Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Ledig tid“

Coronakrisen har ført til en af de mest markante finanspolitiske indsatser i nyere tid. Artiklen belyser faserne i de anvendte finanspolitiske redskaber. Samlet set vurderes tiltagene inkl. hjælpepakker at være en ”god forretning” for dansk økonomi i den forstand, at understøttelsen af indkomsterne for nulevende generationer overstiger belastningen af fremtidige generationer. Samtidig har det økonomiske tilbageslag og hjælpepakker mv. ikke i nævneværdigt omfang påvirket råderummet frem mod 2025. Vurderingerne skal ses i lyset af, at der er tale om midlertidige tiltag i en ekstraordinær situation med ledige ressourcer, en rente tæt på nul, og hvor den offentlige gæld i udgangspunktet er lav

Abstract Insulin-like peptide 3 (INSL3), a major product of testicular Leydig cells, is also expressed by the ovary, but its functional role remains poorly understood. Here, we quantified expression of INSL3 and its receptor RXFP2 in theca interna cell (TIC) and granulosa cell compartments of developing bovine antral follicles and in corpora lutea (CL). INSL3 and RXFP2 mRNA levels were much higher in TIC than granulosa cell and increased progressively during follicle maturation with INSL3 peaking in large (11-18 mm) estrogen-active follicles and RXFP2 peaking in 9- to 10-mm follicles before declining in larger (11-18 mm) follicles. Expression of both INSL3 and RXFP2 in CL was much lower than in TIC. In situ hybridization and immunohistochemistry confirmed abundant expression of INSL3 mRNA and protein in TIC. These observations indicate follicular TIC rather than CL as the primary site of both INSL3 production and action, implying a predominantly autocrine/paracrine role in TIC. To corroborate the above findings, we showed that in vitro exposure of TIC to a luteinizing concentration of LH greatly attenuated expression of both INSL3 and its receptor while increasing progesterone secretion and expression of STAR and CYP11A1. Moreover, in vivo, a significant cyclic variation in plasma INSL3 was observed during synchronized estrous cycles. INSL3 and estradiol-17β followed a similar pattern, both increasing after luteolysis, before falling sharply after the LH surge. Thus, theca-derived INSL3, likely from the dominant preovulatory follicle, is detectable in peripheral blood of cattle, and expression is down-regulated during luteinization induced by the preovulatory LH surge. Collectively, these findings underscore the likely role of INSL3 as an important intrafollicular modulator of TIC function/steroidogenesis, while raising doubts about its potential contribution to CL function.

Seniorer på arbejdsmarkedet 'Ældres ledighed voldsomt overdrevet', 'Mange ældre står ikke til rådighed', 'Ældre får lige så ofte arbejde som yngre'-overskrifter fra de seneste måneders arbejdsMarkedsPolitisk AGENDA, der udgives af Dansk arbejdsgiverforening. Er den hidtidige sandhed om, at ældre arbejdstagere har det sværere på arbejdsmarkedet da bare en myte? Og hvis ja, hvorfor så udgive et helt temanummer af Tidsskrift for AR-BEJDSliv om emnet? Det er der i hvert fald tre gode grunde til: For det første lader historien om de ældres arbejdsmarkedstilknytning sig ikke bare lige beskrive i et par slagkraftige overskrifter. Nyhedsbrevet Nyt fra Beskæftigelsesministeriet juni 2002 viser for eksempel, at langtidsledigheden stadig er højere for ældre ledige end for andre ledige. For det andet er seniorpolitik, som det fremgår af ovenstående, fortsat et varmt emne i medierne i en debat, som Tidsskrift for Arbejdsliv gerne vil bidrage til. Der-for har vi også valgt at følge tema-nummeret op med en konference i efteråret 2002 om seniorer på arbejdsmarkedet. Og for det tredje er der i de senere år blevet produceret megen ny og spændende viden om ældres situation på arbejdsmarkedet— viden, der kan bidrage til at præcisere og nuancere grundlaget for den seniorpolitiske indsats. I dette nummer af Tidsskrift for AR-BEJDSliv præsenterer vi nogle eksempler på denne nye viden. Temanummeret er redigeret i samarbejde med to kapaciteter på området, Henning Kirk, der er læge og dr. med., og Jesper Wégens, seniorforsker på Gerontologisk Institut, der begge gennem mange år har været med til at sætte den seniorpolitiske dagsorden i medierne. Centrale temaer i nummeret er: Hvorfor forlader mange ældre arbejdsmarkedet før tid? Bliver de skubbet ud gennem aldersdiskrimination og nedslidning ('push'-faktoren)? Bliver de trukket ud af incitamenter som efterløn og diverse pensionsordninger ('pull'-faktoren)? Eller springer de ud med store forventninger til 'den tredje alder's mange glæder ('jump'-faktoren)? Hvilke grupper af ældre vælger at blive på arbejdsmarkedet tiden ud? Er der forskel på afgangsmønstrene i forskellige befolkningsgrupper? Hvordan kan man sikre ældre med ressourcer og lyst mulighed for at fortsætte i arbejdet? Hvordan kan man forebygge ufrivillig afgang fra arbejdsmarkedet? Oversigt over artiklerne Temanummerets første artikel er skrevet af de to medredaktører, Henning Kirk og Jesper Wégens, og hedder 'Fra beskyttelse til diskrimination-Ældrepolitikkens seniorpolitiske omkostninger'. Artiklen gennemgår den historiske udvikling i synet på ældres erhvervsarbejde-et syn, der gennem hele historien har været præget af en grundlæggende gerontologisk ambivalens: På den ene side opfattes alder som en res-source baseret på den ældres erfaring, på

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa.
iStress-projektet

Bakgrund: Nivåer av fysisk aktivitet minskar i hela världen. I Sverige uppnår enbart en av fyra ungdomar upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet på 60 minuter. Andelen unga som är sämst på fysisk aktivitet är unga boende på landsbygden. Det finns ett behov att förstå hur dessa ojämlikheter i hälsa skapas för att kunna adressera dessa med folkhälsoinsatser. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ungdomsledares perspektiv på vilka faktorer som påverkar ungas fysiska fritidsaktiviteter på landsbygden. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ studiedesign och deduktiv ansats. Data analyserades med riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån Social Ecological Model förståelseram och påverkansnivåer på intrapersonel, interpersonell, institutionell, community och samhällsnivå. Resultat: Resultatet visar att det finns samvarierande faktorer på alla påverkansnivåer. Kombination av individuella faktorer som ålder, kön, motivation, vuxnas stöd och influenser och landsbygdsspecifika omvärldsfaktorer som idrottsföreningens och kommunens prioriteringar och praktiska möjligheter samt samhällsförändringar påverkar ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva på landsbygden. Slutsats: Utifrån ungdomsledares uppfattningar har viktiga områden i behov och med potential för förändring i en landsbygdskommun urskiljts och förslag till förändring har tagits upp. Studiens resultat indikerar behov av vidare forskning och åtgärder.

Betyg i Ladok 210601.

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Flexibla arbetsarrangemang är en allt mer vanlig arbetsform idag och sägs generera en god balans mellan privatliv och arbetsliv. Individen får relativt fritt bestämma över tid och rum för utförandet av arbetet vilket även sägs ge högre arbetstillfredsställelse till följd av friheten och förtroendet. I den här studien undersöks flexibelt arbete och i synnerhet upplevelsen av balans mellan privatliv och arbetsliv vilket är en del av studiens syfte. Vidare studeras relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd samt på vilket sätt Coronapandemin påverkat respondenternas arbetssituation. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet baserades på sex individer där hälften var kvinnor och hälften män från ett företag inom logistik- och distributionsbranschen. Samtliga innehar ett flexibelt arbete i någon mån. Under kodningen framkom tre huvudteman som dessutom bygger på samma teman som intervjuguiden, tillgänglighet/gränslöshet, krav, kontroll och socialt stöd samt familjesituationen. Dessa tre huvudteman följer genom hela uppsatsen och underbyggs med vissa underteman för att underlätta läsningen. Resultaten visar att respondenterna har höga krav och hög kontroll, de har även ett gott socialt stöd från kollegor och chefer. Respondenterna uppger sig ha en god möjlighet till balans mellan privatliv och arbetsliv just på grund av friheten i arbetet. Vidare har Coronapandemin påverkat respondenterna på det sätt att de numera arbetar hemifrån och är mer isolerade än innan vilket samtliga uppger är en förändring av ett negativt slag. Det blir framförallt svårare med gränsdragningen för vad som är arbete och vad som är fritid när de inte längre lämnar hemmet. Samtliga är även nöjda med sin arbetssituation och ser den som hållbar men det framkommer motsägelser vad gäller detta då arbete kan ske vid udda tider som under semester, kvällar eller sjukdom. Detta uppges dock vara självvalt trots att det inte är de som styr över när mejl eller samtal inkommer. Slutligen visar resultatet på att respondenterna till stor del individualiseras ansvaret för hur mycket och när de arbetar. Arbetsgivarens ansvar lyser i denna fråga med sin frånvaro i respondenternas utsagor.