Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Mansdominerat arbete.
Dissertationen zum Thema „Mansdominerat arbete“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-20 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Mansdominerat arbete" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Öhgren, Evelina, und Jenny Iassu. „Unga kvinnor inom mansdominerade yrken : En kvalitativ studie om sex stycken kvinnors upplevelser, erfarenheter och känslor i deras nuvarande eller blivande arbete inom ett mansdominerat yrke efter avslutande studier“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133074.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats undersöker sex stycken kvinnors upplevelser, erfarenheter och känslor i deras nuvarande eller blivande arbete inom mansdominerade yrken efter avslutande studier. Syftet i denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka faktorer som avgjorde valet av yrke, vilka reaktioner det fanns från närstående, vilka upplevelser de har av att ha arbetat inom ett mansdominerat yrke, samt hur deras framtidsplaner inom yrket ser ut. Denna studie är kvalitativ då vi intervjuade sex kvinnor i åldrarna 20–29 år. I intervjuerna framgick det att hälften av informanterna inte ser sig arbeta inom samma yrke om några år, detta kanske på grund utav det nuvarande individualistiska samhället som präglar människan med flertalet valmöjligheter. Med utgångspunkt i denna uppsats så bör framtida forskning undersöka fler och andra mansdominerade yrken än måleri, el, och lantbruk som undersöktes i denna studie. Det skulle vara intressant att få en djupare kunskap om varför de vill byta yrke samt om deras förväntningar de hade om yrket överensstämde med hur verkligheten faktiskt såg ut. För att kunna dra generella slutsatser bör en större studie genomföras med fler informanter för att uppnå högre reliabilitet dock så styrker andra studier resultatet.Except
2
Sharafutdinova, Elza. „Kvinnor i mansdominerade yrken : En hermeneutisk studie om hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19083.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.
3
Augustsson, Maria, und Emma Bruks. „Employer branding ur ett genusperspektiv : Jämställdhet inom tillverkningsindustrin – attrahera och behålla kvinnliga ledare“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37526.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med följande kandidatuppsats är att skapa en större förståelse för ledares upplevelser av employer branding ur ett genusperspektiv i mansdominerade organisationer. Denna kandidatuppsats har undersökt en organisation inom tillverkningsindustrin och har inslag av fallstudie. Studien har fokuserat på hur kvinnliga och manliga ledare uppfattar arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla kvinnliga ledare. Vidare har studien fokuserat på hur jämställdhet uppfattas av ledare i en mansdominerad organisation. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande employer branding, employer femvertising, genusteorier, jämställdhet, kvinnan i minoritet samt ledarskap.I kandidatuppsatsen har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnliga och manliga ledare på olika nivåer och affärsområden. En kompletterande intervju har även genomförts med en representant från personalavdelningen för att skapa en överblick över organisationens kontext. Resultatet påvisar att organisationer som domineras av män tenderar att främja män. Vidare indikerar resultatet att det i den studerade organisationen finns få insatser för att attrahera och behålla specifikt kvinnliga ledare. Resultatet synliggör även hur organisationskulturen i en mansdominerad organisation kan bidra negativt till arbetsmiljön för kvinnliga ledare. Denna kandidatuppsats kan ses som ett komplement till tidigare forskning med sin inriktning mot employer branding och könsskillnader som få tidigare studier kombinerat. Vidare kan även denna studie bidra till praktikersamhället som inspiration samt underlag för mansdominerade organisationer som vill arbeta för en mer jämställd arbetsplats.The purpose of this bachelor’s thesis is to broaden the perspective of leader’s experience regarding employer branding from a gender perspective in male-dominated organisations. This bachelor’s thesis has examined an organisation in the manufacturing industry and has elements of a case study. The study is focused on how female and male leaders perceives their employer brand to attract and retain female leaders. Furthermore, the study has focused on how gender equality is perceived by leaders in a male-dominated organisation. The theoretical framework consists of theories, concepts and previous research in employer branding, employer femvertising, gender studies, gender equality, females in minority and leadership.In this bachelor’s thesis, a qualitative method was used where eight semi-structured interviews was conducted with female and male leaders at different levels and business areas. A complementary interview was also implemented with a human resource representant to create an overview of the organisational context. The results show that organisations dominated by men tend to promote men. Furthermore, the results indicate that in the studied organisation are few efforts to attract and retain specifically female leaders. The results also show how organisational culture in a male-dominated organisation can contribute negatively to the work environment for female leaders. This bachelor’s thesis can be viewed as complementary to earlier research oriented around employer branding and gender differences, which few earlier studies have combined. This study could furthermore contribute to practitioner society as inspiration and basis for male-dominated organisations who aspire towards a more equal workplace.
4
Lundgren, Mathilda, und Linn Eriksson. „Arbete och hantering av sexuella trakasserier utifrån ett lednings- och medarbetarperspektiv : En fallstudie utifrån en mansdominerad arbetsplats“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20071.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett brett samhällsproblem där kvinnor är mer drabbade än män. Tidigare undersökningar som gjorts visar att 36,3 procent av kvinnorna och 7,1 procent av männen uppger att de blivit sexuellt trakasserade någon gång i sitt yrkesliv. Flera av dem som blivit utsatta för sexuella trakasserier vågar inte anmäla då de känner en otrygghet, är rädda att förlora sitt arbete eller bli utfrysta. För att skapa trakasserifria arbetsplatser finns det en viss förväntan på ledningen och det är av stor betydelse att även medarbetarna inom organisationen har kunskap om vilka policys som finns och hur arbetet kring förebyggandet av kränkande särbehandlingar ser ut. Syfte: Från tidigare studier framgår att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i samhället och på arbetsplatser. Sexuella trakasserier bör därför betraktas som ett fortsatt problem och därmed relevant att studera. Syftet med studien är att undersöka hur en mansdominerad organisation, i det här fallet Volvo Pentas ledning i Vara arbetar med och hanterar sexuella trakasserier samt medarbetarnas upplevelser kring arbetet och hanteringen av sexuella trakasserier. Metod: För att besvara syftet ansåg vi att en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie var mest relevant. Tillsammans med fyra informantintervjuer och fem respondentintervjuer kompletteras studien med dokument från Volvo Penta. Slutsats: Studiens resultat visar ledningens aktiva arbete mot att förhindra sexuella trakasserier. De utgår från policyn om nolltolerans mot kränkande särbehandling och arbetar bland annat med enkäter och en aktuell workshop för alla anställda. Medarbetarna är väl medvetna om nolltoleransen som gäller inom Volvo Penta men saknar information om vad sexuella trakasserier innebär och hur företaget arbetar med det. Gällande hanteringen av sexuella trakasserier arbetar företaget utefter en utredningsmall och uppmanar till allas ansvar. Hanteringsprocessen är ingenting som medarbetarna tagit del av då de själva inte varit med i en utredningsprocess, två av de anställda vi intervjuat har blivit utsatta för sexuella trakasserier men valt att inte rapportera om detta av olika anledningar.Background: Sexual harassment is a broad societal problem with more women affected than men. Previous studies show that 36.3 percent of Swedish women and 7.1 percent of Swedish men say that they have been sexually harassed at some point in their professional lives. Many of those who claim to have been sexual abused did not dare to report the harassment since they felt insecure, were afraid of losing their jobs or being excluded. To create a harassment-free workplace, there are certain expectations on management and it is important that the employees are aware of the policies for prevention of abusive persecution. Purpose: Previous studies show that sexual harassment is common in society at large as well as in workplaces. It should therefore be seen as a continuous problem and is thus relevant to study. The purpose of the study is to analyse how Volvo Penta´s plant in Vara, Sweden, handles sexual harassment, and the employees´ experience of abuse and the work to prevent it. Method: Empirically the study draws on a qualitative case study, consisting of four informant interviews and five respondent interviews, and supplemented by documents from Volvo Penta.Conclusion: The results show that management works actively towards preventing sexual harassment. It has a so-called zero tolerance policy against abusive discrimination and works with surveys and a current workshop for all employees. The employees are aware of the zero tolerance policy at Volvo Penta, still lack information from the company about what sexual harassment means and how it works with it. Regarding the handling of sexual harassment, the company works according to a pattern and request everyone to take their responsibility. The handling process is not something the employees have taken part of because they have not been involved in an investigation process. Moreover, two of the employees have been subjected to sexual harassment but chosen to not report for different reasons.
5
Ryne, Felicia, und Cecilia Alexandersson. „Kvinnor i försvaret : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31736.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.
6
Sirberg, Ronja, und Lina Nyblom. „Det handlar om att nöta, nöta, nöta : Chefers arbete för att motverka oönskade kulturer i en mansdominerad bransch“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35879.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study was to identify what business executives do to counteract unwanted cultures within male dominated trades. This study will investigate two questions that are based on how business management experience the culture within an organization and what they do to actively prevent unwanted norms, attitudes and values in a work place. Nine semistructured interviews were conducted utilizing a qualitative method. All interviewees were in a position of power within male dominated trades. Collected data was analysed with an inductive thematic analysis which resulted in four main themes. The first main theme was trade culture, within which jargon and generational shift are discussed. The second main theme was the challenges and advantages of leadership. This theme discusses company leaders' ability to correct behaviors and be a good role model. It is also about diversity and employer - employee relations. The third main theme was safety culture, which concerns the idea of clarifying and reinforcing certain behaviors and expectations. The fourth and last main theme was the work of change. This theme enlightens the support that leaders may offer, as well as the values that permeate a workplace.
7
Ahlberg, Josefine, und Ellen Wahle. „”Det sitter i väggarna” : En kvalitativ studie om poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26089.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.
8
Malmbo, Emelie, und Hanna Vidmark. „Att vara kvinna i en manlig värld : En grupp kvinnors upplevelser av att arbeta inom mansdominerade yrken“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109751.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På den svenska arbetsmarknaden beskrivs det idag finnas en tydlig könssegregering där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher, och där vissa arbeten anses lämpade för kvinnor medan andra anses lämpade för män. Att kvinnor söker sig till mansdominerade yrken är idag mer vanligt än tidigare. Syftet och frågeställningarna i denna studie var att undersöka en grupp kvinnors egna upplevelser av att arbeta inom olika typer av mansdominerade yrken, samt att undersöka hur de kommit dit och vilka vägar de tagit under resans gång. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer och urvalet bestod av åtta kvinnor som alla arbetade inom mansdominerade yrken. För att kunna förstå och analysera vårt material använde vi oss av tidigare forskning inom ämnet, samt teoretiska utgångspunkter som kön och genus, genusordning, uppfattningen om manligt och kvinnligt, könsmärkningsprocessen samt homosocialitet. Studiens resultat visade att intresset för yrket och dess arbetsuppgifter varit betydande i kvinnornas val av yrke, men att deras vägar till det valda yrket skilt sig åt. Flertalet lyfte svårigheter och hinder utifrån att vara i minoritet inom ett mansdominerat yrke, och kvinnorna redogjorde för hur de ibland använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att kunna hantera dessa situationer. Trots upplevda hinder redogjorde dock samtliga kvinnor för hur de trivs med sitt yrke och på arbetsplatsen.
9
Israelsson, Adina. „ORGANISATIONEN SVALORNAS ARBETE MED JÄMSTÄLLDHET PÅ LANDSBYGDEN : En kvalitativ studie om medarbetarnas upplevelser kring jämställdhetsarbete“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44951.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Dau, Klara, und Erica Gustafsson. „Att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats -En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att arbeta inom ett industriyrke“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83538.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to describe and analyze women's experiences of working in a male-dominated workplace in an industrial profession. This will be analyzed with help of three questions: What benefits do women experience of working in a male-dominated workplace? Do women experience any difficulties of working in a male-dominated workplace? How do women handle any challenges and obstacles in the workplace as a consequence of being a minority? To answer the study's purpose and questions, a qualitative method has been used where five women in the same workplace were interviewed. In order to interpret the study's results, theories of gender systems, gender marking, hegemonic masculinity, femininity and homosociality and heterosociality have been used. Previous research in the subject area shows that women generally have a positive attitude towards working among the majority of men, but also experience some challenges with it. This is similar to the results of this study, where all women have a good perception of working among the majority of men. The women also experience some difficulties in terms of having less room to make mistakes, as well as having other expectations in relation to men. In addition, women use different strategies to adapt to the social environment.Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kvinnors upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats inom ett industriyrke. De frågeställningar som undersökningen behandlar är: Vilka fördelar upplever kvinnorna att det finns med att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Upplever kvinnorna några svårigheter av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Hur hanterar kvinnorna eventuella utmaningar och hinder på arbetsplatsen som en konsekvens av att vara minoritet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts där fem kvinnor på samma arbetsplats intervjuats. För att tolka studiens resultat har teorier om genussystem, könsmärkning, hegemonisk maskulinitet, femininitet samt homosocialitet och heterosocialitet använts. Tidigare forskning inom ämnesområdet påvisar att kvinnor i stort har en positiv inställning till att arbeta bland majoriteten män, men att det även förekommer en del utmaningar med det. Detta liknar resultatet i denna undersökning där samtliga kvinnor trivs och generellt sett har en bra uppfattning av att arbeta bland män. Kvinnorna upplever även vissa svårigheter i form av att de har mindre utrymme att göra misstag, samt har andra förväntningar på sig i förhållande till männen. Dessutom använder sig kvinnorna av olika strategier för att kunna anpassa sig till den sociala miljön.
11
Notini, Emelie. „På manligt territorium : En enkätstudie om kvinnors inkludering i mansdominerade yrken“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70193.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.
12
Linehagen, Frida. „Att (för)hålla sig till oskrivna regler : Kvinnliga militärers erfarenheter kring en mansdominerad organisation“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65120.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Title: To keep yourself to unwritten rules: Military womens experiences in an organization of male dominationAuthor: Frida Linehagen The Swedish Armed Forces have traditionally been exclusively male, and risking life defending the country against the military attack by a foreign power has always been a privilege of a man. Over the last thirty-seven years the defence of our nation has become a shared responsibility between men and women. The Swedish Armed Forces has failed to fully integrate women into the organization. This is the reason why it is interesting to look into the issue taking into consideration the fact that there is still a significant gender imbalance today and plenty of room for progress remains. The purpose of the study is first and foremost to create the understanding of the experience the female military personnel bring to the organisation, their abilities and how they perform in the realm dominated by men. Interviews have been chosen as a method for the study. Nine women of the Swedish Armed Forces were interviewed. The data was analyzed in light of Pierre Bourdieus theoretical concepts Cultural capital, Field, Habitus, Masculine domination and the related Symbolic violence. The result of the study shows that the society puts demands to increase the equality between men and women in organizations where men dominate. At the same time the Armed Forces show inability and reluctance to address to the issue and create opportunities in order to bridge the gender gap. Women develop strategies not only to be able to contribute to the organisation they work for but also to advance in their military profession, to fit and rise to the top. For women in service it is a delicate balancing act between remaining a female and being fully accepted as a professional partner in the manly military culture.
13
Hammarlund, Johanna, und Camilla Engström. „“Alla blev bedömda på precis samma premisser” : En kvalitativ undersökning om kvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad organisation“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45061.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vår uppsats undersöker hur tio kvinnor upplever att studera och arbeta på en mansdominerad arbetsplats, Försvarsmakten, ur ett genusperspektiv. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur beskriver och upplever kvinnliga kadetter normer och värderingar inom organisationskulturen, ur ett genusperspektiv? Hur bidrar organisationskulturen till kvinnornas identitetsskapande i relation till de genusdiskurser som förs fram i Försvarsmakten? Hur formulerar de kvinnliga kadetterna sin yrkesidentitet ur ett genusperspektiv? Syftet med studien är att synliggöra genusdiskurserna inom militära arbeten då de ofta saknas. Vi undersöker frågeställningarna med en kvalitativ metod med tio semistrukturerade intervjuer med kvinnor som studerar eller ska studera till officer i Försvarsmakten. Det empiriska materialet har tolkats genom tidigare forskning och teori inom genus, organisationskultur och identitet. I studien framkommer att kvinnorna vill vara del av något större, de vill uppmärksammas för sina prestationer och inte för sitt kön, vilket inte alltid stämmer överens med det externa och interna kulturella perspektivet. De känner en stor tillhörighet till Försvarsmakten och upplever att de rådande normerna kring genus och könsroller i organisationen kommer att förändras trots upplevelser som talar emot. Identitetsskapandet påverkas av sociala sammanhang i organisationen och det finns avgörande faktorer och sammanhang som påverkar deras upplevelser av sin yrkesidentiteten.This study examines how ten women experience studying and working in a male-dominated organization, the Swedish Armed forces, from a gender perspective. This study answers the following questions: How do female cadets describe and experience norms and values in the organizational culture, from a gender perspective? How does the organizational culture contribute to women´s making of identity in relation to the gender discourse that are presented in the Swedish Armed Forces? How do the female cadets formulate their professional identity from a gender perspective? The purpose of the study is to make the gender discourses in military work visible. We answer the questions with a qualitative method with ten semi-structured interviews with women who are or will study to become an officer in the Armed Forces. The empirical material has been interpreted through earlier research and theory about gender, organizational culture and identity. The study shows that women want to be part of something bigger and want to be noticed for their achievements and not for their gender which not always agrees with the external and internal cultural perspective. They feel a great sense of belonging and feel that the existing norms regarding gender and gender roles in the organization will change despite experiences that speak against it. The making of identity is influenced by social context in the organization and there are cultural factors and context that affect their experiences of their professional identity.
14
Burman, Sara. „Att vara kvinna i en bransch dominerad av män : En kvalitativ studie om sex kvinnors upplevelse av att arbeta inom ett mansdominerat yrke“. Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34259.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities".Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.
15
Norén, Jennie, und Karin O'Mahony. „Att vara kvinna i en mansdominerad bransch : En intervjustudie om kvinnliga sjömäns upplevelser av kulturell exkludering“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-177701.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sjömansyrket har länge varit mansdominerat och det ter det sig därför intressant att undersöka de kvinnliga sjömännens subjektiva erfarenheter av att vara minoritet. Studiens syfte är att undersöka kulturell exkludering av kvinnor som minoritet i en mansdominerad bransch. Detta görs genom frågeställningarna Vilka exkluderande uttryck i sjömanskulturen upplever kvinnor till sjöss? och På vilka sätt hanterar kvinnor dessa?. Studiens datamaterial består av sju semistrukturerade intervjuer med tematiskt öppna inslag. Studien har utgått från en abduktiv ansats, det vill säga det har skett en växelverkan mellan induktion och deduktion. De teoretiska utgångspunkter som främst används behandlar organisationskultur, samhällets könsstrukturer samt strukturella effekter och copingstrategier som har identifierats i förhållande till avvikarpositionen. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna trivs med sitt yrkesval och i många fall med branschen överlag, men att sjömanskulturen är manligt kodad vilket medför flertalet exkluderande uttryck. De exkluderande uttryck som identifieras är sjömansstereotypen, jargong, mumshaming, fysisk arbetsmiljö, uteslutning från språkliga praktiker, homogena chefsled samt jämställdhetsdiskursen. Utifrån studien tas en modell för en framgångsrik strategi fram, där anpassning, motstånd och socialt stöd kan ses som tre kompletterande delstrategier. En pågående förändringsprocess av kulturen i sjöfartsbranschen identifieras, vilken påverkas av att normer förändras på samhällsnivå. Detta märks särskilt genom hur Me too-rörelsen har medfört en stark förbättring av sjömanskulturen.
16
Holmberg, Emelie, und Moa Östlund. „VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT? : En fallstudie med kvalitativ ansats om chefer och arbetsledares förutsättningar för arbete med sexuella trakasserier inom den mansdominerade industrin“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163922.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ämnet sexuella trakasserier är högaktuellt efter att det aktualiserats genom Metoo-rörelsen. Mer fokus har riktats mot arbetsgivare, att de uppfyller sin skyldighet att arbeta för att förebygga sexuella trakasserier och främja likabehandling. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå första linjens chefer samt arbetsledares förutsättningar att arbeta operativt med sexuella trakasserier. Studien har utförts på uppdrag av en anonymiserad organisation inom en mansdominerad bransch. Datamaterial till studien har insamlats genom intervjuer med fyra chefer samt fyra arbetsledare inom de fyra största avdelningarna på organisationen. Resultatet visar att många faktorer spelar in i ledarnas förutsättningar i arbetet med sexuella trakasserier; såsom omgivningen de verkar i, hanteringsgången, komplexiteten i bedömningen av sexuella trakasserier samt individuella och kollektiva förhållningssätt till frågan. Slutsatsen är att cheferna och arbetsledarnas förutsättningar kan förbättras genom en större samsyn över var gränsen går mellan jargong och sexuella trakasserier samt hur arbetsgången bör fortlöpa vid uppdagade händelser. Vidare visas även att arbetsledarna är en viktig resurs i arbetet med sexuella trakasserier genom deras positionering inom organisationen. Deras inblick i arbetsgrupperna skulle kunna nyttjas än mer effektivt genom att tillgodose en genomgående hög kompetensnivå och tidsmöjligheter samt vid en större rolltydlighet.
17
Englund, Othilia. „Kvinnornas framtid i processindustrin : En kvalitativ studie om vilka förändringar kvinnor vill se inom den mansdominerade processindustrin för att öka jämställdheten i branschen“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64531.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsenssyfte har varit att studera vilka förändringar kvinnor inom den mansdominerade vill seför att öka jämställdheten mellan könen inom den svenskaindustrin.Industrinstårinför förändring på flera sätt.En generationsväxling väntar,konkurrenskraften mot övriga industrier i världen ökar och behovet av arbetskraft de närmsta åren kommer vara hög. En lösning ser branschernas chefer är genom att öka jämställdheten inom industrin, främst processindustrin.En positiv effekt på detta är att genomatt fler kvinnorbörja arbeta inom denmansdominerade industrinkan löneskillnaderna mellan könen minskas. Tidigare forskning inom industrin har bland annat studerat den framtida generationsväxlingen som väntar och hur kvinnor påverkas av en industri där flera arbetsredskap är konstruerade för män. Studien har utgått ifrån frågeställningarna hur upplever informanterna att vara kvinna i en mansdominerad bransch ochvilka förändringar vill informanterna se inom organisationen. Teorier i studien ärJoan Ackers teori om hierarkier i organisationer, Lena Abrahamssons bok ”att återställa ordningen”där hon vidareutvecklar hur könsuppdelningar, könsordningar och hierarkieri mansdominerade yrken ser ut.Hirdmans teori om vertikal och horisontell könsfördelning och Kanters teori om strukturella förhållandeningår ocksåi denna studie. Studiens empiri har samlats in genom åtta intervjuer där samtliga informanter är kvinnor. Informanterna upplever flertalet problem inom organisationen, främst för att det finns en mansdominans och en hierarkisk ordning där den äldre generationen styr. Men informanterna finner även lösningar på problemen. Lösningar i form avatt utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, generationsväxlingen och att lyfta upp fler kvinnor på chefspositioner. Genom att framhäva informanternas feedback på problem och lösningar kan vi genom medvetenhet och lärande förändra dagens industri till en mer jämställd arbetsplats.
18
Hedlund, Lisa, und Annie Bergström. „Minska stress och öka motivation, framgång för hälsan i byggbranschen? : En kvalitativ studie om hälsofrämjande insatser, stress och motivation i en mansdominerad bransch“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45041.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att via intervjuer undersöka hur hälsofrämjande insatser på en större byggfirma upplevs påverka tjänstemäns hälsa genom att minska stress och öka motivation. Studien undersöker kunskapsluckor som existerar i tidigare forskning gällande hälsofrämjande insatser i en mansdominerad bransch och hälsofrämjande insatser förenat med motivation. Materialet grundas i sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med arbetsledare, platschefer och administrativ personal på en byggfirma med ungefär 200 anställda. En informations-intervju genomförs för att få förståelse för organisationens bakgrund och strategi. Studien är genomförd enligt hermeneutiska principer och med en abduktiv analysmetod. För att analysera resultatet används teorier och begrepp kring stress och motivation som består av det allostatiska systemet, den inverterade U-funktionen, krav-kontroll-stödmodellen, Self-Determination Theory och interaktiv motivation. Det huvudsakliga resultatet visar att faktorer som erfarenhet, fysisk aktivitet, socialt stöd, arbetet i sig, trivsel, kommunikation och kompetensutveckling är viktiga för att de anställda ska främja hälsa genom att minska stress och öka motivation. Det framgår även att de här faktorerna påverkar respondenterna olika och är därmed individuella.The aim of this study is to investigate through interviews how health promotion activities in a larger construction company can affect white collar workers health by reducing stress and increasing motivation. The study investigates gaps in knowledge that exists in current research on health promotion activities in a male-dominated industry and health promotion activities combined with motivation. The research material originates from seven semi structured interviews with supervisors, site managers and administrative staff that works at a construction company with approximately 200 employees. An information-interview is also conducted to get knowledge about the company’s history and strategy. The study is conducted according to hermeneutical principles and with an abductive analysis strategy. To be able to analyse the results theories about stress and motivation are used such as the allostatic system, the inverted U-function, the demand and control model, Self-Determination Theory and interactive motivation. The main results show that aspects such as experience, exercise, social support, work itself, wellbeing, communication and skill development are important for employees to promote health through reducing stress and increasing motivation. The results also indicate that all these aspects affect employees differently and are individual.
19
Palmkvist, Sigrid, und Louise Wöllner. „Mycket snack och lite verkstad i byggbranschen? : En kvalitativ studie om hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169149.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.
20
Urheim, Therése, und Louise Äärlaht. „"Jag tror inte att vi kvinnor behöver mer uppmärksamhet än någon annan men vi behöver lika mycket" : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att arbeta som minoritet inom Polismyndigheten“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21499.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten.The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.