Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Lärares kompetenser“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Lärares kompetenser" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Lärares kompetenser"
1
Sveider, Cecilia. „Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning“. Venue 2, Nr. 1 (07.03.2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1324.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att arbeta med laborativt material kan medföra ett förändrat arbetssätt för eleverna, från ett individuellt arbete till mer grupparbete. Samtidigt görs lärarna uppmärksamma på andra kompetenser så som argumentation- och kommunikationskompetens. Laborativ matematikundervisning skapar också en mer lustfylld matematikundervisning, skriver Cecilia Sveider.
2
Jederlund, Ulf. „Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag.“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (28.10.2019): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt.
Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.
3
Wickström, Anette. „Depressionsförebyggande kurser krockar med skolans pedagogiska vardag“. Venue 1, Nr. 1 (02.02.2012): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1214.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Manualbaserade program för social och emotionell träning är trubbiga verktyg som krockar med skolans pedagogiska arbete. Anette Wickström visar hur flickor i årskurs 7 tillsammans med sina lärare förändrar kursens fokus på inre tankar till ett fokus på kommunikation och samarbete. Det är elevernas motstånd och lärarnas pedagogiska kompetens som räddar programmen från att misslyckas, skriver Anette Wickström som också analyserar varför kurserna är populära bland lärare och skolledare.
4
Economou, Catarina, und Elin Ennerberg. „Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?“ Högre utbildning 10, Nr. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
5
Berglund, Emilia, Karin Lager, Jennifer Lundqvist und Jan Gustafsson Nyckel. „Det dubbla kompetenskravet“. Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 3, Nr. 1 (15.05.2019): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v3i1.113978.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens. Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.
6
Mattsson, Gunilla. „Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers teknikintresse“. Nordic Studies in Science Education 1, Nr. 1 (07.12.2012): 43–57. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.465.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In Sweden there is presently a discussion about the benefit of pedagogical content knowledge for teachers in compulsory school. The results of the study indicate that the pupils get an increased interest in technology, which is positively correlated to the didactic competence of the teachers in technology. This competence is strongly connected to the teachers’ formal studies in technology education.Their teaching increased the interest of the pupils in technology and in choosing technology for upper secondary school. The educated teachers also presented teaching much more in accordance with the Swedish curriculum Lpo94 than the non-educated teachers.
7
Tibell, Lena, und Konrad Schönborn. „FontD – en forskarskola för aktiva lärare“. Venue 3, Nr. 2 (11.11.2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14314.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En sänkt naturvetenskaplig kompetens i samhället i stort gör oss sämre rustade att diskutera och göra avvägda val, exempelvis vad gäller miljöfrågor, ny teknik och hälsa. Tyvärr sjunker kunskaperna i naturvetenskap och matematik vid internationella jämförelser och de ungas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är lågt. För att bryta denna oroande trend inrättades 2002 FontD, en forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.
8
Forsler, Ingrid, Michael Forsman und Jenny Magnusson. „Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 108. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1861.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.
9
Petersen, Ann-Louise. „Rektors roll som pedagogisk ledare i IKT-baserat skolutvecklingsprojekt“. Acta Didactica Norge 10, Nr. 3 (27.09.2016): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3873.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.
10
Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge und Lars Tomsmark. „Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.
Dissertationen zum Thema "Lärares kompetenser"
1
Merhi, Nabil. „Att utveckla lärares digitala kompetenser“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33632.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Ramnemo, Petter. „Bara vissa lärare - Erfarenheter av lärares interkulturella kompetenser bland elever med invandrarbakgrund“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34863.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.
3
Gelmers, Melody. „Att främja elevers läsutveckling : en systematisk litteraturstudie om lärares kompetenser och undervisningsmetoder“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104757.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att med hjälp av aktuell forskning ta reda på hur lärares kompetenser och undervisningsmetoder kan främja lågstadieelevers läsutveckling. För att uppnå studiens syfte valdes systematisk litteratursökning som metod. Teorin som studien utgår ifrån är the Simple View of Reading där två komponenter, avkodning och språkförståelse, är beroende av varandra och är nödvändiga att behärska för att uppnå god läsförmåga. Det hittades elva studier av relevans i sammanhanget. Resultatet från dessa elva studier visade att lärare behöver behärska tre olika kompetenser för att utveckla elevers läsförmåga nämligen didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. De olika undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika var en intensiv bokstavsinlärning, olika metoder kring högläsning samt olika läsaktiviter där eleverna får träna på att läsa antingen individuellt, i par, grupper eller i helklass. Slutsatsen som kan dras är att lärarens kompetenser och val av metoder har stor betydelse för elevers läsutveckling och det är därför angeläget att lärare håller sig uppdaterade kring den senaste forskningen.
4
Hermansson, Ellen, und Rebecca Berndt. „"Integration all the way" : En intervjustudie om lärares upplevda kompetenser i mottagandet av nyanlända elever“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30889.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie undersöks vilka kompetenser lärare behöver ha för att kunna ta emot nyanlända elever på ett fördelaktigt sätt. Huvudfokus ligger vid att, utifrån ett sociologiskt och ett religionsdidaktiskt perspektiv, med hjälp av kvalitativa intervjuer, undersöka huruvida religionslärare respektive lärare som arbetar i förberedelseklass besitter dessa kompetenser och därför kan ta emot nyanlända elever på ett mer fördelaktigt sätt med avseende på elevernas kulturella och religiösa bakgrunder. I studien benämns detta som "religionspedagogisk kompetens." Resultatet påvisar att lärarna besitter vissa kompetenser som kan sägas vara adekvata i mottagandet men det framkommer inte om dessa kompetenser har med lärarnas kunskaper om kulturella och religiösa olikheter. Vidare framkommer att lärarna i hög grad anser att det är viktigt för lärare som tar emot nyanlända elever att ha kunskaper om och förståelse för olika kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna anser sig inneha dessa kunskaper tack vare sin utbildning. Resultatet visar däremot att det finns en ovilja i att sammanföra begreppen kultur och religion eftersom de enligt en majoritet av lärarna inte har med varandra att göra trots att eleverna som omnämns kan se på kultur och religion på ett annat sätt. Undersökningen visar att lärarna inte reflekterar över detta i sina utsagor.
5
Nilsson, Eriksson Robin. „Kritisk digital kompetens : En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53472.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå. Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik.The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews. Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word. Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism. In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.
6
Lönedal, Conny. „Rörlig bild i undervisningen : Lärares och elevers syn på lärande arbetssätt och viktiga kompetenser för arbetslivet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12860.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I detta examensarbete undersöks vilka arbetssätt som lärare och respektive elever anser meststimulerar lärandet på gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser är viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgått från den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av åtta stycken intervjuer varav fyra är lärare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssätt som stimulerade lärandet mest är när elevernafår arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmässiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften är central för lärandet. De kompetenser som ansågs vara viktiga för yrkeslivetvar förmågan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmåga attsamarbeta och interagera med andra i ett team.This thesis examines the methods that teachers and their students consider most stimulating learningin high school in the course, moving image, and what skills they think are important for their futureprofessional life. The study was based on the qualitative research method that consists of eightinterviews, four of whom are teachers and four of students. The investigation showed that theapproach that stimulated learning the most is when students may work in practice and in groups andin professional work. Although the creative power is central to learning. The skills that wereconsidered, alerts for professional life was the ability to see the big picture in all stages of work onthe moving image, and the student's ability to cooperate and interact with others in a team.
7
Swiggs-Malmevik, Josephine. „Icke-traditionella undervisningsmetoder i matematik - Lärares syn på deras fördelar, nackdelar, ramfaktorer samt syn på matematiska kompetenser“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181886.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Matematikundervisning består oftast av att läraren håller en kort genomgång, varefter elever på egen hand får räkna uppgifter inom det beskrivna innehållet. Förutom denna traditionella undervisningsmetod (TU) finns även andra icke-traditionella undervisningsmetoder (ITU). Svensk matematikundervisning har även visats främja huvudsakligen procedurhanteringskompetens, en av flera kompetenser som matematikundervisning ska främja enligt vissa teoretiska ramverk. I detta examensarbete besvarade ITU-praktiserande matematiklärare från Sverige, Danmark och Australien en enkät samt diskuterade sin undervisning i intervjuer, inklusive hur de anser att olika matematiska kompetenser bäst kan utvecklas hos högstadieelever. Lärarna uttryckte fördelar med ITU såsom ökad elevmotivation, självständighet och prestation. De nämnde även nackdelar och ramfaktorer som begränsar dem i deras undervisning, till exempel tidsåtgång, elevernas låga självförtroende och traditionella syn på matematikämnet. Lärarna bidrog även med konkreta tips på hur man som lärare kan fokusera på specifika kompetenser genom till exempel fokus på alternativa lösningar, begreppskartor, spel, gruppuppgifter och helklassdiskussioner.
8
Göransson, Emil, und David Svensson. „Hur anser lärare att deras roll förändras vid användning av internet/surfplattor i matematikundervisningen samt vilka kompetenser anser de är viktiga?“ Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36373.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om hur deras roll förändrasvid användningen av internet/ surfplattor i matematikundervisningen, vilka kompetenser deanser är viktiga i detta sammanhang samt att jämföra lärarnas åsikter om kompetens medSkolverkets nuvarande arbete med kompetensinsatsers inom IT-området. För att undersökadetta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tre olika lärare samt en person anställd vidSkolverket. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då vi undersöker hurlärarna upplever detta. Vi har även tagit del av tidigare forskning som dels beskriver deninverkan digitala verktyg kan ha på undervisningen dels vad som krävs av läraren dels olikaroller som lärarna kan få/ta. Resultatet visade att de tillfrågade lärarna ansåg att de frångåttrollen som den primära kunskapskällan till att mer handleda och stötta eleverna. När det gällervilka kompetenser de anser att lärare bör besitta framkom det genom intervjuerna att de tyckerbaskunskaper om internet/ surfplattor är ett måste. De anser också att kunskap om hur internet/surfplattor ska användas pedagogiskt och didaktiskt är viktigt och att lärare bör ha tillgång tillkompetensutbildning som inkluderar detta.
9
Ågren, Marielle. „Utbildade lärares grundkompetens : Uppfattningar bland yrkesverksamma lärare“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66606.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolan har genomgått ett flertal förändringar under 2000-talet och en av dessa är regering-ens krav på en grundkompetens som de utbildade lärarna, samt de som utbildar sig till lära-re, ska ha. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildade och yrkesverksamma lärare uppfattar detta krav, vilka kompetenser som anses vara viktiga att ha inom läraryrket och om de ansåg att regeringens krav på en grundkompetens var relevant för dem. För att få svar på dessa frågor intervjuades fem utbildade och yrkesverksamma lärare. Resultaten visar att grundkompetensen överensstämmer med de kompetenser informanterna redan be-sitter. Förutom grundkompetensen anser informanterna att det är viktigt att ha pedagogisk kompetens, kompetens i mångfald och digital kompetens. Informanterna anser att delkom-petenserna är relevanta men att det kan bli svårt att bedöma detta kriterium då det saknas tydliga riktlinjer i propositionen En förnyad lärarutbildning.
10
Brand, Lisa. „Lärarens roll - rollen som lärare“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28297.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En intervjustudie med elever på gymnasieskolan om vad som kännetecknar en bra lärare och hur teaterns verktyg kan främja dessa egenskaper.An interview study of high school students about what makes a good teacher and how the theatre's tools can promote these qualities.
Bücher zum Thema "Lärares kompetenser"
1
Hjalmarsson, Maria. Lärarprofessionens genusordning: En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntingar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009.
Den vollen Inhalt der Quelle finden