldater deltog i samtal om ca 60 minuter gällande ledarskap, välbefinnande och stress inom det militära. Det enda kriteriet för deltagande i studien var att soldaterna för närvarande var anställda av den svenska militären. Resultaten av studien visade att militärledare har ett inflytande på soldaternas välbefinnande och förmåga att hantera stress. När soldaterna inte kunde få stöd från sina ledare, fann studien att de sociala resurserna var av stor vikt för att upprätthålla ett subjektivt bra välbefinnande.
The majority of military-related studies focuses primarily on the leaders perspective related to the their subordinates; less about the everyday military-related effects on the subordinated soldiers wellbeing. This qualitative thematic analysis aimed to identify and highlight the subjective experiences from the soldiers perspective. Articles and literature from databases were used to study earlier findings and relevant theories that could be of help to grasp a greater understanding of factors that could effect the soldiers well-being. The study was conducted digitally through semi-structured interviews with ten soldiers for 60 minutes each. The only criteria for participation in the study was that the soldiers were currently employed by the Swedish Military. The findings of the study showed that leaders in the military have an influence on the soldiers well-being and capability to cope with stress. When the soldiers were not able to get the support from their leaders, the study found that the social resources were a close second to maintain a good subjective wellbeing.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet.

Since 2003 the Swedish Armed Forces uses Developmental Leadership as their formal leadership model. The model is characterised by the leader acting as a role model and providing inspiration, motivation and personal consideration. The model stresses the importance authenticity plays in achieving the motivational aspects of leadership. The current literature on authenticity shows almost solely positive effects of the application of authenticity. However, there are organizational factors that seem to impede the non-commissioned officers’ ability to freely express their authentic self. Therefore, this study has aimed to deeper investigate the possible discrepancy between the application of authenticity in theory in relation to practice. To achieve this, we strive to answer the question as to how non-commissioned officers experience the practical application of authenticity in military contexts. A qualitative semistructured interview guide was chosen as the research method. The participants consisted of six non-commissioned officers in troop leading positions within the Swedish Armed Forces. Through a thematic analysis the data resulted in three main themes with a total of eleven subcategories. The study concludes that the results support the Developmental Leadership model´s claim that environmental factors affect the way leaders can exert Developmental Leadership. In addition, the study also contribute to a clearer picture of how these factors specifically affect leaders ability to act authentically.
Försvarsmaktens formella ledarskapsmodell Utvecklande Ledarskap förordar autenticitet hos ledare inom myndigheten. Teorier inom autenticitet visar på närmast enkom positiva effekter. Dock finns det organisatoriska faktorer som inverkar och begränsar specialistofficerares möjligheter till autentiskt handlande. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialistofficerare upplever tillämpningen av autenticitet i sin yrkesroll. Som undersökningsmetod valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och urvalet bestod av sex aktivt tjänstgörande specialistofficerare i truppförande positioner inom Försvarsmakten. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och resulterade i tre teman med elva underliggande kategorier. Resultaten stödjer teorin om hur omgivningskarakteristika påverkar ledares möjlighet att utöva utvecklande ledarskap men tillför en tydligare bild av hur dessa faktorer specifikt påverkar ledares autenticitet.

Den svenska Försvarsmakten har under en smärtsam process genomgått en reform från det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur påverkat var och när uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte längre till att enbart försvara rikets gränser. Svenskatrupper finns idag på ett flertal platser världen men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstärkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 är lämpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlängningen ge ett underlag för en diskussion om det är rätt att systemet finns i insatsområdet. Genom att beskriva vägen fram till varför Sverige utvecklade och anskaffade 90-familjen och vilka krav som låg bakom dess konstruktion kan jag tillsammans med en beskrivning av de olika uppgraderingspaketen skapa en förståelse för hur fordonet ser ut idag. Utifrån det jämföra Stridsfordon 90 plutonens uppgifter i Afghanistan med de parametrar som konstruktionen medger till. Uppsatsen visar att Stridsfordon 90 är lämplig i Afghanistan, utifrån ett tekniskt och stridstekniskt resonemang. Fordonets egenskaper ger få begränsningarna i de uppgifter som idag löses i Afghanistan.

During a long time the Swedish Armed Forces has performed reorganization, leaving the old structure with a defence focused at hostile invasions to become a nation performing operations abroad. A change that affects and creates new tasks for own forces. The main effort is no longer to protect the nation border. The Swedish Armed Forces has troops deployed in several locations all over the world but I want to illuminate their commitment in Afghanistan. The Swedish/Finnish contingent has been reinforced by Combat Vehicle 9040 (CV 9040), a system designed to operate in a subarctic climate.This essay wants to contribute with an idea if CV 90 conducts in the proper type of tasks in Afghanistan. The purpose is also to give a foundation for a discussion whether it is right that the system is deployed in the area of responsibility. My intention is to create an understanding of how the vehicle is constructed and what attribute it displays today. In order to do that I will describe on what grounds Sweden chose to develop and acquire the concept called the 90-family and which demands that affected its construction. After that, describe the tasks that the CV90 platoon carries out inAfghanistan and compare it with the parameters that the construction admits. This essay shows that the CV 90 is appropriate in Afghanistan, out of a technical and combattechnical perspective. Out of a construction perspective there are few limitations in the tasks that the vehicle solves today in Afghanistan.