Dissertationen zum Thema „Loktak“

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

We asked questions regarding local identity and its influence in the workplace. We found our respondents expressing a sense of home and local identity, however it was not a decisive aspect in the recruitment process.

Arbetet ger en lösning till problem som uppkommer vid spel över nätverk orsakade av nätverksfördröjning. Ett vanligt problem är konsistensfel, olika spelare ser olika speltillstånd på sina skärmar. Lokal fördröjning är en teknik för att undvika uppkomsten av inkonsistenser. Genom att låta en spelarhandlings effekt fördröjas lokalt ges handlingen ett försprång över nätverket. Då ökar sannolikheten att båda parterna utför handlingen samtidigt. Timewarp är en teknik som reparerar speltillståndet om en inkonsistens uppstår. Genom att spola tillbaka tiden till den tid då speltillståndet var konsistent och därifrån beräkna ett nytt speltillstånd, baserat på alla efterföljande handlingar, inklusive den som orsakade inkonsistensen. Arbetet har undersökt effekten av en dynamisk lokal fördröjning som anpassar sig till aktuella nätverksförhållanden. I arbetet skapas ett enkelt spel som står till grund för en undersökning om hur teknikerna påverkar spelare. Resultatet är att spelare presterar bättre med en dynamisk lokal fördröjning än en statisk lokal fördröjning.

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"

I Norge har antall småkraftverk knyttet til distribusjonsnettet økt kraftig de siste årene. Denne avhandlingen undersøker ulike stabilitetsproblemer som kan oppstå i distribusjonsnett med betydelig innslag av lokal kraftproduksjon tilknyttet kraftnettet. Det har blitt undersøkt om det er mulig å identifisere stabilitetsproblemer knyttet til nettkonfigurasjon, størrelsen på produksjonsenhetene, last eller andre karakteristiske egenskaper ved systemet. Videre er det undersøkt om regulatorinnstillinger vil være kritisk for systemets oppførsel eller om problemene er mer knyttet til treghetskonstantene til roterende masser. Kraftsystemsimuleringsprogrammet SIMPOW har blitt benyttet til lastflytanalyser og dynamiske analyser av to case. Case 1 omhandler Snåsa distribusjonsnett (NTE), der 5 småkraftverk er under utbygging, og case 2 tar forseg Breiava kraftverk (Lyse produksjon) der det oppstod effektpendlinger under idriftsettelsesprøvene av kraftverket. SIMPOW hadde ikke en modell for en spenningsregulator med mulighet for Var eller effektfaktor kontroll og det ble derfor valgt å etablere en datamodell for spenningsregulatoren DECS- 100 fra Basler Electrics til analysene i SIMPOW. Det var i første omgang polhjulsvinkelstabiliteten som ble studert i case 1 og case 2. Lineæranalyse ble benyttet for å undersøke om systemene var småsignalstabilt og til å undersøke hvordan ulike forsterkningsparametere i spenningsregulatoren og treghetskonstanten til generatoren påvirket stabiliteten til systemet. Det ble funnet at en økning i treghetskonstanten, H, til generatorene økte systemets kritiske klareringstid. En økning i H fører også til at maskinens elektromekaniske egenfrekvens reduseres. Hvordan forsterkinger i spenningsregulatoren påvirker stabiliteten til systemet vil variere fra system til system. I case 1 førte økning i forsterkningen til spenningsregulatoren til økt demping av systemet. I case 2 er en produksjonsenhet med relativt stor aktiv effektproduksjon koblet til hovedtransformator gjennom en lang linje. En økning i forsterking i spenningsregulatoren eller treghetskonstanten til synkrongeneratoren førte i dette tilfellet til at det oppstod stående effektpendlinger når systemet ble utsatt for en forstyrrelse. Det er grunn til å tro, ut ifra de analysene som er gjennomført, at høye maskinreaktanser i denne situasjonen hadde en negativ effekt på generatorens transiente stabilitet.

En examination, inte en presentation.

Byggnadsautomation har i dagsläget ett kalkylprogram gjort i Excel som är helt fristående från deras kvalitetsprogram. Dom vill i och med detta få ett två delat system som användaren både ska kunna köra med eller utan anknytning till Internet. Programmet har tillgång till en befintlig kund och komponentregister som man kommer åt via en Web Service. Om det inte finns någon Internet uppkoppling så kommer dessa register att sparas lokalt för att sedan synkroniseras när det finns tillgång till Internet. En kalkyl ska kunna sparas och öppnas antingen på servern eller lokalt som i detta fall är en SQLite databas. Själva applikationen kommer att utvecklas i .NET miljö i C#.

Kandidatuppsatsen ”Kort om kort- en lokal banks affinitetsmarknadsföring” undersöker Sala Sparbanks planerade kreditkorts chanser att lyckas på en alltmer mättad marknad. Banken funderar på att koppla ett förmånssystem till det nya kreditkortet och författarna syftar till att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till ett sådant kreditkort som kallas affinitetskort. Avsikten är att diskutera kortets möjlighet till att öka försäljning och användande samt att styra handeln och skapa växtkraft i bygden.

Undersökningsmetoden är kvantitativ, telefonintervju genomfördes med bankens kunder och tillika invånare i Sala – och Heby kommuner. Intervjuobjekten graderade påståenden, baserade på Fock et al´ s (2005) modell, om två olika typer av förmåner, affektiv lojalitet till banken, affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige i affiniteten. Teori om affinitetsmarknadsföring och typ av affinitetsgrupp berättar om hur kortegenskaper och affinitetspartner påverkar kundens attityd till affinitetskortet och i förlängningen användandet av detsamma. Kunderna uttryckte en stark affektiv lojalitet till både banken och affinitetspartnern ”bygden” samt en stolthet över att bo i verksamhetsområdet Sala – och Heby kommuner, men värderar dock förmånerna lägre. På grund av, denna låga förmånsvärdering samt en invägning av affinitetsgruppens karaktär, ifrågasätts affinitetskortets möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat. Den ena typen av förmån anser författarna vara bättre än den andra men rekommendationen till banken är svag då den sammanlagda attityden inte anses vara tillräckligt positiv.

Program: Textilekonomutbildningen

Uppsatsnivå: C

This master thesis deals with steel girders subjected to patch loading caused by concentrated moments. There exist no good methods to calculate by hand the ultimate resistance for this load case. In “tunnplåtshandboken”, (Handbook for sheet metal, which is published by SSAB), one calculation method is presented. It’s however fairly difficult to use, because of many calculation steps and many graphs. This study concentrates on how to calculate the resistance for this load case in a better way. The load case arises for example when a small steel plate (attachment) is welded to the flange above the web of a girder and the attachment is pulled in a direction parallel to the beam. It’s possible view the load as two components, a moment and a horizontal load. The moment will push the attachment into the girder and finally yielding in combination with web buckling will govern the ultimate resistance. In this report, only the moment part of the load is studied.

This study was made in three steps. First an FE-model was built. This model was verified against physical tests on patch loading from a force acting perpendicular to the beam axis. This approach was taken because no tests were found for the load case with a local moment. As step number two the FE-model was numerically adjusted to work for tests with patch loading caused by a local moment. A number of experiments were made, for which two parameters were varied, the thickness of the web and the length of the attachment. The loaded attachment was made very stiff, because it should not be deformed in order to simulate a sharp concentrated moment. In the last step a hand calculation model was developed for the investigated load case.

The FE-model that was created for comparison to the physical experiments gave resistances 10 % below the resistances, from the physical tests. This was mainly due to the sensitivity of the girder to initial imperfections and that the most severe buckling mode was used in the modeling of the imperfections.

The handcalculation model was developed to imitate the one for patch loading in EN 1993-1- 5 (EC3), because it may then work as an addition to EC3. The model was developed in three steps: yield resistance, critical elastic buckling load and the resistance function. The model for yield resistance is analytical and has a form equivalent to the one in EC3. The expressions for the critical elastic buckling load were taken as simple as possible, since they are the main area of this study. The method essentially uses the same equations as EC3 except from two small changes. The results are on the safe side but the safety margin increases when the length of the loaded attachment decreases and the slenderness of the web panel increase. Consequently formulas for calculating the critical load may be improved. The chosen reduction function was slightly increased compared to the function in EC3 but the results will still have a good safety margin. The complete model gives results where the safety margin increases as the length of the loaded attachment decreases. The calculation model was designed to be easy to use. In comparison to the FE-analysis, all the tested beams except a few with low slenderness gave results on the safe side.

Detta examensarbete behandlar stålbalkar utsatta för lokal intryckning orsakade av en lokal momentbelastning. För lastfallet finns ännu inga bra handräkningsmetoder, i plåthandboken som ges ut av SSAB finns en beräkningsmetod presenterad. Den är väldigt krånglig med många beräkningssteg och diagram. Denna studie är inriktad på att utreda hur man kan räkna på belastningsfallet på ett enklare och bättre sätt. Lastfallet uppkommer t.ex. då en lastögla svetsas till flänsen rakt över livet på en balk. Om lastöglan dras parallellt med balkens riktning så kan belastningen ses som två komponenter, ett moment och en horisontalkraft. Momentet kommer att trycka in lastöglan i balken och till slut blir det ett brott p.g.a. en blandning av att materialet flyter och att livet bucklar. I den här rapporten behandlas bara momentdelen av lasten.

Studien är gjord i tre steg. Först byggdes en FE-modell i Abaqus. Denna modell verifierades mot fysiska försök på lokal intryckning från en vertikal kraft, eftersom inga försök hittades på intryckning av ett lokalt moment. Som steg nummer två anpassades FE-modellen till försök med lokal intryckning från ett moment. Ett antal experiment gjordes med variation av två parametrar, livplåtens tjocklek och lastöglans längd. Lastöglan var väldigt styv eftersom den bara skulle skapa momentbelastningen. Sista steget var att utifrån resultaten ta fram en beräkningsmodell för lastfallet.

FE-modellen som skapades för testerna visade sig ge bärförmågor ca 10% under bärförmågan från de fysiska försöken. Detta berodde mycket på att balken var känslig för hur initialimperfektionerna såg ut och att första bucklingsmodens form användes vid modelleringen av de geometriska imperfektionerna.

Beräkningsmodellen utvecklades så att den skulle efterlikna den som gäller för lokal intryckning från vertikal last i EN 1993-1-5. Detta för att modellen skulle kunna användas som ett tillägg till EK3. Modellen utvecklades i tre delar, flytbärförmågan, kritiska bucklingslasten och reduktionsfaktorn för buckling. Modellen för flytbärförmågan togs fram analytiskt och fick en form som efterliknar den i EK3. Beräkningsmetoden för den kritiska bucklingslasten använder sig i princip av formlerna i EK3 förutom två små ändringar. Reduktionsfunktionen som valdes är en liten ökning av funktionen i EK3 men resultaten ligger ändå med bra marginal på säkra sidan. Den kompletta beräkningsmodellen ger resultat där säkerhetsmarginalen ökar vid minskande längd på lastöglan. Den har utformats så att den är lätt att använda och vid jämförelse med FE-försök gav beräkningsmodellen resultat på säkra sidan för alla balkar förutom några få av balkarna med låg slankhet.