Dissertationen zum Thema „Lek som pedagogiskt verktyg“

Syftet med undersökningen var att studera lekens roll i undervisningen i skolans tidigare år. Pedagoger, föräldrar och barn har intervjuats och resultatet visade att begreppet lek var svårdefinierbart och att begreppet gavs olika innebörder. Samtliga informanter hade en positiv inställning till lekens plats i skolan och resultatet visade på pedagogens betydelse i sammanhanget, både gentemot barn och mot föräldrar. Framförallt hade leken en funktionell roll i flera ämnen men däremot framkom skillnader i hur och i vilken utsträckning den användes. Samtliga källor ställde sig positiva till att lek är en metod som passar alla barn, dock i olika utsträckning.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;

• Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?
• Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning?
• Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler.

Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner. Forskning visar att pedagogen är en förebild för barns lek samt att pedagogen är en del av barnens lärande och utveckling i förskolan. Pedagogens uppgift är i så fall att visa på lekens möjligheter i förskolan för att leken ska utvecklas.

I förskolan förväntas barn kunna ingå i en stor grupp och samspela med andra barn. Tidigare forskning visar att i leken lär sig barn samförstånd, turtagande, ömsesidighet och empati. Forskning visar att pedagoger själva bör veta vad lek är och ha ett lekfullt förhållningssätt för att kunna hjälpa barn till lek. Den här undersökningen redovisar sex förskollärare och två barnskötares uppfattningar om att leken är det viktigaste i förskoleverksamheten. Intervjupersonerna framhåller att det är genom lek barn lär sig sociala lekregler. Resultatet visar också att det är i leken som barnen lär sig att samspela med andra barn. De barn som inte kan leka tillsammans med andra barn går miste om sociala egenskaper och färdigheter enligt respondenterna. De intervjuade uppfattar dessa egenskaper som nödvändiga för att barn ska kunna fungera tillsammans med andra människor senare i livet. Intervjupersonerna uttrycker att det är deras uppgift att se till att ge alla barn möjligheter och förutsättningar att kunna leka tillsammans med andra barn. En slutsats i undersökningen är att de vuxnas arbete i förskolan, med barn som inte leker, kan stimulera och utveckla barns leksignaler som barnet behöver förstå för att kunna leka och samspela med andra barn. Här kan den vuxna i förskolan finnas med som stöd och ge barnet redskap till lek för att synliggöra de regler som finns för barns gemensamma lek.

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning.

En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.

Betyg i Ladok 210606.

Betyg i Ladok 210606.

The purpose of our study was to examine how three teachers and four students relate to the program "Fem myror" in teaching. We have been through qualitative interviews with two teachers and one special teacher received a detailed picture of how their literacy programs made in relation to the "Fem myror." Qualitative interviews have also been made with four students, a boy and three girls, in order to examine their attitude to the program. From educators’ interview answers, we think we can say that the theory and practice conform to what we read in the literature may be associated with what we observed during our time in the business. The study has shown that all teachers believe the program will be a good educational tool to take to read and write. However, they have embraced the series through different approach and the work they described themselves perform the program has received various degrees.

Syftet med vår studie var att studera hur tre pedagoger och fyra elever förhåller sig till programserien ”Fem myror” i undervisningen. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur deras läs- och skrivundervisning skett i relation till programmet ”Fem myror”. Kvalitativa intervjuer har även skett med fyra elever, en pojke och tre flickor, i syfte att undersöka deras inställning till programmet. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer överens genom att det vi läst i litteraturen kan knytas samman med vad vi observerat under vår tid ute i verksamheten. Studien har visat att samtliga pedagoger anser programmet vara ett bra pedagogisk hjälpmedel att ta till i läs- och skrivinlärningen. Dock har de tagit till sig serien genom olika förhållningssätt och det arbete som de beskrivit sig utföra med programmet har därigenom fått olika omfattningsgrad.

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ”läskoden” tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete var att se om pedagoger är medvetna om bildens betydelse i undervisningen. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av en enkät. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen (10 lärare i år 1) är medvetna om bildens betydelse i undervisningen samt att de i stor utsträckning använder bilden i undervisningen, både som ett arbetssätt och som uttrycksform för tankar, känslor och lärande.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.

In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med värdegrunden och använda sagan som verktyg i det arbetet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning i en klass med elever i årskurs ett. Denna undersökning pågick före, under och efter arbetet med sagan. Detta i tre olika moment då vi vart deltagare, observerat och analyserat det som skett. Det första momentet var en värderingsövning då vi ville ta reda på vilka värderingar barnen hade innan vi startade vårt arbete med sagan. Moment två bestod av arbetet med och kring sagan och moment tre var ännu en värderingsövning som utfördes för att avgöra om barnens värderingar förändrats. Resultatet visar att eleverna hade relativt klara värderingar, både före och efter arbetet med sagan. Man kan även se hur de under boksamtal lever sig in och relaterar till det som sker i sagan. Vår slutsats är att samtal kring värderingar fungerade bra men tiden var inte tillräcklig, ”processen fungerade” men vi kan inte säga att vi kan se några tydliga förändringar. Undersökningen vi gjort utfördes under några få veckor och vi anser att arbetet med värdegrunden kräver tid då det är något som mognar in med tiden hos barnen och kräver olika lång tid för olika individer att bearbeta.

Sammanfattning:

Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel.

Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan.

* Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan?

* Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära?

* Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn?

* Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden?

För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.

2019-12-20

2018-06-15