Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Long-term climate targets“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Long-term climate targets" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Long-term climate targets"
Corfee-Morlot, Jan, und Niklas Höhne. „Climate change: long-term targets and short-term commitments“. Global Environmental Change 13, Nr. 4 (Dezember 2003): 277–93. http://dx.doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2003.09.001.
Der volle Inhalt der QuelleGouldson, Andy, und Rory Sullivan. „Long-term corporate climate change targets: What could they deliver?“ Environmental Science & Policy 27 (März 2013): 1–10. http://dx.doi.org/10.1016/j.envsci.2012.11.013.
Der volle Inhalt der QuelleRogelj, Joeri, Michiel Schaeffer, Malte Meinshausen, Reto Knutti, Joseph Alcamo, Keywan Riahi und William Hare. „Zero emission targets as long-term global goals for climate protection“. Environmental Research Letters 10, Nr. 10 (01.10.2015): 105007. http://dx.doi.org/10.1088/1748-9326/10/10/105007.
Der volle Inhalt der QuelleSpataru, Catalina, Paul Drummond, Eleni Zafeiratou und Mark Barrett. „Long-term scenarios for reaching climate targets and energy security in UK“. Sustainable Cities and Society 17 (September 2015): 95–109. http://dx.doi.org/10.1016/j.scs.2015.03.010.
Der volle Inhalt der QuelleO'Neill, B. C., K. Riahi und I. Keppo. „Mitigation implications of midcentury targets that preserve long-term climate policy options“. Proceedings of the National Academy of Sciences 107, Nr. 3 (13.01.2010): 1011–16. http://dx.doi.org/10.1073/pnas.0903797106.
Der volle Inhalt der QuelleAnderson, Kevin, Alice Bows und Sarah Mander. „From long-term targets to cumulative emission pathways: Reframing UK climate policy“. Energy Policy 36, Nr. 10 (Oktober 2008): 3714–22. http://dx.doi.org/10.1016/j.enpol.2008.07.003.
Der volle Inhalt der QuelleSandén, Björn A., und Christian Azar. „Near-term technology policies for long-term climate targets—economy wide versus technology specific approaches“. Energy Policy 33, Nr. 12 (August 2005): 1557–76. http://dx.doi.org/10.1016/j.enpol.2004.01.012.
Der volle Inhalt der QuelleMatiiuk, Yuliia, Mykolas Simas Poškus und Genovaitė Liobikienė. „The Implementation of Climate Change Policy in Post-Soviet Countries Achieving Long-Term Targets“. Sustainability 12, Nr. 11 (03.06.2020): 4558. http://dx.doi.org/10.3390/su12114558.
Der volle Inhalt der QuelleIyer, Gokul, Nathan Hultman, Jiyong Eom, Haewon McJeon, Pralit Patel und Leon Clarke. „Diffusion of low-carbon technologies and the feasibility of long-term climate targets“. Technological Forecasting and Social Change 90 (Januar 2015): 103–18. http://dx.doi.org/10.1016/j.techfore.2013.08.025.
Der volle Inhalt der QuelleO'Neill, Brian, K. Riahi und I. Keppo. „Mitigation implications of mid-century targets that preserve long-term climate policy options“. IOP Conference Series: Earth and Environmental Science 6, Nr. 50 (01.02.2009): 502001. http://dx.doi.org/10.1088/1755-1307/6/50/502001.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Long-term climate targets"
Åkerman, Jonas. „Transport systems meeting long-term climate targets : A backcasting approach“. Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-29712.
Der volle Inhalt der QuelleDenna avhandling handlar om vilka förändringar av transportsystemet som krävs om långsiktiga klimatmål ska kunna nås. Flyget ägnas speciell uppmärksamhet eftersom dess snabba ökning är mycket svår att förena med klimatmålen. Ett syfte med avhandlingen är att ge underlag för nutida beslut, speciellt sådana som gäller strukturer i samhället med lång livslängd. Det gäller bebyggelsestruktur, vägar, järnvägar och system för bränsleproduktion, men även fordonsflottor. Ett ytterligare syfte är att vidga föreställningen om möjliga trans-portframtider, i syfte att ge underlag för en bredare diskussion i samhället om vilka fördel-arna och nackdelarna är med olika utvecklingar. Artiklarna I och III utgör backcastingstudier där hela transportsystemet behandlas. I artikel III presenteras en framtidsbild för det svenska transportsystemet år 2050 där energianvändningen per person har minskat med 60%. Detta är förenligt med en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser med 42%. I artikel IV visas att utsläppen från den svenska befolkningens totala flygresande (inrikes och utrikes) år 2006 uppgick till 8,7 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar 12% av de totala svenska utsläppen av växthusgaser från alla sektorer. Artikel V visar att ett bygge av höghas-tighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö (Europabanan) skulle kunna minska de årliga utsläppen med 550 000 ton CO2-ekvivalenter per år, utifrån ett livscykelperspektiv. Denna utsläppsminskning är dock relaterad till ett referensscenario med en relativt kraftig ökning av transportvolymerna, en utveckling som synes svår att förena med framtidsbild-erna i artikel II och III. Höghastighets järnväg kan således betecknas som en ”näst bästa” lösning, som kan bli aktuell om ökningstakten för transportvolymerna inte bedöms kunna bromsas kraftigt. Den övergripande slutsatsen från denna avhandling är att förbättrad fordonsteknik och större andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter också behöver brytas. Om en kraftig överflyttning kan ske till mer klimatvänliga transportslag, som cykel, buss och spårtrafik, så skulle dock det totala resandet kunna vara ungefär lika stort som det var år 2005. Med en medveten satsning på transporteffektiv samhällsplanering samt ett smart utnyttjande av IT för att ersätta en del resor med virtuella möten, så kan dessutom tillgängligheten till olika funktioner öka mar-kant. För att åstadkomma de trendbrott som behövs om klimatmålen ska nås, krävs en kom-bination av olika styrmedel. Ekonomiska styrmedel är mycket viktiga, inte minst att flygets nuvarande undantag från klimatskatter och moms avslutas. Andra viktiga styrmedel är trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden, km-skatter för lastbilar samt i viss mån höjda koldioxidskatter. För att nå acceptans för dessa styrmedel samt bibehålla ett väl funge-rande samhälle krävs dock, i vissa fall, bättre alternativ med låg klimatpåverkan. Eftersom ny vägkapacitet oftast leder till nygenererad trafik, är det viktigt att tillgängliga resurser konsekvent prioriteras till kollektivtrafik, cykel och informations- och kommunikations-teknologi.
QC 20110211
Gren, Sofia, und Linnea Sörman. „Interpretations of concepts and implementation of negative emissions technologies (NETs) in long-term climate targets : A cross country comparison“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176108.
Der volle Inhalt der QuelleLändernas långsiktiga klimatmål beskrivs av olika begrepp som är beroende av negativa utsläppstekniker för att målen ska nås. Denna avhandling är en jämförelse mellan sju länder där ländernas likheter och skillnader undersöks genom deras val av begrepp och även deras planer för att implementera tekniker för att nå negativa utsläpp. Det empiriska materialet samlades in från intervjuer med experter från varje land. Begrepp i de långsiktiga klimatmålen kan ha olika tolkningar och det råder osäkerhet om vilka utsläpp som täcks upp inom de olika begreppen. Negativa utsläppstekniker är avgörande för att uppnå alla typer av netto-nollmål men de befinner sig i väldigt tidiga faser av utveckling, förutom skog som redan finns på plats och det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna att implementera negativa utsläppstekniker. Det är viktigt att inte fokusera för mycket på negativa utsläppstekniker för att uppfylla de långsiktiga klimatmålen, de bör fungera som ett komplement till utsläppsminskning och rikta in sig på de oundvikliga utsläppen. Vi rekommenderar att länder klargör vilka utsläpp som ingår i begreppen, fastställer specifika mål för negativa utsläppstekniker och slutligen satsar mycket på att klargöra policyinstrument relaterade till negativa utsläppstekniker.
Bertram, Christoph [Verfasser], Ottmar [Akademischer Betreuer] Edenhofer, Gunnar [Akademischer Betreuer] Luderer, Elmar [Akademischer Betreuer] Kriegler, Ottmar [Gutachter] Edenhofer und Christian von [Gutachter] Hirschhausen. „The effect of near-term climate policies on the achievability of ambitious long-term climate targets / Christoph Bertram ; Gutachter: Ottmar Edenhofer, Christian von Hirschhausen ; Ottmar Edenhofer, Gunnar Luderer, Elmar Kriegler ; Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung“. Berlin : Technische Universität Berlin, 2015. http://d-nb.info/1156270634/34.
Der volle Inhalt der QuelleRisberg, Erik. „Large companies taking climate action by using science-based methods : A case study performed at a global leader in appliance manufacturing with a leading position in sustainability“. Thesis, KTH, Integrerad produktutveckling, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-218024.
Der volle Inhalt der QuelleMånga företag har idag uppmärksammat det globala hotet från de enorma utsläppen av koldioxid och dess drivande roll i framtidens klimatförändringar. Trots att många företag kontinuerligt arbetar mot att minska sina koldioxidutsläpp, saknar många de nödvändiga handlingsplanerna för att hämma deras negativa påverkan på miljön. Ett av verktygen företag globalt har för att arbeta med proaktivt och strategiskt i frågor som rör miljö, är att sätta upp koldioxidreduktionsmål. Men tyvärr har flertalet av företagen idag mål som inte ligger i linje med vad vetenskapen anser är nödvändigt för att undvika den framtida globala uppvärmningen.Vad ett företag bidrar med har visat sig ofta bygga på okunskap och är därför hamnar sällan målen i linje med vad naturen efterfrågar. För att utmana detta problem har några banbrytande företag använt sig av metoder som kallas "science-based". Dessa metoder är en samling ramverk för att skapa långsiktiga koldioxidreduktionsmål som bättre ligger i linje med vad forskningen tror är nödvändigt för att undvika den globala uppvärmningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur ett tillverkningsföretag skapar långsiktiga koldioxidreduktionsmål genom att använda vetenskapligt baserade metoder. En explorativ fallstudie genomfördes hos en global ledare inom tillverkning av vitvaror och hushållsapparater och, som även är branschledare inom hållbarutveckling. Uppgifterna samlades in genom att använda halvstrukturerade intervjuer i kombination med observationer med fokus på att undersöka målsättningsprocessen i ett företags miljöer. De intervjuade kommer från två kategorier, representanter inom företaget och, externa företag som redan har använt dessa ramverk för att skapa vetenskapligt baserade koldioxidreduktionsmål. Resultaten visar att för tillverkningsföretag finns det tre utmanande steg: att beräkna basåret, målintegration och förutspå nödvändig framtida teknikutveckling. De empiriska fynden bidrar till att skapa en bättre förståelse kring hur företag idag arbetar med att sätta upp koldioxidreduktionsmål med fokus på att använda ”science-based” ramverken.
Bücher zum Thema "Long-term climate targets"
Barton, Barry, und Jennifer Campion. Climate Change Legislation. Oxford University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198822080.003.0002.
Der volle Inhalt der QuelleJaramillo, Marcela, und Valentina Saavedra. NDC Invest: Supporting Transformational Climate Policy and Finance. Inter-American Development Bank, 2021. http://dx.doi.org/10.18235/0003340.
Der volle Inhalt der QuelleBrunner, Ronald D., und Amanda H. Lynch. Adaptive Governance. Oxford University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1093/acrefore/9780190228620.013.601.
Der volle Inhalt der QuelleBuchteile zum Thema "Long-term climate targets"
Cimander, Ralf. „Citizen Panels on Climate Targets: Analyzing Dropout in Long-Term (e-)Collaboration Processes“. In Public Administration and Information Technology, 265–88. Cham: Springer International Publishing, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-25403-6_13.
Der volle Inhalt der QuelleSolano-Rodríguez, Baltazar, Amalia Pizarro-Alonso, Kathleen Vaillancourt und Cecilia Martin-del-Campo. „Mexico’s Transition to a Net-Zero Emissions Energy System: Near Term Implications of Long Term Stringent Climate Targets“. In Lecture Notes in Energy, 315–31. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-74424-7_19.
Der volle Inhalt der QuelleHill, Martin P., und Julie A. Coetzee. „How can progress in the understanding of antagonistic interactions be applied to improve biological control of plant invasions?“ In Plant invasions: the role of biotic interactions, 363–76. Wallingford: CABI, 2020. http://dx.doi.org/10.1079/9781789242171.0363.
Der volle Inhalt der QuelleFisher, Elizabeth, Bettina Lange und Eloise Scotford. „18. Climate Change Law“. In Environmental Law, 599–639. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/he/9780198811077.003.0018.
Der volle Inhalt der QuelleGell, Peter A., Marie-Elodie Perga und C. Max Finlayson. „Changes Over Time“. In Freshwater Ecology and Conservation, 283–305. Oxford University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198766384.003.0013.
Der volle Inhalt der QuelleVincent, David. „Arresting carbon dioxide emissions: why and how?“ In Energy... beyond oil. Oxford University Press, 2007. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780199209965.003.0004.
Der volle Inhalt der Quelle„Strategies for Restoring River Ecosystems: Sources of Variability and Uncertainty in Natural and Managed Systems“. In Strategies for Restoring River Ecosystems: Sources of Variability and Uncertainty in Natural and Managed Systems, herausgegeben von D. R. MONTGOMERY und S. M. BOLTON. American Fisheries Society, 2003. http://dx.doi.org/10.47886/9781888569469.ch3.
Der volle Inhalt der QuelleCohen, Andrew S. „Lakes as Archives of Earth History“. In Paleolimnology. Oxford University Press, 2003. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780195133530.003.0005.
Der volle Inhalt der Quelle„1. “Living with a Moving Target”: Long-term Climatic Variability and Environmental Risk in Dryland Regions“. In Sustainable Lifeways, 13–38. University of Pennsylvania Press, 2011. http://dx.doi.org/10.9783/9781934536322.13.
Der volle Inhalt der QuelleMoloi, Julie. „Long-Term Preservation for Access of Audio-Visual Archives at Botswana National Archives (BNARS)“. In Advances in Library and Information Science, 92–109. IGI Global, 2021. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-7998-6618-3.ch006.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Long-term climate targets"
Oni, Babatunde. „Addressing the Socio-Economic Concerns of the Niger Delta Host Communities Through Local Content Policy; the Impact of Nigerias Local Participation Policy on Her Investment Climate“. In SPE Nigeria Annual International Conference and Exhibition. SPE, 2021. http://dx.doi.org/10.2118/207210-ms.
Der volle Inhalt der QuelleShin, Hyunkyoung, Youngjae Yu, Thanh Dam Pham, Hyeonjeong Ahn, Byoungcheon Seo und Junbae Kim. „Analysis of Environmental Conditions for the Conceptual Design of a 200 MW Floating Offshore Wind Farm in the East Sea, Korea“. In ASME 2019 2nd International Offshore Wind Technical Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2019. http://dx.doi.org/10.1115/iowtc2019-7605.
Der volle Inhalt der QuelleNordin, N. „Concept+ 2.0 - The Revolution of Small and Marginal Fields“. In Digital Technical Conference. Indonesian Petroleum Association, 2020. http://dx.doi.org/10.29118/ipa20-f-287.
Der volle Inhalt der QuelleAumuller, John J., und Vincent A. Carucci. „Determination of Service Life for Undamaged and Damaged Delayed Coker Drums“. In ASME 2016 Pressure Vessels and Piping Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2016. http://dx.doi.org/10.1115/pvp2016-63006.
Der volle Inhalt der QuelleLanglois, Lucille M., Alan McDonald, Hans-Holger Rogner und Ivan Vera. „Energy System Expectations for Nuclear in the 21st Century: A Plausible Range“. In 10th International Conference on Nuclear Engineering. ASMEDC, 2002. http://dx.doi.org/10.1115/icone10-22499.
Der volle Inhalt der QuelleBerichte der Organisationen zum Thema "Long-term climate targets"
Hunter, Fraser, und Martin Carruthers. Iron Age Scotland. Society for Antiquaries of Scotland, September 2012. http://dx.doi.org/10.9750/scarf.09.2012.193.
Der volle Inhalt der Quelle