Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Med och genom“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Med och genom" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Med och genom"
1
Norberg, Anna-Maija. „Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys“. Sakprosa 12, Nr. 3 (18.09.2020): 1–42. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7794.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.
2
Wennerberg, Jeanna, Vendela Blomström und Eva Nobel. „Kollegial stöttning genom auskultation – ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 78. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1515.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Auskultation kolleger emellan beskrivs ofta i högskolepedagogisk litteratur som en lämplig metod för kollegial utveckling av lärarroll och undervisningspraktik. Formerna för auskultationerna varierar och själva genomförandet kan vara förknippat med vissa problem som t.ex. tidsåtgång, olika förväntningar och osäkerhet gällande återkoppling. I den här artikeln presenterar vi ett kollegialt utvecklingsprogram med en modell för auskultationer som vi har skapat och genomfört i ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet. Vi presenterar dels själva modellen med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal, dels diskuterar vi styrkor och svagheter med modellen. Erfarenheten av genomförandet visar att auskultationer med stöd av mallar fungerar bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några inverkande faktorer på hur väl ett program av detta slag fungerar.
3
Ludvigsson, Ann, und Carin Falkner. „Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet“. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
4
Albinsson, Anders, Joakim Samuelsson und Maria Simonsson. „Förskolebarn använder mätning i legoleken“. Venue 5, Nr. 1 (18.02.2016): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1653.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.
5
Gustavsson, Maria. „Hälsofrämjande på en Akutklinik — lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete“. Tidsskrift for Arbejdsliv 10, Nr. 2 (01.06.2008): 046–60. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v10i2.108675.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fokus i denna artikel ligger på hälsofrämjande på en akutklinik vidett universitetssjukhus. Inom sjukhuset finns en uttalad policy f ør att skapa hälsofrämjande arbetsplatser f ør att øka antalet långtidsfriska genom främjande och f ørebyggande åtgärder f ør hälsa. F ør att nå målet med hälsofrämjande arbetsplatser avsattes särskilda medel f ør olika utvecklingsprojekt på sjukhusets kliniker, och en av dessa insatser var utvecklingsarbetet vid akutkliniken. Det hälsofrämjande utvecklingsarbetet initierades vid akutkliniken f ør att f ørs øka bryta trenden med økande sjukfrånvaro, som vid utvecklingsarbetets b ørjan var relativt h øg i jämf ørelse med sjukhuset totalt. Syftet i denna artikel är att med utgångspunkt från akutklinikens hälsofrämjande utvecklingsarbete diskutera m øjligheter (och begränsningar) att skapa f ørutsättningar f ør sjukvårdspersonal att lära vad som främjar hälsa och vilka f ørutsättningar som bidrar till hälsofrämjande på arbetsplatsen.
6
Edenroth Cato, Fanny. „Kompetenta flickor med förmågor“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
7
Hammarsten, Maria. „”Det viktigaste är att växterna får leva och sånt”: en studie om att förebygga barns växtblindhet“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 3 (28.10.2020): 37–49. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i3.3810.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av hur barns växtblindhet kan förebyggas genom en närstudie av hur barn uppfattar och använder en skogsträdgård. Det teoretiska ramverket utgår från barndomsforskning och dess antagande om det aktiva, sociala och kompetenta barnet. Studien omfattar 28 barn, varav majoriteten är 9 år, som medverkat via samtalspromenader med fotografering. Gibsons begrepp affordances har använts som analysverktyg. Analysen tar avstamp i de fotograferade företeelser som barnen anser är betydelsefulla, minnesvärda och speciella i skogsträdgården. Studiens resultat visar att växterna inklusive träd och buskar är framträdande företeelser genom de sinnliga, estetiska och emotionella affordances som de enligt barnens beskrivningar erbjuder. Denna studie indikerar att skogsträdgårdens miljö och skogsträdgårdspedagogernas edagogiska arbetssätt i olika miniprojekt med växter kan förebygga barns växtblindhet. Studiens slutsats är att det är dags att planera för att plantera i barns närliggande utomhusmiljö.
8
Heede, Dag, und Jens Rydström. „Wilhelm von Rosen (1941–2019) in memoriam“. lambda nordica 24, Nr. 1 (28.07.2019): 91–98. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v24.566.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
EN PIONJÄR INOM dansk, nordisk och internationell homo- och queerforskning, Wilhelm von Rosen, avled den 2 mars efter en tids sjukdom. Han blev 78 år. Genom sin forskargärning gjorde han en bestående insats genom att bryta med den dominerande essentialistiska identitetshistoriska ansatsen och i stället introducera en konstruktivistisk förståelse för sexualitetens begreppsliga föränderlighet.
9
Kronqvist Håård, Malin. „Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.
10
Blomqvist, Håkan. „Rosa Luxemburg � en biografi“. Nordisk Østforum 33 (19.06.2019): 57–59. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1669.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En lättläst minibiografi över Rosa Luxemburg till hundraårsminnet, behövs den? Gärna. Att kunskapsrikt och pedagogiskt förmedla den aviga revolutionsmarxistens idéer och öde i en tid av alternativens slut kan knappast vara en överloppsgärning. I postsocialismens tidevarv när klimatkris och överlevnadsfrågor ropar efter gemensamma lösningar behöver otrampade stigar belysas och igenbommade utvägar gläntas, även den »sosialisme nedenfra» som Ellen Engelstad och Mímir Kristjánsson välformulerat förknippar med Rosa Luxemburg. Den polskjudiska upprorskvinnan utgjorde både under sin stormiga och alltför korta livstid kring förra sekelskiftet och genom sitt oppositionella eftermäle, en röd nagel i ögat både på den socialdemokrati som i praktiken lät döda henne och kommunistdespoterna i öst. En ung, lärd kvinna som bestormade de socialdemokratiska patriarkerna, litade till »massornas» demokratiska självaktivitet, predikade internationalistisk fred och hoppades på revolutionen mot kapitalets herravälde och militarismens bödlar. Och som betalade priset genom nedbrytande fängelseår, och med sitt liv när allt stod och vägde.
Dissertationen zum Thema "Med och genom"
1
Håkansson, Joy. „Jag lär mig genom musik och rörelse : Språk och kommunikation med musik och rörelse genom estetiska lärprocesser“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78235.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats handlar om hur förskolorna inkluderar musik och rörelse för de yngsta barnen för att främja språkutvecklingen. Syftet med uppsatsen är att erövra kunskap kring hur pedagogerna arbetar med musik och rörelse och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Observationer utfördes på två avdelningar på en förskola i en kommun i norra Sverige. I materialet ingår också en jämförande studie som genomfördes i två kommuner i södra Sverige för att se likheter och skillnader i det pedagogiska arbetet med de båda uttrycksformerna musik och rörelse. Totalt intervjuades fem pedagoger på fyra olika förskolor. Det empiriska materialet tolkades sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer samt videoinspelning av aktiviteterna. Resultatet visar att förskolorna genomgående arbetar med musik och rörelse och inkluderar dessa som ett viktigt ämne inom verksamheten. De samarbetar för att de estetiska lärprocesserna ska vara väl synliga i verksamheten för att främja barnens språkutveckling.
2
Andersson, Anna, und Maria Johansson. „Ickeverbal kommunikation : Hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1772.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik. Metod: En litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna ar granskade och analyserade efter Burnards innehållsanalys. Orlandos omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram och som b1.a. tar upp interaktionen mellan vårdare och patient. Resultat: I resultatet har det visat sig att genom beröring och genom musik kan vårdare få en ökad förståelse för den demensdrabbade. Kontakt och kommunikation skapar gemenskap mellan demensdrabbade och deras vårdare, känslor av välbefinnande bildas och minnesförmågan hos personer med demenssjukdom ökar.
3
Byström, Niklas, und Fredrik Samuelsson. „Varumärkesbyggande genom Sponsring : Risker och Möjligheter med Co-Branding“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6097.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The essay deals with the subject about branding and the communicative process that entails between businesses and consumers. The purpose of this paper is to increase understanding of the opportunities and risks of brand building through sponsorship and Co-Branding. This descriptive analysis is made by highlighting the partnership between two strong brands in the Swedish market, Åbro & AIK, and how internal and external associations related to their impact on brand equity. The study has led to the conclusion that the sponsorship should be seen as synonymous with Co-branding, ie. a synergy between two or more brands. This is based on a discussion in which partnerships between businesses, organizations and athletes are surrounded and influenced by association, linked to both parties, whose meanings are transferred from brand to the consumer and vice versa, which in turn affects their brand image and equity. The paper also presents an alternative approach to consumer feedback, concerning low-involvement products in high-involved contexts based on a discussion of sponsorship, as a form of branding, affects a recipient both cognitively but also emotionally. The conclusion suggests that a communicative model in which businesses interact with potential target groups through a common interest can give a competitive advantage over competing substitutes with low differentiation. This then becomes an effective way to penetrate the media clutter and reach a potential audience.
4
Thidell, Elias. „Tillverkning av gitarrband genom metallformsprutning jämfört med vaxursmältning“. Thesis, KTH, Tillämpad maskinteknik (KTH Södertälje), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232156.
Der volle Inhalt der Quelle
5
Negash, Meron, und Younes Jebari. „Processoptimering genom ställtidsreducering med leanverktyg“. Thesis, KTH, Tillämpad maskinteknik (KTH Södertälje), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232145.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hos Coca‐Cola European Partners är efterfrågan hög på varierande produkter, vilket göratt flödet består av flera omställningar från att producera en viss produkt till en annan.För att säkerhetsställa att produktionseffektiviteten är hög, bör tiden på momenten somej är värdeadderande minimeras. Genom ställtidsreducering ökar maskinensutnyttjandegrad samt vid standardisering underlättas planeringsarbetet förproduktionsteamet. Som en ideologi användes LEAN‐filosofin som bygger på att maximera kundnyttan ochminimera slöserier genom effektivisering. För att eliminera moment som inte har någotvärde för kunden utnyttjades metoder som SMED, 5S och PDCA. SMED‐metodenanvändes på ett strukturerat arbetssätt för att hantera inre och yttre ställtider vilket skaeffektivisera produktionsprocessen. Dessutom användes förbättringsverktyget Ishikawa(orsak‐verkan‐diagram) för att åskådliggöra rotorsaker till det definierade problemet. Målet med examensarbetet var att identifiera förbättringsförslag för att reduceraproduktionens ställtider. För att grunda förbättringsförslagen utfördes observationer föratt begripa hur processen fungerar, och för en detaljerad förståelse utfördes intervjuermed relevant personal. Litteraturstudie genomfördes för att utvidgaproduktionskunskaper för att lättare kunna spåna idéer vilket i sin tur berikaderesultatet. Examensarbetet har resulterat i att införa ett kommunikationshjälpmedel för atteffektivisera kommunikationen mellan samtliga stationer. För att reducera operatörersbegripsvårigheter medfördes förbättringsförslaget att införa mer visuella manualhanböcker för maskiner. Vid rengöringsprocessen föreslogs införing av envalfunktion i styr‐ och reglersystemet, där tekniker har möjligheten att behandla berördarör från tidigare produktionskörning. Förbättringsförslagen estimeras spara företaget uppemot 1 040 000 kr årligen.At Coca‐Cola European Partners, demand is high for varying products, which means that the flow consists of several switches from producing a particular product to another. To ensure that production efficiency is high, the time on moments that are not value‐editing should be minimized. With stand‐by reductions, the utilization rate of the machine increases, and in the case of standardization, the planning work for the production team is facilitated. As an ideology, the LEAN philosophy was used, based on maximizing customer benefits and minimizing waste through efficiency. To eliminate points that have no value for the customer, methods such as SMED, 5S and PDCA were used. The SMED method was used in a structured way of working to handle internal and external set times, which will streamline the production process. In addition, the Ishikawa enhancement tool (causeeffectdiagram) was used to illustrate rotor causes to the defined problem. The aim of the thesis was to identify improvement proposals to reduce production deadlines. In order to base the improvement proposals, observations were made to understand how the process works, and for a detailed understanding interviews were performed with relevant personnel. Literature study was conducted to expand production skills in order to more easily predicted ideas, which in turn enriched the results. The thesis work has resulted in the introduction of a communication aid to streamline communication between all stations. In order to reduce operator comprehension difficulties, the proposed improvement was introduced to introduce more visual manual manuals for machines. In the cleaning process, it was proposed to introduce a selection function in the control system, where technicians have the ability to process affected pipes from previous production run. The improvement proposals are estimated to save the company up to SEK 1,040,000annually.
6
Larsson, Elisabeth. „Kroppsliga uttryck genom gestik och mimik i kommunikation med barn“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31152.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of the study is to investigate how pedagogues working with gesticulation and facial expressions to communicate with children aged 3-5 years. The methods used are observations as well as interviews of educators. My empricial evidence was collected on two different preschools in Värmland County. The pedagogues are dealing with body language in a conscious way by collections as they sing and they reinforce feelings of characters support. In my conclusion I have come come to the conclusion that there is no difference on how male and female educators use gesticulation and facial expressions without its personality traits and body language often are unconsciously in conversations with children.
7
Hall, Ulrika, und Petra Holmgren. „Musik i förskolan : lärande med, om, i och genom musik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102610.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare forskning visar att musik i förskolan till stor del används som medel för lärande i andra ämnen, musiken som ämne i sig hamnar lite i skymundan. Många förskollärare känner att de inte har tillräcklig kompetens eller känner sig tillräckligt säkra på ämnet för att kunna bedriva musikundervisning.Med stöd av Lindströms teori om fyra estetiska lärandeformer undersöker vi i denna studie hur förskollärare arbetar med musiken och om musiken används som mål eller medel för lärande. Studien är en kvalitativ intervjustudie där åtta förskollärare deltog. Resultatet visade på att den vanligaste lärandeformen som förskollärarna arbetade med var lärande Med, vilket innebär att musiken används som medel för lärande i andra ämnen. Majoriteten av respondenterna uttryckte även att de saknar kompetens och kunskap och de efterfrågar kompetensutveckling på sina arbetsplatser.Slutsatsen i studien är att trots att musik ses som en viktig del i barns utveckling och lärande så får den förhållandevis liten plats i förskolans verksamhet.
8
Stahre, Eddie, und Freddie Börjesson. „Uppnå användaracceptans genom interaktionsdesign : med CRM-system som applikationsomåde“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34089.
Der volle Inhalt der Quelle
9
Larsson, Elin, und Matilda Arlestrand. „Skapandet av kundrelationer genom digitaliseringen : Med inriktning på redovisnings- och revisionsbranschen“. Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79071.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kunder har historiskt kunnat besöka företag för att interagera och tillämpa tjänster. Idag sker en stor del av den kontakten digitalt vilket skapar nya möjligheter och begränsningar för företagen vid skapandet av kundrelationer (FAR 2016). Studien har undersökt hur företagens arbete med kundrelationer påverkats av digitaliseringen och automatiseringen av arbetsprocesser, där fokus riktas till om kundrelationer byggs på ett annorlunda sätt idag mot vad som tidigare varit möjligt. Teorin som finns inom kundrelationer kommer från en tid då samhället och digitala verktyg såg annorlunda ut. Det blir därför intressant att i denna studie undersöka hur kundrelationer byggs idag, finns det fortfarande ett samband mellan teori och arbetssättet eller har sättet att arbeta med kundrelationer utvecklats och förändrats? För att undersöka forskningssyftet har studien inriktat sig mot redovisnings- och revisionsbranschen, där en kvalitativ undersökning genomförts. Datainsamlingen består av nio intervjuer från respondenter verkande inom ovannämnda bransch. Resultatet visar att arbetet med kundrelationer, trots ökade möjligheter till interaktion, sker på liknande sätt idag som innan digitaliseringens utveckling. Fysisk kontakt är fortfarande viktigt för skapandet av kundrelationer och har visat sig vara en konkurrensfördel för redovisnings- och revisionsbolagen. Resultatet visar också att den fysiska kontakten är viktig för att lära känna och samla information om kunden och förstå dennes behov för att i sin tur kunna anpassa sina tjänster. Digitalisering har dock bidragit genom att frigöra tid för att kunna effektivisera arbetet med kunderna, bibehålla en kontinuerlig kontakt, erbjuda avancerade analyser och kundanpassade tjänster.Customers have historically been able to visit companies to interact and apply services. Today, a large part of this contact takes place digitally, which creates new opportunities and constraints for the companies in the creation of customer relationships (FAR 2016). This study investigates how digitalization and automatization of work processes affect companies' work with customer relationships. The focus is on whether customer relationships are built differently today compared to what was previously possible. Theories on customer relationship comes from a time when society and digital tools looked different. Therefore, in this study, it will be interesting to investigate how customer relationships are built today. Is there still a connection between theory and working method, or has the way of working with customer relationships been developed and changed? To investigate the purpose of the research, this study focused on the accounting and auditing industry, where a qualitative study was conducted. The data collection consists of nine interviews from respondents active in the above-mentioned industry. The result showed that the work with customer relationships, despite increased opportunities for interaction, is conducted similarly today as before the development of digitalization. Physical contact is still important for the creation of customer relationships and has proven to be a competitive advantage for the accounting and auditing companies. The result also showed that physical contact is important for getting to know and gathering information about the customer and understanding their need to be able to adapt their services. However, digitalization has contributed by creating more time to make the work with customers more effective, maintain continuous contact, offer advanced analysis and customized services.
10
Bygdéus, Pia. „Uttryck genom handling : Medierande verktyg i körledararbete med barn och unga“. Licentiate thesis, Lund University, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71031.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The role of the choir leader is a complex one. When working with a choir, choir leaders often use several aspects of their professional role. The aim of this qualitative study is to describe, verbalise and make visible the mediating tools that choir directors working with children and youth choirs use. In a longitude study, four choir leaders were observed closely while working with their choirs. They also took part in semi-structured interviews. The empirical data material consists of observation notes, reflective writing, individualinterviews, focus conversations and videotapes. Analysed from a sociocultural perspective, the result points to eight groups of mediating tools: a) a listening attitude towards the choir, with the music in focus; b) a variation in ways of working with the choir, where a variety of physical tools are used; c) the use of musical routines; d) the choir director acting as a role model in shaping musicalexpression with the group; e) a concentrated cooperation with the choir through short and expressive instructions; f) reflection in practice by planning and self-evaluation; g) storytelling, which results in memory training, stimulation of the imagination and the sharing of common experience, and h) the use of target images expressed as visions, small/big goals or jointly stated, communicated targets. The choir directors who participated in the study use a variety of approaches and ways of working as a strategy for communicating and working with child and youth choirs.
Bücher zum Thema "Med och genom"
1
Carlsson, Albert W. Med mått mätt: Svenska och utländska mått genom tiderna. 2. Aufl. Stockholm: LT, 1993.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Moen, Ann. Kungligt genom tiderna: Ett uppslagsverk med temaartiklar och A-Ö. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB, 2010.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Karlsson, Anne-Marie. Med barnböcker genom Sverige: 400 bra böcker från landskap och städer. Lund: Bibliotekstjänst, 1991.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Andersson, Hellen. Med barnböcker genom Europa: 400 bra böcker från länder och städer. Lund: Bibliotekstjänst, 1992.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
5
Brunnström, Pål. Queera historier från Malmö. Herausgegeben von Matilda Svensson Chowdhury. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771905.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Var i Malmö träffades män för att ha sex med varandra på 1910-talet? Vad gjorde bögar och lesbiska för att skapa uppmärksamhet på Folkfesten i Pildammsparken under 1970-talet? Hur upplevdes ankomsten till Malmö för Sveriges första homosexuella anhöriginvandrare? Vilka var de hetaste queerpunkbanden på malmöscenen under det härjiga 2010-talet? Dessa och många andra frågor får sina svar i Queera historier från Malmö. Här samlas 20 berättelser om människor, organisationer och händelser som på olika sätt expanderar, utmanar och skriver om stadens historia. Det är en bok om det förflutna, sprungen ur samtiden som blandar akademiska skribenter med aktivister i dagens HBTQI-organisationer. Med avstamp i samtiden och den nära dåtiden söker sig texterna bakåt genom decennierna och århundradena, då HBTQI-liv var förbjudet, sjukdomsklassat och stigmatiserat. Fram tills nu har det saknats en historieskrivning om HBTQI-liv som geografiskt berör Malmö och södra Sverige, varför boken gör ett banbrytande arbete av synliggörande. Det här är en bok som väljer det spretiga och motstridiga framför en enhetlig och konfliktdöljande historieskrivning, i fast förvissning att sådana berättelser förmår fånga mer och kanske också ge en mer sann bild av det förgångna. Det blir en bok som fångar Malmös vibrerande aktiva och mångfacetterade HBTQI-rörelser i all dess mångfald och brokighet.
6
Nyström, Ingalill, Anneli Palmsköld und Johan Knutsson, Hrsg. Hälsinglands inredningskultur. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Antologin är en samlad redovisning av forskningsresultat från det fyraåriga VR-projektet Dekorerade interiörer i Hälsingegårdar - en holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv (2014–2017). Målade och dekorerade interiörer och möbler samt mönstrade inredningstextilier under perioden 1700–1870 har undersökts med en kombination av metoder från såväl humaniora som naturvetenskap. Syftet har varit att få fram ny och fördjupad kunskap om färger, färgningen och andra råmaterial och tekniker som använts vid tillverkning av föremål och interiörer i Hälsingegårdar. Genom studien har ökad förståelsen för dåtidens lokala tillgången på råmaterial och råvaruhandel erhållits. Dessutom har detaljerad kunskap om interiörernas upphovsmän och -kvinnor genererats. Projektet tillför därmed ny kunskap för fortsatt undersökning av kulturella, sociala och ekonomiska sammanhang och förutsättningar för den inredningskultur som växte fram och formades i hälsingegårdar under 1700- och 1800-talen.
7
Cassirer, Peter. Stilistiken. 4. Aufl. Retorikförlaget, 2015. http://dx.doi.org/10.52610/bdkl4710.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När domaren i Wimbledon vill få tyst på publiken säger han: ”Please, Ladies and Gentlemen!” I klassrummet uttrycker läraren kanske detsamma med: ”Nej, hörni, nu får ni sannerligen vara tysta!” I ett annat sammanhang skulle samma önskan kunna formuleras: ”Håll käften, för helvete!” Det sätt på vilket ett tankeinnehåll uttrycks kallas stil. Stil är således inte bara yttre form – uttryck, språk, disposition och framställningssätt i övrigt. Stil är form sedd i relation till ett innehåll. Stilistiken är ett verktyg som gör det möjligt att förstå den språkliga verklighet vi lever i och den är ett medel för oss att bemästra den. Om vi känner till de stilistiska teknikerna att påverka kan vi å ena sidan avslöja manipulationer som vi utsätts för och å den andra själva utnyttja dessa tekniker för att själva göra vår röst hörd. Detta är sjätte utgåvan av Peter Cassirers klassiska lärobok i stilistik som kom ut första gången 1972 med titeln Stilanalys – har även haft titeln Stil, stilistik och stilanalys. Genomreviderad, uppdaterad och i helt ny form. Bokens syfte är att hjälpa läsaren att förstå hur och varför vissa stilistiska grepp har den effekt de har, och argumentationen är rikligt exemplifierad med illustrativa citat såväl ur litteraturen som ur dagspress […] Verket [erbjuder] en sammanhängande beskrivning av ämnet, förankrad i vardagen, som bjuder på ett antalintressanta aha-upplevelser. Lektör Arthur Holmer, BTJ-häfte 21.2015 Själva ordet stil kommer från latinets stylus som betecknade det spetsiga verktyg med vilket man ristade inskrifter på vax- och lertavlor (jfr stilett). I sin nuvarande betydelse, som metafor för sättet att skriva, förekommer det första gången hos Horatius, en framstående romersk poet som levde under sista århundradet f.Kr.Det primära syftet med den stilistiska utformningen är att förstärka budskapets verkan. Denna verkan främjas av att texten är tilltalande på olika sätt; ett oeftergivligt krav är att den ska vara begriplig, åskådlig och konkret. Vidare gynnas receptionen av ett korrekt, vackert, rytmiskt och medryckande språk. Avsikten med den stilistiska utformningen av en text är således att förstärka dess verkan genom att förtydliga innehållet eller budskapet och att försköna den.
8
Arnold, Paul. Genetics of OCD. Herausgegeben von Christopher Pittenger. Oxford University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780190228163.003.0019.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Obsessive-compulsive disorder (OCD) often runs in families and has been shown to have significant heritability. It is genetically complex, and two decades of genetic work have not converged on a clear understanding of genetic risk factors. However, accelerating progress in recent years has begun to generate some insights into the genetic architecture of the disorder, and greater clarity is likely to emerge in the coming decade. This chapter summarizes several lines of genetic work, including genome-wide genetic and linkage studies; candidate gene studies; and investigations of gene-environment interactions and of pharmacogenetics. One developing theme is that genetic variance in components of the brain’s glutamate signaling system may contribute to the development of OCD. Advancing understanding of the genetics of OCD may lead to new insights into pathobiology and to new tools to optimize individual treatment.
Buchteile zum Thema "Med och genom"
1
Assis, Anders. „Målares nätverk, relationer och samarbeten. Måleriet i Ljusdal till och med Anders Erik Ädel“. In Hälsinglands inredningskultur, 147–68. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.h.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I artikeln diskuteras hur enskilda målares inbördes kontakter och samarbeten kan ha gjort avtryck i respektive målares sätt att skapa. Genom att diskutera måleriet i Ljusdal och dess utveckling från 1700-talets sista decennier till omkring 1850 ges exempel på gemensamt formspråk vad gäller motivval och utförande. Kopplingarna mellan målarna analyseras med utgångspunkt i likheter och variation.
2
Assis, Anders, Lars Nylander und Ingalill Nyström. „Möbelmåleri i Järvsö och Forsa 1780–1850“. In Hälsinglands inredningskultur, 123–46. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.g.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln behandlar möbelmåleriet i två socknar i Norra Hälsingland, Järvsö och Forsa. Från båda orter finns ett stort föremålsbestånd från perioden 1780–1850, som till stor del består av målade möbler, friargåvor, dekorerade redskap, dräkt- och bäddtextil samt inredningsmåleri. Dessa föremål har med vissa få undantag framställts lokalt. Studien fokuserar på tre målare: Mats Dahlström, Jöns Månsson och Bäck Erik Andersson. Genom dessa hantverkares arbeten studeras möbelmåleriet med utgångspunkt i följande frågor: Vad är specifikt i möbelmåleriet i de båda socknarna? Hur har måleriet växt fram? Hur kommer det sig att möbelmåleriet skiljer sig åt i de båda socknarna?
3
Nestadt, Gerald, und Jack Samuels. „Genetics of obsessive–compulsive disorder“. In New Oxford Textbook of Psychiatry, herausgegeben von John R. Geddes, Nancy C. Andreasen und Guy M. Goodwin, 995–1002. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780198713005.003.0096.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
There is strong evidence that obsessive–compulsive disorder (OCD) has a genetic basis. This chapter focuses on recent findings on the genetics of OCD from genetic epidemiological (family and twin) studies, as well as from molecular genetic studies (linkage studies, candidate gene association studies, and genome-wide association studies), of common and rare variants associated with OCD. The chapter discusses the challenges and prospects in elucidating the specific genetic basis of OCD, including the genetic complexity and phenotypic definition. Genetic studies in humans and animals offer great promise in elucidating the pathophysiology of OCD and in developing more rational treatment approaches.
Konferenzberichte zum Thema "Med och genom"
1
Malmros, Erik. „Mera svamp!“ In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/svamp.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Mera Svamp! är ett icke-vinstdrivande projekt vars huvudsyfte är att öka medvetenheten kring svensk svamp genom informativa och underhållande texter. Tanken bakom varje text är att de ska fungera som diskussionsunderlag i den bredare diskussionen om hållbarhet; samtidigt som fler ska lockas till att lära sig mer om svensk svamp! Initiativtagare bakom projektet Mera Svamp! heter Erik, som för närvarande är student i Linköping och som brinner för hållbarhetsfrågor.
2
Suarez, Maria, S. Pamela Shiao, Mildred Gonzales, Amanda Lie und Ching-Yi Chiu. „Abstract B07: A meta-analysis of GSTM1 human genome as risk factor in lung cancer prevention“. In Abstracts: Twelfth Annual AACR International Conference on Frontiers in Cancer Prevention Research; Oct 27-30, 2013; National Harbor, MD. American Association for Cancer Research, 2013. http://dx.doi.org/10.1158/1940-6215.prev-13-b07.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Siegel, Erin M., Anders Berglund, Bridget Riggs, Steven Eschrich, Maddox Kristen, Abidemi Ajidahun, David Shibata und Kevin D. Brown. „Abstract PR08: Identification of novel methylated genomic regions in invasive cervical cancer using a genome-wide approach“. In Abstracts: Twelfth Annual AACR International Conference on Frontiers in Cancer Prevention Research; Oct 27-30, 2013; National Harbor, MD. American Association for Cancer Research, 2013. http://dx.doi.org/10.1158/1940-6215.prev-13-pr08.
Der volle Inhalt der QuelleBerichte der Organisationen zum Thema "Med och genom"
1
Sjölander, Jens, und Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
2
Montefusco, Maria. Ett nordiskt samarbete för alla – Funktionshindersintegrering i Nordiska ministerrådets verksamhet 2021. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/zdjo7646.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det nordiska samarbetet ska vara tillgängligt och inkluderande, och den politik som genereras ska vara relevant för alla nordbor oavsett funktionsförmåga. I den här rapporten presenteras hur arbetet går, och vad som händer område för område. Att integrera ett funktionshindersperspektiv handlar för Nordiska ministerrådet om att synlig- och tydliggöra situation och behov hos personer med funktionsnedsättning samt att främja inkludering genom universell utformning och tillgänglighet. Det kan gälla praktiska saker, så som att politiska möten ska vara tillgängliga och det ska gå att ta del av ministerrådets rapporter och hemsida även med digitala hjälpmedel. Det handlar också om att främja inkludering av personer med olika typer av funktionsnedsättning i den politik som utvecklas genom samarbetet. Målet är att alla relevanta politikområden, administration och institutioner inom det nordiska samarbetet ska ha ett integrerat funktionshindersperspektiv. I den här statusrapporten går vi igenom allt arbete som skett under 2021, område för område. De olika områdena blickar också framåt och ser vad nästa steg är för att blir ännu mer inkluderande och tillgängliga.
3
Sjöland Kozlovic, Martina, und Morten Frisch. Etableringshinder, diskriminering och missgynnande: En litteraturöversikt över samband mellan etablering på hyresbostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178770953.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.
4
Hellström, Lisa, und Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
5
Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.