Dissertationen: „Lärares åsikter om läsläxa“

1

Häggkvist, Madeleine, und Claudia Harris. „Läsläxa som företeelse“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54989.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka vad en läsläxa är och hur lärare och vårdnadshavare arbetar med läsläxan. Vi vill förtydliga vad läsläxa är som företeelse. Vi vill undersöka hur läsläxan som arbetsinstrument förankras hos vårdnadshavarna och vilka åsikter lärare och vårdnadshavare har om läsläxa. Studien använder en metodkombination bestående av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Tolkningen är kvalitativ utifrån Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar två lärares och 33 vårdnadshavares uppfattning av vad läsläxan är som företeelse. Slutsatsen visar att lärarna och vårdnadshavarna har en tydlig bild av vad en läsläxa är och flera perspektiv på vad som är syftet med läsläxan samt att vårdnadshavare har en avgörande roll för läsläxan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Gordér, Angelina. „Lärares åsikter om sjunkande matematikkunskaper“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1926.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.

Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt. Störningsmoment i skolan så som skolk, sen ankomst svordomar och störningar påverkar elevernas resultat i matematik. Det finns många orsaker till de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper och de går mer eller mindre hand i hand med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Hagström, Ambjörn. „Lärares åsikter om undervisningsmetoder i matematik“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29383.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Teachers many times talk about their opinions about how to teach, how to organize education and how school should be. What do studies about school say? Do teachers say the same thing like the researchers say? Do teachers agree with the researchers, or do they have different opinions? 10 teachers has been part of an interview, and their answers show that the teachers in most of cases agree to what the researchers say. However, in some cases, the best options the researchers propose are not possible in the teachers’ realities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Dahlberg, Christina. „Elevers och lärares åsikter om nivågruppering“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28277.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor. De flesta elever tyckte att engelska är ett viktigt ämne, något som troligen gör dem mera motiverade, oavsett vilken grupp de tillhör. Både lärare och elever ansåg att en stor fördel med nivågruppering är att arbetstakten kan anpassas efter vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på. Lärarna trodde att eleverna var mer positiva till nivågrupperinig än vad elevenkäten visade. Någon skriftlig utvärdering av vad eleverna tycker om nivågruppering utförs inte på skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Wester, Bobby, und Carl Thomaeus. „Lärares åsikter om klassrumsundervisning och informella undervisningsmiljöer“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31097.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Håkansson, Emilia. „Lärares åsikter om artefakters påverkan på elevers resonemang“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33540.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka lärares åsikter kring två olika artefakter i matematik, nämligen datorn och läroboken. Syftet är att undersöka lärares åsikter kring dessa artefakter för att få en bild av vad de anser kring användningen av dem, hur lärarna använder. Detta leder till slut fram till det huvudsakliga syftet att undersöka lärares åsikter kring artefakternas möjlighet att bidra till att utveckla matematiska förmågor och särskilt resonemangsförmågan. Vidare genomfördes studien genom mailintervjuer och har en grund i ett multimodalt socialsemiotiskt teoretiskt perspektiv som tillsammans med fenomenografin har använts för att analysera resultaten. Vidare visar resultaten att lärarna är samtliga positiva till användningen av läroböcker men alla anser dock inte att artefakten bidrar till att utveckla förmågor och i så fall endast procedursförmågan. Samtidigt är det endast ungefär hälften av lärarna som är positiva till användningen av datorer där de menar på att utveckling beror på vilka program som man använder sig av. Överlag är det delade åsikter kring artefaktens möjligheter att utveckla matematiska förmågor. Men många av lärarna anser att det inte är en viss artefakt som bidrar till utveckling av resonemangsförmågan utan snarare att man använder sig av kommunikation och problemlösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Alexandersson, Ida, und Emelie Johansson. „"Träna, traggla, få ett läsflyt" : Lärares och föräldrars uppfattningar om läsläxan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167336.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare respektive föräldrar har om läsläxan i årskurs 1-2 på en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lärare intervjuades och 69 enkäter besvarades av föräldrar. Resultatet visade att lärarnas pedagogiska syften inte var helt samstämmiga med föräldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade också att lärarna hade en tanke med läsläxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lärarna inte möjlighet att styra över läsläxan som helhet. Detta berodde på att flera faktorer avgjorde hur läsläxstunderna såg ut, såsom valet av plats, med vem den lästes och miljön runt omkring. En annan slutsats var att majoriteten av föräldrarna använde strategier vid läsläxstunden för att uppmuntra och utveckla sitt barns läsning, men de flesta strategierna var inte förmedlade från lärarna. De två mest använda strategierna var att ljuda och läsa ordet högt. Att föräldrarna läste ordet högt kunde vara en tillfällig lösning, men inte hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Barnen fick inte chans att tänka efter hur de skulle kunna lösa problemet på egen hand när denna strategi användes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Wiklund, Adam. „Lärares åsikter om att använda digitala verktyg i matematikundervisning“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92895.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study has partly examined teachers’ opinions on why they do and why they do not use digital tools in mathematics teaching, and partly when teachers think that it is appropriate and not appropriate to use digital tools in mathematics teaching. The study was conducted by interviewing four mathematics teachers who are active in grades 4-6. The teachers explained that they lack access to the digital tools that they need and want. In addition, they lack the digital skills and education for using digital tools in teaching mathematics. They also do not get the time they need to familiarize themselves with how digital tools can be used. They stated that they mainly use digital tools for mass training tasks, which does not correspond to what they should use digital tools for based on the Swedish curriculum. The teachers thought that digital tools are best suited for whole-class teaching, to reach all students at the same time. In addition, the teachers explained that digital tools are suitable for individual work, as digital tools can often be adapted based on the students’ individual needs. The study also examined the reasons for the teachers’ opinions. The opinions were mainly influenced by the teachers’ self-created knowledge, which they created as they used digital tools in mathematics teaching.
Denna studie har dels undersökt lärares åsikter om varför de använder digitala verktygi matematikundervisning och varför de inte använder sig av det, dels när lärare anser att det passar och inte passar att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Studien har utförts genom att intervjua fyra matematiklärare som är verksamma i årskurs 4–6. Lärarna förklarade att de saknar den tillgång till digitala verktyg som de behöver och vill ha.Dessutom saknar de digital kompetens och utbildning i hur digitala verktyg kan användas i matematikundervisning. De får inte heller den tid de behöver för att själva sätta sig in i hur digitala verktyg kan användas. De konstaterade även att de främst använder digitala verktyg för mängdträningsuppgifter, vilket inte motsvarar vad de borde använda digitala verktyg till utifrån den svenska läroplanen. Lärarna ansåg att digitala verktyg passar bäst för helklassundervisning, för att nå ut till alla elever samtidigt. Dessutom förklarade lärarna att digitala verktyg passar för enskilda arbeten, eftersom digitala verktyg ofta går att anpassa utifrån elevers individuella behov. Studien undersökte även orsaker till lärarnas åsikter.Åsikterna stöds främst på kunskaper som lärarna bildat i samband med att de använt digitala verktyg i matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Persson, Johan. „Lärares åsikter om nationella proven i svenska på gymnasiet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35650.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här examensarbetet undersöker fem gymnasielärares syn på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor och är i skiftande åldrar och har olika mycket erfarenhet. Undersökningen har gjorts genom separata kvalitativa intervjuer där utgångsfrågorna har rört lärarnas uppfattning om provens relation till bedömning, undervisning och generell syn på dem. Proven i Svenska 1 och Svenska 3 kan göras på hösten eller våren, men oftast görs de i slutet av kursen på våren. De blir därför ofta bland det sista eleverna gör i årskursen och kräver mycket tid av lärare i form av förberedelser, genomförande och bedömning. Lärarna är kluvna till proven, de anser ofta att innehåll och utformning är bra, men är kritiska till tiden som genomförande och rättning tar i förhållande till bedömningsunderlaget de genererar. Arbetet relaterar lärarnas syn på proven till styrdokument och litteratur angående bedömning och kompetensutveckling. Undersökningen visar att de nationella proven påverkar proven i viss utsträckning, men detta upplevs inte som ett problem. Dels för att lärarna vill att eleverna ska klara de nationella proven, dels för att de anser att de färdigheter som proven mäter är viktiga. Arbetet lyfter även fram den potentiella inspiration till kompetensutveckling och kollegialt lärande som sambedömning och diskussion av proven skulle kunna utgöra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Annerfors, Sofia, und Malin Ferdinandsson. „Varför modersmålsundervisning? - en studie om elevers, lärares och föräldrars åsikter“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4075.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och många barn i skolan går på modersmålsundervisning. Syftet med denna uppsats är att genom enkätundersökningar få en uppfattning om vad lärare, föräldrar och elever anser om modersmålsundervisning samt anledningen till varför vi har den. Den främsta orsaken till att elever och föräldrar vill ha modersmålsundervisning är att de ska lära sig sitt modersmål bättre. Lärarnas åsikter stöder den forskning som finns om modersmålets betydelse för andraspråksinlärningen. Studien svarar även på vilka elever som är behöriga till undervisningen och hur den kontrolleras och följs upp. Genom ett fungerande samarbete mellan elever, föräldrar och lärare underlättas kontroll och uppföljning av elevernas språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Angelica, Olsson. „5000 timmar för att bli en god läsare : Studie om lärares inställning till läsläxa“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72302.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to evaluate teachers attitudes towards reading homework and their thoughts regarding feedback. The study will also be looking at what type of support pupils are given regarding their reading homework and homework in general. This study will also evaluate the teachers’ thoughts on equality in connection with the pupils varying home conditions that affect how much support and help they receive with their reading homework. I collected data for this study by using survey and interview methods. These two methods complement each other as they give a wide and in-depth-look at the questions in this study. The results from this study show teachers attitudes towards reading homework as well as different forms of feedback that can be given. It also highlights teachers experiences when it comes to their schools homework support practice relating to reading and other types of homework that their pupils are given. Also included are the teachers’ thoughts regarding equality when related to pupils varying home conditions that affect help and support related to reading homework. The word that best describes teachers’ opinions on the current equivalent schooling is unfairness.
Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa. Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna. Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Berg, Ronja, und Rebecca Rönnkvist. „Läsläxan : En enkätundersökning om lärares undervisning och tankar kring läsläxan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323925.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare uppger att de undervisar för att öka elevers läsförmåga med hjälp av läsläxan. För att ta reda på detta gjordes en enkät där 75 lärare som arbetar i årskurs 1-3 och som använder läsläxan i sin undervisning. Enkäten utformades utifrån undersökningens forskningsfrågor som är: Av vilka anledningar väljer lärare att ha läsläxan?, Hur värderar lärare läsläxan?, Hur uppger lärare att de lägger upp sin undervisning kring läsläxan? Resultatet från enkäten analyserades, diskuterades och det visade att majoriteten av lärarna som deltog i enkäten kan resonera kring varför de väljer att ha läsläxa. Lärarna som deltog i enkäten har även en strukturerad och givande undervisning kring läsläxan. Detta gör att elevens läsförmåga ökar med hjälp av läsläxan. Även lärarnas engagemang kring läsläxan ökar också elevens läsförmåga genom reflektioner kring läsläxan och hur undervisningen är upplagt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Krisell, Molander Gerda. „Läsa skönlitteratur : Elevers och lärares åsikter om varför vi ska läsa böcker“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5844.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Alm, Agnes. „En neutral skola : En kunskapsöversikt om hur lärares politiska åsikter påverkar samhällskunskapsunervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41878.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningen: På vilket sätt kan lärares politiska åsikter påverka samhällskunskapsundervisningen? I texten presenteras en bakgrund till ämnet samt några uppmärksammade fall. Metodkapitlet beskriver informationssökningsprocessen samt materialet som har använts under arbetets gång. I resultatdelen beskrivs läroplanen, samhällskunskapens centrala innehåll och yttrandefriheten för att sedan sättas i relation till frågeställningen i diskussionsdelen. Resultatet visar att många lärare upplever att de ej har full yttrandefrihet i sin yrkesroll och att det kan vara svårt att kombinera lärarrollen med ett öppet politiskt engagemang. Inför framtida forskning skulle det kunna vara intressant att spinna vidare på hur lärares vardag återspeglar sig i undervisningen. Ett exempel på en framtida forskningsfråga skulle kunna vara: På vilket sätt kan lärares religiösa uppfattningar påverka religionsundervisningen?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Johansson, Malin, und Moa Westerlund. „"Fröken, har vi några läxor?" : En studie om två lärares attityd till läxor och arbete med läsläxa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60897.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to compare teachers’ views of homework, their work withreading homework, and what the interaction is like in connection with this. Acombination of methods in the form of observations and semi-structured interviews wasused to follow two teachers working in the early years of compulsory school. The studyfound that the teachers work solely with reading homework, although in different ways,as regards both the design and the implementation, suggesting that the teachers’ practiceis grounded in research on homework. According to the teachers, homework in the earlyyears of compulsory school can be beneficial in that it prepares the pupils for later yearsin school and that it can be an instrument in the work of consolidating knowledge. Onthe other hand, homework steals part of the pupils’ leisure time and can cause stress intheir everyday life. To avoid unclarity and stress in the home, the teacher should giveclear and thorough instructions communicating the purpose, expectations, and meaning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Andersen, Liv, und Ida Eriksson. „Nivågruppering – för elevernas eller lärarnas skull? : En intervjustudie av lärares åsikter om nivågruppering“. Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1348.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation.

Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats.

Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå.

Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Holmqvist, Per, und Jimmi Nilsson. „Muntliga nationella delprov i matematik : Lärares åsikter om förberedelser inför det muntliga delprovet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48766.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna fallstudie är att undersöka lärares uttryckta åsikter om sina egna och andra lärares förberedelser inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik. En kvalitativ ansats har använts genom semi-strukturerade intervjuer som har analyserats utifrån ett etiskt perspektiv kring undervisning. Fyra lärare från två olika arbetslag intervjuades. Intervjufrågorna formulerades så att lärarnas moraliska avväganden och ställningstaganden kunde belysas.Resultatet visar att det uttryckligen förekommer förberedelser i olika omfattning och att en koppling finns mellan lärares erfarenhet och deras förberedelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Hörnlund, Julia, und Anna Johansson. „Formativ bedömning - En studie om lärares åsikter till och arbete med formativ bedömning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173183.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Formativ bedömning är ett arbetssätt för läraren att kunna utveckla undervisningen och bättre tillgodose elevernas lärandebehov. För att utveckla elevernas lärande finns det fem nyckelstrategier som har utformats för att föra samman praktik och idéen om formativ bedömning. Studiens syfte och frågeställningar handlar om att öka kunskap om verksamma lärares åsikter om och arbete med formativ bedömning. Vidare berör forskningsfrågorna vilken stöttning lärare beskriver att de får i arbetet och om behov av mer stöttning finns. Materialet består av en enkät som genomförts med verksamma lärare som undervisar i årskurs 1–3. Studien visar att användningen av formativ bedömning varierar mellan lärarna. De ser positivt på formativ bedömning men framför också att svårigheter finns i det praktiska utförandet. Lärarna framför vidare att det finns behov av mer stöttning i form av fortbildning och kollegialt lärande för att utföra formativ bedömning av god kvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Sandberg, Jenny, und Emma Nordlander. „En studie om vad tre klasslärare anser om laborativt arbetssätt i matematik“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15094.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslärare för årskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de själva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna användes för att se om det som lärarna ansåg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda på vad lärarna ansåg att det kan finnas för möjligheter och hinder med användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna överlag är positiva till användandet av laborativt material. De nämner också att man i vissa fall kan hinder stötas på såsom att det är svårt att hinna med alla elever när laborativt material används i helklass. Vidare framkommer det i studien att det finns ytterst små skillnader mellan hur lärarna anser att de arbetar med laborativt material och vad vi faktiskt kunde observera under några lektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Fritzsche, Martina. „Lärares åsikter om ämnesintegrering : En studie om ämnesintegrering mellan matematik och karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen“. Thesis, Linnaeus University, School of Computer Science, Physics and Mathematics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8768.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Kenttä, Ellen, und Stina Åberg. „Kooperativt lärande - En kvalitativ studie om lärares kunskaper och åsikter om kooperativt lärande i ämnet svenska“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172903.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka grundskollärares upplevelser av att arbeta med kooperativt lärande som arbetssätt. Till studien har elva verksamma grundskollärare som undervisar i årskurs 1–5 medverkat. Syftet med studien är att ta reda på lärarnas användning, kunskaper och erfarenheter om kooperativt lärande mot ämnet svenska. Insamlingen av underlag till studien har skett genom intervjuer. Det teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin där transkriberingarna har behandlats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna använder arbetssättet i varierande grad. Om en skola satsar på kooperativt lärande har det en betydelse för hur stora kunskaper informanterna besitter. Lärarna upplever vissa utmaningar att använda kooperativt lärande i ämnet svenska. Generellt upplever informanterna att kooperativt lärande är ett gynnsamt arbetssätt. Informanterna var eniga om att arbetssättet skapar en delaktighet hos eleverna som blir aktiva oavsett kunskapsnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Persson, Annelie. „Stannar pedagogiken vid tröskeln? : En intervjustudie gällande lärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21552.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar och definierar begreppet utomhuspedagogik. Därtill undersöktes hur och i vilken utsträckning denna pedagogik används i lärarnas undervisning samt vilka faktorer som kan påverka användningen. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde metoden och emiprin baserades på lärarnas olika uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik. Resultatet visar att lärarna definierar begreppet utomhuspedagogik på fem olika sätt. Lärarna upplever att utomhuspedagogiken bidrar till ökad förståelse och djupare kunskapsinlärning hos eleverna eftersom kunskapen sätts in i ett verkligt och konkret sammanhang. Den tillåtande atmosfären som utomhuspedagogiken skapar gör att fler elever blir delaktiga i undervisningen. Utomhuspedagogiken används i varierande omfattning vilket bl.a. beror på lärarnas egna prioriteringar samt bristande kunskaper inom utomhuspedagogik och bristande erfarenheter av utomhusundervisning. Studiens slutsatser är bl.a. att lärarna som har mer utbildning inom utomhuspedagogiken definierar begreppet mer komplext och använder den oftare jämfört med de lärare som inte har någon utbildning inom området. Därför måste lärarna ges möjligheter att utvidga sin kompetens inom det utomhuspedagogiska området eftersom bristande kunskap och erfarenhet gällande att praktisera utomhuspedagogik skapar en osäkerhet och rädsla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Lindahl, Fredrik, und Beatrise Holm. „Konkurrens inom skolväsendet. : En studie om lärares åsikter om konkurrens mellan skolor och konkurrensens påverkan på deras arbete“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-62819.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning. Undersökningen visar att samtliga lärare inom både de kommunala och de fristående skolorna överlag är negativa till dagens konkurrenssituation, men trots detta finns det några faktorer som lyfts upp som positiva. Samtliga lärare var eniga om att konkurrensen påverkar dem i deras arbete. Några stora skillnader gällande åsikter mellan fristående och kommunal verksamhet har vi inte funnit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Månsson, Linda, und Stefan Månsson. „”Men läsa är också viktigt” - en undersökning om fritidspedagogers och lärares samarbete samt deras åsikter om social kompetens“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4382.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning. Positiva aspekter är bland annat att pedagogerna får mer tid till varje elev och kan komplettera varandra i undervisningen. Negativt är att pedagogerna inte alltid kan vara två med elevgruppen. En slutsats är att det är svårt i och med alla kunskapsmål som måste uppnås i skolan att lägga tid och kraft på träningen av den sociala kompetensen. I och med fritidspedagogens inverkan i skolan är det nu möjligt att även klara av de mål som innefattar social kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Karlsson, Hanna. „Lärares undervisning om och i hållbar utveckling : En intervjustudie om hur lärare i F-3 arbetar med hållbar utveckling samt lärares åsikter och kunskaper om hållbar utveckling“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20779.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling.

Inriktn NO

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Sahlberg, Ingrid. „Social- och emotionell träning i skolan : En kvalitativ studie om fem lärares erfarenheter och åsikter om användandet av SET“. Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-478.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter. En kvalitiv ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem informanter som är lärare och arbetar med SET-metoden i grundskolan deltog i studien. Resultat som framkommit är att SET-metoden är ett återkommande moment i skolor (som ingick i min undersökning) och innebär bland annat att värderingsövningar samt problemdiskussioner sker under lektionstid i ämnet livskunskap. Hur bra det fungerar med SET beror mycket på läraren, hur engagerade läraren lyckas få eleverna i övningar och i vilken grad läraren ser den röda tråden med SET. Det framkom vidare att en del positiva resultat som mindre konflikter, utveckling av elever och lärare samt ökad gemenskap har skett efter införande av SET i skolan. Det är mycket annat som påverkar elevers välmående och normer. Socialisationsagenter som föräldrar, kamrater och media är med och påverkar och formar barn och ungdomars normer. En av de slutsatser som dragits av resultatet är att arbetet med SET medför mer praktiskt värdegrundsarbete med värderingar som det står i läroplanen att skolan ska förmedla

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Wattin, Jill. „Material som stimulerar elevers andraspråksinlärning : En enkät- och intervjustudie om lärares materialval i engelska och lågstadieelevers åsikter om det“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28919.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta examensarbete undersöks vilka material lärare i F-3 använder för att stimulera elevers andraspråksinlärning och hur det stämmer överens med vad elever tycker är roligast att arbeta med. Undersökningen genomfördes med metodtriangulering genom en enkätundersökning med 81 elever och en intervjuundersökning med fem lärare. Resultatet transkriberades och analyserades genom innehållsanalys, samt har jämförts mot den socio-pedagogiska modellen och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en god överenstämmelse mellan vilket undervisningsmaterial som lärare anser stimulerar andraspråksinlärningen och vad elever tycker är roligast att arbeta med. Grundskolelärare använder ofta olika sorters undervisningsmaterial för att stimulera elevers andraspråksinlärning enligt tidigare forskning och examensarbetets resultat. Resultatet visade också att många elever lär sig engelska både i skolan och på fritiden, samt att över hälften av eleverna såg fram emot engelskundervisningen. Intervjuundersökningen och tidigare forskning visar dock att språklig ängslan finns och behöver hanteras. Studiens resultat kan inte generaliseras till en större population, men ger en idé om hur lärare och elever tänker angående undervisningsmaterial. Ytterligare forskning kan handla om ifall kön spelar roll vid val av undervisningsmaterial för att stimulera andraspråksinlärningen. Resultatet visade nämligen att de elever som inte ville prata eller inte såg fram emot engelskaundervisningen inte definierade sig som flicka.

Engelska

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Härnberg, Lukas. „Man kan liksom inte bara säga ”spela det” – Elevers och lärares åsikter om historiecentrerade datorspel i historieundervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32542.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna undersökning besvaras frågorna om elevers och lärares attityder och åsikter omanvändningen av historiska datorspel i historieundervisningen samt om elever som spelarhistoriska datorspel i grupp ger uttryck för historiskt tänkande. De teoretiska perspektivenär grundade i såväl historiedidaktisk forskning om huruvida historiska datorspel kan varahjälpsamma verktyg i historieundervisningen som historiedidaktik enligt den Anglo-Amerikanska traditionen. Metoden följer en kvalitativ ådra med observationer ochintervjuer. Undersökningen är genomförd med hjälp av sex elever och två lärare från enIT-inriktad gymnasieskola i nordvästra Skåne. Resultaten visar att både elever och lärareär positivt inställda till användningen av historiska datorspel i historieundervisningensamtidigt som de ser och är medvetna om de potentiella nackdelarna. Dessutom visarresultaten att elever i större utsträckning visar en grundläggande antydan på historiskttänkande när de spelar historiska datorspel tillsammans i grupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Toremalm, Lovisa, und Josefin Karlsson. „Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35700.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Andersson, Thomas, und Jerry Johansson. „Datorer i skolan : En studie om lärares åsikter och upplevelser av datorers konsekvenser för elevers lärande och hälsa“. Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7022.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer. Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan. I vårt resultat kunde vi då finna att lärarna varierar mellan att använda sig av läroböcker och datorer i undervisningen.

Lärarna såg en stor fördel med att använda sig av datorerna i undervisningen och då framförallt när det kom till elever med dyslexi och liknande svårigheter. Lärarna menade också att det finns många program som hjälper dessa elever. Att eleverna blir mer och mer intresserade av datorer är en annan positiv effekt då lärarna ser detta som ett måste med tanke på dagens utbredda datorverksamhet i hela samhället.

När det kommer till hinder i datoranvändandet så var det kompetensen som lärarna var mest bekymrade över. De nämnde också teknik och resurser tillsammans med tidsaspekten som problem. Men främst handlade det om att de ansåg sig ha för liten kompetens för att kunna utnyttja datorernas fulla potential i undervisningen.

Lärarna berättar också att de hade önskemål för att förbättra undervisningen med datorerna. Ett av dess önskemål var att få tillgång till projektorer som de kan använda sig av via datorerna för att på så sätt kunna visa eleverna viktig information över hela klassrummet

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Johansson, Daniel, und Anders Dickman. „Vilka är egentligen i behov av särskilt stöd? : En undersökning om lärares åsikter om arbetet med åtgärdsprogram i ämnet Idrott och hälsa“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2192.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to examine how teachers see the use of action plans for students in need of special support in physical education. The questions used were: What do the teachers consider being the causes for students not reaching the objectives in physical education? What experiences do four teachers have considering the work with action plans for students in need of special support? And, what experiences have one chosen head of school about establishing action plans for students in need of special support? To reach the answers to these questions qualitative interviews were made with four teachers from different schools. The interviews deal with the teachers views on assessment, curriculum, and the work with action plans for students in need of special support. The results show that that the underlying causes for students not reaching their objectives was either lack of participation or difficulties in certain parts of the subject. Despite this, the teachers write very few action plans even though it appears there are students in need of special support. The head of school whom were interviewed had both knowledge and confidence in working with these types of issues but was rarely informed that there were students in need of special support in physical education. The conclusion of the study is that the teachers in the survey in most of the cases choose to help and support a student in need of special support without including the principal in the process. In addition the difficulties in grading student in physical education according to the teachers, is grounded in a vague national syllabus for physical education.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på arbetet med åtgärdsprogram för de eleverna med behov av särskilt stöd inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som användes var: Vilka anser lärarna är de bakomliggande orsakerna till att elever inte når målen i Idrott och hälsa? Vilka erfarenheter har fyra utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa med arbetandet kring utformningen och uppföljningen av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd i ämnet Idrott och hälsa? Samt, vad har en utvald skolledare för erfarenheter av upprättande av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd? För att få svar på dessa frågeställningar gjordes fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika på fyra olika skolor. Detta för att få en djup och bred bild av problemet som undersöks. Texten behandlar lärarnas syn på bedömning, kursplanen samt arbete med åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till att elever är i behov av stöd är antingen att de väljer att inte delta eller att de har svårigheter i vissa moment. Lärarna skriver dock enbart i enstaka fall åtgärdsprogram trots att de även framkommer att det ofta finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledaren intervjuades visade både kunskap och trygghet i hur man i ledningsposition arbetar med elever i behov av särskilt stöd men det är sällan denne får några indikationer på att åtgärdsprogram eventuellt krävs i Idrott och hälsa. Studiens slutsats är att lärarna i undersökningen i en klar majoritet av fallen då det visar sig att en elev är i behov av stöd väljer att internt hjälpa och stötta elever i Idrott och hälsa utan att blanda in skolledning i processen, samt att mycket av bedömningssvårigheterna i ämnet Idrott och hälsa enligt lärarna, grundar sig i en otydlig kursplan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Lundell, Sjöberg Helen. „Påverkansfaktorer för framgångsrik språkinlärning : En studie om sfi-lärares och sfi-elevers tankar och åsikter om faktorer som påverkar en god språkinlärning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116707.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Hur man som vuxen på bästa och mest effektiva sätt lär sig svenska är en aktuell fråga och som idag med stora flyktingströmmar är mer debatterad än någonsin tidigare. Den här uppsatsen handlar om vilka faktorer som påverkar språkinlärningen i positiv riktning och vad som gör en språkutbildning effektiv och framgångsrik samt vad som kan utgöra hinder. Genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och studerande vid en Sfi-skola undersöker denna studie upplevda påverkansfaktorer och hinder för språkutveckling. Deltagarna i studien menar att man lär sig det svenska språket på olika sätt genom exempelvis internet, jobb och socialt umgänge, men tyngdpunkten i denna uppsats ligger på den relationella pedagogikens betydelse vid formell språkinlärning. De studerandes prestationer och pedagogiska utveckling förutsätter goda relationer och positiva känslor. Om man känner sig sedd och bekräftad av sin lärare ökar också intresset och engagemanget i lärandet. Deltagarna anser att den egna motivationen är en grundförutsättning i en välfungerande inlärningssituation samt att ohälsa, stress och tidspress är de största hindren. Sökord: Relationell pedagogik, andraspråksinlärning, motivation

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Forsberg, Ebbe. „Textvärld för särskilda : Lärares uppfattning och åsikter om Literacy, inkludering och dess nytta för den tvångsvårdade eleven i Sverige“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67908.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this survey is to examine how teachers at The Swedish National board of special directories (Statens institutionsstyrelse, SiS) perceive the juvenile students’ text worlds/ Literacy, and how they are used as resources in their reading- and writing-related education. Questions regarding how this category of juveniles should be met in the public school system, and the means used to support the students in their reading and writing development, have also been touched upon. The cumulative results signify that these teachers tend to express that the use of the students’ Literacy is important and constructive, and that the students’ own choices should be at the centre of the education in this school environment. There seems to be a tendency that teachers employing reading and writing to a greater extent in their teaching have more explicit views on the students’ Literacy, and its usefulness for their reading and writing development. The preferred methods of educational strategies are those who engage the students by giving them an understanding of the reasons and purposes of their study assignments. This creates an enhanced intrinsic motivation, which fosters the students’ study abilities.
Denna undersöknings syfte är att undersöka lärares åsikter och uppfattningar om hur undervisningsmetoder anknutna till Critical Literacy är använd och hur dessa metoder fungerar som hjälp för ungdomar inom Statens institutionsstyrelses skolverksamhet. I undersökningen har frågor som berör lärares åsikter om elevernas textvärld undersökts och på vilket sätt elever med behov av stöd inom läs-och skrivproblematik undervisas. Lärare har även tillfrågats vad de skulle rekommendera för elever som riskerar att komma inom institutionsvården. Undersökningen har utförts med hjälp av en webbenkät inom myndighetens eget system, samt analyserades med hjälp av statistikanalysprogrammet SPSS. Undersökningens resultat visar tecken på att lärare inom Statens institutionsstyrelse har en tendens att använda metoder för läs-och skrivutvecklande stöd, som innefattar personlig kontakt och en strävan efter att utveckla en inre motivation. Detta sker genom att aktivt arbeta på ett sådant sätt att elevens förståelse för syftet med undervisningen prioriteras. Kunskapen om de begrepp som behandlas är generellt god och den samlade bilden av vad lärare tenderar att föreslå som arbetsmetoder för det allmänna skolsystemet är sådana som är ämnesöverskridande och gynnar ett omedelbart återkopplande av resultaten av elevens arbete och ger en möjlighet att delta i den offentliga debatten. Resultatet tyder även på att lärare i denna undersökning ser elevens egen inre motivation till utveckling av läs-och skrivförmågan som centralt, för att kunna lyckas med detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Nyberg, Jenny, und Jenny Nilsson. „Lärares åsikter om vårdnadshavares inflytande och delaktighet över utbildningen. Teachers opinions about legal guardians’ influence and participation in education“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34750.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet. Den största skillnaden i detta fall mellan årskurserna är att i årskurs ett träffar lärarna i större utsträckning vårdnadshavarna på daglig basis, eftersom en stor andel av dem hämtar och lämnar de egna barnen i skolan. Detta viket kan jämföras med årskurs fyra och fem där merparten av eleverna tar sig till och från skolan på egen hand. Utmärkande fördelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavarna enligt lärarna är att de är/blir engagerad i elevens skolgång och utveckling. Nackdelarna kan vara att vårdnadshavaren vill bestämma och påverka skolans verksamhet i större utsträckning än vad som anses möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Norberg, Mikaela. „Valet av språk inom engelskundervisningen i årskurs 4–6 : Lärare och elevers åsikter om vilket språk som bör användas“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27755.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging.

Engelska

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

lundström, per. „Lärares åsikter om arbetssätt kring fusk med digitala medier : En studie om digitala mediers påverkan på fusk, t.ex. plagiering, enligt lärare i en gymnasieskola“. Thesis, Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande (IML), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-40249.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta. Som forskningsmetod är det ett hermeneutiskt synsätt som använts i uppsatsen. Slutsatserna är att informanterna sett en förändring i hur elever fuskar, mycket på grund av att det blivit en digitalisering och man gått bort mer och mer från papper och penna. En till stor bidragande faktor är att mycket information är så pass lättillgänglig idag. Dessa två faktorer gör att det är lättare nu än tidigare att plagiera andras arbeten. Detta har motverkats till viss del genom att lärare gör mer unika uppgifter och använder datorer eller program för att hitta fusk i större utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Strandberg, Christin. „Att identifiera lässvårigheter hos elever i förskoleklass : En kvalitativ studie av sju lärares åsikter om möjligheter och svårigheter med tidig identifikation“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42970.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En av lärarens allra viktigaste uppgifter är att lära alla elever att läsa. Tyvärr finns det alltid elever som stöter på problem i sin läsinlärning och som av en eller annan anledning utvecklar lässvårigheter. Forskning har visat att tidiga insatser är mest verkningsfulla vilket innebär att lärare måste klara av att tidigt identifiera de elever som kan komma att behöva extra stöd. Syftet med detta arbete är att synliggöra lärares åsikter kring tidig identifiering av de elever som riskerar att utveckla lässvårigheter samt att undersöka hur en eventuell identifiering går till i praktiken. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sju lärare verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har berört lärarnas syn på tidig identifiering, om möjligheter och svårigheter med tidig identifiering samt hur eventuell identifiering går till i praktiken. Resultatet visar att lärare anser att tidig identifiering av lässvårigheter är fördelaktigt och viktigt. Genom informella observationer av elevers språkutveckling och resultat från mer formella kartläggningar anser lärarna att de klarar av att identifiera de elever som ligger i riskzonen för att utveckla lässvårigheter.
One of the most important tasks teachers have is to teach all students how to read. Unfortunately, there are always students who encounter difficulties in their reading development and who, for one reason or another, develop reading difficulties. Research has shown that early intervention is most effective, which means that teachers need to identify these difficulties in students at an early stage. The purpose of this study is to highlight teachers’ opinions about early identification of those at risk of developing reading difficulties and investigate how teachers manage to conduct these identifications in practice. This study consists of qualitative interviews with seven teachers in preschool class. The interviews have been focused around teachers’ views of early identification, on advantages and difficulties with early identification and how early identifications are done in practice. The results show that teachers believe that early identification of reading difficulties is advantageous and important. Through informal observations of students’ language development and results from more formal tests teachers believe that they are able to identify students who are at risk of developing reading difficulties.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Qvist, Östergaard Amelie. „Verksamma lärares tankar om hållbar utveckling : En fenomenografisk undersökning för att ta reda på hur verksamma lärare uppfattar begreppet hållbar utveckling“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20465.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre.

SO

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Ali, Bayan, Åsa Fällgren und Annelie Wennberg. „Nationella prov - stöd eller hot? : Några gymnasielärares uppfattning om de nationella provens betydelse“. Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3718.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju (focusgroup intervju). Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand. The aim with this method is to give space for open discussions and reflections within the group. The result of the study shows that the respondants had been influenced by the tention between the new instructions from the Swedish National Agency of Education and the teachers autonomy. The study also elucidates the tendencies that exists in the country of grading too positive. The respondants expressed that they are affected by the new instructions and that their final grading is controlled by the results from the assessments.

Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Uhlén, Marie-Louise. „Konflikter och hanteringen av dessa i en gymnasieskola : En undersökning av lärares åsikter om konflikter samt deras beredskap för konflikthantering i skolan“. Thesis, Stockholm University, Department of Education in Arts and Professions, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8671.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Gidlund, Julia, und Lundell Samuelsson Anna. „"Styrdokumenten är inte alltid det viktigaste" : Lärares åsikter om ramfaktorer, möjligheter och svårigheter med att organisera ämnet idrott och hälsa i kunskapsområden“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147959.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie fokuserar på lärare i gymnasie- och grundskolan i årskurserna 7-9. Studiens syfte är att undersöka lärares åsikter om att organisera idrott och hälsa i block, teman eller områden, som vi valt att kalla kunskapsområden. Två frågeställningar utformades utifrån syftet och innefattar vilka svårigheter och möjligheter lärarna anser om användningen av kunskapsområden och hur ramfaktorer försvårar och underlättar användningen av kunskapsområden i undervisningen. För att samla in lärares åsikter har enkät använts som metod. Studiens resultat visar på att de flesta lärarna i studien någon gång eller ständigt organiserar ämnet utifrån kunskapsområden. Lärarna anser att det finns en hel del möjligheter både för sin egen och elevernas vinning. Undervisningen får en röd tråd och lärarna kan lättare se en progression i elevernas utveckling samt att eleverna får större möjligheter att nå högre kunskapskrav. Svårigheter och ramfaktorer som lärare nämner i studiens resultat är främst kopplat till lokaler, personal och tidsbrist.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Engstrand, Sebastian, und Henrik Hanberg. „Lärares tankar om digitala verktyg och dess användning i matematikundervisningen : En intervjustudie med lärare i årskurserna 4-6“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38688.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Multasuo, M. (Mikael). „”Ei auta muu kuin opetella, ja kuunnella enemmän, kyllä se siitä”:gymnasieelevers och -lärares åsikter om de största problemen med svenskinlärning och svenska språkets fritidsanvändning“. Bachelor's thesis, University of Oulu, 2016. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201606142501.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Bäck, Gabriella. „Får högpresterande elever den utmaning de har rätt till i skolan? : En empirisk studie baserad på lärares åsikter om arbetet med individualisering med fokus på högpresterande elever“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27629.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to investigate five teachers’ opinions on the work with individualization with focus on above-average pupils. I have issued four questions based on the purpose of this study: - How do these teachers define the theoretical concepts of individualization and above-average pupils? - How do the teachers reason about the concept of individualization with focus on the above-average pupils? - How do the teachers reason regarding the work with individualization in the Swedish language? - Do these teachers consider that there are difficulties to individualize the work so that it will challenge above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with five teachers in primary school. The theory and the theoretical concepts this study is based on is: what defines the above- average pupils, the zone of proximal development, the concept of individualization and motivation and the importance of cognitive and non-cognitive abilities. The study shows that the theoretical concept of above-average pupils is hard to define and it shows a difference between how the teachers choose to define it. However, the teachers show a good understanding of the concept of individualization which they define as an approach based on each individual's level of knowledge. It also shows that the teachers are having difficulties individualizing the school assignments to challenge and stimulate the above-average pupils. The teachers mean that the main reason for this problem is the lack of resources the teachers have available.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Högqvist, Marion. „Chinese English major students and the apprenticeship of observation : The influence of previous student experiences on current beliefs about English language teaching“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47776.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

“The apprenticeship of observation” is a person’s previous experiences as a student and it can greatly affect a person’s beliefs about teaching. This paper aimed to study the effect that previous student experiences had had on English major students at a university in China. A questionnaire was designed in order to collect data. The questionnaire was distributed to 117 undergraduate English majors. The results showed that the English majors considered their previous experiences as students to have greatly affected their current beliefs about English language teaching. The results further showed that the effects had mainly been positive and that the English major students considered “methods for English teaching”, “content”, and “lesson planning” to be the areas that had been affected most. These results were in accordance with most previous studies on the topic.
“Observationens lärlingskap” (min översättning) är en persons tidigare erfarenheter som elev och dessa kan starkt påverka en persons uppfattning om undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt tidigare eleverfarenheter hade haft på engelskstuderande studenter vid ett universitet i Kina. Ett frågeformulär utformades för att samla in underlag. Frågeformuläret delades ut till 117 engelskstudenter. Resultatet visade att engelskstudenterna ansåg att deras tidigare eleverfarenheter starkt hade påverkat deras nuvarande åsikter om engelskundervisning. Vidare visade resultatet att effekten mestadels var positiv och att engelskstudenterna ansåg att “metoder för engelskundervisning”, “innehåll” och “lektionsplanering” var de områden som hade blivit mest påverkade. Dessa resultat stämde med tidigare studier inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Olsson, Annika. „Metoder för undervisning i dubbel bokföring samt lärares och elevers åsikter om dessa“. Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41251.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt. Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning. Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val. Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende. Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur eleverna upplever de valda metoderna utkristalliseras tre begrepp med stort förklaringsvärde: Mellanmänsklighet, förförståelse och digital förstärkning. Undersökningen är explorativ till sin karaktär och materialet är litet. Eör att kunna dra mer långtgående slutsatser krävs fler och mer varierade undersökningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Lärares åsikter om läsläxa“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an