Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Med och genom.
Zeitschriftenartikel zum Thema „Med och genom“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "Med och genom" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Norberg, Anna-Maija. „Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys“. Sakprosa 12, Nr. 3 (18.09.2020): 1–42. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7794.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.
2
Wennerberg, Jeanna, Vendela Blomström und Eva Nobel. „Kollegial stöttning genom auskultation – ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 78. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1515.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Auskultation kolleger emellan beskrivs ofta i högskolepedagogisk litteratur som en lämplig metod för kollegial utveckling av lärarroll och undervisningspraktik. Formerna för auskultationerna varierar och själva genomförandet kan vara förknippat med vissa problem som t.ex. tidsåtgång, olika förväntningar och osäkerhet gällande återkoppling. I den här artikeln presenterar vi ett kollegialt utvecklingsprogram med en modell för auskultationer som vi har skapat och genomfört i ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet. Vi presenterar dels själva modellen med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal, dels diskuterar vi styrkor och svagheter med modellen. Erfarenheten av genomförandet visar att auskultationer med stöd av mallar fungerar bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några inverkande faktorer på hur väl ett program av detta slag fungerar.
3
Ludvigsson, Ann, und Carin Falkner. „Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet“. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
4
Albinsson, Anders, Joakim Samuelsson und Maria Simonsson. „Förskolebarn använder mätning i legoleken“. Venue 5, Nr. 1 (18.02.2016): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1653.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.
5
Gustavsson, Maria. „Hälsofrämjande på en Akutklinik — lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete“. Tidsskrift for Arbejdsliv 10, Nr. 2 (01.06.2008): 046–60. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v10i2.108675.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fokus i denna artikel ligger på hälsofrämjande på en akutklinik vidett universitetssjukhus. Inom sjukhuset finns en uttalad policy f ør att skapa hälsofrämjande arbetsplatser f ør att øka antalet långtidsfriska genom främjande och f ørebyggande åtgärder f ør hälsa. F ør att nå målet med hälsofrämjande arbetsplatser avsattes särskilda medel f ør olika utvecklingsprojekt på sjukhusets kliniker, och en av dessa insatser var utvecklingsarbetet vid akutkliniken. Det hälsofrämjande utvecklingsarbetet initierades vid akutkliniken f ør att f ørs øka bryta trenden med økande sjukfrånvaro, som vid utvecklingsarbetets b ørjan var relativt h øg i jämf ørelse med sjukhuset totalt. Syftet i denna artikel är att med utgångspunkt från akutklinikens hälsofrämjande utvecklingsarbete diskutera m øjligheter (och begränsningar) att skapa f ørutsättningar f ør sjukvårdspersonal att lära vad som främjar hälsa och vilka f ørutsättningar som bidrar till hälsofrämjande på arbetsplatsen.
6
Edenroth Cato, Fanny. „Kompetenta flickor med förmågor“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
7
Hammarsten, Maria. „”Det viktigaste är att växterna får leva och sånt”: en studie om att förebygga barns växtblindhet“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 3 (28.10.2020): 37–49. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i3.3810.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av hur barns växtblindhet kan förebyggas genom en närstudie av hur barn uppfattar och använder en skogsträdgård. Det teoretiska ramverket utgår från barndomsforskning och dess antagande om det aktiva, sociala och kompetenta barnet. Studien omfattar 28 barn, varav majoriteten är 9 år, som medverkat via samtalspromenader med fotografering. Gibsons begrepp affordances har använts som analysverktyg. Analysen tar avstamp i de fotograferade företeelser som barnen anser är betydelsefulla, minnesvärda och speciella i skogsträdgården. Studiens resultat visar att växterna inklusive träd och buskar är framträdande företeelser genom de sinnliga, estetiska och emotionella affordances som de enligt barnens beskrivningar erbjuder. Denna studie indikerar att skogsträdgårdens miljö och skogsträdgårdspedagogernas edagogiska arbetssätt i olika miniprojekt med växter kan förebygga barns växtblindhet. Studiens slutsats är att det är dags att planera för att plantera i barns närliggande utomhusmiljö.
8
Heede, Dag, und Jens Rydström. „Wilhelm von Rosen (1941–2019) in memoriam“. lambda nordica 24, Nr. 1 (28.07.2019): 91–98. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v24.566.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
EN PIONJÄR INOM dansk, nordisk och internationell homo- och queerforskning, Wilhelm von Rosen, avled den 2 mars efter en tids sjukdom. Han blev 78 år. Genom sin forskargärning gjorde han en bestående insats genom att bryta med den dominerande essentialistiska identitetshistoriska ansatsen och i stället introducera en konstruktivistisk förståelse för sexualitetens begreppsliga föränderlighet.
9
Kronqvist Håård, Malin. „Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.
10
Blomqvist, Håkan. „Rosa Luxemburg � en biografi“. Nordisk Østforum 33 (19.06.2019): 57–59. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1669.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En lättläst minibiografi över Rosa Luxemburg till hundraårsminnet, behövs den? Gärna. Att kunskapsrikt och pedagogiskt förmedla den aviga revolutionsmarxistens idéer och öde i en tid av alternativens slut kan knappast vara en överloppsgärning. I postsocialismens tidevarv när klimatkris och överlevnadsfrågor ropar efter gemensamma lösningar behöver otrampade stigar belysas och igenbommade utvägar gläntas, även den »sosialisme nedenfra» som Ellen Engelstad och Mímir Kristjánsson välformulerat förknippar med Rosa Luxemburg. Den polskjudiska upprorskvinnan utgjorde både under sin stormiga och alltför korta livstid kring förra sekelskiftet och genom sitt oppositionella eftermäle, en röd nagel i ögat både på den socialdemokrati som i praktiken lät döda henne och kommunistdespoterna i öst. En ung, lärd kvinna som bestormade de socialdemokratiska patriarkerna, litade till »massornas» demokratiska självaktivitet, predikade internationalistisk fred och hoppades på revolutionen mot kapitalets herravälde och militarismens bödlar. Och som betalade priset genom nedbrytande fängelseår, och med sitt liv när allt stod och vägde.
11
Lundkvist, Hannes, und Per Apelmo. „Att upptäcka det som inte går att fånga“. Studier i Pædagogisk Filosofi 7, Nr. 2 (09.01.2020): 21–35. http://dx.doi.org/10.7146/spf.v7i2.110474.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel undersöker vi vilka utmaningar estetiken och etiken ställer pedagogik inför. Vi diskuterar skärningspunkten mellan Emmanuel Lévinas etikbegrepp och Jacques Rancières estetikbegrepp i en pedagogisk kontext genom Expressive Arts (EXA) som redskap och metod. Vi börjar med att introducera Lévinas etik och dess roll i hans filosofiska system, samt dess implikationer för relationer människor emellan. Därefter introducerar vi Rancières estetik och dess potential att leda till etik genom att betrakta icke-konst som konst. Efter dessa genomgångar introducerar vi EXA som redskap och metod genom fyra intervjuer med deltagare från ett EXA-baserat arbete som vi själva är väl insatta i. Vi analyserar denna praxis i ljuset av de ovannämnda filosofiska begreppen och avslutar med en diskussion om de pedagogiska implikationer som följer av detta filosofiska perspektiv på användningen av konst i utbildning. Vi menar att EXA är en gynnsam praxis för en pedagogik som vill beakta de utmaningar och den komplexitet som detta etiskt-estetiskt förhållningssätt synliggör. Vår slutsats är att detta förhållningssätt ställer tre utmaningar till all pedagogik som syftar till att vara mer än bara kunskapsförmedlande: den behöver utgå från jämlikhet-i-alteritet, den behöver uppmana till ett etiskt subjektskap och den behöver ha redskap för att både bryta mot det vi tar förgivet och att ständigt fortsätta leva i denna process, utan att nå ett slut.
12
Rosén, Jenny, Boglárka Straszer und Åsa Wedin. „Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 26–48. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studie-handledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studie-handledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3)Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i depedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär.Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevensmodersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkandepraktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen avstudiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan tvåkulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex ochdynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnasupplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap medpotential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiskatänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nöd-vändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdragetsamt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.
13
Westerlund, Stina, und Marcus Samuelsson. „Lära sig att stå ut“. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, Nr. 3 (22.06.2021): 63–77. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4218.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys
14
Lago, Lina, Helene Elvstrand, Marie Ekeroth-Mahrs, Carina Gustafsson, Linn Hermansson, Andreas Pettersson, Eva Svärd, Elizabeth Vermaat und Veronica Östling. „Att utveckla arbetet med lek på fritidshem - Erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt“. Venue 7, Nr. 1 (27.02.2018): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1872.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lek är något som är centralt för fritidshemmets verksamhet och som har en stark tradition men som ibland tas för given och därför blir oreflekterad. Genom att arbeta aktivt med lek så har vi tillsammans varit tvungna att ifrågasätta våra förgivettaganden om lek och därmed kunnat utveckla arbetet med lek. I denna artikel beskrivs erfarenheterna från ett aktionsforskningsprojekt i vilket fritidspedagoger/lärare i fritidshem på Grebyskolan och forskare från Linköpings universitet tillsammans har arbetat med att utveckla lek i fritidshem.
15
Mansikka, Jan-Erik, und Marina Lundkvist. „Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland“. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 111. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1367.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Barnomsorgen i Finland har en gemensam historia med övriga Norden, dels genom Fröbeltraditionen, dels genom de värderingar som ligger till grund för det nordiska välfärdssamhället. Under en lång tid har daghem och skola utvecklats utifrån olika utgångspunkter och styrprocesser. Men under de senaste åren har dessa kommit att konsolideras i en politiskt underbyggd reform. En tradition av omsorg och fostran för barn mellan 0–6 år omskrivs till småbarnspedagogik, och i den nya läroplanen som tagits i bruk 2017 betonas barns perspektiv och barns delaktighet som centrala utgångspunkter för verksamheten, som en ny ideologisk värdegrund för den moderna småbarnspedagogiken i Finland. I artikeln analyseras vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i de finländska styrdokumenten. Vi lyfter också fram olika faktorer som bidragit till att orienteringen mot barns perspektiv och delaktighet etablerats senare i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna.
16
Brännkärr, Pia. „Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå“. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, Nr. 3 (22.06.2021): 78–93. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4461.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Internationalisering är en viktig del av universitetens verksamhet. Inom slöjdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa har det iakttagits en ökning när det gäller antalet utbytesstuderande med intresse att avlägga en eller flera slöjdkurser under deras utbytesperiod. För en del utbytesstuderande har slöjd varit någonting helt nytt och obekant medan andra har haft ett liknande ämne i sitt hemland. Det här har väckt intresset och frågan om vad som gör lärandet och verksamheten i slöjd intressant för utbytesstuderande. Den här studiens syfte är att undersöka hurdana erfarenheter utbytesstuderande får under en slöjdkurs på universitetsnivå. Forskningsfrågan är: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Genom studien fås ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Det som framkommer i resultatet är att utbytesstuderandes erfarenheter berör: det personliga såsom känslor och personlig utveckling, det ämnesteknologiska såsom olika tekniker och material, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Många av erfarenheterna fokuserar på det personliga och på interaktionen och kontakten med medstuderanden. Erfarenheterna berör till stor del liknande områden som framkommer i tidigare forskning. Keywords: utbytesstuderande, erfarenhet, slöjd, universitet, slöjdutbildning
17
Lidström, Allan. „EBP och verksamhet med personligt ombud“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.
18
Dahlbeck, Johan. „Berättelsens kraft“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 4 (16.12.2020): 61–76. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar.
19
Gunnarsson, Karin. „Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 1 (19.12.2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
20
Eriksson, Anita, Ann-Katrin Svensson und Dennis Beach. „Kommunal förvaltning som politisk aktör“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 5–28. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om vad som sker på kommunal nivå i spåren av en nationell policyrevidering. I artikeln beskrivs hur förvaltningstjänstemän inom kommunala utbildningsförvaltningar har tolkat och arbetat med att implementera 2010 års skollags- och läroplansrevidering med fokus på förtydligandet av förskollärarens ansvar. Mer specifikt fokuseras förvaltningstjänstemäns bedömningar av förskollärares, och i viss mån förskolechefers och annan förskolepersonals, kompetensutvecklingsbehov och vilka utbildningsinsatser som har genomförts som en följd av policyrevideringarna. Av resultatet framgår att satsningar på kompetensutveckling rörande kvalitetssäkring genom pedagogisk dokumentation och utvärdering samt ämneskunskap har prioriterats högre än insatser för att stödja förskollärare i ansvaret för att leda det pedagogiska arbetet. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras dels vad förvaltningstjänstemäns olika tolkningar och ageranden kan komma att betyda för förskolläraren som professionell aktör med ett förtydligat kvalitativt ansvar för den pedagogiska verksamhet som arbetslaget gemensamt ska genomföra och dels vad olika tolkningar och utbildningsinsatser kan innebära i ett professionsperspektiv.
21
Holmberg, John. „Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.
22
Nehez, Jaana, und Sophie Schön. „Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete“. Forskning og Forandring 4, Nr. 1 (14.06.2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
23
Sörensdotter, Renita. „Vaginalsamlagets självklarhet“. lambda nordica 26, Nr. 1 (05.07.2021): 80–106. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v26.722.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På såväl ungdomsmottagningar som inom den gynekologiska vården används begreppet samlagssmärta på ett självklart sätt för att klassificera smärtor i underlivet. Samlagssmärta som begrepp beskriver smärtor i slidmynningen som försvårar vaginalsamlag eftersom de sitter där en penis ska passera vid hetero- sexuellt sex. Genom begreppet samlagssmärta sätts vaginalsamlaget i centrum för den diskurs som formas om smärtorna i underlivet. Därutöver innebär den heteronormativa bilden av sex som likställt med vaginalsamlag att personer med vulvasmärtor som har lesbiskt eller queert sex, eller som lever asexuellt, osynlig- görs. Personalen på ungdomsmottagningarna har formell expertmakt i hur de definierar, kategoriserar och förklarar vulvasmärtor. Därmed är det intressant att analysera hur begreppet samlagssmärta och dess konnotationer är verksamma i personalens arbete med dem som lider av vulvasmärtor.
I den här artikeln analyserar jag hur personal på ungdomsmottagningar talar om samlagssmärta och hur de därigenom formar en diskurs som bygger på sam- manlänkningar av unga kvinnor, vulvasmärtor och sexuell praktik. Genom teorier om heteronormativitet, samlagsimperativ och expertmakt visar jag på hur vaginal- samlaget blir det nav som smärtan i underlivet kategoriseras och förklaras utifrån. Diskursen om samlagsmärta diskuteras främst med utgångspunkt i hur barnmor- skor, kuratorer och gynekologer på ungdomsmottagningar i sin roll som experter använder begreppet, men även utifrån hur den formats historiskt och medicinskt. Artikeln innehåller också material ur ett tidigare projekt om dem som är drab- bade av vulvasmärtor, men detta material står inte i centrum för analysen.
24
Wyszynska Johansson, Martina, Ellinor Dyne und Åsa Mårtensson. „Vad blev det av Gy2011 reformens intentioner för yrkesutbildning?“ Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 1 (24.04.2020): 73–85. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.04.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med utgångspunkt i tre studiers resultat handlar denna essä om utvecklingen av ett gymnasialt yrkesprogram, Barn- och fritidsprogrammet. Frågan är hur gymnasiereformens (Gy2011) intentioner om ökat samarbete med arbetsplatser i syfte att uppnå en yrkesmässig spetskompetens har förverkligats i lokala kontexter. Bf-lärares uppdrag har diversifierats genom Gy2011. För det första har yrkeslärares fokus flyttats från skolan och arbetet med eleverna där, till att även omfatta introduktion och ”fjärrstyrning” av handledare på arbetsplatsen. För det andra innefattar uppdraget att anpassa programmet till branschspecifika villkor som i sak inte nödvändigtvis erbjuder reella möjligheter till samarbete mellan skola och arbetsliv. Slutligen behöver yrkeslärarna också hantera svårigheten med att integrera det yrkesspecifika med det programgemensamma. Tre avgränsade och Bf-programspecifika utvecklingsområden som resultat av hur Gy2011 intentioner har fallit ut i förändrade praktiker har därmed identifierats. Utmaningen för yrkeslärarna handlar därför dels om att samordna handlingar i ett nät där andra aktörer ingår, t ex för yrkesutgången personlig tränare och väktare, dels att hantera strukturella problem med elevers tillgång till specialiserat kunnande.
25
Economou, Catarina, und Elin Ennerberg. „Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?“ Högre utbildning 10, Nr. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
26
Eidevald, Christian, und Ingrid Engdahl. „Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
27
Jederlund, Ulf. „Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag.“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (28.10.2019): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt.
Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.
28
Walldén, Robert. „Med fokus på ord, uttryck och språklig stil“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (18.11.2019): 35–61. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.
29
Jeppsson, Fredrik, und Jesper Haglund. „Sampublicering med studenter – ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1528.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.
30
Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén und Magnus Tideman. „Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst.
Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner.
Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav.
Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
31
Rosén, Carl-Johan. „Rörelser mellan bild och kod“. Sensorium Journal 1 (31.03.2016): 135–49. http://dx.doi.org/10.3384/sens.2002-3030.2016.1.135-149.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Konstnären Manfred Mohr skrev 1974 ett datorprogram för att med dator och oscilloskopliknande apparatur producera filmen Complementary Cubes.[1] Det filmobjektet som utgör resultatet har Mohr visat på diverse konstinstitutioner genom åren, men koden han skrev har aldrig offentliggjorts. Allt vi har tillgång till är ett filmobjekt, produkten av en kod vi inte känner till. I det följande kommer jag beskriva tre försök att i en omvänd rörelse extrahera koden ur Mohrs film, i syfte att bryta med den linjära berättelsen om hur kod leder till process som leder till resultat, och därigenom vidga förståelsen för datorbaserade medier och hur de är delaktiga i vårt mänskliga tankearbete.
32
Leijon, Jennifer, und Cecilia Boström. „Lärarens arbete mot utveckling av generiska färdigheter och variation i teknikvetenskaplig utbildning genom relationsskapande åtgärder“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 85. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1452.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För att upprätthålla en god pedagogisk nivå inom vissa utbildningsområden av teknikvetenskaper krävs steg mot förändring och nytänkande. Ett av de generella problemen inom teknikvetenskaper är behovet av att utbilda ingenjörer som även har generiska eller mjuka färdigheter för att möta dagens samhällsutmaningar, men att ingenjörsundervisning i stort främst odlar studenternas hårda färdigheter. I denna text diskuteras hur universitetslärare inom ingenjörsområden kan reflektera kring utveckling av generiska färdigheter med små medel och utifrån tankar kring mellanmänskligt relationsskapande. För att beskriva hur förändringsarbetet kan se ut genomförs en fallstudie av räknelektioner under kursen Kraftelektronik, 5 hp, som ges på avancerad nivå vid Uppsala universitet. Efter förändringsarbetet var en högre andel studenter ganska eller mycket nöjda med kraftelektronikkursen, och fler blev även godkända vid ordinarie tentamen än året innan. Dock uppfattade vissa studenter de nya lektionerna som sämre och mer ostrukturerade än andra lektioner. Materialet är indelat i olika kategorier som kan kopplas till övriga mellanmänskliga relationer och mjuka värden för att kontrastera mot en bild av hårda matematik- eller teknikstudier och för att inspirera till ett verkligt förändringsarbete.
33
Wall, Erika. „Levande samtal om den odödliga Henrietta: Biografin som stöd för reflekterande diskussion och lärande“. Högre utbildning 11, Nr. 2 (2021): 46. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2971.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Här diskuteras om och hur en biografi kan bidra till reflekterande diskussioner och kritiskt tänkande i grundutbildning om etik. Den biografi som fokuseras är ”Den odödliga Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot. Bokens användning redovisas och diskuteras med fokus på det litteraturseminarium som ingick i kursen. Slutsatsen, baserad på såväl lärar- som studentperspektiv, är att biografin fungerar väl som grund för reflekterande diskussioner. Genom att skildra komplexa och känslomässigt starka situationer skapar berättelsen om Henrietta Lacks engagemang och bidrar till en mer komplex förståelse av olika perspektiv på etik och moral kopplade till vård och medicinsk forskning.
34
Lindqvist, Henrik, Rickard Östergren und Lotta Holme. „Elevassistenter i skolan“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 114–37. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.06.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
35
Vallberg Roth, Ann-Christine, und Ylva Holmberg. „Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 29–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Identifierat problem är inriktat på undervisning i relation till omsorg och lärande, eller med andra ord vad den så kallade ”helheten” i policydokument kan innebära och hur den kan framträda i förskolans undervisning. Det finns ett underskott av forskning som belyser området utifrån mer omfattande empiriska studier i samverkansprojekt. Syftet är att, med koppling till ett samverkansprojekt, utveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till omsorg och lärande i förskollärares texter och dokumenterade samhandlingar i förskola som skolform i Sverige. Metodologiskt refererar analysen till abduktiv analys i didaktiskt perspektiv. Materialet inkluderar totalt 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Källdata utgörs av ord-data och audiovisuella data. Resultatet visar att begreppen undervisning, omsorg och lärande kan framträda som både åtskilda och sammanflätade på olika sätt. Sammantaget fogas analysen samman och prövas genom det övergripande begreppet ”flerstämmig undervisning” som kan inrymma ”didaktisk (o)takt”.
36
Berglund, Åsa, Jenny Harman und Jessica Iversen. „Stationsarbete på en förskoleavdelning: Barn, delaktighet och samspel“. Venue 2, Nr. 1 (22.02.2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1323.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
"Lyckas jag inte denna gång kanske jag lyckas nästa eller nästa…" På förskoleavdelningen Teddybjörnen arbetar vi pedagoger efter ledorden: barn kan, delaktighet och samhörighet/samspel. Detta görs dels i den dagliga verksamheten genom ett stationsinriktat arbetssätt och dels i de olika projekt vi utför. Vårt arbete med stationer och projekt har lett till att vi idag har lugnare barngrupper. Det har också lett till att vi har utvecklats som arbetsgrupp till följd av de diskussioner vi fört och det stöd vi givit varandra, skriver Åsa Berglund, Jenny Harman och Jessica Iversen.
37
Thorsten, Anja, Joakim Samuelsson und Marcus Samuelsson. „Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper“. Högre utbildning 11, Nr. 2 (2021): 21. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2702.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.
38
Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge und Lars Tomsmark. „Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.
39
Norlund, Anita. „Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning - en kritisk textanalys“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 7–25. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.
40
Pleijel, Richard. „Ytinlärning och djupinlärning – en kritisk reflektion kring normativa tolkningar av begrepp i den samtida högskolepedagogiska diskursen“. Högre utbildning 11, Nr. 1 (2021): 16. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2261.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel diskuteras begreppen ytinlärning och djupinlärning. Artikeln syftar till en kritisk granskning av hur dessa två begrepp präglar olika sätt att tala om lärande, främst i en samtida, praktiskt orienterad högskolepedagogisk kontext. I artikeln argumenterar jag för att begreppsparet genom att kontrastera yta mot djup har en inneboende normativ potential, varigenom vissa sätt att lära implicit värderas som bättre än andra. I takt med att begreppsanvändningen har avlägsnats alltmer från den ursprungliga forskningskontext där de myntades, har den normativa potentialen gradvis kommit att realiseras. Detta har skett inte minst genom att begreppen har förbundits med andra, tydligt värderande termer, vilket har tenderat att förstärka det normativa draget hos begreppen. Detta beläggs och diskuteras i artikeln utifrån ett antal exempel från en nutida svensk högskolepedagogisk diskurs. Artikelns bärande idé är att det är nödvändigt med en kritisk reflektion, inte bara kring vad vi säger om lärande, utan också kring hur vi säger det.
41
Holmberg, Linnéa, und Eva Kane. „Den tacksamma leken - Legitimering av fritidshemsverksamhet genom utbildningspolitik och forskning“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 92–113. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.05.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lek har länge varit, och är fortfarande, en central aspekt i fritidshemmets verksamhet. Barns lekande framstår i sammanhanget som något oantastligt och som otacksamt att kritisera. Med en diskursanalytisk ansats belyser artikeln hur talet om lek i utbildningspolitiska styr- och policydokument legitimerar en viss skildring av samtidens fritidshem och undersöker hur forskning om fritidshem använder begreppet lek. Analysen belyser hur det vetenskapliga talet om lek på ett alltför oproblematiserat sätt reproducerar begreppsanvändningen som har påvisats i fritidshemmens verksamhet genom tidigare empiriska studier. I denna reproduktion används tal om lek för att iscensätta olika element i fritidshemsverksamhet på sätt som passar såväl traditionella fritidshemsideal som rådande utbildningspolitiska idéer. Framträdande i detta är den allsidiga funktion i talet om lek som används för att legitimera andra företeelser, exempelvis lärande och professionalism. Det tacksamma begreppet lek möjliggör därigenom vetenskapliga skildringar av fritidshemmet som den institution utbildningspolitiska intressen efterfrågar idag. Tal om lek – en diskursiv universallösning användbar till det mesta.
42
Porko-Hudd, Mia. „Förord“. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, Nr. 3 (22.06.2021): i—ii. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4488.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör
43
Svensson, Maria. „Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv“. Högre utbildning 11, Nr. 1 (2021): 1. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2791.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att öka internationaliseringen inom högre utbildning och speciellt lärarutbildningen har länge varit en viktig fråga. Det handlar vanligen om att studenter ska få möjlighet att skaffa kunskaper om lärande ur ett interkulturellt perspektiv så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Det finns forskning som visar vilka effekter internationella utbyten under några månader eller år kan få men det finns få studier av lärarstudenter som genomför kortare internationella utbyten. I denna studie har skriftliga reflektioner i samband med lärarstudenters två veckor långa utlandspraktik i Uganda samlats in för att beskriva de erfarenheter som studenter fått samt hur dessa kan möjliggöra utveckling av interkulturella perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman av erfarenheter som utlandspraktiken har gett upphov till: kulturella, didaktiska och personliga. Den kulturella dissonans som uppstår när studenterna under två veckor får möjlighet att möta en kultur som skiljer sig från den de är vana vid utmanar deras förståelse genom så väl positiva som negativa upplevelser. Även en kortare utlandspraktik med goda möjligheter till reflektion kan bidra till erfarenheter viktiga för att utveckla kunskaper så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
44
Schirrmacher, Beate, und Corina Löwe. „Hur rapporteras från en rättegång och varför?“ HumaNetten, Nr. 46 (16.06.2021): 75–89. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214605.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln undersöker rättegångsrapportering i tyska, österrikiska och svenska tidningar med fokus på hur medieringen av en social konflikt sker. Hur löser journalister den komplexa uppgiften att rapportera om rättsfallet och att återge förhandlingen i en nyhetsartikel? Vi närmar oss den här frågan från ett intermedialt perspektiv och undersöker rättegångsrapportering som resultat av en medietransformation (Elleström 2014). Genom att granska vilka aspekter av en rättsprocess som representeras och hur den ursprungliga konflikten transmedieras kan vi analysera hur informationen överförs från en kommunikativ situation (rättegång) till en annan (artikel). Analysen visar hur journalister hanterar och kommunicerar komplexiteten med omtvistade berättelser. Medan tyska och österrikiska rättegångsreportage fokuserar på konflikten mellan motstridiga berättelser, skildrar svensk rättegångsrapportering hur den juridiska processen hanterar konflikten. Resultaten återspeglar till viss del skillnader i rättssystemen, skilda journalistiska konventioner och förutsättningar för rapportering. Det framträder även kommunikationsstrategier som journalister använder för att skapa förståelse för en komplex situation där det är omtvistat vad som är sant.
45
Tjäru, Sofie. „Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 4 (21.03.2021): 53–68. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad
46
Eriksson, Maria. „Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap?“ Venue 3, Nr. 2 (11.12.2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14318.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.
47
Wiltgren, Layal Kasselias. „Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
48
Adolfsson, Carl-Henrik, und Jan Håkansson. „Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
49
Magnusson, Jenny. „Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal“. Högre utbildning 11, Nr. 1 (2021): 56. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2296.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna.
50
Johansson, Staffan, und Andreas Liljegren. „Socialtjänsten som granskningsobjekt“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 3–28. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4082.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.