Thematische Bibliographien / Medarbetarnas uppfattningar / Dissertationen
Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Medarbetarnas uppfattningar.

Dissertationen zum Thema „Medarbetarnas uppfattningar“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 25. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 2. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-48 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Medarbetarnas uppfattningar" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Sajadpour, Monireh, und Linnea Abrahamsson. „Gapet mellan en ledares självuppfattning och medarbetarnas uppfattningar“. Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4217.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Leadership is about synchronizing people into doing actions together to reach a common goal. To be able to do such thing you have to be a good leader. A mutual feature between good leaders is a good self awareness in order to be able to lead others. By letting others evaluate the features of a leader it can give a good self image of the leaders’ leadership. This is for seeing if there is a gap between the leaders own and the co-workers opinions about the leaders’ leadership. The purpose is to analyze if there could be a gap between a leader and its co-workers opinions about the leaders’ leadership and also to analyze why such a gap could exist.The method that has been used for analyzing the leadership is a 360 degree evaluation. The 360 degree evaluation is used in such way that the chosen leader, beyond its self assessment, is getting evaluated by its co-workers closest to him or her. This was implemented by questionnaires and interviews. The questionnaires are made after Adizes leadership roles and Hersey and Blanchards’ situational leadership.A leader often has different features, these does not accentuate because of the organizational structure and the position of the leaders in the organization emphasizes different features.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bjärntoft, Sofie. „Uppfattningar kring hälsofrämjande ledarskap : En mixad studie om jämförelsen mellan första linjens chefers och medarbetares uppfattning av hälsofrämjande ledarskapsaspekter och dess relation till medarbetarnas välbefinnande“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21737.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet.
Aim: Based on the concept of health promotion leadership, the purpose is to examine how the first-line managers perceive their own leadership in comparison to employees' perceptions of the leadership, and whether this relates to employee well-being at work. Methods: This study is a recess of the project GodA and it’s based on a cross-sectional design with both quantitative and qualitative methods. To make a comparison between managers and employees perception of leadership, a selection of survey questions from GodA was used. The manager’s valuation of the health promotive leadership aspects were examined through semi-structured interviews. Main results: The results shows that there was a wide perception of health promotive leadership among managers. Although it can be interpreted that the managers work from the health promoting leadership aspects, there was a gap between the manager and employee perception of leadership. In half of the groups there was a significant difference. There was also a positive significant correlation between gap and employee well-being, then a larger gap resulted in a lower estimated well-being. Summary: Previous research shows that managers often overrate their leadership and a gap can affect employee well-being. It is therefore important to further investigate what the differences between the manager and the employees can depend on and how the gap can be reduced. It is also important to create a clear definition of a health promotive leadership in order to develop health promotion strategies at work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Zerom, Fatma, und Nahal Ansari. „En SFI-skolas omställning till distansarbete : En kvalitativ fallstudie om medarbetarnas uppfattningar kring kulturella artefakter“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43661.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur de kulturella artefakterna har påverkats i samband med omställningen till distansarbete. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv på Hermods SFI-skola. Vi avser att fokusera på de kulturella artefakterna; symboler, riter, ritualer, språkliga artefakter samt beteenden och värderingar. Studiens resultat visar att medarbetarna på Hermods SFI-skola uppfattar att organisationens kulturella artefakter har påverkats till en viss omfattning efter omställningen till distansarbete. Studiens resultat påvisar att förändringar i medarbetarnas fysiska arbetsmiljö har medfört en minskad öppenhet inom kulturen, men tillhörigheten kvarstår. Organisationens riter har inte påverkats efter omställningen till distansarbete i och med att det fortfarande har anordnats riter, men ritualerna har upphört och förändrats. De språkliga artefakterna har påverkats då språket upplevs som mer formellt. Sammanfattningsvis framgår det att organisationens beteenden och värderingar kvarstår då de fortfarande arbetar på ett sätt som är förankrat med kulturen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Luttinen, Harri, und Thomas Liljerum. „Lärande organisation ur ett medarbetarperspektiv : En kvalitativ studie om medarbetarnas uppfattningar om det gemensamma lärandet på en förskoleenhet“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106178.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The purpose of this essay is to develop knowledge about how learning among employees is perceived to occur practically in a pre-school unit seen as a learning organization. From an employee perspective the intention was to gain an understanding of how they perceive the organization regarding employee learning in the workplace when it comes to in which contexts and what conditions that enable collaborative learning. Because learning organization is mostly a vision from a management perspective thereby it should in this case mostly be viewed as the context in which the employees work in. The essay is based on a qualitative research approach with eight semi-structured interviews. It was based on hermeneutics as method of analysis with the intention to gain an understanding of the employees' subjective perception. It is a case study on a selected pre-school unit in Stockholm. Eight themes emerged in the results and these formed the basis for analysis and discussion. The results have been interpreted on theories about learning organization, collective and organizational learning. The results indicate that employees perceive the importance of working closely with competent colleagues and that much of their common learning occurs primarily in the work teams. This takes the form of cooperation, openness with competencies, dialogue and reflection. The planned meetings also appeared to be supportive of the work outside of them. Furthermore, possible power aspects appeared in the communication, and particularly in the dialogue. Individual differences in how employees can manage themselves in communication also appeared to be an obstacle. Throughout, a picture emerges in which employees perceive that learning and development is based on personal responsibility.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Larsson, Sabina. „Erfarenheter av aktivitetsbaserade arbetssätt - En intervjustudie med fokus på medarbetarnas lärande i en arbetsuppgiftsförändring. : En kvalitativ studie baserad på medarbetares uppfattningar av hur och vad dem lärt sig i en arbetsuppgiftsförändring till en aktivitetsbaserad arbetsplats“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39615.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
En kvalitativ studie om medarbetares erfarenheter i en arbetsuppgiftsförändring. Syftet med studien var att öka förståelsen för medarbetarnas egna uppfattningar om lärandet i en arbetsuppgiftsförändring, som har utvecklats i förhållande till en organisationsförändring till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Studien använde en fenomenografisk metodansats för att studera variation i människors olika beteenden i en lärandeprocess. Det empiriska underlaget samlades utifrån fyra semistrukturerade intervjuer från medarbetare på ett aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar variation i inlärningsstrategier, emotionell-, handlings-, kunskaps- och reflekterandebaserad inlärning. Förmågorna var intern rörlighet, professionell autonomi, ökat samarbete och strukturella förbättringar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Essbrant, Anna, und Kim Larsson. „”Du ska må psykiskt bra för att fysiskt kunna klara av dina arbetsuppgifter” : En belysande undersökning om medarbetarnas uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas inom PEAB Bygg Division Väst“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14508.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget. Under fokusgruppen kom medarbetarna bland annat fram till att det både finns möjligheter och hinder i samband med att kunna utveckla hälsofrämjande arbete inom företaget. En av slutsatserna visar att PEAB Bygg Division Västs hälsoutvecklare använder sig av dialog i samband med hälsofrämjande arbete, vilket kan ses som en pedagogisk insats som leder till välbefinnande hos medarbetarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Berg, Lydia, und Filippa Grankvist. „"Starka varumärken får kraft inifrån" : En kvalitativ fallstudie om internkommunikation kopplat till en organisations arbetsgivarvarumärke“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35893.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna.  Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt.  Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt?
Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees.  Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews.   Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way.  Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Stockhaus, Amanda. „Medarbetarens uppfattning av arbetsmotivation“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63391.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Arbetsmotivation kan beskrivas som ett övergripande samlingsnamn för de faktorer som framkallar, formar och driver en människa mot olika mål i arbetet. Det finns fördelar med en hög arbetsmotivation och en eventuell relation till produktivitet har ofta legat i fokus. Detta har gjorts för att gynna företag och deras tillväxt. Tidigare forskning visar dock inte enbart på detta utan också på att en hög arbetsmotivation kan ge positiva effekter hos medarbetaren, bland annat en förbättrad hälsa samt minskad upplevelse av stress. Syftet med detta examensarbete är att undersöka gruppträningsinstruktörers uppfattning av arbetsmotivation. Fokus har legat på de faktorer som påverkar medarbetarens arbetsmotivation samt arbetsmotivationens relation till stress. Information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda gruppträningsinstruktörer. Data samanställdes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att faktorer som feedback, relationer på arbetsplatsen, arbetets meningsfullhet samt kompetens och intresse bidrog till ökad arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet på att en hög arbetsmotivation upplevs som ett visst skydd mot arbetsrelaterad stress. Dock framkom det även att ytterligare faktorer var nödvändiga för att uppnå lägsta möjliga nivå av stress.
Work motivation can be described as a collective name for the factors that develop, molds and drive man against various goals at the workplace. There are advantages with a high work motivation but the focus has previously often been on an eventual increase in productivity. This has been done with the aim to promote companies and their growth. However, this is not the only result in previous research and positive effects of work motivation on the employees themselves have been reported, for example, improved health and a decrease in perceived stress. The purpose of this study is to explore group fitness instructors views on work motivation. The focus have been directed to the factors that affect employees work motivation and the relation of work motivation to stress. Information was collected in semi-structured interviews with employed group fitness instructors. The data was compiled and then analyzed with thematic analysis. The result shows that factors as feedback, relations in the workplace, job satisfaction, expertise and interest contributed to increased work motivation. In addition to this the results show that high work motivation is perceived to give some protection against work-related stress. However, it was shown that additional factors were needed to achieve lowest possible level of stress.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Grändegård, Nilsson Marie-Louise, und Linn Lindbladh. „En studie av medarbetares uppfattningar kring att ha hälsoinspiratörer på sina arbetsplatser“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för hälsa, kultur och pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5791.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Schultz, Emelie, und Tomas Syberyjski. „Ingenmansland? : En studie av medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll inom ett personaluthyrningsföretag“. Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-103.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Summary

The purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business.

The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees.

Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is;

How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding?

A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference.

This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB.


Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen.

Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare.

Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien;

Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning?

Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen.

Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien.

Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Hördegård, Linda, und Anna Ninov. „Förbättringsarbete för patientsäkerhet och patientdelaktighet - en studie om medarbetarnas uppfattning av att använda digitaliseringsverktyg“. Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49963.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Westh, Kristin, Pernilla Sjölander und Linda Ask. „Sjölanders Mekaniska i förändring : En studie av ledningens och medarbetarnas uppfattning av omorganisation och utveckling“. Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4285.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Förändring är ett tillstånd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet är lugna, andra häftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgått från en fallstudie i syfte att redogöra för förändringsprocessen som sedan början av 2000-talet pågått på fallföretaget Sjölanders Mekaniska. Utifrån undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förändringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frågor har ställts: På vilket sätt har förändringsarbetet kommunicerats från ledningens sida? Hur har förändringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna? Lever småföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen på Sjölanders Mekaniska beror i stora drag på god insikt om att förändringar behövde ske och att förändringsvisionen sedan, efter bästa förmåga förmedlats. Vidare att alla, på ett eller annat sätt, gjordes delaktiga i förändringsarbetet vilket skapade välbehövligt engagemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Färdig, Robin. „Den dubbelriktade relationen : Chefers uppfattning om medarbetares betydelse för det egna ledarskapet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70558.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien undersöker hur ledare ser på sitt eget ledarskap i relation till medarbetarna; det vill säga vilken roll ledarna uppfattar att medarbetarna spelar för det egna ledarskapet. Slutsatsen är att ledare huvudsakligen beskriver sitt ledarskap utifrån hur de ser på sin identitet, men inte beskriver sitt ledarskap utifrån interaktion och roller. Det egna ledarskapet beskrivs som stabilt, och medarbetarna beskrivs inte som påverkansfaktorer på det egna ledarskapet. Samtidigt ger ledare uttryck för att de önskar mer återkoppling från medarbetarna, och ledarna uppvisar ett behov av medarbetarna för att arbetet skall bli optimalt. Det finns således en motsägelse i hur ledarna talar om sitt ledarskap i relation till medarbetarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Fransson, Sofie, und Maria Andersson. „Betydelsen av ledares kommunikativa förmåga : En studie av ledares och medarbetares uppfattningar gällande ledarnas kommunikation“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2072.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen.

Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Lindström, Anna. „"Det respektfulla bemötandet" : En studie om medarbetares uppfattningar av två kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247311.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv. Men vad kan egentligen kompetensutvecklingsinsatser innebära för medarbetarna i en verksamhet?Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas uppfattningar av två kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa inom verksamhetsområdet ”Aktivitet och Upplevelse” inom Uppsala Kommun. Studien syftar även till att undersöka medarbetarnas uppfattning av resultaten för kompetensutvecklingsinsatserna i relation till deras arbete på arbetsplatserna. Studien genomfördes med fokusgruppintervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna uppfattade kompetensutvecklingsinsatserna som en introduktion och en grundutbildning för metoderna Sherborn och Taktipro, samt att metoderna innebar ett tankesätt som präglade medarbetarnas vardagliga arbete i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Max, Hastlindh, Holm Philip und Svensson Niclas. „HR-avdelningen – I huvudet på en medarbetare : En kvalitativ flerfallstudie om medarbetares uppfattning om HR-avdelningar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104092.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Abstract Bachelor Thesis, Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonAdvisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: The HR-department - In the head of an employee Purpose: The purpose of the study is to find out what perception’s employees have to HR-departments and what explanations which underlies these perceptions. Through the use of an employee perspective we wish to get a deeper understanding of how the HR-department works towards employees and how their work can evolve. Method: A multiple case study was chosen that treats the subject HR- department from an inductive approach. Data collection has taken place through nine qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions show that communication is something that HR-departments should be aware of affects the trust to the HR-department. It is also important that the HR-department doesn't work behind the scenes since that contributes to a reduced trust for the HR-department. Keywords: HR-department, HR, Employee, Perception, Legitimacy, Trust, Popular Culture, Communication
Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonHandledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: HR-avdelningen - I huvudet på en medarbetare Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar medarbetare har om HR-avdelningar och vilka orsaker som ligger till grund för dessa uppfattningar. Genom att använda oss av ett medarbetarperspektiv önskar vi få en djupare förståelse för hur HR-avdelningens arbete mot medarbetare kan utvecklas. Metod: En flerfallsstudie som behandlar ämnet HR-avdelningar utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna visar att kommunikation är något som HR-avdelningar bör vara medvetna om påverkar förtroendet för HR-avdelningen samt att det är viktigt att HR-avdelningen inte arbetar bakom kulisserna eftersom det bidrar till minskat förtroende för HR-avdelningen. Nyckelord: HR-avdelning, HR, medarbetare, uppfattningar, legitimitet, förtroende, populärkultur, kommunikation
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Asghodom, Judit, Scherin Bassal und Carl Lundahl. „Medarbetares uppfattning av effekter av Lean i offentlig sektor En fallstudie inom Migrationsverket“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-59067.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Andersson, Malin, und Linn Holmberg. „Implementering av en värdegrund : - En kvalitativ studie om medarbetares uppfattning om en organisations värdegrundsarbete“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-235491.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis. The study shows that there is a lack of communication regarding values and work values within the organization. It’s up to the employees themselves as individuals to become aware of the values and keep their work tied to it. It also emerged in the study that employees had little knowledge of the common core values of the civil service as an employee in the organization should assume in their daily work. The reason for this may be that values are general and can be perceived as self-evident principles, and this is a natural part of their work. Moreover, the study showed that there was a difference between employees who have been employed for quite some time and relative newcomers. Those employees who have been employed for quite some time possessed more knowledge about the values and values work.
Utifrån det senaste årets uppmärksammade händelser på Lundsberg och med polisens värdegrundsarbete, har innebörden av att ha en värdegrund ifrågasatts. Denna studie syftade till att undersöka och besvara hur värdegrundsarbetet utifrån den gemensamma värdegrunden för de statsanställda inom en organisation uppfattas av medarbetarna. Nyinstitutionell teori utgjorde referensram för denna kvalitativa studie som genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var medarbetare inom organisationen. Etnografisk kvalitativ metodik låg som grund för vår studie och vi utgick från en tematisk modell med tema tolkning, förmedling och kännedom i vår analys. I studien framkom att medarbetarna upplever en brist i förmedlingen gällande värdegrunden och arbetet omkring den. Det är mycket upp till medarbetarna själva som individer att ta del av värdegrunden och hålla deras arbete knytet till den. Det framkom även i studien att medarbetarna inte hade någon större kännedom om den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som medarbetare inom organisationen ska utgå från i sitt dagliga arbete. Detta kan bero på att värdegrunden är generell och upplevas som självklara principer samt redan är en naturlig del av deras arbete. Vidare visade studien att det fanns en skillnad i kännedomen mellan medarbetare som har varit anställda ett längre tag och relativt nyanställda. De med längre anställningstid hade större kännedom om värdegrunden och värdegrundsarbetet inom organisationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Grudéus, Anna, und Emilia Norlander. „Feedback-relationen mellan chef och medarbetare : Chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av feedback“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275791.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Tidigare forskning inom ekonomistyrning har i stor utsträckning fokuserat på att studera vilken effekt feedback har på medarbetare. Att få effekt av feedback förutsätter dock att feedbacken når fram. Vidare finns forskning på chefers avsikt med feedback samt vad som påverkar hur medarbetare uppfattar feedback, dock identifieras en brist på forskning som jämför chefers avsikt med medarbetares uppfattning. Denna studie syftar därmed till att utforska chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av formell och informell feedback samt att jämföra dessa för att vidare utvärdera befintlig feedback-relation. En inledande genomgång av befintlig litteratur gav teoretiska förväntningar på vilka faktorer chefer avser att påverka med feedback samt vad som påverkar medarbetares uppfattning av feedback. Då avsikt med och uppfattning av feedback inte var känd på förhand genomfördes en kvalitativ intervjustudie baserad på respondenter från två team inom ett företag. Resultatet visar skillnader, dels i synen på vad som räknas som feedback, dels i chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av feedback. Inkongruens mellan avsikt med och uppfattning av feedback leder till en bristfällig feedback-relation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Roseen, Amanda, Rickard Löwgren und Evelina Salquist. „Att förstå organisationsidentitetsförändringar efter en organisationsavknoppning : En kvalitativ studie av medarbetarnas uppfattning av organisationsidentiteten i tid av förändring“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76452.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Karlsen, Denise. „Användning av produkter och produktexponering för differentiering hos små livsmedelsbutiker : En kvalitativ fallstudie av butikschefers och medarbetares uppfattningar“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15353.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Bakgrund: Konkurrensen inom livsmedelsbranschen har de senaste åren ökat genom exempelvis större utbud av matvaror och fler varumärken av samma produkter. I livsmedelsbranschen finns både stora och små livsmedelsbutiker där stora butiker kan anses ha fördelar över små butiker, genom större sortiment och lägre priser, vilket kan locka fler kunder. Därför behöver små livsmedelsbutiker differentiera sig för att bättre skapa konkurrensfördelar och fånga kundernas uppmärksamhet. Butiker kan differentiera sig på olika sätt, till exempel genom att använda sina produkter och försöka utmärka butiken med dessa, eller genom att marknadsföra sina produkter genom produktexponeringar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker använder produkter och produktexponering för att differentiera sig från konkurrenter. Vidare undersöker studien varför små livsmedelsbutiker använder produkter och produktexponeringar på det sättet dem gör. Detta för att få ökad förståelse över hur små livsmedelsbutiker kan nyttja dessa faktorer för att bland annat bättre fånga kundernas uppmärksamhet och behålla en stark position på marknaden. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sju respondenter fördelat på fyra livsmedelsbutiker samt observationer i form av ”site vists” fördelat på fem livsmedelsbutiker. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att erhålla djupare förståelse angående butikschefernas och medarbetarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter om studiens forskningsproblem.   Resultat: Resultatet visar att butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker använder sina färskvaror och mer unika, lokala och självtillverkade produkter för att bättre differentiera sig. Detta används för att kunna tillfredsställa de lokala kundernas behov och förväntningar. Resultatet visar även att butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker främst använder skyltar till kampanj- och veckovaror för att presentera sina produkter, och i de butikerna som är lite större till ytan finns möjligheten att ge olika produktkategorier större utrymme. Små livsmedelsbutiker som är mindre till ytan kan således inte ge större utrymme till vissa produktkategorier och inte heller använda skyltar i lika stor utsträckning för att presentera produkterna. Varför produktexponeringar används som de gör menar butikscheferna är för att öka försäljningen, medan medarbetarna menar att det är för att underlätta för kunderna. Slutsats: Denna studie visar att butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker använder produkter mer medvetet för differentiering än vad de använder produktexponeringar, vilket innebär att det finns förbättringsmöjligheter inom detta område. Dock är butiksytan avgörande för små livsmedelsbutikers möjlighet att använda produktexponeringar.
Background: The competition in the food industry has grown over the past few years, for example through a larger range of food products and more brands of the same products. In the food industry there are both large and small grocery stores where large stores can be considered to have advantages over small stores, through larger assortments and lower prices, which can attract more customers. Therefore, small grocery stores need to differentiate in order to better create competitive advantages and capture customer attention. Stores can differentiate themselves in different ways, for example by using their products and trying to distinguish the store with them, or by marketing their products through product exposures. Purpose: The purpose of the study is to investigate and describe how store managers and employees in small grocery stores use products and product exposure to differentiate themselves from competitors. Furthermore, the study investigates why small grocery stores use products and product exposures in the way they do. This is to gain more insight into how small grocery stores can use these factors to better capture customers' attention and maintain a strong position in the market. Method: The study applied a qualitative method consisting of interviews with seven respondents, divided into four grocery stores, and five site visits observations in five grocery stores. Semi-structured interviews were conducted to gain deeper insight into the thoughts, perceptions and experiences of store managers and employees regarding the research problems of the study. Results: The result shows that store managers and employees in small grocery stores use their fresh products and more unique, local and self-manufactured products to better differentiate themselves. This is used to satisfy the local customers' needs and expectations. The result also shows that store managers and employees in small grocery stores mainly use signs for campaigns and products of the day to present their products. In those stores that has a slightly larger surface there is the possibility of giving more product categories more space. Small grocery stores that has a smaller surface can thus not give more space to certain product categories, nor use signs to the same extent to present the products. Why product exposures are used as they are used is according to store managers to increase sales, while according to employees it is to facilitate for the customers. Conclusion: This study shows that store managers and employees in small grocery stores use products more consciously for differentiation than using product exposures, which means there are improvement opportunities in this area. However, the store area is crucial for small grocery stores possibility to use product exposures.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Mjörnheim, Vilgot, und Oscar Larsson. „Belöningssystem, ett vinnande koncept, eller? : En fallstudie om medarbetares uppfattning och belöningssystemets påverkan på motivation“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388788.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Jönsson, Alexandra, und Isabella Lundell. „Vilket kön har din chef? : En intervjustudie om medarbetares uppfattning kring kvinnligt och manligt ledarskap“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-366334.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
På arbetsmarknaden befinner sig både kvinnor och män i ledande positioner, men mannen är normen för ledarskapet. Därför var det intressant att se hur detta påverkar ledarskapet. Mycket forskning har redan tagit upp ledarskap ur ledarens perspektiv vilket inte denna rapport gör. Syftet med det här arbetet har istället varit att skapa en förståelse för medarbetarnas uppfattning om deras senaste chefers ledarskap utifrån chefernas kön. Detta gjordes genom en intervjustudie där sex personer i olika ålder, kön och utbildningsbakgrund, ställde upp på semi-strukturerade intervjuer. Den gemensamma faktorn var att de alla arbetade inom privat sektor. Syftet kunde besvaras med hjälp av tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetarna att de blir behandlade av kvinnliga respektive manliga chefer?”, ”Upplever medarbetarna att kvinnliga och manliga chefer har olika typer av ledarskap?” och ”Hur ser förutsättningarna för kvinnor och män i chefspositioner ut, enligt medarbetarnas uppfattning?” För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys och det teoretiska ramverket: en kombination av en könsteori – Hirdmans teori om könssystem och stereotyper – och ledarskapsstilar – transformativt ledarskap, kvinnligt och manligt ledarskap och Bergengrens teori om maktstrategier. Dessutom vävdes tidigare forskning in i analysen för att ge ytterligare ett djup. Resultatet visade att det fanns en skillnad gällande egenskaper, men att respondenter ändå beskrev sina egna chefer med icke-könsstereotypa attribut. Trots det uttryckte vissa av respondenterna att de föredrog en kvinnlig chef. Vidare kunde en tydlig skillnad ses gällande maktpositioner, där mannen visade sig ha ett mer hierarkiskt förhållningssätt än kvinnor.
At the workplace, both men and women have management positions, but male characteristics in leadership are still the norm. Therefore, it was interesting to see how the male norm affects the leadership. Previous studies have put much focus on the leader’s perspective, which this report will not do. The purpose of this report instead has been to create an understanding for employees’ view of their managers’ leadership styles in relation to the managers’ gender. This was done by using semi-structured interviews where six respondents of different ages, genders, and educational backgrounds, were interviewed. All respondents were working in the private sector, which was the common factor. To answer the proposed research topic, the following questions were posed: “How do the employees experience the treatment by female versus male managers?”, “Do the employees experience that women and men have different leadership styles?” and “How do the conditions in management positions look like for female versus male managers, according to the employees?” A thematic analysis was used to analyze the empirical data, as well as the theoretical framework: a combination of a gender theory – Hirdman’s theory about gender systems and stereotypes – and leadership styles – transformative leadership, female and male leadership and Bergengren’s theory about power strategies. The literature review was also used in the analysis to create a depth to it. The results showed that there was a difference regarding the managers’ characteristics, but the respondents still described their managers with none-stereotypical attributes. Despite that, some of the respondents preferred a female manager. Furthermore, there was a distinct difference in power positions, where the male had a more hierarchical behavior than female managers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Bäckström, Eric, und Stefan Wallbäcks. „Det moderna ledarskapet : En kvalitativ studie om medarbetares uppfattning av virtuellt ledarskap ur ett genusperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42288.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The main purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the employee's experience in virtual leadership -  in relation to female and male leadership. Distance work has existed before. But since the outbreak of the corona pandemic, distance work has become a world-famous way of working. In turn, this places higher demands on the manager's ability to guide the organization in the right direction, while maintaining the same commitment of employees. In Sweden, the number of male managers is significantly more than female managers, but according to a recently made survey, female managers perform better than male managers when distance work leading. Therefore, it is necessary to study how leadership differs by gender. We used semi-structured interviews as a method and interviewed four respondents to take part in their views on virtual leadership. The respondents are active in various industries. Two of them are women, one with a male manager, and the other with a female manager. The other two respondents are men, one with a male manager and the other with a female manager. We concluded that female managers exercise transformational leadership from a distance, while male managers exercise transactional leadership from a distance. Female managers are more committed to the personal development of their employees, are more communicative and have made greater contributions to establishing a good work culture in which everyone can participate.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Engelbrektsson, Denise, und Emelie Magnusson. „En sjukhusmottagnings hantering av ledarskap under Covid-19 : Med fokus på chefer och medarbetares uppfattning“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20027.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Att vara ledare inom den offentliga sektorn vid en mottagning på ett akutsjukhus mitt under en rådande pandemi skapar svårigheter. Då arbetet måste fortsätta fungera som vanligt i organisationen, trots den stora globala spridningen av Covid-19-viruset. I fokus ligger mottagningens två enhetschefer och deras arbete att leda sin arbetsgrupp för en trygg och säker arbetsplats som också ska vara patientsäkert. Störst fokus i uppsatsen ligger på hur enhetscheferna och medarbetarna arbetade under våren år 2020. Uppsatsen utgår från genomförda intervjuer två enhetscheferna och deras syn på hur det har varit att leda sin arbetsgrupp under en pandemi. Det har även gjorts en enkätundersökning, som syftade till att integrera medarbetarnas syner på ledarskapet då bredden av tillfrågade bidrar till en intressant aspekt i uppsatsen. Studiens syfte är att få en förståelse kring om ledarskapet förändras under en kris och hur ledarna tillsammans med medarbetarna tar sig an en sådan uppgift. Studien är baserad på kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Resultatet av studien visar att enhetscheferna ansåg att kommunikationen var den största svårigheten och förändringen på mottagningen. Genom att alltid ha öppna kontorsdörrar ville de visa sina medarbetare att de var välkomna in, exempelvis om de kände sig oroliga eller hade ett ämne att diskutera. Enhetschefernas tanke med detta var att de bidrar till en gemenskap då alla fysiska möten varit inställda och mycket social kontakt fått stå tillbaka under pandemin. Detta på grund av de restriktioner som funnits angående hur många personer som får samlas i grupp.
Being a leader in the public sector at a ward in an emergency hospital in the midst of a prevailing pandemic creates difficulties. The work must continue to function as usual in the organization, despite the large global spread of the Covid-19 virus. The focus is on the ward's two unit managers and their work to lead their working group for a safe and secure workplace that must also be patient-safe. The biggest focus in the essay is on how the unit managers and employees worked during the spring of 2020. The essay is based on conducted interviews with the two unit managers and their views on what it has been like to lead their working group during a pandemic. A survey was also conducted, which aimed to integrate employees' views on leadership as the width contributes to an interesting aspect of the essay. The purpose of the study is to gain an understanding of whether leadership changes during a crisis and how leaders, together with employees, take on such a task. The study is based on qualitative and quantitative research methods. The results of the study show that the unit managers considered that communication was the biggest difficulty and change in the ward. By always having open office doors, they wanted to show their employees that they were welcome, for example if they felt worried or had a topic to discuss. The unit managers' idea with this was that they contribute to a community when all physical meetings have been canceled and a lot of social contact has been left behind during the pandemic. This is due to the restrictions that have existed regarding how many people can gather in a group.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Lindberg, Anna, und Daniel Nyvall. „Hållbar arbetsmiljö inom hemtjänsten : Enhetschefer och tidigare medarbetares uppfattning om brist på personal inom hemtjänsten“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26107.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmsta åren. Detta beror bland annat på att antalet äldre personer, som är i behov av vård och omsorg ökar och att personalstyrkan minskar. Personalstyrkan minskar bland annat på grund av stora pensionsavgångar som är svåra att ersätta samt att det är färre personer som går ut från vård- och omsorgsprogrammet. De bakomliggande orsakerna tros bero på möjligheten till att få arbeta heltid, eskalerande arbetsbelastning och att vårdpersonalens yrkesstatus har blivit försämrad. Med denna studie var syftet att undersöka vad enhetschefer och före detta medarbetare uppfattar är orsaken till personalbrist i hemtjänsten. Författarna har intervjuat sex enhetschefer och gjort en enkätundersökning med öppna frågor till tjugo personer, som avslutat sin anställning vid hemtjänsten. Resultatet visade på att den främsta orsaken till att medarbetare avslutar sin anställning är arbetsmiljön. Andra orsaker som påvisades var dålig ekonomi, för hög arbetsbelastning samt bristande ledarskap och kommunikation. Både enhetschefer och medarbetare var överens om att det var en ansträngd ekonomi och personalbrist som var orsaken till att medarbetarnas arbetsmiljö blev försämrad. Detta i kombination med ett bristande ledarskap gjorde att medarbetarna inte orkade arbeta kvar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Both, Sara. „När patientsynpunkter utgör grunden till kvalitetsförbättringar : En kvalitativ studie om medarbetarnas uppfattning om och erfarenheter av delaktighet vid digitala möten“. Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49988.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte:Förbättringsarbetet syftade till att utveckla processer och arbetssätt för kvalitetsförbättringarna utifrån patientsynpunkter. Syftet med studien var att undersöka och beskriva medarbetarnas uppfattning om och erfarenheter av delaktighet vid digitala möten när patienters synpunkter utgör grunden för kvalitetsförbättringar i mikrosystemen.  Metod: Lösningsfokuserad coachning avsåg att engagera mikrosystemens engagemang för kvalitetsförbättringar utifrån patientsynpunkter. Telefonintervjuer med deltagare från mikrosystemen analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Både positiva och negativa patientsynpunkter inkom och bidrog till ökad kunskap och blev vägledande för att identifiera förbättringsområden. Att se varandra via digitala möten för kvalitetsförbättringar bidrog till samhörighet och starkare teamkänsla. Att få ta del av patientsynpunkter skapade ett engagemang för gemensamma kvalitetsförbättringar. Att få feedback av patienter på arbetet som utförs inom Enica framhävds som en faktor som gjorde det roligare att gå till jobbet.  Konklusion: Att samla geografiskt utspridda medarbetare inom samma mikrosystem i ett digitalt möte har skapat en känsla av sammanhang. Genom förbättringsarbetet har processer och arbetssätt implementerats så att kvalitetsförbättringar utgår från patientsynpunkter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Cedervinge, Lukas, Rasmus Lüning und Bermejo Daniel Gustavsson. „Medarbetarsamtalet- till vilka syften och för att nå vilka mål? : En fenomenografisk studie om likheter och skillnader i ett antal chefers- och medarbetares uppfattningar av medarbetarsamtalets syften och mål“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1197.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

ABSTRACT

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar. Resultatet visar att medarbetarna framförallt uppfattar att det finns fyra huvudsyften: att det som diskuteras under samtalet tas tillvara och dokumenteras, att man får ett tillfälle till gemensam planering med chefen, att få en chans att berätta för chefen vilka åtgärder de önskar få uppfyllda för att förbättra sin egen arbetssituation, samt att få möjlighet att ge chefen en bild av sin situation på arbetsplatsen. Hos cheferna verkar det finnas två huvudsyften. Dessa är att få en chans ta reda på medarbetarens arbetssituation, samt att få möjlighet att ge och få feedback. När det gäller målen med medarbetarsamtalet så uppfattade både cheferna och medarbetarna i vår studie trivsel och utveckling var de mål som var viktigast att försöka uppnå med hjälp av samtalet. Anledningen till att dessa är målen, och förutsättningarna för att nå dem skiljer sig dock mellan de två parterna, vilket vi har försökt visa i resultatkapitlet. Ambitionen med vår undersökning är inte att skapa några nya teorier inom det aktuella området. Ambitionen är istället att ge läsaren intressanta perspektiv på vilka uppfattningar människor kan ha av syften och mål med ett medarbetarsamtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Manitski, Carin, und Frida Larsson. „Motivation inom offentlig sektor : En fallstudie av medarbetares uppfattning om ledarskap och motivation i en kommun“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11359.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det finns ett direkt samband mellan medarbetarnas motivation, produktivitet och hälsa och ledningen. Tidigare studier visar att verksamheter inom offentlig sektor dras med unika utmaningar och möjligheter som påverkar ledarskapet. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar motivationen hos anställda i offentlig sektor. Genom en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer av medarbetare i en sydsvensk kommun har studien undersökt hur offentlig sektor jobbar med motivation. Under intervjuerna framkom att det finns brister i motivationsarbetet och att det saknas officiella riktlinjer för hur motivationsarbetet ska bedrivas. Studiens resultat visar att det finns en hel rad faktorer som påverkar motivationen i den offentliga verksamheten. I den studerade kommunen fanns en stark vilja att arbeta mer med motivationshöjande insatser, både hos chefer och medarbetare. Studien visade också på brister i grundläggande motivationsfaktorer som förtroende och förståelse för ledningen, vilket kan härledas till brister i kommunens arbete med likabehandling och transparens. Många medarbetare efterlyste också mer lyhördhet och förståelse från ledningen, samt fler utbildningar och interna mål. Resultatet av studien blev en ökad förståelse för den komplicerade sits som ledare i offentlig sektor befinner sig i, liksom insikten om att organisationer i offentlig sektor behöver arbeta mer fokuserat med motivationsfrågor.
There is a direct link between employee motivation, productivity and health and the conduct of management. Previous studies show that public sector activities are attracted to unique challenges and opportunities that affect leadership. The purpose of this study has been to investigate which factors affect the work motivation of employees in the public sector. Through a case study based on qualitative interviews of employees in a southern Swedish municipality, the study had investigated how the public sector works with motivation. During the interviews, there were shortcomings in the motivationalwork and that there are no official guidelines for how motivation work is to be conducted. The results of the study show that there are a whole range of factors that influence the motivation in public activities. In the studied municipality there was a strong willingness to work more with motivational efforts, both at managers and employees. The study also showed weaknesses in basic motivational factors such as trust and understanding of management, which can be attributed to shortcomings in the municipality's work on equal treatment and transparency. Many employees also called for more responsiveness and understanding from management, as well as more education and internal goals. The result of the study became an increased understanding of the complexity of public sector leaders, as well as the awareness that public sector organizations need to work more focused on motivational issues.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Gärdegård, Anna. „Det strategiska ledarskapets betydelse för etablering av evidensbaserad praktik i socialtjänsten : En analys av chefers och medarbetares erfarenheter och uppfattningar“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5123.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att beskriva och analysera chefer och medarbetare syn på sina organisatoriska förutsättningar att etablera evidensbaserad praktik (EBP) i socialtjänsten. I uppsatsen läggs ett särskilt fokus på den organisatoriska förutsättningen strategiskt ledarskap och dess betydelse i en EBP-kontext. Frågeställningarna behandlar huruvida det finns en tydlig riktning kring hur verksamheten ska utvecklas, om konkreta förutsättningarna skapas för genomförandet, ifall kontinuerlig uppföljning och återkoppling ges på arbetet samt om det finns uthållighet i utvecklingsarbetet i organisationen. Skillnader i uppfattning mellan chefer och medarbetare undersöks. Empirin har hämtats från två barn- och ungdomsenheter i Stockholms stad i form av en enkätundersökning och fyra fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning om ledarskap kopplat till implementering av EBP samt Scheins ramverk om organisationskultur och ledarskap. Resultaten från enkätundersökningen visar på statistiskt säkerställda skillnader i uppfattning mellan chefer och medarbetare: cheferna svarar genomgående i en mer positiv riktning än medarbetare. Resultaten från fokusgrupperna visar möjligheter att skapa tydlig riktning, flera likheter i uppfattning om konkreta förutsättningar samt möjligheter att utveckla arbetet med uppföljning och återkoppling. Faktorer som påverkar uthålligheten i organisationen lyfts fram. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det strategiska ledarskapet ännu inte finns fullt ut i de undersökta organisationerna men viktiga steg har tagits för att skapa denna organisatoriska förutsättning. Resultat från undersökningen pekar också mot att man framöver bör arbeta mer systematiskt med att inkludera medarbetarna i arbetet med att etablera en evidensbaserad praktik.
The purpose of this study is to describe and analyze social work managers’ and employees’ views of the organizational prerequisites to establish evidence-based practice (EBP) in the social services. The thesis has a particular focus on the organizational preconditions of strategic leadership and its importance in an EBP context. The research questions reflect whether the strategy for development is clear, if conditions are established for implementation, if continuous evaluation is used and feedback given, and whether there is perseverance regarding the developmental work in the organization. Differences in the opinions between managers and employees are examined. The study has a mixed-methods approach. Empirical data were derived from two children and youth units in Stockholm city in the form of a survey and four focus groups. The material was analyzed based on previous research on leadership related to implementation of EBP and Schein's framework of organizational culture and leadership. The results from the survey show statistically significant differences in the opinions between managers and employees: managers consistently respond in a more positive direction compared to the employees. The results from the focus groups show opportunities to provide clear direction, several similarities in opinion about how to create concrete conditions for implementation, as well as possibilities to develop work on evaluation and feedback. These results further highlight factors related to sustainability for strategic leadership. To conclude, the investigations of present study find that the strategic leadership does not yet characterize these organizations, but important steps have been taken in developing this organizational condition. Moreover, the results indicate that future work would benefit from systematically involve employees in the developing efforts to establish an evidence-based practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

De, Casas Celeste, und Bucuane Sheila Cossa. „Service Innovation : - medarbetarnas uppfattning om sin roll i skapandet och utvecklingen av innovationer i tjänsteföretag En fallstudie på Stockholm Tourist Centre“. Thesis, Stockholm University, School of Business, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6164.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Lundqvist, Sara. „Tiderna förändras, du förändras med dem : En djupdykning inom industribranschen som belyser medarbetarnas uppfattning om dagens arbetsförhållanden och önskningar om framtidens“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116170.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Talesättet framtiden är oviss, är kanske mer applicerbar idag än det varit förut. En värld där det enda konstanta är förändring, vilket absolut gäller inkluderar arbetsförhållande. Hur vi ser på arbetsförhållande idag är helt annorlunda än för 100 år sedan. Idag vet vi att mänskliga resurser är det som utgör organisationerna och utan den mänskliga arbetskraften skulle det inte finnas många organisationer. Studien undersöker hur vi ser på arbetsförhållande idag, hur synen på framtidens arbetsförhållanden är och vad vi anser är viktigt för att vi ska må bra på arbetsplatsen och kunna arbeta hela vårt yrkesliv. Syftet med studien är att identifiera dagens arbetsförhållanden och informanternas önskan om framtidens samt hur organisationen kan möta upp dessa önskningar.    Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer genomfördes. Resultaten har framkommit genom att intervjua sex medarbetare från ett industriföretag. Utifrån det empiriska materialet har ett underlag för analysen och diskussionsavsnitten kunnat skapas. Studiens resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring arbetsförhållandens utveckling, arbetsförhållandens olika delar och dess komplexitet kring ämnet. Resultatet visar tydligt att det finns mycket i dagens arbetsmiljö som upplevs positivt såsom flexibilitet, arbetskamrater och chefer samt att det rent generellt finns en glädje och motivation till att gå till arbetet. Däremot uppfattas också arbetet stressigt och att arbetsuppgifternas utformning påverkar informanterna  fysiskt. Det upplevs finnas en medvetenhet kring den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska- och psykosociala verkar brista. Dessa brister handlar om att det finns få forum att diskutera sådana frågor och de forum som finns, såsom medarbetarundersökning och individuella samtal, verkar till viss del  inte fungera som medarbetarna skulle vilja. Hur organisationen ska möta dessa önskningar kan tyckas vara ett enkelt svar men i verkligheten finns det flera aspekter att ta hänsyn till och organisationernas olika förutsättningar och branscher.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Johansson, Nathalie, und Elina Walker. „"Det är vad karriär betyder för mig." : En kvalitativ studie om den unga vuxna medarbetarens uppfattning om karriär i Sverige år 2015“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-128108.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Ellingsen, Linda, Malin Olofsson und Johanna Jönsson. „-Jag kan detta, vad kan du? : Ledares och medarbetares uppfattning om kunskaps- och informationsöverföring i ett produktionsföretag“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35951.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Introduction: More and more companies have realized that keeping and using the knowledge in their companies is getting more important to get or keep a competitive advantage. The companies’ organizational culture and knowledge management are essential to create knowledge transfer. Also that the employees and the leaders of the company knows how knowledge- and information transfer arknkoe done best for them. That is why we chose our purpose to be: The aim is to understand the differences between managers and employees perception about knowledge- and information transfer in a manufacturing company. Methodology: A qualitative method with an abductive approach has been used in this thesis. We had our focus on one specific company so we chose to do a case study with semi-structured interviews and observations. We did five interviews where two was with leaders and three with employees. In addition to this we did two observations. Theory: The different theories for this study are mainly about information, knowledge, knowledge transfer, organizational culture and motivation. Analysis: The analysis is about managers and employees perception about information, knowledge, knowledge transfer, how they get motivated and how the culture of the company affects this. The empirical material is analyzed with the previous theories to get a conclusion. Conclusion: The perception of information- and knowledge transfer differs between managers and employees mostly when it comes to working-process and motivation to knowledge transfer. With more standardization the employees get more stressed and less motivated. They believe that this leads to their knowledge to be less important and that the knowledge is transferred less. The employees believes that motivation to knowledge transfer should be prioritized but the managers believe that the motivation should be a part of the job. Reflection and further research: For further research it would be interesting to investigate how “newer” employees at the company see the subject of knowledge- and information transfer to get another perspective. Also how companies can work with lean-production but still make the employees to feel good about their assignments.
Inledning: Fler och fler företag har insett att det blir allt viktigare att tillvarata samt använda den kunskapen som finns i företaget för att få en konkurrensfördel. Ett företags organisationskultur och knowledge management är ytters väsentliga för att kunna skapa kunskapsöverföring. Det är också viktigt att både ledarna och de anställda har samma uppfattning om hur kunskapen ska kunna föras över på bästa sätt. Därför blev vårt syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förstå skillnaderna mellan ledarnas och medarbetarnas uppfattning om kunskaps- och informationsöverföring i ett produktionsföretag. Metod: I uppsatsen valde vi en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Vi gjorde studien på ett företag och valde att göra en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer samt observationer. Vi gjorde individuella intervjuer med tre medarbetare och två ledare samt två observationer. Teori: De teorier som använts i uppsatsen handlar om information, kunskap, kunskapsöverföring, organisationskultur och motivation. Analys: Analys kring medarbetares och ledares uppfattningar om information, kunskap, hur kunskapen ska överföras samt hur motivation och kulturen påverkar detta. Materialet analyseras med de teorier som tagits upp tidigare för att komma fram till en slutsats. Slutsats: Uppfattningen om informations- och kunskapsöverföring skiljer sig mellan medarbetare och ledare framförallt när det gäller arbetssätt och motivation till att överföra dessa. Ett mer standardiserat arbetssätt har gjort medarbetarna mindre motiverade och mer stressade. Detta tror de leder till att kunskapen blir mindre viktig och att kunskapen också överförs mindre. Motivationen anser medarbetarna borde läggas mer energi på medan ledarna tycker att motivationen till att dela kunskap och information ska ingå i arbetssättet. Reflektion och vidare forskning: Vid fortsatt forskning om ämnet skulle det vara intressant att undersöka hur ”nya” anställda på företaget ser på informations- och kunskapsöverföring samt hur företag kan arbeta med lean-production men ändå få medarbetarna att trivas med sina uppgifter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Eklund, Louise, und Sebastian Kristensson. „Medarbetares uppfattning om hur chefer stärker och utvecklar dem i sin yrkesroll : En fallstudie om psykologisk empowerment“. Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32462.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Ströberg, Tilda, und Amelie Petersson. „Dialog eller monolog? : En kvalitativ fallstudie om mellanchefers uppfattning av medarbetares delaktighet i en organisation med samverkansavtal“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60602.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien har sin utgångspunkt i mellanchefers uppfattning av medarbetarnas delaktighet i en organisation med samverkansavtal. I en kommun i södra Sverige genomfördes en sammanslagning av två mindre förvaltningar till en enda stor förvaltning. Därmed skrevs också nya lokala kollektivavtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivaren. Bakgrunden till samverkansavtalet är att ge medarbetarna rätt till ökat inflytande över sin arbetssituation. Detta förusätter att organisationen har en fungerande intern kommunikation, där information förmedlas effektivt genom hela organisationskedjan. En kvalitativ forskningsstrategi, som gick ut på att genomföra lågt standardiserade intervjuer med sex mellanchefer i organisationen, utmynnade i undersökningens empiriska material. Resultatet problematiserades därefter utifrån Latours översättningsmodell och Senges modell för lärande organisationer. En slutsats för studien är att de chefer som ser samverkansavtalet som en möjlighet att utveckla organisationen och som arbetar aktivt med samverkansfrågor, utifrån avtalets syfte och riktlinjer, har större möjlighet att motivera sina anställda till att bli mer delaktiga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Andersson, Anna, und Louise Agerman. „Är digitala HRM-verktyg som ett dåligt Facebook? : En kvalitativ studie om HR-medarbetares uppfattningar om användandet av digitala HRM-verktyg“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167209.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien syftar till att bidra med kunskap om hur HR-medarbetare uppfattar användandet av digitala HRM-verktyg i sitt dagliga arbete. Syftet preciseras genom de tre frågeställningarna; Vad kännetecknar användandet av HRM-verktyg i en HR-medarbetares dagliga arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för HR-funktionens arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för anställda och chefer i organisationen? Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på en fenomenografisk metodansats för att undersöka informanternas uppfattningar om digitala HRM-verktyg. Studiens upplägg är en intervjustudiedesign och tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med HR-medarbetare från fem olika företag. Resultatet visade att HR-medarbetarna har varierande uppfattningar om hur de digitala HRM-verktygen används, men att de används i både strategiska och operativa syften. Även implementeringen uppfattades som en viktig faktor för hur verktygen skulle komma att användas samt att HR-medarbetarna själva vara ansvariga för lärandet. HR-medarbetarna uppfattade även att de digitala HRM-verktygen leder till automatisering, professionalisering och ökad rollspecialisering för HR-funktionen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Morina, Adela, und Alma Bavcic. „Medarbetarens uppfattning av att arbeta i en självstyrande grupp : En studie om självstyrande grupper med utgångspunkt från den kommunala hemtjänsten“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17168.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Forskning beskriver att ledarskap och medarbetarskap är minst lika viktiga som fenomen. Trots detta så är intresset och kunskapen om ledarskap oerhört mycket större än om medarbetarskap (Tengblad, 2009). Till skillnad från tidigare forskning kommer denna studie fokusera på medarbetarens uppfattning av fenomenetsjälvstyrande grupper.Författarna såg en brist i den forskning som relateras till självstyrande grupper utifrån ett medarbetarsperspektiv. Detta medförde ett engagemang för studiens syfte som grundar sig på att skapa djupare förståelse för självstyrande grupper utifrån ett medarbetarperspektiv. Författarna till denna studie önskade även att kunna framföra förståelse för de fördelar samt nackdelar som kan uppkomma för medarbetare i en självstyrande grupp. Den organisationen som har undersökts är Jönköping kommun varav självstyrande grupper är vanligt förekommande. Medarbetare i en specifik hemtjänst ligger till grund för studien.Studien innehar ett abduktivt angreppssätt genom att datainsamlingen är inhämtad utifrån en kvalitativ metod. Detta för att kunna förstå de viktigaste aspekterna kring självstyrande grupper samtidigt som medarbetarnas uppfattningar fångas för att få en klarare bild av hur de berörda ser på arbetssättet. Det intressanta i studien är att se självstyrande grupper utifrån medarbetarens perspektiv. Upplever medarbetare att det finns fördelar och nackdelar med att arbeta inom en självstyrande grupp? Vad är en självstyrande grupp egentligen?I studien framkommer det att medarbetarna inte relaterar till att vara en självstyrande grupp i praktiken. Det intressanta är att tidigare studier och forskning visar på att begreppet tolkas olika av organisationer och ett fåtal definitioner har skrivits ner på papper. Detta skapar problematik eftersom det råder olika uppfattningar kring innebörden av vad självstyrande grupperegentligen är (Frandsen, Brekke & Paulson, 2000). Resultatet från studien har framfört nyuppkomna begrepp som relateras till självstyrande grupper från ett medarbetarperspektiv. Medarbetare definierar gruppen som medbestämmande före självstyrande. Gruppens arbetssätt präglas framförallt av känslomässigt arbete och kontroll. Resultatet visar även att ledarskapet och medarbetarskapet har ett samband gällande självstyrande grupper.
Research describes that leadership and employeeship are at both important phenomenon. Despite this indication, the interest and knowledge of leadership is much wider than the knowledge of employeeship (Tengblad, 2009). Unlike previous research, this study will focus on the employee's perception of the phenomenon of autonomous groups. The authors of this study acknowledged a lack of research related to autonomous groups from an employee perspective. This led to a commitment to the study's purpose, which is based on creating a deeper understanding of autonomous groups from an employee perspective. The purpose of the study is to create a deeper understanding of autonomous groups, from an employee perspective. The authors of this study also wanted to recognize the advantages and disadvantages that can arise for employees in an autonomous group.This study will also contribute with an understanding of the advantages and disadvantages that can arise for employees in an autonomous group. The specificorganization that has been investigated is Jönköping kommun, of which autonomous groups are commonly used. Employees in a specific group of caregivers for elderly people are the main focus for this study.The study has an abductive approach where the datacollection is obtained through a qualitative method. This enables the understanding of the most important aspects of autonomous groups. It also captures the employees perceptions in order to get a clearer picture of this working method. The interesting thing in this study is to see autonomous groups from the perspective of the employee. Does the employee feel that there are any advantages or disadvantages within an autonomous group? How do we define what an autonomous group really is?It appears that employees do not relate to being a autonomous group in practice. The interesting thing is that previous studies and research show that the concept is interpreted differently by organizations and a few definitions have been written down on paper. This creates problems because there are different perceptions about the meaning of what autonomous groups really are (Frandsen, et al., 2000). The result of the study has presented newly emerging concepts related to autonomous groups from an employee perspective. The employees define themselves as a codetermination group before being an autonomous group. The working method of the group is primarily characterized by affective work and control. 4The results of this study also presents that leadership and employeeship have a connection with regards to autonomous groups.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Hasselberg, Ebba, und Emma Lindberg. „Medarbetarens lärande, organisationens vinst : En intervjubaserad studie om en statlig organisations medarbetare och deras uppfattning av lärmöjligheter i och med organisationsförändringar“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347148.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring medarbetarnas uppfattningar om lärmöjligheter i samband med en organisationsförändring. För att fånga deras uppfattningar formulerades två forskningsfrågor; Vad upplever medarbetare främjar och hindrar lärande i samband med en organisationsförändring? och Vilka påverkansmöjligheter anser medarbetaren att det finns för det egna lärandet i samband med en organisationsförändring? Studien utgick från en kvalitativ metodansats och empirin hämtades från nio stycken semistrukturerade intervjuer med slumpmässigt utvalda medarbetare från samma avdelning på en svensk myndighet. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys och tolkades utifrån formellt och informellt lärande samt utifrån Nielsen och Simonsens Abildgaards (2013) påverkansmekanismer. Resultatet visade på att det fanns färre aspekter som främjar medarbetarnas lärande. Ett exempel på detta var att det, efter införandet av ett nytt kontorslandskap, uppstod en större känsla av samarbete mellan fler kollegor än innan. Däremot framkom desto fler aspekter som hindrar medarbetarna i deras lärande. Exempelvis upplevde medarbetarna att det inte fanns tillräckligt med stöd eller information från cheferna samt att medarbetarna inte hade mycket inflytande i besluts- och förändringsprocessen. Det fanns en gemensam tanke att medarbetarna kunde påverka små saker såsom inredning och färgval medan de upplevde mindre påverkansmöjligheter på större beslut såsom utbildningsinnehåll och beslut gällande förändringsprocessen i implementeringsfasen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Chokder, Rafiul Abedin, und Tapia Paulina Vanessa Díaz. „The role of corporate culture in managing cultural diversity - A case study on a German multinational company“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29275.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Research Aim: Our aim is to understand how multinational companies integrate cultural diversity of employees in their corporate culture. To achieve this objective, we compare the employees’ perception with the company's view on the topic. Design/methodology/approach: A qualitative case study is conducted with three sets of questionnaires. Two sets of questionnaires were designed for the foreign and the local employees. The third set was created for the department of human resource management who represented the company’s view. Analysis is done by comparing the theories with empirical findings of the study. Findings: The findings revealed that corporate culture is inspired by the national culture. By implementing a proper recruiting process, socialization and teamwork, multinational companies can integrate cultural diversity successfully in their corporate culture. Several tools such as offering language courses, announcements in both languages, a welcoming at the new country booklet, mentors, anonymous feedback on cultural issues and sports or cultural outings are proposed to manage cultural diversity. These tools can be used for both the foreign and the local employees. The integration relies on both employees and the companies. However, upper management should support the department of human resources management to find solutions for the integration of a culturally diverse workforce. Practical implications: Contemporary studies propose tools like mentoring programs that are costly and may ignite stereotyping while managing cultural diversity. This study proposes tools that are cost-effective and functional in integrating and managing cultural diversity of employees. Originality/Value: Previous studies do not emphasize the role of corporate culture in integrating cultural diversity of employees. This study focuses on the empirical gap of employees’ perception on the role of corporate culture in integrating cultural diversity. It proposes, that to manage cultural diversity, companies should only focus on the national and corporate culture of the company and not necessarily of the employee’s culture.
Syftet: Vårt mål är att förstå hur multinationella företag integrerar kulturellt mångfald i deras företagskultur. För att uppnå detta mål jämför vi medarbetarnas uppfattning med företagets syn i ämnet. Design / metod / tillvägagångssätt: En kvalitativ fallstudie genomförs med tre uppsättningar av frågeformulär. Två av frågeformulären utformades för utländska och lokala anställda. Den tredje uppsättningen skapades för personalavdelningschefen som representerade företagets uppfattning. En analys görs genom att jämföra teorierna med det empiriska resultatet av studien. Resultat: Resultatet visade att företagskulturen är inspirerad av den nationella kulturen. Genom att implementera en organiserad rekryteringsprocess, socialisering och lagarbete, kan multinationella företagen integrera kulturell mångfald framgångsrikt i sin företagskultur. Flera verktyg så som att erbjuda språkkurser, utskick på bägge språken, ett välkomshäfte för det nya landet, mentorer, anonym feedback om kulturella frågor och sport eller kulturutflykter föreslås för att hantera kulturell mångfald. Dessa verktyg kan användas för både utländska och lokala anställda. Integrationen bygger på både de anställda och företaget. Högre befattningar bör dock stödja personalavdelningen för att hitta lösningar för integration av en multikulturell arbetskraft. Praktiska åtgärder: Samtidsstudier som verktyg så som mentorprogram är kostsamma och kan skapa fördomar samtidigt när man vill behandla ämnet. Den här studien föreslår verktyg som är kostnadseffektiva och funktionella för att integrera och hantera kulturella mångfald hos de anställda. Bidrag: Tidigare studier betonar inte företagskulturens roll i att integrera kulturell mångfald hos anställda. Denna studie fokuserar på det empiriska gapet av medarbetarnas uppfattning om företagskulturens roll för att integrera den kulturella mångfalden. Det föreslås, för att hantera kulturell mångfald bör företagen bara fokusera på den nationella kulturen och företagskulturen och inte nödvändigtvis på medarbetarens kultur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Oscarsson, Emma, und Louise Bernfort. „Det synliga och det som pågår i det tysta : En kvalitativ intervjustudie ur ett genusperspektiv om medarbetares upplevelser av jämställdhet inom en statligt ägd organisation“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167440.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet.
This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Nilsson, Emma, und Viktoria Sällström. „Gör individuell lön skillnad? : Chefer och medarbetares uppfattning om den individuella lönesättningens verkan på motivation och måluppfyllelse i offentlig sektor. En fallstudie vid Luleå kommun“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101287.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter. Resultatet ledde till tvetydiga slutsatser. Det framgick att chefer i verksamheten uppfattar lön som ett styrmedel med vissa utmaningar. Framförallt kring förankring och tydlighet i lönekriterier samt återkoppling till medarbetare. Medarbetare var positivt inställda till att prestation ska leda till bättre lön men de flesta var missnöjda med hur bedömningen av prestation fungerade idag. Trots utbrett missnöje med den individuella lönesättningen så tycks lön inte vara den främsta anledningen till varför medarbetare fortsättningsvis ville göra ett bra jobb, utan det var omsorgen till kommunmedborgarna. Chefer och medarbetare upplevde att lön inte är en stor motivationsfaktor. Resultatet visade dock att lönefrågan var mest aktuell vid den årliga löneöversynen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Malmsten, Christine, und Jonas Gutö. „Vad gör vissa medarbetare mer nöjda än andra? : En studie om hur medarbetares upplevelse av kontroll och välbefinnande påverkar uppfattningen om den interna kommunikationen i organisationer“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8519.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation. Resultatet visade signifikanta samband mellan upplevd kontroll på arbetsplatsen och kommunikationstillfredsställese (β = -.98) samt mellan välbefinnande och kommunikationstillfredsställelse (β = 1.43). De med hög upplevelse av kontroll föredrog elektroniska och skriftliga kommunikationskanaler mer än de med låg upplevelse av kontroll. Resultatet indikerade därmed på att upplevelse av kontroll och välbefinnande inte bara påverkar hur man kommunicerar, vilket tidigare studier har visat, utan att det även påverkar hur man uppfattar kommunikation.
Today’s society places high demands on individuals to be social, communicative and to have the ability to process an increasing flow of information. While there is a lot of responsibility on the individual to screen large amounts of information, different individuals have various abilities to meet these requirements. The purpose of this study was to examine if the experience of control and well-being of the employees affect their communication satisfaction and preferred communication channels. As a theoretical framework, theories of communication and subjective well-being and Rotters (1966) theory of Locus of Control were used. A quantitative survey was conducted in Tidaholm municipal administration in Västra Götaland county, Sweden, where they had experienced problems in their internal communication. The results showed a significant correlation between Work Locus of Control and communication satisfaction (β = -.98) and between well-being and communication satisfaction (β = 1.43). The employees with internal Locus of Control preferred written and electronic communication channels more so than the employees with external Locus of Control. The results indicate therefore that Locus of Control and well-being not only affects how individuals communicate, which previous studies have shown, but it also affects how individuals perceive communication.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Pilatovac, Melisa, und Meral Colpani. „“Ska man inte få skämta om någonting nuförtiden” : En kvalitativ studie baserad på sexuella trakasserier och uppfattningen av det förebyggande arbetet utifrån ledningen och medarbetares perspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44950.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic.
Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

von, Reis Rebecka, und Sarah Olsson. „"Nu är det ju så att det är jag som är din chef" : En kvalitativ studie om chefers och medarbetares uppfattning om svåra samtal utifrån ett maktperspektiv“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28657.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att undersöka chefers och medarbetares uppfattning om svåra samtal utifrån ett maktperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där empirin erhållits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person från Företagshälsovården. Studien fokuserar på hur svåra samtal kan påverkas av den maktrelation som finns mellan en chef och en medarbetare och på så vis hur makt kan inverka på parternas beteenden. De svåra samtal som vi fokuserat på i studien är när chefen lämnar ett besked till medarbetaren som kan uppfattas som negativt såsom upplysning om misskötsamhet, aningar om missbruk och/eller uppsägning. I studien har vi funnit att makt påverkar främst chefers agerande genom deras kroppsspråk. Vi ser dock att organisationen har en stor betydelse för chefers agerande då chefer är av uppfattningen att de har organisationen att luta sig mot vid svåra samtal. Vi drar vidare slutsatsen att det är organisationen som har den övergripande makten och att personen som är chef “får” makt genom att iklä sig en maktkostym. Vi har kunnat urskilja att medarbetarna har desto mindre makt i samtalssituationen då de främst påverkas av chefens makt, men att medarbetarna i efterhand har en form av makt då de kan utföra hämndattraktioner för att försvåra för chefens arbetsledning. Förutom maktrelationen har vi även kunnat belysa andra faktorer som kan påverka svåra samtal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Ramadan, Afutu. „De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42290.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Eklöv, Tomy, und Hamid Zaheri. „Förtroliga medarbetarsamtal : chefers och medarbetares uppfattningar“. Thesis, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12726.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Telo, Razija. „Ledarskap på distans inom personlig assistans : Uppfattningar av påverkan på medarbetares lärande och uppfattningar av förändringar i verksamheten“. Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435791.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Introduction: The major changes which are in progress in today’s society affect, among other things, leadership that is exercised at a distance. In order for leaders of personal assistance organizations to be able to adapt their organization to the outside world, learning and leadership are crucial, and it is therefore important to explore how distance leaders in personal assistance perceive their impact on their employees' learning, and how these leaders perceive changes that take place in the organization.  Problem formulation: 1) What are the perceptions of leaders in personal assistance regarding their impact on employees’ learning and development? 2) What are the perceptions of leaders in personal assistance regarding changes which are in progress in the organization?   Aim: The aim of the thesis is to contribute knowledge about how leaders in personal assistance who lead at a distance, create conditions for employees’ learning and development. The purpose is also to contribute knowledge about the leaders’ perceptions of changes in organizations where leadership is exercised at a distance. Method: The study was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews with leaders at personal assistance organizations. Theory: The thesis is based on concepts such as distance, learning organization, transformative leadership and change leadership and which are used to interpret and analyze the respondents’ answers and to discuss the results of the study. Results and analysis: The results show that the respondents perceived that distance leadership in personal assistance can affect employees’ learning and development in personal assistance through three important aspects: organizational learning, promoting dialogue and having well-functioning meetings. In the event of changes, the leader has an advisory and supportive role, and the leader must be positive, clear and a role model for his employees. It is important that the leader looks at the whole of the organization and ensures that all employees receive information and are involved in changes in the organization. The parts of the organization must be organized to create a whole and there must be interaction with all parts of the organization.   Discussion: The results of the study and analysis are discussed based on previous research on learning in organizations, transformative leadership and change leadership as well as concept formation, leadership, distance leadership, learning and change processes in organizations. Conclusion: · The leader at a distance affects employees’ learning and development through dialogue and discussion, especially at various meetings. It is especially important to have an open dialogue and an effective discussion in order to reach conclusions on a particular issue. By enabling teamwork, the leader creates opportunities for individual learning, which later leads to collective learning. The most problematic with distance leadership is precisely the physical distance between leaders and employees, as the leaders cannot monitor and give feedback on the employees’ work. Nor can employees receive clear instructions. · Changes must take place when the attempt at change is directed towards the whole, i.e. towards the network of relationship that exists between different parts of the organization. The leader should realize that a change is a long process and undergoes different phases where even these phases require different lengths of time. It is not just an event but a process. Since it is a matter of leadership at a distance, it is especially important that the leader, based on limited insight, gets the employees involved and assesses they need for competence development.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie