Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Mänsklig identitet“

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska självframställningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa på olika strategier, att i fotografiska självporträtt använda sig själv som motiv. Uppsatsen fokuserar därmed på tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnärer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer. Uppsatsens teoretiska grund bygger på identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt på att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion.

Syftet med studien är att i utvalt material, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World´s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad värdegrund rörande individens möjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillämpas globalt i vår samtid. Jag har som ambition att försöka räta ut en del frågetecken rörande vilka rättigheter och möjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersöker jag om materialets värdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rätt till identitetsformering påverkar dennes formule-rade rätt till religionsfrihet och religioner. Studien är en litteraturstudie och metoden jag använt är en kombination av innehållsanalys och idéanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rörande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjälp av teoretiska redskap hämtade från tre författares olika synsätt på identitetsformering samt kringliggande problematik i ämnet. Då min studie även är av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primärkäl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara mina breda fråge-ställningar. Resultaten av analysen visar att alla människor inte har getts möjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets värderingar angående individuell rätt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svårare att utröna, då dokumenten är mycket försiktiga i sin formulering rörande olika religioners inverkan på individens identitetsformeringsmöjligheter.

The main focus of this study has been to, with the use of a comparative curriculum analysis study the official swedish approach on the Sami people, and thereby the approach on human rights, ethnicity, national identity and citizenship. Moreover the study has aimed to compare the Swedish approach with the Norwegian and Finnish approach to se similarities and disparities on both the Sami people and above stated concepts. The results show that the countries treat the Sami people differently in their curriculums, both when it comes to quantity and quality. Sweden views the Sami as a minority amongst others, the same can be said for Finland. Norway on the other hand views the Sami as a unique group. The Swedish view on citizenship is international, the Norwegian national and the Finnish global. When it comes to national identity and ethnicity both Sweden and Finland has a rights-based approach while Norway has a culture-based approach.

This study examines the European council and its connection to CFSP and the European identity. It will give a perspective of the change in common foreign-security policy from the Maastricht Treaty to the Lissabon treaty. The study will reproduce a perspective through time and describe the main ideas in CFSP and make a connection to how it created a European identity. The empirical material will conclude the European council results. To give more perspective, an idea analysis will be operating to capture the ideas of the various materials describing European identity and the CFSP. Henceforth using the empirical material to conclude a result for the analysis. For the analysis to be complete subjects such as normative power and actorness will have a part in the work in CFSP. Social constructivism as a theory will help to understand the power that European identity has in international cooperation. To conclude this, abstract the study will structure a difference in the work of the CFSP and its strategy to promoted democracy, and peace.

This study has two aims and addresses two areas of investigation. The first aim is to examine, in four novels and their textual worlds, what role is played by collective self-images and essentialist identities in maintaining power structures in regard to gender, class, norms for mental functions, and ethnicity. Whether, and if so, how, the novel’s deconstruction of language and images can function as resistance to hegemonic oppression? What does the encounter between the privileged collective and the marginalized look like in the novel, and what happens in this encounter? The project’s second aim is to probe what criticism of, and what strategies for resistance to, various power structures reading can provide. To what extent is it possible to speak of responsibility for, and in, the reading of fictional works? What role is played by the (un)expected and the conditionality in the poetical novel’s ethical demands on the reader? What might reading as an ethical practice mean and entail? The dual aim situates this dissertation in an interdisciplinary field between ethics, literary studies and aesthetics. In this study despair is the fundament on which the ethical reader stands to approach literature. Rather than discovering meanings, finding examples, or experiencing empathy, it is being engaged in the conditions determined by suffering and injustice that constitutes ethical reading. The novels Drömfakulteten (The Dream Faculty) by Sara Stridsberg, Hevonen häst (Hevonen Horse) by Annika Korpi, Montecore by Jonas Hassen Khemiri, and Personliga pronomen (Personal Pronouns) by Daniel Sjölin comprise the material for the study. They are analysed in terms of deconstructive hermeneutics. Theories brought to bear are primarily Gayatri Spivak’s post-colonial and Emmanuel Levinas’ phenomenological thinking about ethics, together with ideas from, among others, Derek Attridge, Judith Butler, and Sara Ahmed. The readings of the novels are done via four points of entry: identity, the body, the human, and the post-political, as part of the project’s work process, with each reading leading to new questions and critical interventions. The analysis points to a responsibility in relation to identity, a practice where oneself is shifted and transformed. This responsibility also encompasses accountability for the normative orders that need to be changed. Literary projects per se cannot achieve this, but they can be read as a stab at resistance, material for the reader to elaborate upon. This responsibility is an ethical practice that is not completed, that has uncertainty inscribed in its very essence, and that is reinvigorated with each new reading.

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

Då asylsökande åberopar sexuell läggning eller könsidentitet som asylskäl, är den egna berättelsen inte sällan den enda bevisning som finns att tillgå. Detta innebär att trovärdigheten i den asylsökandes framförande av sin berättelse tillmäts stor vikt. Tidigare forskning har funnit att trovärdighetsbedömningen i västerländska länders asylprövning påverkas av vilken handläggare som hanterar ärendet, och dennas stereotyper av sexuell läggning och könsidentitet. Förekomsten av stereotyper har härletts till kompetens- eller rutinbrist. Exempelvis har det anförts att asylprövande myndigheter och domstolar lider brist på normkritik och nyanserad kunskap i hbtq+-personers olika omständigheter och leverne. Denna studie erbjuder en annan hypotes, med utgångspunkt i etablerad politisk teori och samtida statsvetenskaplig forskning: Att ideologin romantisk liberalism präglar västerländska länders asylprövning. Det finns empiriskt stöd för att människor i västvärlden i allt större utsträckning värdesätter individuell frihet. Tidigare forskning har antagit att detta värdesättande leder till ökad tolerans och välkomnande av ökad mångfald. Ett sådant positivt förhållande ifrågasätts emellertid av flera statsvetare, däribland den svenska statsvetaren Gina Gustavsson. I en avhandling från 2014 presenterar Gustavsson en beskrivning av en romantisk gren inom liberalismen. Denna ideologi framhåller ett obevekligt, provokativt och kreativt uttryck för individens originalitet: både vad avser beskrivningar av vad människan är, och värderande utsagor om hur människan bör vara. En sådan syn, menar Gustavsson, är en förrädisk förståelse för frihet som kan urarta i intolerans, trots att den utges för det motsatta. Med ideologianalys prövas rätts- och myndighetsmaterial från ett urval västerländska länders asylprövning mot en idealtyp av den romantiska liberalismen. Resultatet är att den romantiska liberalismens frihetsideal i flera avseenden kommer till uttryck i urvalet västerländska länders asylprövning. Slutsatsen är att beslutsfattare och utredares upptagenhet av särskilda uttryck för den asylsökandes identitet, kan förstås som en manifestation av den romantiska liberalismens frihetsideal. Detta snarare än som uttryck främst för kompetens- och rutinbrist, såsom tidigare forskning konstaterat. Vidare förs en diskussion kring betydande spänningar mellan den romantiska liberalismen och mänskliga rättigheters universella anspråk. Detta särskilt avseende asylsökandes begränsade möjlighet eller avsikt att leva upp till romantiskt liberala frihetsideal.
As asylum seekers invoke sexual orientation or gender identity as a reason for asylum, their own story is often the only evidence available. This means that the credibility of asylum seeker's presentation of their story, often is given great importance. Previous research shows that credibility assessments in Western countries can differ depending on the sexual orientation and gender identity stereotypes of the case officer who is handling the case. The existence of stereotypes has been related to lack of skills or routine. For example, it is in previous research stated that asylum reviewing authorities and courts suffer from a lack of norm criticism and nuanced knowledge of lgbtq+-persons' different circumstances and living. This study offers another hypothesis, based on established political theory and contemporary political science research: That the ideology romantic liberalism characterizes the asylum procedure in Western countries. There is empirical support for the fact that people in the Western world increasingly value individual freedom. Previous research has assumed that such values leads to increased tolerance and a welcoming of diversity. However, such a positive relationship is questioned by the Swedish political scientist Gina Gustavsson. In Gustavssons’ dissertation from 2014, a description of a romantic branch of liberalism is presented, which elevates a relentless, creative and provocative expression of the individual's originality: both in terms of descriptions of what an individual is, and evaluative statements about what an individual should be. Such a view, Gustavsson says, is a treacherous understanding of freedom that can degenerate into intolerance, even though it is issued to stand for the contrary. With ideology analysis, judicial and governmental material from a sample of Western countries' asylum procedures is tested against an ideal type of romantic liberalism. The results of the analysis show that the ideal of freedom of romanticism, in several respects, can be found in the asylum procedure in a sample of Western countries. The conclusion is that decision makers and investigators' preoccupation with specific expressions of the identity of the asylum seeker can be understood as a manifestation of the freedom ideals in the romantic liberalism. This rather than a lack of skills and routine, as previous research has found. Furthermore, a discussion is held regarding that there is considerable tension between romantic liberalism and the universal claims of human rights. This particularly regarding the asylum seekers' limited ability or intention to live up to the freedom ideals of the romantic liberalism.

While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature.