Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Mansdominerat arbete“

Denna uppsats undersöker sex stycken kvinnors upplevelser, erfarenheter och känslor i deras nuvarande eller blivande arbete inom mansdominerade yrken efter avslutande studier. Syftet i denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka faktorer som avgjorde valet av yrke, vilka reaktioner det fanns från närstående, vilka upplevelser de har av att ha arbetat inom ett mansdominerat yrke, samt hur deras framtidsplaner inom yrket ser ut. Denna studie är kvalitativ då vi intervjuade sex kvinnor i åldrarna 20–29 år. I intervjuerna framgick det att hälften av informanterna inte ser sig arbeta inom samma yrke om några år, detta kanske på grund utav det nuvarande individualistiska samhället som präglar människan med flertalet valmöjligheter. Med utgångspunkt i denna uppsats så bör framtida forskning undersöka fler och andra mansdominerade yrken än måleri, el, och lantbruk som undersöktes i denna studie. Det skulle vara intressant att få en djupare kunskap om varför de vill byta yrke samt om deras förväntningar de hade om yrket överensstämde med hur verkligheten faktiskt såg ut. För att kunna dra generella slutsatser bör en större studie genomföras med fler informanter för att uppnå högre reliabilitet dock så styrker andra studier resultatet.
Except

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.

Syftet med följande kandidatuppsats är att skapa en större förståelse för ledares upplevelser av employer branding ur ett genusperspektiv i mansdominerade organisationer. Denna kandidatuppsats har undersökt en organisation inom tillverkningsindustrin och har inslag av fallstudie. Studien har fokuserat på hur kvinnliga och manliga ledare uppfattar arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla kvinnliga ledare. Vidare har studien fokuserat på hur jämställdhet uppfattas av ledare i en mansdominerad organisation. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande employer branding, employer femvertising, genusteorier, jämställdhet, kvinnan i minoritet samt ledarskap.I kandidatuppsatsen har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnliga och manliga ledare på olika nivåer och affärsområden. En kompletterande intervju har även genomförts med en representant från personalavdelningen för att skapa en överblick över organisationens kontext. Resultatet påvisar att organisationer som domineras av män tenderar att främja män. Vidare indikerar resultatet att det i den studerade organisationen finns få insatser för att attrahera och behålla specifikt kvinnliga ledare. Resultatet synliggör även hur organisationskulturen i en mansdominerad organisation kan bidra negativt till arbetsmiljön för kvinnliga ledare. Denna kandidatuppsats kan ses som ett komplement till tidigare forskning med sin inriktning mot employer branding och könsskillnader som få tidigare studier kombinerat. Vidare kan även denna studie bidra till praktikersamhället som inspiration samt underlag för mansdominerade organisationer som vill arbeta för en mer jämställd arbetsplats.
The purpose of this bachelor’s thesis is to broaden the perspective of leader’s experience regarding employer branding from a gender perspective in male-dominated organisations. This bachelor’s thesis has examined an organisation in the manufacturing industry and has elements of a case study. The study is focused on how female and male leaders perceives their employer brand to attract and retain female leaders. Furthermore, the study has focused on how gender equality is perceived by leaders in a male-dominated organisation. The theoretical framework consists of theories, concepts and previous research in employer branding, employer femvertising, gender studies, gender equality, females in minority and leadership.In this bachelor’s thesis, a qualitative method was used where eight semi-structured interviews was conducted with female and male leaders at different levels and business areas. A complementary interview was also implemented with a human resource representant to create an overview of the organisational context. The results show that organisations dominated by men tend to promote men. Furthermore, the results indicate that in the studied organisation are few efforts to attract and retain specifically female leaders. The results also show how organisational culture in a male-dominated organisation can contribute negatively to the work environment for female leaders. This bachelor’s thesis can be viewed as complementary to earlier research oriented around employer branding and gender differences, which few earlier studies have combined. This study could furthermore contribute to practitioner society as inspiration and basis for male-dominated organisations who aspire towards a more equal workplace.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett brett samhällsproblem där kvinnor är mer drabbade än män. Tidigare undersökningar som gjorts visar att 36,3 procent av kvinnorna och 7,1 procent av männen uppger att de blivit sexuellt trakasserade någon gång i sitt yrkesliv. Flera av dem som blivit utsatta för sexuella trakasserier vågar inte anmäla då de känner en otrygghet, är rädda att förlora sitt arbete eller bli utfrysta. För att skapa trakasserifria arbetsplatser finns det en viss förväntan på ledningen och det är av stor betydelse att även medarbetarna inom organisationen har kunskap om vilka policys som finns och hur arbetet kring förebyggandet av kränkande särbehandlingar ser ut. Syfte: Från tidigare studier framgår att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i samhället och på arbetsplatser. Sexuella trakasserier bör därför betraktas som ett fortsatt problem och därmed relevant att studera. Syftet med studien är att undersöka hur en mansdominerad organisation, i det här fallet Volvo Pentas ledning i Vara arbetar med och hanterar sexuella trakasserier samt medarbetarnas upplevelser kring arbetet och hanteringen av sexuella trakasserier. Metod: För att besvara syftet ansåg vi att en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie var mest relevant. Tillsammans med fyra informantintervjuer och fem respondentintervjuer kompletteras studien med dokument från Volvo Penta. Slutsats: Studiens resultat visar ledningens aktiva arbete mot att förhindra sexuella trakasserier. De utgår från policyn om nolltolerans mot kränkande särbehandling och arbetar bland annat med enkäter och en aktuell workshop för alla anställda. Medarbetarna är väl medvetna om nolltoleransen som gäller inom Volvo Penta men saknar information om vad sexuella trakasserier innebär och hur företaget arbetar med det. Gällande hanteringen av sexuella trakasserier arbetar företaget utefter en utredningsmall och uppmanar till allas ansvar. Hanteringsprocessen är ingenting som medarbetarna tagit del av då de själva inte varit med i en utredningsprocess, två av de anställda vi intervjuat har blivit utsatta för sexuella trakasserier men valt att inte rapportera om detta av olika anledningar.
Background: Sexual harassment is a broad societal problem with more women affected than men. Previous studies show that 36.3 percent of Swedish women and 7.1 percent of Swedish men say that they have been sexually harassed at some point in their professional lives. Many of those who claim to have been sexual abused did not dare to report the harassment since they felt insecure, were afraid of losing their jobs or being excluded. To create a harassment-free workplace, there are certain expectations on management and it is important that the employees are aware of the policies for prevention of abusive persecution. Purpose: Previous studies show that sexual harassment is common in society at large as well as in workplaces. It should therefore be seen as a continuous problem and is thus relevant to study. The purpose of the study is to analyse how Volvo Penta´s plant in Vara, Sweden, handles sexual harassment, and the employees´ experience of abuse and the work to prevent it. Method: Empirically the study draws on a qualitative case study, consisting of four informant interviews and five respondent interviews, and supplemented by documents from Volvo Penta.Conclusion: The results show that management works actively towards preventing sexual harassment. It has a so-called zero tolerance policy against abusive discrimination and works with surveys and a current workshop for all employees. The employees are aware of the zero tolerance policy at Volvo Penta, still lack information from the company about what sexual harassment means and how it works with it. Regarding the handling of sexual harassment, the company works according to a pattern and request everyone to take their responsibility. The handling process is not something the employees have taken part of because they have not been involved in an investigation process. Moreover, two of the employees have been subjected to sexual harassment but chosen to not report for different reasons.

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.

The purpose of this study was to identify what business executives do to counteract unwanted cultures within male dominated trades. This study will investigate two questions that are based on how business management experience the culture within an organization and what they do to actively prevent unwanted norms, attitudes and values in a work place. Nine semistructured interviews were conducted utilizing a qualitative method. All interviewees were in a position of power within male dominated trades. Collected data was analysed with an inductive thematic analysis which resulted in four main themes. The first main theme was trade culture, within which jargon and generational shift are discussed. The second main theme was the challenges and advantages of leadership. This theme discusses company leaders' ability to correct behaviors and be a good role model. It is also about diversity and employer - employee relations. The third main theme was safety culture, which concerns the idea of clarifying and reinforcing certain behaviors and expectations. The fourth and last main theme was the work of change. This theme enlightens the support that leaders may offer, as well as the values that permeate a workplace.

Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.

På den svenska arbetsmarknaden beskrivs det idag finnas en tydlig könssegregering där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher, och där vissa arbeten anses lämpade för kvinnor medan andra anses lämpade för män. Att kvinnor söker sig till mansdominerade yrken är idag mer vanligt än tidigare. Syftet och frågeställningarna i denna studie var att undersöka en grupp kvinnors egna upplevelser av att arbeta inom olika typer av mansdominerade yrken, samt att undersöka hur de kommit dit och vilka vägar de tagit under resans gång. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer och urvalet bestod av åtta kvinnor som alla arbetade inom mansdominerade yrken. För att kunna förstå och analysera vårt material använde vi oss av tidigare forskning inom ämnet, samt teoretiska utgångspunkter som kön och genus, genusordning, uppfattningen om manligt och kvinnligt, könsmärkningsprocessen samt homosocialitet. Studiens resultat visade att intresset för yrket och dess arbetsuppgifter varit betydande i kvinnornas val av yrke, men att deras vägar till det valda yrket skilt sig åt. Flertalet lyfte svårigheter och hinder utifrån att vara i minoritet inom ett mansdominerat yrke, och kvinnorna redogjorde för hur de ibland använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att kunna hantera dessa situationer. Trots upplevda hinder redogjorde dock samtliga kvinnor för hur de trivs med sitt yrke och på arbetsplatsen.

The purpose of this study is to describe and analyze women's experiences of working in a male-dominated workplace in an industrial profession. This will be analyzed with help of three questions: What benefits do women experience of working in a male-dominated workplace? Do women experience any difficulties of working in a male-dominated workplace? How do women handle any challenges and obstacles in the workplace as a consequence of being a minority? To answer the study's purpose and questions, a qualitative method has been used where five women in the same workplace were interviewed. In order to interpret the study's results, theories of gender systems, gender marking, hegemonic masculinity, femininity and homosociality and heterosociality have been used. Previous research in the subject area shows that women generally have a positive attitude towards working among the majority of men, but also experience some challenges with it. This is similar to the results of this study, where all women have a good perception of working among the majority of men. The women also experience some difficulties in terms of having less room to make mistakes, as well as having other expectations in relation to men. In addition, women use different strategies to adapt to the social environment.
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kvinnors upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats inom ett industriyrke. De frågeställningar som undersökningen behandlar är: Vilka fördelar upplever kvinnorna att det finns med att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Upplever kvinnorna några svårigheter av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats? Hur hanterar kvinnorna eventuella utmaningar och hinder på arbetsplatsen som en konsekvens av att vara minoritet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts där fem kvinnor på samma arbetsplats intervjuats. För att tolka studiens resultat har teorier om genussystem, könsmärkning, hegemonisk maskulinitet, femininitet samt homosocialitet och heterosocialitet använts. Tidigare forskning inom ämnesområdet påvisar att kvinnor i stort har en positiv inställning till att arbeta bland majoriteten män, men att det även förekommer en del utmaningar med det. Detta liknar resultatet i denna undersökning där samtliga kvinnor trivs och generellt sett har en bra uppfattning av att arbeta bland män. Kvinnorna upplever även vissa svårigheter i form av att de har mindre utrymme att göra misstag, samt har andra förväntningar på sig i förhållande till männen. Dessutom använder sig kvinnorna av olika strategier för att kunna anpassa sig till den sociala miljön.