Dissertationen zum Thema „Ledarskap innovation“

Problem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.

Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.

Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.

Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar på att innovation till stor del är en fråga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytänkande är centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger därigenom i att skapa ett företag där nytänkande sker naturligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. Då tidigare forskning främst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats på små innovativa IT-företag. Fyra ledare på små innovativa IT-företag i Mälardalen har intervjuats. Intervjufrågorna har formulerats utifrån en teori som listar nio kärnuppgifter som skall användas för att skapa en organisation som inte styrs av rutiner utan istället är nytänkande. Vikten av att bibehålla lönsamhet har visat sig vara centralt i ledarskapets aktiviteter, likaså att skapa av en integrerad arbetsmiljö där internt kunskapsutbyte sker kontinuerligt.

This report addresses the management innovation and how shared leadership is a form of it. The report is a compilation of what shared leadership means and how two municipal organizations works with shared leadership. The two minicipal organizations are Strängnäs and Vällingby. One municipality (Strängnäs) is meanwhile this report produced during insertion of shared leadership. The other (Vällingby) has about two years experience of working with this form of leadership. The main question for this work is why does a local organization implements shared leadership? Other questions are how does shared leadership work? How does one avoid confusion and ambiguity for employees? What advantages and disadvantages are there with shared leadership? And what can be done better ? Through well- selected literature in the form of books, articles, reports, etc. a picture of how shared leadership is part of a management innovation has been created. To complement this, there have been interviews with unit managers who are working or will be working with shared leadership. The reason for writing this report is that in today's situation there is not much information about shared leadership, much less on shared leadership in the local organizations. The results of this work show that there are many different forms of shared leadership, that there are several different ways to implement shared leadership in a local organization. A form does not need to fit all businesses, but it is important to adapt the leadership mold after their own business. We have listed a number of pros and cons of shared leadership  the opportunities and risks there might be and how best to way implement shared leadership in a organization.

Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd & Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen & Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

Inledning I arbetet besvaras forskningsfrågan ”hur definierar Stadsledningskontoret innovation idag och hur kan de skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete”. Metod Under rubriken metod redogörs det hur utförandet av arbetet gått till samt motivering till vald metod. Anledningen till detta avsnitt är för att ge en uppfattning till hur författarna tänkt kring arbetets uppbyggnad. De valda metoderna är kvalitativ metod i kombination med aktionsforskning. Teori Här beskrivs den teori som behandlas, genom den här rubriken kan det ges en förståelse för vilka områden som kommer att beröras i arbetet. Teorin presenteras i tre teman, Innovation, Förutsättningar för ett innovativt arbete i grupp, och Gemensam grund. Empiri Under rubriken empiri presenteras data från tre intervjuer, en workshop samt en enkät. All empirisk data har samlats in hos Stadsledningskontoret i Västerås stad. Empirin visar på en splittrad organisation som saknar tidliga riktlinjer för deras innovationsarbete. Det visar sig också att medarbetarna saknar ett tillåtande klimat och det råder delade meningar om vad innovation egentligen innebär för Stadsledningskontoret. Analys Under den här rubriken sammanställs den teoretiska referensramen samt empirin tillsammans, för att ge en förståelse för hur de olika områdena hänger samman. Analysen tyder på att Stadsledningskontoret saknar en tydlig grund och riktlinje för deras innovativa arbete, de har även svårt att se innovation som något internt. De saknar också en gemensam syn på vad innovation är vilket är en av grundförutsättningarna för innovation. Diskussion I detta avsnitt diskuteras hur Stadsledningskontoret kan gå tillväga för att skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete. De med mandat i organisationen bör etablera en tydlig vision med Stadsledningskontorets innovationsarbete, där det tydlig framgår vad innovation innebär. De bör även till detta skapa tydliga mål och strategier för att uppnå denna vision och hur de skall gå tillväga för att implementera denna vision i hela avdelningen. Detta för att alla inom organisationen skall sträva efter ett gemensamt och tydligt mål. Slutsats Under rubriken slutsats kommer analysen mynna ut i hur Stadsledningskontoret kan arbeta vidare för framtida innovationsarbeten. Stadsledningskontoret behöver höja kunskapsnivån om vad för kontext innovation kan uppstå i, att det inte enbart är externt. De bör också fastställa var innovation skall betyda för dem och arbeta för att gemensamt etablera en gemensam grund internt för vad innovation skall vara för Stadsledningskontoret. Vidare bör de också arbeta med klimatet på avdelningen.
Introduction This essay answer the research question how the City Executive of Västerås City define innovation today and how they can create a common ground for their future innovation. Method The heading methodology describes how the performance of work have been done and justification for the selected method. The used methodology is qualitative method combined with action research. Theory The theory are presented under this heading and will generate an understanding on which areas are involved in the essay. The theory presented in three themes, innovation, prerequisites for an innovative group work, and common ground. Empiricism Under the heading empirical the data from three interviews are presented, a workshop and a questionnaire. All empirical data has been collected at the City Executive of the City of Västerås. Empirical data show a divided organization that lacks guidelines for their innovative efforts. It shows that employees do not have a tolerant climate and there is disagreement about what innovation actually means for the City Executive Office. Analysis This heading compiled the theoretical framework and empirical data together, to give an understanding of how the different areas are linked. The analysis suggests that the City Executive Office lacks a clear basis and guideline for their innovative work, they have difficult to see innovation as something internally and they also lack a shared vision of what innovation is, which is one of the basic conditions for innovation. Discussion This section discusses how the City Executive can proceed to create a common ground for their future innovation. Those with a mandate in the organization should establish a clear vision with the City Executive Office work on innovation, where it clearly states what innovation means. They should also be found to create clear goals and strategies to achieve this vision and how to go about implementing this vision of the entire department. This is to everyone in the organization should seek a common and clearly defined goal. Conclusion Under the headline conclusion, this analysis will culminate in the City Executive to work on for future innovation projects. City Executive Office needs to raise the level of knowledge about what the context of innovation can arise in, which is not only externally. They should also establish what innovation will mean for them and work jointly to establish a common basis internally what innovation will be for the City Executive Office. Furthermore, they should also work with the climate in the department.

Syfte: Tidigare forskning kring aktivitetsbaserade kontor har fokuserat på underordnade  medarbetare och de effekter det har på deras arbete. Användningen av konceptet påverkar dock även medarbetare i en chefsposition. Syftet med denna studie är därför att belysa hur chefer upplever att deras möjligheter att utöva ledarskap påverkas av användningen av aktivitetsbaserat kontor.   Metod: Studiens vetenskapliga synsätt är hermeneutisk fenomenologi och vi har använt en abduktiv forskningsansats. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning, och har  uppdaterats kontinuerligt under studiens gång. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, och datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri analyseras med den teoretiska referensramen som bas och resultaten diskuteras i analysen.   Resultat & slutsats: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap på samtliga delområden vi har undersökt, om än i olika stor utsträckning. Likt tidigare forskning i ämnet visar vår studie att den ökade interaktionen ett aktivitetsbaserat kontor medför är starkt bidragande till de olika effekter som uppmärksammas. Dock upplevs effekterna inte alltid på samma sätt ur ett chefsperspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Vår studie inkluderade endast företag som nyligen implementerat aktivitetsbaserat kontor. Vi föreslår en studie där företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid studeras för att upptäcka nya utmaningar, problem och möjligheter för chefer. Vi anser även att framtida studier bör titta på andra aspekter av ledarskapet än de vi fokuserat på och hur dessa påverkas av aktivitetsbaserat kontor.   Uppsatsens bidrag: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap. Ledarskapet överlag har blivit mer ledande och uppmuntrande snarare än styrande. Vi har dock även uppmärksammat ett antal utmaningar som konceptet för med sig vilka påverkar ledarens arbete.
Aim: Previous research on activity-based offices has focused on subordinates and the effects it has on their work. The use of the concept also affects employees in a management position. The purpose of this study therefore is to illustrate how managers percieve that their opportunities to exercise leadership are affected by the use of an activity-based office.  Method: The study's scientific approach is hermeneutic phenomenology and we have used an abductive research approach. The theoretical framework is based on previous research, and was updated continuously during the study. The study's research design is a case study, and data collection was made in the form of semi-structured interviews. Empirical material was analysed with the theoretical framework as a base and the results are discussed in the analysis.  Result & conclusion: The study shows that activity-based offices affect the leader's opportunities to exercise leadership in all areas we have investigated, although to varying degree. As in previous research on the subject our study shows that the increased interaction an activity-based office brings, is a strong contributor to the various effects that have been noted. The effects however are not always percieved in the same way from a manager’s perspective.  Suggestions for future research: Our study only included companies that have recently implemented an activity-based office. We propose a study including companies that have been using an activity-based office for a longer time to discover new challenges, problems and opportunities for managers. We also believe that future studies should look at other aspects of leadership than those we focused on and how these are affected by the activity-based office.  Contribution of the thesis: The study shows that the activity-based office affects the leader's opportunities to exercise leadership. The leadership has generally become more conductive and supportive rather than controlling. However, we have also noted a number of challenges that the concept entails that affect the manager's job.

Sammanfattning Titel: Honungsbi-ledarskap i e-handelsföretag i Sverige - en studie av hållbart ledarskap Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cecilia Rosen och Amarvir Singh Handledare: Kristina Mickelsson och Agneta Sundström Datum: 2019 - januari Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur företagsledare inom e-handelsföretag i Sverige hanterar hållbarhet genom honungsbi-ledarskap, riktat mot innovationsförmåga, miljö och socialt ansvar samt investering i personal. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen. En jämförande design har använts för att finna likheter och skillnader mellan de två utvalda e-handelsföretagen där totalt 10 semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer och fem medarbetare. Varje respondent har fått en egen anonymitetskod för att inte kunna spåras tillbaka till dem. Empiri: Intervjuerna har kodats i 4 olika teman och 3 kategorier har arbetats fram ur varje tema för att på ett enklare sätt redovisa resultatet av studien. Dessa har sedan fått varsin rubrik i empirin för att på ett enklare sätt kunna följa vad som framkommit i studien. Slutsats: Studien visar att företagsledare inom e-handelsbranschen arbetar genomgående med innovationsförmåga och personalinvesteringar, dock inte lika utmärkande när det kommer till miljö och socialt ansvar. Det finns ett behov att utveckla organisationernas gemensamma miljömässiga mål samt även förmedla dessa på ett bättre sätt inom sin organisation. Ett av företagen behöver även utveckla sin förmåga att utbilda sin personal då de saknar en stark utbildningskultur. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för hur enskilda principer inom honungsbi-ledarskap kan studeras inom e-handelsorganisationer. Vår studie har även medverkat till ett bidrag om hur e-handelsledare investerar i sin personal genom att rekrytera och arbeta med personal som kan ta eget ansvar. Förslag till fortsatt forskning: För att stärka vår studie rekommenderar vi att den replikeras och jämförs mellan andra e-handelsföretag med utgångspunkt i samma tre principer. En mer övergripande studie om e-handelsföretag som inkluderar flertalet eller alla principer än de vi har valt ut skulle även vara av nytta för att få en helhetsbild av hur principerna påverkar varandra och hur e-handelsföretag arbetar med honungsbi-ledarskap. Nyckelord: Honungsbi-ledarskap, Hållbart ledarskap, E-handel, Innovationsförmåga, Investering i personal, Miljö och Socialt ansvar.
Abstract Title: Honeybee leadership in e-commerce businesses in Sweden - a study of sustainable leadership Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Cecilia Rosen and Amarvir Singh Supervisor: Kristina Mickelsson and Agneta Sundström Date: 2019 - January Aim: The aim of the study is to gain further knowledge of how business leaders in e-commerce businesses in Sweden handle sustainability through honeybee leadership, aimed at innovation, environmental and social responsibility, and through investment in employees. Method: This study uses a qualitative method based on the hermeneutic approach. A comparative design is applied to compare the two selected e-commerce companies where 10 semi-structured interviews have been conducted with five managers and five employees. Respondents have received their own anonymity code in order not to be traceable back to them. Empirics: The interviews have been coded into 4 different themes with 3 categories developed from each theme to present the result of the study in a simpler way. These themes have received a separate headline to follow more easily, what has been found in the study. Conclusion: The study shows that business leaders in the e-commerce industry work consistently with innovation and personnel investments, but not as distinctive when it comes to environmental and social responsibility. There is a need to develop the common environmental goals of the organizations and to convey these in a better way within their organizations. One of the companies also showed the need to develop their ability to train their staff as they lack a strong educational culture. Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding of how individual principles in honeybee leadership can be studied within organizations. Our study has also contributed to an insight on how e-commerce managers invest in their staff by recruiting and working with staff who can take responsibility. Suggestions for future research: To strengthen our study, we recommend it to be replicated and compared with other e-commerce companies based on the same three principles. A more comprehensive study of e-commerce companies that include the majority, or all principles than those we have chosen, would also be useful to get an overall picture of how the principles affect each other and how e-commerce companies work with honeybee leadership. Key words: Honeybee Leadership, Sustainable Leadership, E-commerce, Innovation,Investment in Personnel, Environment and Social Responsibility.

Problem: proAros har en idébank som är framarbetad av utvecklingsenheten för att främja idégenerering och nytänkande inom organisationen. Problemet är att idébanken inte används av de anställda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ändå verkar ingen använda sidan för att lämna sina idéer. Under studien framkommer det att många av de anställda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation råder inom hela organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få svar på frågan varför idébanken inte används av de anställda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstår vid informationsspridning inom organisationen. Metod: De metoder som används i denna uppsats är dels kvalitativa intervjuer men även kvantitativa enkätundersökningar bland anställda inom proAros. Blandningen av djupgående intervjuer och enkäter har sedan lett till slutresultatet. Vi har även använt oss av benchmarking, då vi besökt en annan organisation och där intervjuat en person, för att sedan jämföra deras system med proAros eget. Slutsats: proAros intranät är en databas som ska användas och vara tillgänglig för alla anställda inom proAros organisation, även idébanken ligger i anslutning till intranätet och nås via intranätets förstasida. Vår studie har visat att alla anställda inte har tillgång till intranätet samt att både intranätet och idébanken trots sin enkelhet kan vara svåra att manövrera. De anställda inom organisationen har heller inget behov av att använda sig av intranätet eller idébanken i sitt dagliga arbete. Vår slutsats är att för att få ett fungerande intranät och en fungerande idébank måste ett behov skapas hos de anställda för att i sitt vardagliga arbete besöka både intranätet och idébanken. Slutsatsen i praktiken: proAros ledare kan använda sig av de slutsatser som framkommit i uppsatsen för att förbättra och utveckla idébanken samt kommunikationen i organisationen.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en arbetsplats som är inriktad på individer med psykiska funktionsnedsättningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört åtta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat på följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. Utifrån vårt syfte formade vi med hjälp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frågor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvårdnadsarbete och motiveringsarbete. De har variation i sitt arbete och dagarna kan se väldigt olika ut. Kommunikationen på arbetsplatsen fungerar bra både mellan de anställda och med chefen. Det finns ett öppet klimat och de känner att de kan uttrycka sina åsikter till chefen. Det som främst motiverar medarbetarna är stödet från kollegor och av brukarna på verksamheten. Återkommande som motivationsfaktorer i resultatet är stödet, uppskattningen och den feedback de får från varandra. Resultatet visade att verksamheten i dagsläget är innovativ, detta efter att en omorganisation har genomförts vilket i sin tur har lett till ett innovativt beteende hos de anställda. Utifrån vårt resultat kan vi se ett samband mellan motivation och innovation på enheten och visar med hjälp av en egen modell detta samband.

This is a study of innovative technologies that are primarily based on collaboration with a client who in this study is called FTG, because they chose to be anonymous. A problem set has been presented, analyzed and worked with. The result of this is that we found some weaknesses in the leadership that have influenced the motivation in the workgroup negatively. The study has focus on changing leadership in order to increase motivation and openness to innovation within the company. With this focus on change in leadership, we have done a basic search for relevant theories related to the topic and found interesting data to work with. Qualitative interviews with relevant people within the company have also been performed to capture a good picture of what reality looks like in the company, however, from a management perspective, as we of ethical reasons, could not take advantage of employees' views on the issue. Subsequently, a comparison between the results of interviews and collected data were compared and discussed. The main results are presented for the management of the FTG as a list of proposed measures. This is for the reason to build a greater openness to innovation throughout the organization.
Detta är en studie i innovationsteknik som främst är baserad på ett samarbete med en uppdragsgivare som benämns FTG, då de valt att vara anonyma. En problembild har presenterats, analyserats och bearbetats och denna har resulterat i att vi funnit vissa brister i ledarskapet som har påverkat de anställdas motivation negativt. Syftet med studien har då fått en tydlig fokusering till att förändra ledarskapet för att höja motivationen och därmed även öppenheten till innovation inom företaget. Med denna fokus på förändring av ledarskapet har vi gjort en grundläggande sökning efter relevanta teorier kopplade till ämnet och funnit intressant data att arbeta med. Kvalitativa intervjuer med berörda personer inom företaget har även utförts för att fånga en bra bild av hur verkligheten inom företaget ser ut, dock ur ett ledningsperspektiv, då vi av etiska skäl inte kunnat tagit del av medarbetarnas syn på problematiken. Därefter har en jämförelse mellan resultatet av intervjuer samt insamlad data i form av teori jämförts och diskuterats utifrån. Det huvudresultat som presenteras för ledningen i FTG är en lista över förslag till åtgärder som skall kunna bidra till en större öppenhet till innovation inom hela organisationen.

Titel: Personalinvolverat förändringsarbete i industriföretag: Ett verksamhetsledande perspektiv   Författare: Axelsson Tobias Examinator: Lindhult Erik Handledare: Sjödin Carina Ämne/Kurs: Innovationsteknik, KIN190 Nyckelord: innovation, Ledarskap, Personal, Personalinvolvering, organisation, Industri  Inledning och problembakgrund: Skandinaviska företag har länge haft en tradition av att engagera och involvera personal och det är essentiellt att ha en engagerad personal för att hantera och implementera innovation. Personalinvolverat innovationsarbete kan ha många direkta och indirekta positiva effekter på en organisation, detta område är dock relativt nytt för industriföretag. Vad behöver då en personalstyrka på ett industriföretag för att kunna hantera förändringsarbete och vad krävs av verksamhetsledare. Vilken möjlighet har egentligen en personalstyrka att skapa unika idéer om företaget? Syfte: meningen med studien är i huvudsak att öka kunskapen om personalinvolverad innovation i industriföretag. Studien antar ett managementperspektiv, vilket innebär att stor vikt läggs vid vad en verksamhetsledare upplever för värdeskapande vid ett genomförande av en mindre förändringssatsning. Metod: Studien följer ett mindre förändringsinitiativ där två grupper, en extern och en personalgrupp arbetar med samma material för att finna företagsförbättringar i workshops. Studien är upplagd som ett kvalitativt aktionsforskningsprojekt. Metoden fokuserar i huvudsak på en verksamhetsledares kunskapsskapande av genomförandet. Resultat: Studien visar på att den interna gruppen har lätt att finna mindre idéer vilka är lättare att implementera. Det är dock inte enkelt att genomföra förändringssatsningar. Organisationer måste vara beredda att involvera flera nivåer i organisationen för att satsningar skall ge resultat. En verksamhetsledare som leder dessa processer måste vara beredd på att ta kritik och det kan vara svårt att hinna med. Om företaget skall genomföra längre satsningar kan de även behöva hjälp. Studien visar även att intern personal behöver stöd genom hela processen av tidiga innovationssatsningar, även om de arbetar med sin egen miljö och egna idéer. De slutsatser som gjorts ses förenklat i understående punktlista. Personal behöver stöd genom alla delar i en innovationsprocess. Detta stöd bör vara både personligt och genom funktioner som ramverk eller hjälpmedel. Verksamhetsledare måste kunna lägga tid på förändringssatsningar. De måste även medvetengöra sig att det kräver den tid det gör. Verksamhetsledare som hanterar personalinvolverande satsningar bör vara beredda att ta kritik och reflektera över sin egen uppfattning om situationer. En organisation som står inför en satsning kan behöva förändras, nyanställa eller hyra in hjälp för att avlasta och/eller sköta satsningen. Personalinvolvering bör resultera i ett bättre fungerande företag både genom faktiska lösningar men även anställdas engagemang. Personalinvolvering ökar företagets interna transparens.
Title: Workforce involvement innovation in industrial organizations: a management perspective.   Author: Axelsson Tobias Tutor: Lindhult Erik Mentor: Sjödin Carina Subject/curse: Innovation management, KIN190 Keywords: innovation, management, workforce involvement, organization, industrial sector Problem: Scandinavian organizations have a long tradition of workforce involvement and find it essential to have an engaged workforce to handle innovation. Workforce involvement innovation can give many indirect or direct positive effects but the area are (relative) new to the industrial sector. The question that rises is what an industrial sector workforce need to accomplice innovative changes, and what kind of innovative work do they fit for? What possibilities does a workforce have to create ideas in an organization? Purpose: With this study the aim is to create a clearer picture about innovative workforce involvement in the industrial sector. The study follows a management perspective and tries to understand workforce involvement through a manager’s eye. Method: The study follows a small innovative initiative in which two groups, one internal and one external to a organization use the same material to find innovative solutions to problems in the working environment.  The study is a qualitative action research project, and is focusing on a managers learning process through the project. Conclusion: The study shows that internal workforce is suited to create incremental solutions which also are easy to implement. It’s not an easy task and the organization has to be prepared to involve several levels of the workforce. A manager who leads the process has to be prepared to receive a lot of criticism and reserving a lot of time to projects. If it’s a bigger project the organization might need to get external help. The study also shows that the workforce needs support through the whole innovative process in projects. This is even if they work with their own ideas and their own working environment. There is no easy way even if you might think that a workforce should manage to improve their own situation. The workforce needs support all through an innovative project. Managers have to reserve a lot of time to innovative projects. Managers have to realize that they will receive criticism and reflect over there own view about situations. An organization that wants to create innovative changes might need to change work assignments, recruit or hire external help to succeed. Workforce innovation projects should result in a better working organization both by actual solutions but also in the commitment of the work force. Workforce involvement increases organizational internal transparency.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)

Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.

Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga. Vad kan då Entreprenörsjakten göra för att den organisatoriska kommunikativa förmågan skall stärkas så att organisationen kan skapa effektivitet i sin position och skapa ett värde för hela värdenätverket? (Hamrefors, 2009) I denna uppsats undersöker jag Entreprenörsjakten ABs organisation och hur den, utifrån Hamrefors (2009) modell, genom ett kommunikativt ledarskapet kan arbeta genom de fyra kommunicerande verksamhetsdimensionerna och utifrån de brister som kan identifieras ge förslag till eventuella åtgärder.

Jag har undersökt tre områden i Entreprenörsjakten AB som jag ser som grundläggande faktorer för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Dessa utgörs av koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring. För att få svar på detta använde jag mig av mina egna erfarenheter, iakttagelser och tolkningar av organisationen då jag tidigare har varit tävlande och är projektledare för Entreprenörsjakten AB Mälardalen och min metod kan därför karakteriseras som aktionsforskning. Information har sedan analyserats gentemot Hamrefors (2009) modell; Ledarskapets verksamhetsdimensioner. Undersökningen visade på att det råder brister i framförallt två av de fyra verksamhetsdimensionerna gällande konceptet och organisationsdesignen samt att det i fokusområdet kunskapsöverföring råder brister i samtliga dimensioner.

Efter analysen gav jag utifrån Hamrefors (2009) teoretiska referensram förslag på vilka åtgärder som behövs av ledarskapet i Entreprenörsjakten AB för att utveckla organisationens kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling. Utifrån de tre fokusområderna; koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring har jag som mål att utifrån vad den kaosteoretiska modellen benämner som de fokuspåverkande faktorerna skapa transparens, samordnande logik och kunskapsöverföring.

Förslagen yttrar sig i nya verksamhetsidé, en annan organisationskonstruktion samt ett intranät liknande nätbokhandlarnas struktur. Jag har intentionen att med mina förslag på åtgärder leverera innovativa förslag till hur ledarskapet kan stärka organisationens kommunikativa förmåga.

Nyckelord: Entreprenörskap, Förändring, Innovation, Kommunikation, Ledarskap, Organisation.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer. Vi genomförde 4 stycken intervjuer där vi använde oss av en narrativ inspirerad berättelseform. Personerna vi intervjuade kom från kreativa miljöer så som skådespelare, sångare och kyrkomusiker. Resultatet visar att kreativitet har en stor betydelse för skapandet, lärandet och hälsan. Intervjupersonerna menar att om de inte får frihet att utföra sina idéer kvävs kreativitet. De menar också att ledaren har en stor betydelse för skapandet och kreativiteten, men ledaren får inte styra för mycket för då hämmas kreativiteten. En lagom ram med stor frihet är allt som behövs för att kreativiteten skall flöda.

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och växa till en stark aktör på marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ämnesområden, detta är en process med nya arbetssätt där nytänkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sådan innovationsprocess ställs det höga krav på en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har därför valt att studera öppna innovationsprojekt där vi särskilt tittat på kommunikationen mellan ledare och projektgrupp. Syfte Syftet med denna studie är att ge en bild av kommunikationssätt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt. Metod I denna studie används en kvalitativ metod där empirin har samlats in via intervjuer samt enkäter. Slutsats Studien visar bland annat på att det är viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person än att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hålla många bollar i luften och kan vara kontaktskapande då det gäller att ledaren kan hålla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mål är viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nätverket. Vi har även funnit att det är viktigt med en gemensam kultur i projektet men det är också svårt att skapa detta inom öppna innovationsprojekt eftersom samarbetet med externa parter innebär att möjligheterna till gemensamma möten är få.
Problem Companies and organizations have to open up their innovation processes in today's society in order to compete with other companies and grow into a strong player in the market. In the open innovation processes are organizations cooperating with external partners in various disciplines, this is a process with new approaches where innovation and creativity are of great importance. Such an innovation process has a great need for good communication between leaders and participants. We have therefore chosen to study open innovation projects in which we specifically looked at communication between the project leaders and participants. Purpose The purpose of this study is to provide a picture of communication that are important between leaders and project team. This is the basis for creating guidelines for good communication in open innovation projects. Method This study used a qualitative approach in which empirical data has been collected through interviews and questionnaires. Conclusions Study shows that it is important that the leader serves more as an administrative person, other than that it possesses the technical skills. And also has the ability to work with many things at once and can be networking because it´s important that the leader can hold together it´s project team. Common goals are important to the project team for everyone to benefit from each other in the network. We have also recognized the importance of a common culture in the project but it is also difficult to create this in open innovation projects as cooperation with external partners means that opportunities for joint meetings are few.

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens. Vi har intervjuat sex personer från lika många företag. Vårt resultat visar att för utveckling av innovativ kraft krävs en helhetssyn på individen och tillfredsställelse av dennes behov. Ledarskapet spelar här en viktig roll. Organisationen bör präglas av flexibilitet och decentralisering. Vidare bör det finnas en beredskap för att ta hand om och utveckla idéer. Klimatet i företaget bör främja spontanitet, nyfikenhet och lekfullhet för att tillvarata den innovativa kraften.

En förutsättning för att revisionsbyråer skall överleva, är att lägga fokus på både förbättring och förnyelse av tjänster och produkter. Detta för att företag kontinuerligt behöver anpassa sitt utbud till den externa miljöns skiften och föränderliga efterfrågan. Syftet med denna studie är att förklara hur integrerat ledarskap påverkar förmågan att uppnå ambidexterity i revisionsbyråer. Studien har för avsikt att utforska olika ledarskapsstilar och eventuella samband mellan dessa och ambidexterity i revisionsbyråer. Genom användning av relevant teori och angränsande litteratur som berör integrerat ledarskap och ambidexterity, har en modell tagits fram som undersöker kopplingar mellan de aktuella ledarskapsstilarna och ambidexterity i revisionsbyråer. Med hjälp av en enkätundersökning som skickades till auktoriserade och godkända revisorer, har modellen testats empiriskt. Detta resulterade i 141 svar, där 104 svar var fullständiga. Resultaten av studien indikerar att ingen av de testade ledarskapsstilarna kan signifikant förklara någon påverkan på ambidexterity, dock tyder resultatet på att en auktoriserad revisor har en negativ påverkan på ambidexterity i förhållande till en godkänd revisor. Tidigare forskning tyder på att ambidexterity påverkas av faktorer som inte berörs i denna studie. Möjligtvis  har dessa faktorer starkare påverkan på ambidexterity än integrerat ledarskap vilket kan vara anledning till varför något förklarande samband på området inte kunnat påvisas. Oavsett vad som styr ambidexterity verkar revisionsbyråer i en föränderlig miljö vilket medför att förbättringar av befintligt utbud är viktigt att fokusera på samtidigt som helt nya tjänster verkar behövas för långsiktig överlevnad. Kunskap vad gäller hur ledarskap påverkar ambidexterity kan medföra att revisionsbyråer får en inblick om vad som kan öka deras överlevnad. Genom en balans mellan exploaterande och utforskande innovationer, kan konkurrenskraften stärkas för byråerna.
A prerequisite for audit firms to survive, is focus on both improvement and renewal of services and products. This because companies constantly need to adapt their range of services and products to the external environment fluctuations and changing demands. The purpose of the study is to explain how integrated leadership affects the ability to achieve ambidexterity in accounting firms. The study aims to explore various leadership styles and potential relationships between them and ambidexterity in audit firms. Thru use of relevant theory and adjoining literature regarding integrated leadership and ambidexterity, a model has been produced which examines connections between the current leadership styles and ambidexterity in audit firms. With the help of a questionnaire sent to authorized and approved auditors, the model has been tested empirically. This resulted in 141 responses, with 104 completed responses. The results of the study indicates that none of the tested leadership styles can explain effect on ambidexterity, however, the result shows that authorized auditors have a negative correlation with ambidexterity in relation to approved auditors. Recent research indicates that ambidexterity is affected by factors not being covered in this study. Possibly these factors have stronger effect on ambidexterity than integrated leadership which may be the reason why no explaining relationship has been found on the matter. Regardless what governs ambidexterity audit firms operates in a changing environment, which makes improvements of existing supply important to focus at the same time as new services seem to be needed for long term survival. Knowledge regarding how leadership affects ambidexterity implies that audit firms get a glimpse of what could increase their survival. Through a balance between exploitative and explorative innovation, it contributes to improving the competitiveness of the firms.

Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen. Syftet var även att undersöka hur ledarna uppfattar sambandet mellan kreativitet och hälsa. Fyra ledare på skiljda positioner i två olika organisationer intervjuades. Vid analysen av intervjumaterialet användes en fenomenografisk inspirerad ansats för att identifiera ledares uppfattningar om kreativitet, innovation och hälsa i organisationen. Resultatet åskådliggjorde sammanfattningsvis att både frihet och struktur samt en balans mellan dessa ytterligheter behövs för att skapa kreativitet och innovation i en organisation. Resultatet visade även att ledarskapet och organisationskulturen påverkar balansen. Ett pedagogiskt ledarskap och en öppen organisationskultur ansågs vara särskilt gynnande för balans mellan frihet och struktur. Ett angeläget utvecklingsområde ansågs vara att öka kompetensen kring hur balans mellan frihet och struktur samt hur balans mellan ledarskap och chefskap kan skapas. Ledarna uppgav att det finns ett samband mellan kreativitet och hälsa och att de båda begreppen påverkar varandra i en positiv spiral. Ett hinder i utvecklandet av kreativitet, innovation och hälsa i organisationen uppgavs vara tidsbrist. Att sammanföra kreativitet och hälsa till en gemensam utvecklingsorganisation skulle kunna skapa mer utrymme för detta arbete i organisationer, i enlighet med tidigare forskning inom området.
Society is changing and is influenced by global factors. The work life is forced to continuous development and adaptation to current conversions. Therefore, companies and organizations must constantly be renewed and developed for continued existence. Creativity and innovation are two terms often used in connection with development and renewal in organizations. The purpose of this study was to describe and analyze the overall factors that leaders perceive influence creativity and innovation in the organization. The aim was also to examine how leaders perceive the relationship between creativity and health. Four leaders in different positions from two organizations were interviewed. In the analysis of the interview material, an approach inspired by phenomenography was used to find out the leaders' perceptions of creativity, innovation and health in the organization. The result illustrated that both freedom and structure and a balance between these extremes is needed to create creativity and innovation in the organization. The results also showed that leadership and organizational culture affect balance. A pedagogical leadership and an open organizational culture were seen as particularly favorable for the balance between freedom and structure. One of the most urgent subjects to develop was to improve the competence of how to balance between freedom and structure, and how the balance between management and leadership can be created. The leaders stated that there is a connection between creativity and health, and that those concepts affect each other in a positive spiral. One obstacle in the development of creativity, innovation and health in the organization was reported to be lack of time.  Bringing creativity and health into a single development organization could create more space for this work in organizations, in accordance with previous research in the subject.

Tidigare forskning visar att organisationer behöver utveckla och leverera det den redan gör ochsamtidigt göra det på nya sätt för att inte riskera att stagnera. Att balansera dessa delar visar sigdock inte vara så lätt enär rådande kvalitetspraxis mer tenderar att handla om att utveckla depågående processerna än att skapa innovationshöjd. En avgörande faktor vad gäller arbete medständiga förbättringar och innovation är ett engagerat ledarskap. Trots att ledarskapidentifierats som en nyckelfaktor till framgång finns kunskapsluckor om hur företag ska ledasför att både leverera det man gör och samtidigt vara innovativa.Den här studien syftar till att bidra med kunskapsutveckling kring hur företag kan ledas för attbåde leverera det man gör och samtidigt vara innovativa. Studien har fokus på mjuka värdensåsom ledarskap, kultur, samt innovation och ständiga förbättringar som vi finner intressantaför aktuella forskningsfrågor.En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning för att få en nulägesbild avhur organisationens chefer och medarbetare ser på kvalitets- och innovationsarbete.Resultatet påvisar att det finns utvecklingspotential att arbeta med organisationskulturellaverktyg. Organisationens chefer måste få ökad kunskap, förståelse och utbildning om hur dekan arbeta med dessa vid arbete med ständiga förbättringar och innovation.Slutsaten av undersökningen är att ledare med hjälp av organisationskulturella verktyg kanskapa förutsättningar att kombinera utvecklande av det man redan gör med innovation.Avgörande är att det finns ett helhetstänk som genomsyrar hela organisationen samt att cheferhar förmågan att skapa ett motiverande klimat där medarbetarnas idéer synligt stöds, belönasoch följs upp, samt att ledare kan hantera fel och brister i positiv anda. En nyckelfaktor ärsåledes förmågan att kommunicera.
Previous research shows that organizations need to develop and deliver what they already dobut to do so in new ways so as not to risk stagnating. Balancing these elements, however, doesnot turn out to be so easy, even if current quality practices tend to be more about developingongoing processes than creating new heights of innovation. A crucial factor in the work ofcontinuous improvement and innovation is committed leadership. Although leadership hasbeen identified as a key factor in success, there are knowledge gaps about how companiesshould be managed to both deliver what they do and at the same time be innovative.This study aims to contribute to the development of knowledge on how companies can be ledto both deliver what they do and at the same time be innovative. The study has chosen to focuson soft values such as leadership, culture, as well as innovation and continuous improvementsthat we find interesting for current research issues.A quantitative study was conducted in the form of a survey to get a current picture of how theorganization's managers and employees view quality and innovation work.The results show that there is development potential to work with organizational cultural tools.The organization's managers need to be given increased knowledge, understanding and trainingon how they can work with them when working with continuous improvement and innovation.The conclusion of the survey is that leaders, with the help of organizational cultural tools, cancreate the conditions to combine the development of what you already do with innovation.Crucially, there is a holistic approach that permeates the entire organization and that managershave the ability to create a motivating climate where employees ideas are visibly supported,rewarded and followed up and that leaders can handle errors and shortcomings in a positivemanner. A key factor is the ability to communicate.

2020-06-20

Bakgrund Dynamate Industrial Services (DIS) är en organisation som levererar tjänster till produktions- och tillverkningsindustrin. De arbetar inte uttalat med innovation men intresset och vetskapen om dess relevans för organisationens överlevnad i dagens ekonomiska samhälle ligger till grund för det här examensprojektet. Problemformulering Utmaningen är att identifiera och visa kopplingar till teorier om innovation och vilka konkurrensfördelar de ger. På så vis kan DIS uttalat utveckla innovationsarbetet och stå sig bättre på marknaden. Syfte Huvudsyftet med examensprojektet är att tydliggöra de interna processerna på DIS som potentiellt faller inom ramen för innovation och eventuellt ge förbättringsförslag kopplade till innovation. Syftet kopplat till lärandemålen är också att få kunskap och förståelse för innovativa processer och hur dessa tar sig uttryck i arbetslivet. Metod Det empiriska materialet i examensprojektet inhämtades genom en kreativ övning samt fem semistrukturerade intervjuer. Den empiriska informationen har därefter vägts mot den teori som selekterats och är av relevans för denna typ av studie. Detta för att kunna besvara studiens syfte samt forskningsfrågor. Slutsatser Vi anser att mycket i DIS ageranden stämmer väl in med hur valda teorier förespråkar att innovativa organisationer bör agera. Dock finns förbättringspotential, exempelvis i att uttalat ha en innovationsstrategi.
Background Dynamate Industrial Services (DIS) is an organization that delivers services to the production- and manufacturing industry. They do not explicitly work with innovation but they do have the interest and knowledge about innovations importance for the organization. In the economic climate of today organizations survival depends on creativity and innovation. It is this that forms the foundation of this study. Challenge The challenge is to identify and show the connections to the theories about innovation and which competitive advantage it brings. Thus may DIS, pronounced, develop innovation work and gain competitive advantage on the market. Purpose The main purpose of the study is to clarify the internal processes of DIS that fall within the frames of innovation and if possible provide suggestions for improvement related to innovation. The purpose linked to the learning objectives is also to gain knowledge and understanding for innovative processes and how these manifests in a working environment. Method The empirical data consists of a creative exercise and five semi-structured interviews. The empirical information has therefore been weighed against the theories which were selected and is of relevance for this type of study. This is to answer the purpose of the study and research questions. Conclusions We believe that much of DIS approach agrees well with the chosen theories advocate that an innovative organization should act. However, there is potential for improvement, such as developing an innovation strategy.

Purpose – The aim of the study is to investigate how management in small and medium size enterprises (SME) relate to organisational ambidexterity (OA) and what consequences it entails as well as possible conditions for innovation capacity. To achieve the aim, three questions have been formulated:   What is management view on organizational ambidexterity? What opportunities and challenges do business management experience with organizational ambidexterity? What consequences on OA and possible conditions for the company's innovation capacity are there depending on how the top-management is related to OA?   Method – To answer the research questions, a profound qualitative study was conducted with an abductive approach where theory and empirical analysis have been analysed continuously and knowledge has emerged successively. Data was collected from five different top management teams through focus groups. Data was encoded in categories to answer the research questions which contribute to the purpose. The first two research questions gave rise to the third question that was also theoretically analysed.   Findings – The study shows that top management in manufacturing SME has a significant impact on the company's innovative capacity and for reaching OA. The most important thing that emerges in the study is that top management is responsible for the knowledge of employees and to create structural forms for participation, thus creating a balance between daily work and innovation through improvement work. Create strategies and prioritize market needs while taking a bigger step towards development.   Implications – There is not a lot of research on OA in SME, which means that a gap is identified that this study helps to cover. The theoretical implication of the study has been to highlight a new aspect of an already existing theory in which the relationship between management and innovation capacity has been the focus of the analysis. The analysis of the manager's relationship with OA has contributed to an increased understanding of the impact on the organization and the prerequisites for the entire enterprise's innovation capacity.   Limitations – The study is a case study that include five different top management groups that are analysed with the theoretical framework, which generates a wide range of empirical evidence, which contributes to a generalizable result. Other companies with the same limitations can therefore apply the study to their organisation.   Keywords – Ambidexterity, Innovation capacity, Management, SME, Innovation

The purpose of this explanatory thesis is to study how leadership relates to innovation performance. The research findings aim to contribute to a deeper understanding of this relationship, and what actions management can take, in order to increase innovation performance. The thesis creates a model for the leadership stimulus influencing innovation performance. A survey was designed, based on the model, to assess the attitudes towards the studied parameters followed by the conclusive data processing, empirical findings, analysis, and conclusions. The stimulus used in the study was Visionary Leadership, Learning Organisation, Incentives and Resources spent on innovation.The originality and value that this paper adds, is to analyse the joint effects of different leadership dimensions with regards to innovation performance in one single study, and also make a compound correlation of these dimensions. The study validated the positive relationship between the compound leadership dimensions and innovation performance. Furthermore, the study shows that the strongest direct correlation was between visionary leadership and innovation performance as well as between learning organization and innovation performance. However, the research could not establish any clear relation either between incentives and innovation performance, nor resources spent on innovation, and innovation performance.

Frågeställning och syfte Syftet med studien är att synliggöra hur företag arbetar för att främja intraprenörskapet hos sina medarbetare, med två tillhörande problemformuleringar. Vilka faktorer är avgörande för att främja intraprenörskapet inom IT-branschen? Hur påverkar idégenerering, ledarskap och kultur intraprenörskap?   Teori Det teoretiska kapitlet är uppbyggt efter intraprenörskap, idégenerering, ledarskap och kultur vilket utgör grunden för studien.   Metod Denna studie har inriktat sig mot en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt, som inneburit semi-strukturerade intervjuer med fem ledande befattningshavare inom IT-branschen.   Resultat Det som framkommit av studien är att vissa aspekter har en avgörande roll för intraprenörskapet. Medarbetarna måste först och främst vara förändringsbenägna, dessutom ska det finnas möjlighet för medarbetarna att framföra kreativa idéer som hanteras internt på företaget. Detta ska med fördel genomföras med ett delegerande ledarskap. Slutligen ska företagskulturen vara öppen och det ska föras en kontinuerlig diskussion kring förändringar och möjligheter mellan medarbetare och ledare.
Purpose and problem formulations The purpose of this study has been to demonstrate the way in which companies work to promote intrapreneurship amongst their employees. We focused on two related problem formulations to conduct this study. The first being factors that are crucial for promoting intrapreneurship in the IT-Industry, and the second being how idea generation, leadership, and culture affect intrapreneurship.   Theory The purpose, and basis, for this study is idea generation, leadership, and culture, which formed the theoretical chapter.   Method This study focused on qualitative research with a deductive approach. Included in the study are five semi-structured interviews with various senior executives in the IT-industry.   Result The result of the study found that certain aspects play a crucial role for the intrapreneur. Employees must first and foremost be change-oriented. In addition there should be opportunities for employees to come up with creative ideas that are managed internally at the company. This should be done with delegated leadership. Finally, the corporate culture must be open, as this will harbor an environment for discussion in both change and opportunity between employees and their leaders.

Detta examensarbete avslutar Magisterprogrammet i kvalitets- och ledarskapsutveckling vid Mittuniversitet vårterminen 2020. Examensarbetet utgör också en fristående och oberoende studie som är tänkt att komplettera Vinnova-projektet Swedish Edtest som pågår 2020-2022. Projektet syftar till att utforma en vetenskaplig metod för att genomföra och utvärdera digitala lärresurser samt bidra till att utveckla leverantörernas tjänster och produkter. Detta examensarbete fokuserar på ledarskap, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar kopplat till framgångsrikt innovationsarbete. De ledare och personer med ledande och/eller samordnande uppdrag som intervjuats i studien verkar inom någon av de kommunala eller fristående huvudmän som också ingår som partner i projektet.Studien visar att skolan som organisation har visat sig vara långt mer lättrörlig och innovativ än förväntat. Deltagande skolledare har alla vittnat om att startsträckan för att ställa om undervisningen har varit kort och gått över förväntan, vilket talar för att det finns en betydligt större innovationskapacitet hos skolor och huvudmän än vad man tidigare varit medveten om när man leder och organiserar arbetet. Detta kan vara en anledning till att man inte utformat metoder och strukturer för att tillvarata och vidareutveckla den innovation som sker. Vad gäller den innovation som nu sker tycks mervärdet inte främst ligga i att arbeta digitalt utan att det digitala arbetssättet utvecklar undervisningen och sättet att hantera och nå kunskapsmålen. Samtliga intervjuade uppger att omställningen till fjärr- och distansundervisning har ökat innovationskapaciteten i den verksamhet där man leder eller samordnar arbetet. I vilken utsträckning och på vilket sätt varierar. Majoriteten av de intervjuade uppger att de redan nu ser lösningar eller metoder som man bedömer kan stödja elevernas lärande även när man återgår till ordinarie undervisning och verksamhet. Exempel som ges är ökad digital kunskap och mognad bland personalen, ökat kollegialt samarbete och erfarenhetsutbyte, re-design av undervisningen med större fokus på vad som verkligen är viktigt för att eleverna ska nå målen för sin utbildning samt en ökad flexibilitet av när och fjärrundervisning.De intervjuade ledarna främjar innovation och lärande genom ett transformativt och relationsinriktat ledarskap med starkt engagemang i skolans kärnprocess och med fokus på lärande framför teknik vad gäller innovation. De beskriver också i stor majoritet att vårens omställning till fjärr- och distansundervisning skapat ett utpräglat utvecklingsinriktat ledarskap bland såväl dem själva som i deras personalgrupper. Personliga förutsättningar som krävs är mod och tillit, långsiktighet och uthållighet, engagemang och delaktighet. Organisatoriska förutsättningar som krävs är lokalt friutrymme och mandat liksom resurser och tid. Andra återkommande begrepp är ledningens fokus, målsatta utvecklingsområden samt förutsättningar att prioritera och aktivt delta. Majoriteten av de intervjuade uppger att innovationsstödjande arbete dels sker frivilligt genom att skapa förutsättningar för intresserade och framåtlutade lärare och dels obligatoriskt genom organiserade möten,avdelade utifrån olika fokus. Organisationen kring att utvärdera effekt och mervärde är enligt en betydande majoritet av de intervjuade däremot underutvecklad eller saknas helt.
This thesis constitutes an independent and independent study that is intended to complement the Vinnova project Swedish Edtest, which runs 2020-2022. The project aims to design a scientific method for implementing and evaluating digital learning resources and to contribute to the development of suppliers' services and products. This degree project focuses on leadership, working methods and organizational conditions linked to successful innovation work. The leaders and persons with leading and/or coordinating assignments interviewed in the study work within one of the municipal or independent principals who are also partners in the project.The study shows that the school as an organization has proven to be far more agile and innovative than expected. Participating school leaders have all testified that the starting distance for reteaching has been short and beyond expectations, which suggests that there is a much greater innovation capacity among schools and principals than was previously known when leading and organizing the work. This may be one reason why methods and structures have not been designed to harden and further develop the innovation that is taking place. As far as the innovation that is taking place now is concerned, the added value does not seem to lie primarily in working digital, but that the digital way of working develops teaching and the way in which knowledge objectives are managed and achieved.All interviewees report that the transition to long-distance and distance learning has increased the innovation capacity of the activities in which the work is managed or coordinated. To what extent and in what way varies. The majority of those interviewed state that they already see solutions or methods that are judged to support learners' learning even when returning to regular teaching and activities. Examples given are increased digital knowledge and maturity among the staff, increased collegial cooperation and exchange of experience, re-design of teaching with a greater focus on what is really important for students to achieve the goals of their education, and greater flexibility of when and remote education.The interviewed leaders promote innovation and learning through transformative and relationship-oriented leadership with strong involvement in the core process of the school and with a focus on learning over technology in terms of innovation. They also describe in a large majority that this spring's transition to remote and distance education has created a marked development-oriented leadership among themselves as well as in their staff groups. Personal conditions required are courage and trust, long-term approach and perseverance, commitment and participation. Organisational conditions required are local free space and mandates as well as resources and time. Other recurring concepts are management's focus, targeted development areas and conditions to prioritize and actively participate.The majority of those interviewed state that innovation support work is done voluntarily, partly by creating conditions for interested and forward-leaning teachers and partly mandatory through organized meetings, divided according to different focus. The organisation around evaluating impact and added value is, according to a significant majority of the interviewees, on the other hand, underdeveloped or missing completely.

2020-06-26

We live in a society that is constantly developing. New challenges and new opportunities emerge all the time. Fortunately, human beings have a fantastic ability to adapt and find new solutions in new situations, i.e. to be innovative. Not just individuals but also organizations need to make room for innovative development. Organizations need to work on how to develop new products, services and processes. At the same time, each organization needs to work on improving the quality of existing activities. Previous research has shown that high value for the customer, i.e. that which often constitutes the goal of quality work, is achieved by the organization working in parallel on developing existing products, services and processes while at the same time driving innovative development forward. How organizations cope with the balance between these two perspectives has been researched and written about considerably when it comes to manufacturing companies. On the other hand, however, there is a lack of documented knowledge regarding how best to balance these two perspectives in the service sector in general and the public sector in particular. This thesis has been written with a view to contributing to existing knowledge about how innovation can be understood as a possible way of increasing customer value within the public sector. It seeks to create insight into how innovation is perceived as a phenomenon in order to increase value for the customer and into how innovation work relates to other aspects of current quality practices within the Swedish public sector. It has also been written with a view to contributing greater understanding to how some of the quality movement’s tools can increase innovation capacity in the public sector.             To fulfil this aim, a literature study and case studies have been performed. The case studies have been performed in Sweden at Lantmäteriet (Swedish Land Survey) and The Swedish International Development Cooperation Agency, (Sida). One of the case studies also included the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the Swedish Government. Three research reports have been written between 2012 and 2014, and these form the basis of the thesis.   The research findings give examples of organizations whose quality work focuses closely on systematic measurement and control of the work process and much less on innovatively developing new ways of increase customer value. The findings also show that there are a number of obstacles which the public administrations studied face to combine quality work with a greater ability to work innovatively. Given that innovative development is an important strategy for increasing customer value, the study indicates that some of the existing quality work is an obstacle to achieving greater customer value in the public sector.     At the same time, there are tools and values in the quality movement that can improve the organization’s ability to innovate. The quality movement’s core values and tools, such as systematic cyclical learning, can constitute important tools with which to create favourable conditions to improve innovative ability. This underlines the need for identifying where quality work strengthens and hinders innovation processes respectively. The research findings also stress the need to radically improve the work on innovative processes in the public sector in order to achieve the overarching goals of public administration more effectively.
Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Nya utmaningar och nya möjligheter dyker hela tiden upp. Som tur är har människan en fantastisk förmåga att anpassa sig och finna nya lösningar i nya situationer, d.v.s. vara innovativ. Inte bara individer utan även organisationer behöver ha utrymme för innovativ utveckling. Organisationer behöver arbeta med hur man skall utveckla nya varor, tjänster och processer. Samtidigt behöver varje organisation också arbeta med att utveckla kvalitén i befintlig verksamhet. Tidigare forskning har visat att ett högt värde för kunden, d.v.s. det som ofta utgör målet för kvalitetsarbete, uppnås genom att organisationen parallellt arbetar med utveckling av befintliga produkter, tjänster och processer samtidigt som man driver en innovativ utveckling. Hur organisationer hanterar balansen mellan dessa två perspektiv har det forskats och skrivits en hel del om för varuproducerande företag. Däremot saknas det dokumenterad kunskap om hur man balanserar dessa perspektiv på bästa sätt inom den tjänsteproducerande sektorn i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet. Denna avhandling skrivs i syfte att bidra till befintlig kunskap om hur innovation kan förstås som en möjlig väg att öka kundvärdet inom den offentliga sektorn. Avhandlingen söker skapa insikt om hur innovation uppfattas som fenomen i syfte att öka värde för kunden samt hur det innovativa arbetet förhåller sig till andra moment av pågående kvalitetsarbete inom den svenska offentliga sektorn. Avhandlingen har även skrivits i syfte att bidra till ökad förståelse av hur vissa av kvalitetsrörelsens verktyg kan öka innovations-kapaciteten inom offentlig sektor.             För att svara upp mot syftet har en litteraturstudie samt fallstudier genomförts. Fallstudierna har genomförts i Sverige på myndigheterna Lantmäteriet samt på biståndsmyndigheten Sida. I en fallstudie ingick även utrikesdepartementet samt den svenska regeringen. Tre forskningsrapporter har under åren 2012 till 2014 skrivits och dessa utgör underlag för denna avhandling.   Resultatet av forskningen ger exempel på organisationer som i sitt kvalitetsarbete har ett stort fokus på systematisk mätning och kontroll av arbetsprocesser och betydligt mindre på att innovativt utveckla nya sätt att öka värdet för kunden. Resultatet av forskningen visar också att det finns ett antal hinder för de studerade offentliga förvaltningarna att kombinera det pågående kvalitetsarbetet med en ökad förmåga att arbeta innovativt. Givet att innovativ utveckling är en viktig strategi för att öka kundvärdet indikerar studien att delar av befintligt kvalitetsarbete utgör hinder för att nå ökat kundvärde inom offentlig sektor.     Samtidigt finns det inom kvalitetsrörelsen verktyg och värderingar som kan öka organisationens förmåga till innovation. Kvalitetsrörelsens kärnvärden och verktyg som exempelvis systematiskt cykliskt lärande kan utgöra viktiga verktyg för att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Detta understryker behovet av att identifiera var kvalitetsarbete stärker respektive hindrar innovationsprocesser. Resultatet av forskningen understryker samtidigt behovet av att radikalt utveckla arbetet med innovativa processer inom offentlig förvaltning för att därigenom bättre nå den offentliga förvaltningens övergripande mål.

Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar.  Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet.
The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.

Syfte: Visuella verktyg kan hjälpa till att minska de mänskliga fel som sker på arbetsplatsen samt skapa en kortare informationstid. Informationen erhålls betydligt snabbare och mer korrekt genom att visualisera informationskanalen där foton, scheman, posters, grafiska bilder och färgkodning är fungerande visuella verktyg. Byggföretagen har, för att effektivisera sina arbetsplatser, tagit fram visuella verktyg, bland annat Visuell Planering Produktion (VPP). Målet med detta examensarbete är att undersöka hur planering och kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare ute i produktionen kan förbättras med stöttning av VPP. För att få svar på det har tre frågeställningar tagits fram:1. Vad är det huvudsakliga syftet med användning av VPP?2. Hur fungerar den dagliga planeringen och kommunikationen idag?3. Hur kan VPP förbättras för att bli ett mer användbart verktyg att tillämpa för platsledningen i produktionen?Metod: Tre metoder är valda för att kunna svara på de tre frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer med platschef, arbetsledare och lagbas, dokumentanalys och observationer i samband med intervjuer.Resultat: Planeringen och kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare kan förbättras med hjälp av VPP, dock endast om platsledningen får den utbildning de behöver för att använda verktyget på rätt sätt. Det är även viktigt att platsledningen får anpassa verktyget efter sina behov.Konsekvenser: Verktyget med sina tavlor och möten har i dagsläget förbättringspotential, tre brister med verktyget är: Det saknas information och utbildning till platsledningen på arbetsplatserna Det nya arbetssättet ses inte som mer positivt än det nuvarande Nuvarande utformning på bodarna innefattar platsbristFör att verktyget ska bli bättre finns det vissa punkter som är extra tydliga i resultatet där empirin och analysen ligger till grund för förbättringsförslaget. Förbättringen bör innehålla: Mer ingående utbildningar till platsledningen och mer lättillgänglig information En grundlig förklaring till verktygets användning och dess fördelar Varje projekt ska kunna anpassa VPP för det aktuella projektetBegränsningar: Det teoretiska ramverket kunde inkluderat begrepp som Lean, där VPP har sin grundtanke. Intervjurespondenterna saknade i viss mån erfarenhet och kunskap kring VPP och detta kan spegla en mer generell verklighet kring ämnet.
Purpose: Visual tools can help reduce the human errors that occur in the workplace and create a shorter information time. The information is obtained significantly faster and more accurately by visualizing the information channel where photos, schedules, posters, graphics and color coding are visual tools that are used. To make their workplaces more effective, a construction company has developed a visual tool named Visual Planning Production (VPP). VPP aims to visualize the project and its workflows with various kinds of boards for easier communication between the management and workers. The aim of this study is to investigate how planning and communication between management and craftsmen in production can be improved with the support of VPP. Three questions has been created:1. What is the main purpose of using VPP?2. How does the daily planning and communication work today?3. How can VPP be improved to become a more useful tool to apply for the site management in production?Method: Three methods were selected to answer the three questions. Qualitative interviews with site management and craftsmen leader, document analysis and observations on projects.Findings: Planning and communication between site management and craftsmen can be improved with the help of VPP. This only applies if the site management is given the education they need to use the tool properly. It is also important that the site management can adapt the tool to its project needs. VPP will then provide the transparency and foresight that the project needs to work.Implications: The tool with its boards and meetings currently has potential of improvement. Three examples of difficulties with the tool is: There is no information and education for the site management The new way of working is not seen as more positive than the current one There isn’t space enough in the rooms to hang the boardsThe findings from the analysis tells us what about the tool that can be improved. Some of these points are: A more thorough education for the site management and accessible information A thorough explanation of the use of the tool and its benefits To be able to customize equipment and meetings as needed in the projectsLimitations: The theoretical framework could include concepts like Lean, where VPP has its roots. A general verging of reality is not applicable to this report as the report only concerns two projects in the same geographical area. Interviewers lacked some experience and knowledge about VPP, and this may reflect on a more general reality about the subject.

Att finna nya vägar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. Världen blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av andra företag. Detta innebär att de nationella gränserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har därmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att välja att offshora delar av verksamheten till Indien innebär ofta nya utmaningar för företaget. I denna affärsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader. Dessa utmaningar kommer att innebära stora förändringar i den interna verksamheten där avsikten med förändring är att åstadkomma ett lyckat resultat. Att utveckla IT-funktioner och idéer tillsammans med en samarbetspartner som befinner sig i ett avlägset land där språk, synsätt, intressen skiljer sig åt kräver mycket engagemang, tid och tydlig kommunikation för att samordna verksamheterna. Vi har undersökt dessa fenomen för att få en förståelse över kommunikationen betydelse och vilka kommunikativa utmaningar SMF möter när de vänder sig till indiska IT-leverantörer för att utveckla verksamhetens IT-resurser.I den teoretiska delen lyfts det fram vad den tidigare forskningen säger om offshoring och offshore outsourcing. I vår empiriska del har undersökt på vilket sätt svenska och indiska företag vid IT-offshore hanterar processer, kulturella olikheter, relationen och ledarskap, och vilken betydelse den har kommunikativa förmågan i dessa sammanhang.I vår analys och slutsats har vi kommit fram till att offshoring och offshore outsourcing kräver mycket förberedelse där företaget noggrant går igenom processerna. Vid projektets integrering och precisering behöver kommunikationen vara tydlig och klar för att inga missförstånd ska uppstå. Med offshoring och offshore outsourcing finns det många möjligheter men också många utmaningar som kundföretaget måste hantera både internt och externt.
Program: Civilekonomprogrammet

Forskningsfrågor: •Hur upplever ledare fenomenet Groupthinkinom innovation och utvecklingsarbete och hur det yttrar sig i deras team? •Hur kan en förståelse för Groupthinkförändra processer för beslutsfattanden? Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om GT och dess förekomst upplevs hos ledare för innovation och utvecklingsprojekt inom svenska organisationer. Vidare är syftet att skapa en uppfattning av hur en bredare förståelse för GT kan förändra ledares arbetssätt vid beslutsfattande. Metod: Flermetodsforskning med tvärsnittsdesign. Kvalitativ delen är intervjuer med tematisk analys och den kvantitativ del är enkäter som analyserats genom olika delkodningar. Slutsats: GT uttrycker sig i innovationsteam i svenska organisationer, men på ett positivt sätt. Problematiken ligger i när orsaker och symptom slår över till konsekvenser (Aronson et.al., 2020). Beroende på organisationens storlek och bransch så kan denna gräns variera, det tyder däremot på att organisationer inom offentlig sektor har en större risk att slå över till konsekvenserna. Det beror på att de har mer restriktioner och färre som besitter mandat, vilket minskar flexibiliteten och i sin tur ens innovativa förmåga. De finns däremot också risker för mindre organisationer då risken för starkt sammanhållna grupper ökar när de inte besitter samma resurser eller är lika belägna till att arbeta ad hoc.
Research questions: •How do leaders experience the phenomenon groupthink in innovation and development work and the way groupthinkexpressesitselfintheirteams? •How can an understanding of groupthinkchange the process of decision making? Purpose: The main purpose of this study is to increase knowledge about GT and how it ́s occurrence is experienced by leaders in innovation and development work within Swedish organizations. Furthermore, the aim is to get an apprehension of how a broader understanding of GT can change the way leaders work in decision-making. Method: Mixed methods research with a cross-sectional design. The qualitative method uses interviews with a thematic analysis, the quantitative method uses questionnaires analyzed through different partial coding's. Conclusion: GT expresses itself in innovation teams in Swedish organizations, though in a positive way. Problematic here is when antecedent conditions and symptoms emerges into consequences (Aronson et al., 2020). Depending on the branch of industry and size of the organization the line between antecedent/symptoms and consequences differs, it also seems that organizations within public sector runs a bigger risk of reaching the consequences of GT. This because of higher restrictions and fewer with mandate to reach a conclusion, this decreases the flexibility leading to a decrease in innovative abilities. There are also risks within smaller organizations because of the risk for more cohesive groups since they do not have the same personnel resources or aren't as inclined to work ad hoc.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov.
The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need.

2021-06-06

This study sheds light on the firm-lifecycle and the impact of leadership and how itdevelops negatively when the entrepreneurial firm becomes administrative andmanagerial. The ambivalent fact is that the firm, when growing in size, need to becomemore managerial, though without undermining the previously entrepreneurial mind-setthat pervade the organization. The term corporate entrepreneurship has emerged andcomprises that the firm can continue to be entrepreneurial in the managerial stage. Thatis to resume the firm’s work to keep innovative. The article seeks to find out how theleadership can be adapted for the firm to stay innovative through the managerial stage.

Företag möter idag ökad konkurrens från mer än bara lokala företag, varpå även vikten av att stå ut från sina konkurrenter och upprätthålla ett högt innovationstempo har ökat. Således faller det på företag att utforma sin organisation för att möjliggöra tillvaratagandet av sina medarbetares innovationsförslag och på så sätt undvika att stagnera. Ett sätt att göra detta på är att forma en intraprenörskapskultur inom företaget, något som dock inte är utan utmaningar. Syftet med denna studie är att med grund i medarbetarutsagor genomföra en organisationskulturell analys av hur ett väletablerat svenskt företag fångar upp medarbetares innovativa idéer, samt möjligheter och svårigheter med intraprenörskap. Studien genomfördes som en kvalitativ, interpretivistisk, fallstudie med en induktiv ansats, vars empiriska data inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och interna dokument. Fynden tolkades abduktivt med hjälp av Scheins flernivåmodell av organisationskultur. Den delar in kultur i tre nivåer vilka exemplifieras enligt följande: artefakter – innovationsförslagsmallar och innovationsprocesser, övertygelser och värderingar – officiellt uttalade målbilder och publicerade värderingar, samt grundläggande antaganden – att standardisering hämmar specialisering, och vilken roll IT kan och bör spela inom organisationen. Studien visar att decentraliserade och självstyrande verksamhetsområden kan hantera och värdera innovation och intraprenörskap på väldigt olika sätt. En slutsats är att decentraliserade och självbestämda målsättningar kan leda till att en obalans uppstår, där ett verksamhetsområde står för större delen av organisationens totala innovationsarbete. Till följd av organisationens silostruktur uppstår viss problematik gällande verksamhetsområdenas förmåga att dela lärdomar relaterade till innovationsprocesser. Detta innebär att processen inom vilken medarbetare lämnar innovationsförslag, och således även dess förutsättningar att göra så, varierar beroende på var inom organisationen individen arbetar. Organisationens IT-avdelning skulle i större utsträckning kunna bistå i innovations- och digitaliseringsarbete, varpå relationen mellan IT och organisationskultur även belysts. Vidare fann studien en övervägande enhetlighet mellan organisationens tre kulturella nivåer, där artefakter till stor del gick i linje med dess hyllade värderingar av försiktighet och långsiktighet, samt grundantaganden kring optimal riskhantering.
Companies today face increased competition from more than just local companies, whereupon the importance of standing out from their competitors and maintaining a high pace of innovation has also increased. Thus, it is up to companies to design their organization to enable the utilization of their employees' innovation proposals and thus avoid stagnation. One way to do this is to shape an intrapreneurship culture within the company, something that is not without challenges. The purpose of the following study was to, on the basis of employee statements, carry out an organizational cultural analysis of how a well-established Swedish company captures employees' innovative ideas, as well as opportunities and difficulties with intrapreneurship. The study was conducted as a qualitative, interpretevistic, case study with an inductive approach, whose empirical data were obtained through semi-structured interviews and internal documents. The findings were interpreted abductively using Schein's multilevel model of organizational culture that divides culture into three levels which are exemplified as follows: artifacts – innovation proposal templates and innovation processes, beliefs and values – officially stated goals and published values, as well as basic assumptions – that standardization inhibits specialization, and the role IT can and should play within the organization. The study shows that decentralized and self-governing areas of business can simultaneously handle and evaluate innovation and intrapreneurship in very different ways. One conclusion is that decentralized and self-determined goals can lead to an imbalance, where one area of business accounts for the majority of the organization's total innovation work. As a result of its silo structure, certain problems arise regarding the business areas' ability to share lessons related to innovation processes. This means that the process within which employees submit innovation proposals, and thus also their conditions for doing so, varies depending on where within the organization the individual works. The organization's IT department could to a greater extent assist in innovation and digitalization work, whereupon the relationship between IT and organizational culture is also highlighted. Furthermore, the study found a predominant uniformity between the organization's three cultural levels, where artifacts were largely in line with its acclaimed values of caution and long-term perspective, as well as basic assumptions about optimal risk management.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet.

This paper focuses on leadership problems and possibilities regarding creativity in a specific R&D organization. This is done with the help of a model consisting of four domains of special interest for R&D leaders. A survey in the form of personal interviews was conducted with leaders and staff members of two R&D sections in the organization. The analysis pointed towards problems on work load and stress issues. Furthermore the organizational structure of the two sections provided a discussion on optimal structural build‐up in order to maximize creativity. Trust issues arose because of the apparent use of control by upper management as described by lower level leaders and the employees. Indications showed that the trust issues put up obstacles for learning and dealing with failure. On the other hand the relationships between section management and staff were perceived as good. Also the ground works of a good creative work was laid with the trusting relationships between fellow professionals within the group.

Digital innovation is a key to solve problems of future healthcare. Medical Technology (MedTech) firms will have to employ successful digital business strategies (DBSs) to become innovative and increase the efficiency to solve the problems in healthcare. This thesis aims to outline important aspects when employing a DBS in a MedTech firm. The results are based on empirical data from consultants working with digital strategies as well as professionals working in the MedTech industry. I conduct semi-structured interviews with 11 professionals of different backgrounds to gain their perspectives and insights on how to successfully implement a DBS in an organisation. I discuss and conclude their opinions concerning the business model and change management aspects of a DBS. The focal point of this thesis was partially led by my commissioner, Human Care. From the literature review and interviews, I introduce several interesting findings which can be helpful for both management of MedTech firms as well as consultants working with DBSs. Some of the findings contributing to successful DBSs includes improving the organisation’s innovative ability and creating opportunities for new innovations. This can be done by working more agile, introducing new competences and co-innovating with customers of the firm. Furthermore, the DBS can change firms’ business models. Interviewees find that the impact can be minor or extensive depending on the DBS employed and can ultimately lead to entire new business models being created. The DBS can have disruptive impact on incumbent firms’ current business and create completely new products or services. Management must correctly evaluate their current position and future desired state to develop a strategy fit for their specific firm. Finally, I find that there is a clear correlation between the changes in the business model and the change management work when implementing a DBS. I present some areas that management of MedTech firms must attend in order to increase the chances of success in their DBS.
Digital innovation är nyckeln till att lösa problem inom sjukvården. Medicinteknikbolag måste använda sig av digitala affärsstrategier för att öka effektiviteten och lösa problem som sjukvården väntas möta i framtiden. Denna rapport syftar till att delge viktiga aspekter när man använder sig av och utformar digitala affärsstrategier inom medicinteknikbolag. Resultaten är baserade på empiriska data från konsulter som jobbar med digitala strategier samt personer yrkesverksamma inom medicinteknik. Jag har genomfört 11 intervjuer med personer med olika bakgrund för att få deras perspektiv och insikter om hur man framgångsrikt använder sig av digitala affärsstrategier i en organisation. Jag diskuterar och sammanfattar deras åsikter rörande affärsmodeller och förändringsledningsarbete relaterat till digitala affärsstrategier. Denna rapports utformning är delvis ledd av min uppdragsgivare, Human Care. Resultaten från litteraturgenomgången och intervjuerna visar att företags innovationsförmåga och att skapa förutsättningar för innovation är viktiga aspekter för framgång. Detta sker genom att ändra organisationens sätt att arbeta på, genom agila arbetsmetoder, nya kompetenser och kan leda till att helt nya affärsmodeller skapas. Strategin kan vara disruptiv för företags nuvarande affär och skapa helt nya produkter och/eller tjänster. Ledningen måste utvärdera sin nuvarande situation och framtida målbild för att utforma väl anpassade strategier för bolaget. Jag finner att det finns en tydlig koppling mellan ändringar i affärsmodellen och förändringsarbetet när man implementerar en digital affärsstrategi. Jag introducerar några områden som ledningen måste se över för att öka chansen till framgång i strategin.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania. Metod Studien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet. Resultat Resultatet i vår undersökning visade att projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska. För det transaktionella ledarskapet låg villkorad belöning högre på Karolinska medan ledarskap med aktiva undantag var högre på Scania. Vår undersökning visar att projektmedlemmar i båda organisationerna hade en högre förekomst av inre motivation jämfört med yttre motivation. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan organisationerna vad gäller inre motivation. Vad gäller yttre motivation visade vår undersökning att Scanias projektmedlemmar låg signifikant högre än Karolinskas. Underfaktorerna i WPI analyserades och visade att faktorerna för inre motivation skilde sig väldigt lite mellan organisationerna. Yttre motivationsfaktorn kompensation låg högre på Scania i projekten men generellt var den lika hos projektmedlemmarna i båda organisationerna. Den andra yttre motivationsfaktorn, orientering mot erkännande och andras styrning låg högre på Scania både i projekten och generellt. Forskningsbegränsningar/implikationer En begränsning är att vi undersökt ett urval av projekt i två organisationer. Urvalet är gjort utifrån Scanias definition av pre-development projekt. Praktiska implikationer Tidigare forskning tyder på att transformellt ledarskap och inre motivation är särskilt viktigt i tidig fas av radikala innovationer. Vår undersökning visade att både transformellt ledarskap och inre motivation är vanligare än transaktionellt ledarskap och yttre motivation. Ett nästa steg skulle vara att utöka antal organisationer och projekt samt att koppla ledarskap och motivation till resultat i projekten för att se om det finns någon korrelation. Det skulle visa om ökat transformellt ledarskap och inre motivation kan ha positiv effekt på resultatet i pre-development projekt. Originalitet/värde Vi har inte hittat någon forskning som jämfört två organisationer som bedriver pre-development projekt med avseende på transformellt ledarskap och inre motivation. Sökord: pre-development projekt, transformellt ledarskap, innovativt beteende och inre motivation
Purpose The purpose of this study was to investigate how project managers self estimates their leadership and project members perceive motivation in pre-development projects at the Karolinska University Hospital and Scania. Design/methodology/approach This study is quantitative and deductive. To investigate the presence of transformational leadership in project managers and internal motivation in project members we have chosen to use two questionnaires, Multifactor Leadership Questionnaire and Work Preference Inventory. Researchers have examined both forms in terms of validity and reliability. Findings The results of our study showed that a project manager at Karolinska had a higher incidence of transformational leadership than at Scania. In both organizations the transactional leadership was also fairly common while the occurrence of passive avoidance leadership was lower. In the analysis of our data the subfactors in the MLQ Leader Form (5x-Short) showed that idealized influence and intellectual stimulation were higher at Karolinska for transformational leadership. For the transactional leadership was contingent reward higher at Karolinska while leadership with active exception was higher at Scania. Our investigation showed that the project members in both organizations had a higher incidence of intrinsic motivation compared to extrinsic motivation. Extrinsic motivation in project members was significantly higher at Scania than Karolinska but there was no difference regarding intrinsic motivation. When the data from the subfactors in WPI were analysed it showed that the factors of intrinsic motivation differed very little between the organisations. Extrinsic motivation factor compensation was higher at Scania in the projects but in general it was the same for the project members in both organizations. The second external motivation factor, orientation towards recognition and control of others was higher at Scania both in projects and in general. Research limitations/implications In our investigation we examined a selection of projects in two organizations. The selection was done based on Scanias definition of pre-development projects. Practical implications Previous research suggests that transformational leadership and internal motivation is particularly important in the early phase of radical innovation. Our investigation showed that both transformational leadership and internal motivation was more common than transactional leadership and extrinsic motivation at both Karolinska and Scania. A next step would be to expand the number of organizations and projects. It would also be interesting to examine if leadership and/or motivation has any correlation to the result of projects. It would show whether increased transformational leadership and internal motivation could have a positive effect on the results in pre-development projects. Originality/value We have not found any research that compares two organizations engaged in pre-development projects with regard to transformational leadership and intrinsic motivation. Keywords: pre-development project, transformational leadership, innovative behaviour and intrinsic motivation

Syftet med denna studie har varit att bidra till ökad medvetenhet, förståelse och kunskap om Co-Creation. Genom att fokusera på flygindustrin som är mycket bekant för författaren är syftet med studien och forskningen att bättre förstå hur flygbolagen ser på samverkan och fördelar eller potentiella nackdelar med att använda Co-Creation för att driva ett mer integrerat samarbete mellan kunderna och leverantörer. Datainsamling har skett genom en blandad metoddesign som fångade både kvantitativ och kvalitativ data. Deltagarna i studien är alla från flygindustrin. Totalt deltog 43 studieobjekt i denna studie. Resultaten illustrerar att det för närvarande finns en begränsad nivå av samverkansaktivitet inom flygindustrin, men de flesta deltagarna bedömer att det finns stora fördelar med Co-Creation. Resultatet indikerar att respondenterna anser att Co-Creation är absolut nödvändigt för att driva innovation, skapa en samarbetsmiljö och ett verktyg för leverantörer att bättre förstå både flygbolagens behov och krav samt passagerarnas behov och krav. Denna studie kommer att gynna både leverantör och flygbolag genom att samarbete och partnerskap kan baseras på gemensamma värderingar, överenskommelser och mål. Resultatet kan ytterligare ses representera leverantörsrelationer mer generellt och därigenom gynna alla som bättre vill förstå hur Co-Creation kan användas för att förbättra och expandera leverantörs- och kundengagemang.
Sammanfattning: The purpose of this study has been to contribute to greater awareness, understanding and knowledge on Co-Creation. By focusing on the aviation supply industry which is very familiar to the author, the aim with the study and research is to better understand how airlines view Co-Creation and the benefits or potential drawbacks of using Co-Creation to drive more integrated collaboration between customers and suppliers. This is a study with data collection utilizing a Mixed Method Design Survey that captured both Quantitative as well as Qualitative information and input. The participants in the study are all from the aviation industry. In total 43 study objects participated in this research. The results illustrate that there is currently only a limited level of Co-Creation activity in the aviation supply industry, however the vast majority of participants’ assess that there are significant benefits with Co-Creation. The result indicate that airline respondents believe that Co-Creation is imperative to drive innovation, create a more collaborative environment and a tool for suppliers to better understand both the airlines needs and requirements as well as the needs and requirements of the airlines passengers. This study will benefit both supplier and airlines by collaborating and partnering can be based on common values, understandings and goals. The result can be further extrapolated to represent supplier customer relationships as a whole and further benefit anyone who would like to better understand how Co-Creation can be used in improving and expanding supplier and customer engagement.

2017-08-16

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.

Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.

Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.

Titel: Sitter det i väggarna? En kvalitativ studie om offentlig sektors arbete för främjandet av innovativt beteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Felicia Tenglund och Stina Åberg Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson Datum: 2019 - Januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ledare inom offentlig sektor arbetar för att utveckla bra arbetsklimat och hur det främjar ett innovativt beteende.  Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod, där utgångspunkten är den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Totalt har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer på olika nivåer inom en offentlig verksamhet. Det empiriska materialet har med hjälp av en tematisk analysmetod tolkats och analyserats. Slutsats: Studien visar att det finns både skillnader och likheter med tidigare forskning och hur våra respondenter inom offentlig sektor ser på arbetet med ett innovativt beteende. Enligt våra respondenter behövs inte ett ökat arbete gällande innovativt beteende vilket tidigare forskning antydde. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att öka förståelsen för hur ledare inom denna offentliga verksamhet ser på innovativt beteende, samt hur de som ledare arbetar för att främja ett innovativ beteende och ett bra arbetsklimat. Genom att ta del av denna studie kan ledare och medarbetare inom offentlig sektor få en ökad förståelse för hur de bör arbeta med att skapa ett bra arbetsklimat på sin arbetsplats, vilket i sin tur kommer bidra till ett ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vidare forskning genom en liknande studie kan fokusera på ledare och studera om inställningen till och främjandet av det innovativa beteendet ser olika ut beroende på vilken position ledaren har inom organisationen. Det skulle även vara intressant att göra en liknande studie på en annan organisation inom offentlig sektor då denna studie inte kan spegla hela den offentliga sektorns syn på innovativt beteende.

The purpose of this study is to gain understanding of how the communicative ability affects creativity in an organization. Qualitive research with semi-structured questions with a purpose of collecting material from four respondents. Research Question -How do large organizations work with the communicative ability? -How should organizations work with the communicative ability to increase the creativity among their employees? Conclusion: -Organisations should work with a communication strategy that allows the staff to be a part of the communication ability. -The organisation's staff should have an awareness of how the communication ability work and how to use it by example education. -Clear goals and visions where the staff knows its importance and feel an involvement in the organisation. -Organisations should have an open environment that allows the staffs ideas and creative suggestions. -Using various communication channels as individuals absorb information differently. -A creative channel, a digital tool where the staff can help with creative suggestions. -A leadership that will help the staff to engage in the communication ability.
Syftet med studien är att få en förståelse om hur den kommunikativa förmågan påverkar kreativiteten i stora organisationer.  En kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats och semi-strukturerade intervjumetoder har använts i uppsatsen. Forskningsfrågor -Hur arbetar stora organisationer med den kommunikativa förmågan? -Hur ska organisationer arbeta med den kommunikativa förmågan för att öka kreativiteten? Slutsats: -Organisationer ska arbeta med en kommunikationsstrategi som tillåter personalen att vara en del av den kommunikativa förmågan. -Organisationens personal ska ha en medvetenhet om hur den kommunikativa förmågan fungerar samt hur den ska användas genom exempelvis utbildningar. -Tydliga mål och visioner där personalen vet sin betydelse och kännner en delaktighet i organisationen. -Organisationer ska ha ett öppet klimat som tillåter personalens idéer och kreativa förslag. -Att använda varierande kommunikationskanaler eftersom individer tar åt sig information olika. -En kreativitetskanal, ett digitalt verktyg där personalen kan bidra med kreativa förslag. -Ett ledarskap som hjälper personalen att engagera sig i den kommunikativa förmågan.

Sammanfattning

Studien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt. Statistisk analys visade positiv korrelation mellan ledarskap och kreativitet, ingen korrelation mellan gränslöshet och kreativitet. De öppna svaren analyserades kvalitativt vilket belyste gränslöshetens inverkan både positivt och negativt på kreativitet samt samverkan med ledarskapet. Sambandet åskådliggjordes i ”Gränslöshet-Strukturmodellen” som introduceras i studien. Resultatet bidrar till djupare förståelse för gränslöshetens inverkan på kreativitet på moderna arbetsplatser. I övrigt bekräftades tidigare forskning om faktorer som gynnar kreativitet.

Abstract

The study explored the influence of leadership behaviour and boundaryless work on creativity at five Swedish advertising agencies and five schools of art at compulsory level. The participants indicated to which extent 61 statements were in accordance with their experience of boundaryless work and the behaviour of their leader. Leadership behaviours benificial to creativity, validated through earlier research, was evaluated. Creativity was measured through self evaluation. Two openended questions surveyed factors that respectively influenced creativity positive and negative. Statistic analysis showed a positive correlation between leadership and creativity. No significant correlation between boundaryless work and creativity. A qualitative method of category analysis showed boundaryless work influence on creativity as both positive and negative and in cooperation with leadership behaviours. The study present the relation between boundaryless work and leadership behaviour through the ”Boundaryless-Structure model”. The result contributes to understanding how boundaryless work influence creativity in modern workingplaces. Remaining result confirmed earlier findings of factors benificial for creativity.