Dissertationen zum Thema „Lärarens stöd“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Lärarens stöd" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Eriksson, Madeleine, und Erika Nilsson. „Begränsar lärarens kompetens elevers rätt till särskilt stöd i undervisningen? : - En studie om chefers- och lärares uppfattningar om arbetet med elever i behov av särskilt stöd“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-195971.
Der volle Inhalt der QuelleSilfsten, Jemina. „Lärarens verktyg som gynnar elever i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om ett antal lärares arbete med åtgärdsprogram“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28542.
Der volle Inhalt der QuelleThe aim of the study is to identify how an Action Programme works as a tool for teachers in view of students in need of special support. The Degree Project presents a qualitative survey of the field where the Curriculum Theory has been the basis to analyse the results. The theoretical framework is based on the Education Act, the curriculum and other documents as well as current research. The empirical data consist of three interviews by teachers in primary schools. The results show that teachers write an action programme for pupils in need of special support because of difficulties in reading, writing, mathematics and behavioural difficulties. The formulation of an action programme is done by the teacher, the special education teacher and the guardian. The pupil rarely participates and the principal never at these meetings. The pupil’s abilities and interests are not taken into account in the action programmes by respondents. The special support often occurs outside the classrooms and some measures are planned to be performed in the home. The teachers experience that the action programme is a tool which gives structure for their work.
Arklid, Charlotte, und August Fernqvist. „En litteraturstudie om hur visuellt stöd främjar elever problemlösningsförmåga“. Thesis, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155981.
Der volle Inhalt der QuelleHallqvist, Anna. „Barn i familjer med missbruk. En studie av lärarens roll“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-796.
Der volle Inhalt der QuelleDet här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna.
Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig.
Svensson, Fredrik, und Kristina Klang. „Nationella prov som vägledare i lärarens kompetensutveckling : Ett förebyggande arbete för särskilt stöd i matematik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48489.
Der volle Inhalt der QuelleThe aim of this study is to investigate and to monitor teachers of mathematics when they reason on the abilities as expressed in the curriculum, through problematisation of Swedish national test questions. Teaching mathematics in Sweden has shown itself to be limited when it comes to setting objectives when based on awareness and knowledge of the abilities. One condition for the teaching to be manageable is that the teachers are aware of the abilities. The intention of this study is to find a way for the teachers through a perspective of development, where the abilities are given meaning. The national tests define many of the abilities and therefore the tests could be a guide in the teachers’ development of the reasoning of the abilities. The investigation is based on two videotaped focus discussions by high school teachers of mathematics. These discussions are based on national test questions, where the teachers are gradually introduced to the national educational agency’s (henceforth Skolverket) definitions of the abilities and assessments that are given by Skolverket. The theoretical framework of the study is based on collegial teaching perspective and a multimodal- and social semiotic perspective, which is also being used in the qualitative video analysis. The study shows that the teachers’ reasoning changes during the discussions without Skolverket’s definitions, and the teachers reach a consensus on how the abilities should be interpreted. Skolverket’s definitions had only marginal effects on the teachers’ reasoning regarding the intentions of the abilities. However, the teachers’ interpretations were challenged by the assessments which resulted in an increase in the teachers’ reasoning and interpretations. But the outcome of the study has not given any convincing evidence that an actual increase in knowledge nor awareness of the abilities has occurred. According to research into collegial learning, experts in this field would have been able to support more developed reasoning in line with the intentions.
Hallehn, John, und Martin Frigge. „Lärarens betydelse i en skola för alla : En litteraturstudie ur ett specialpedagogiskt perspektiv som behandlar lärarens betydelse för elever i behov av särskilt stöd“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32205.
Der volle Inhalt der QuelleGunnarsson, Thomas, und Sofie Larsson. „Inkluderad i en gemensam olikhet : lärarens syn på inkludering“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22217.
Der volle Inhalt der QuelleTempte, Maria, und Susanne Strid. „Lärarens yrkesroll – ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32324.
Der volle Inhalt der QuelleAndersson, Siri, und Agne Vetiate. „Dyslexi : Lärarens roll i arbete med elever mellan 10–12 år med utredd dyslexi“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22031.
Der volle Inhalt der QuelleHelena, Lyckström. „Undervisning ska vara tillgänglig för alla : En kvalitativ studie om några lärares anpassningar i skolans ordinarie undervisning samt stöd som lärare efterfrågar“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48621.
Der volle Inhalt der QuelleBuskqvist, My, und Sara Olsson. „Kärleksfull matematikundervisning - vägen till framgång? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie“. Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3302.
Der volle Inhalt der QuelleZendegani, Behzad. „Lärarens bedömning av elevers psykosociala skolsituation : Dolda funktionshinder/psykosociala problem“. Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-813.
Der volle Inhalt der QuelleDet övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.
För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ”en skola för alla” har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.
Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke. För att uppfylla de-ras behov krävs kunniga och kompetenta personal i skolan. Skolan måste ha en fungerande och tillfredställande elevvård för att kunna nå skolans mål. Skolornas neddragningar på grund av ekonomiska problem gör att barn med dolda funktionshinder misslyckas allt oftare i da-gens skola. Dessa orsakar att barn får ett dåligt självförtroende med upprepade misslyckande och försämrar deras problem.
Allmänt finns det en del olika faktorer som ligger bakom barn med koncentrations svårighe-ter. De biologisk och ärftliga faktorer samt tillväxtmiljön och deras samhällsställning kan ge-nerellt nämnas. Brist på tid, ekonomi och kunskap i skolorna är det en barriär för att kunna hjälpa barn med svårigheter.
The comprehensive purpose with this paper is to have a look at teacher’s assessment and per-ception of pupils with special educational needs. And further illustrate which possibilities and restrictions they believe to have, to take children with special educational needs into consid-eration and get a view of school situations who children with hidden functional disability and with special educations needs are at the present.
To get answer to my questions, six teachers inclusive a special teacher for pupils with im-paired disabilities have been interviewed and discussed the psychological and biological fac-tors around children’s development. The historical review gave us a perceptive on how defini-tion of “school for all” has been developed during the time and what is teacher’s opinion on children with special needs today. The central questions were concentrating on teachers un-derstanding of children with concentration difficulty and their opinion on diagnostic of chil-dren with problems. An “including integration” compared to segregating been discussed as well and finally discussed how teachers can help these children.
Pupils in school are not comparable and these differences must meets carefully. To meet chil-dren’s requirements schools have need of personnel’s competence and proficiency. Schools required having functioning and satisfactory pupil welfare to achieve the aim. Lowering of school resources due to economical problems do that child with hidden functional disability fails more often in schools these days. These effects cause that children get a horrific self-confidence and worsen their problems. Generally, there are different factors behind the con-centrations difficulty. The biological and hereditary factors as well as home environment and their class society can points out in general. Lacking of time, economy and knowledge stops teachers to helping children in school.
Stenegren, Mikaela, und Cecilia Snöbohm. „Läraren och digitala läromedel i matematikundervisningen : Digitala läromedel och deras möjligheter att ge läraren stöd i sin matematikundervisning i grundskolans tidiga år“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84755.
Der volle Inhalt der QuelleAccording to the curriculum, the teacher has a responsibility to look after each student's individual needs, conditions, experiences and thinking, and to consider that the student may use digital tools in a way that helps the student in their knowledge development. In order for the teacher to be able to live up to this responsibility, the teacher can take the support of a digital curriculum in his or her mathematics teaching. Previous research shows that digital mathematical curriculums through its structure and content can support the teacher to motivate students to work with mathematics, and that the teacher client in digital curriculums is a unique function which can help the teacher in the students' continued knowledge development. The purpose of the study was to investigate the structure of digital curriculums in mathematics and what support they can offer the teacher in their mathematics teaching. This was done through a qualitative content analysis based on Pepin et al. (2017) and Choppin et al (2014) theoretical framework for analyzing digital curriculums. The analysis showed that the structure is built with the spaces defined by Pepin et al. and that most focus on development was placed on the presentation space to create motivation in the students. The analysis also showed that there is a need for development in the problem and work space due to the narrow range of solution strategies, this affects digital curriculum’s ability to offer full support for the teacher to be able to lean towards a digital curriculum in their mathematics teaching. Furthermore, the teacher client's attention was drawn to the lack of opportunities for the teacher to design and revise tasks based on his or her own needs and the lack of multimedialibraries to support the teacher to use in his or her mathematics teaching. However, the analysis showed that the knowledgeoverview in digital curriculums has a lot to offer the teacher.
Nisserud, Camilla, und Keti Bodur. „Lärarens roll i och erfarenhet kring pedagogisk utredning : - då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31760.
Der volle Inhalt der QuelleArslan, Madlen, und Rebecca Gustafsson. „Vad är tysta elever och hur kan läraren stödja dem? : En fenomenografisk studie om fem lärares uppfattningar“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21396.
Der volle Inhalt der QuelleEricson, John, und David Bjurenfalk. „Stöd eller särskilt stöd? : Lärare beskriver sin gränsdragning mellan stöd och särskilt stöd“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Skola på vetenskaplig grund, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27692.
Der volle Inhalt der QuelleRadeklev, Elisabet. „Att vandra tillsammans mot text : en fallstudie i hur elever i skärmbaserad undervisning skapar text“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Humanvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13223.
Der volle Inhalt der QuelleEriksson, Elin. „Skolan runt läraren : En undersökning av lärares psykosociala arbetsmiljö i en svensk och en nya zeeländsk skola“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5167.
Der volle Inhalt der QuelleAbstract
The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.
Andersson, Sofia. „Lektionsplanering - Lärares befintliga och önskade stöd för planering“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35636.
Der volle Inhalt der QuelleBjörkling, Malin. „Lärares syn på relationell pedagogik i särskild undervisningsgrupp : En intervjustudie med lärare i särskild undervisningsgrupp“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54789.
Der volle Inhalt der QuelleEricson, Syréne. „Hur tolkar lärare formativ bedömning? : Fallstudie utifrån lärares tillämpning av formativ bedömning i undervisningen i matematik“. Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35928.
Der volle Inhalt der QuelleBergstrand, Eva. „Elevers behov av stöd i matematik : Några lärares upplevelser“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55420.
Der volle Inhalt der QuelleEriksson, Rosita. „Bra stöd vid läs- och skrivsvårigheter? : En jämförelse av elevers och lärares uppfattningar av effektivt stöd“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68879.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med denna studie är att undersöka några högstadieelevers och lärares uppfattningar om bra stöd vid läs- och skrivsvårigheter samt se om det finns en skillnad i deras uppfattning kring denna fråga. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med både elever och lärare. Resultatet visar på både likheter och skillnader i deras uppfattningar om bra stöd. Att få text uppläst av en lärare uppskattas mycket av eleverna och är också något som lärarna i studien använder sig av. Likaså ses anteckningar och muntliga prov gemensamt som underlättande och ibland högst avgörande på hur pass väl man som elev kan lyckas. Detta sker inte alltid på rutin, utan eleverna får själva be om den hjälpen. Flera informanter bland eleverna önskar en-till-en undervisning eller undervisning i liten grupp. Ingen av lärarna nämner detta som ett önskemål på hur de vill att stöd ska ges. Istället önskar de sig mera tid med varje elev och en extra lärare på sina lektioner.
Åkerstedt, Berg Annie. „Grupphandledning - ett stöd för nya lärares yrkesintroduktion? : En fallstudie om induction och ett introduktionsprogram för en grupp nyutexaminerade, nyanställda lärare“. Thesis, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-164485.
Der volle Inhalt der QuelleHallberg, Maria. „Lärares interaktion med elever i behov av stöd : En observationsstudie“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75259.
Der volle Inhalt der QuelleOlsson, Anna-Karin. „Lärares uppfattning om datorn som stöd : i läs- och skrivinlärningen“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20988.
Der volle Inhalt der QuelleNahrin, Gergeo. „Särskilt stöd eller individanpassad undervisning : en intervjustudie om lärares syn på barn i behov av särskilt stöd“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9049.
Der volle Inhalt der QuelleSjöström, Mikael, und Olle Stoor. „Vilket stöd ger matematiklyftets didaktiska stödmaterial för kollegialt lärande och hur är lärares upplevelser av detta stöd?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35684.
Der volle Inhalt der QuelleSundberg, Elin. „Den otillräcklige läraren : En kvalitativ intervjustudie om lärares upplevelser av en anpassad undervisning för elever som har dyslexi, läs- och skrivsvårigheter i ämnet svenska“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54861.
Der volle Inhalt der QuelleVig, Erik. „Lärares förmåga att möta barn i behov av särskilt stöd : Hur organisationskulturer påverkar lärares arbetssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd inom grundskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68897.
Der volle Inhalt der QuelleOlofsson, Emma, und Malin Andersson. „I behov av särskilt stöd : Lärares arbete och tankar kring integrering“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12786.
Der volle Inhalt der QuelleJohansson, Inger. „Gymnasieelvers upplevelser och minnen av lärares bemötande och stöd under grunskloetiden“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9817.
Der volle Inhalt der QuelleNordqvist, Håkan. „Lärares erfarenheter av arbete med elever i behov av särskilt stöd“. Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3464.
Der volle Inhalt der QuelleAbstrakt
Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.
Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.
Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.
Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.
Nyckel ord:
Elever i behov av särskilt stöd, klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.
Palmkvist, Susanne. „Stöd, reflektion och hjälp att inkludera : Lärares syn på specialpedagogisk handledning“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90913.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med denna studie var att få djupare kunskap om den specialpedagogiska handledningens betydelse som ett stöd för elever utifrån lärares syn och uppfattningar.Åtta lärare från tre olika kommuner, verksamma på grundskolans låg- och mellanstadium har intervjuats eftersom samtliga har deltagit i och har erfarenhet av specialpedagogisk handledning. Deras svar har sammanställts och besvarat de tre forskningsfrågorna: Vilka erfarenheter har lärare av den specialpedagogiska handledningen? Hur upplever lärare den handledning de fått av specialpedagogen? Vilken effekt har den specialpedagogiska handledningen fått för den inkluderande undervisningen? Resultatet visar att den specialpedagogiska handledningen bidrar till att lärarna får en djupare förståelse för elever i behov av särskilt stöd och att handledningsuppdraget varierar i omfattning och innehåll. Den specialpedagogiska handledning som riktar sig direkt till lärarna verkar ha en positiv effekt på inkluderingen och ett kritiskt/dilemmaperspektiv medan den konsultativa handledningen främst riktas mot anpassning av läromedel och låter eleverna gå ut ur klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd främjar exkludering och nivågruppering och ett kompensatoriskt perspektiv. Ur ett sociokulturellt perspektiv pekar studiens resultat på att lärare som fått specialpedagogisk handledning upplever att elever i en inkluderande undervisning bidrar tillvarandras lärande vilket skapar meningsfullhet för alla inblandade.
Lewin, Carolina, und Åsalie Frank. „Specialpedagogiskt stöd i relationsskapandet mellan lärare och elev“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89918.
Der volle Inhalt der QuelleJansson, Alexander. „Socialt stöd och psykisk hälsa : Gymnasieelevers självskattade psykiska hälsa och socialt stöd från lärare och klasskamrater“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32627.
Der volle Inhalt der QuelleIntroduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.
Halvarsson, Maria, und Agneta Hjelm. „Lärares tankar kring elever i behov av särskilt stöd : en kvalitativ studie“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2158.
Der volle Inhalt der QuelleJohansson, Patricia. „Lärares upplevelser av hur de har stöd och kunskap i skolans jämställdhetsarbete“. Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6903.
Der volle Inhalt der QuelleJämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.
Lindqvist, Jenny, und Anna Örjes. „En studie om lärares syn på matematikläromedel och läromedlets stöd för individualisering“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31811.
Der volle Inhalt der QuellePersson-Hennerfors, Ann-Cathrin, und Annika Söderberg. „IUP - ett stöd för lärarna i deras arbete eller inte“. Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7742.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gällande att läraren vid utvecklingssamtalet skall i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen, har varit ett stöd för lärarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete på deras respektive skolor. Utifrån resultatet av intervjuer med lärare och skolledare på två skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vår slutsats. Det finns inget svar som är gemensamt för alla, två av lärarna anser inte att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem något när det gäller deras arbetssätt medan de andra tycker att det hjälpt dem att strukturera och organisera sitt arbete. Flertalet tycker dock att den varit till hjälp inför samtal med elever och föräldrar. Vi sammanfattar det dock med att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § på samma sätt som Lpo 94 i hög grad är tolkningsbar vilket gör att syftet med vad som var tanken bakom tillägget inte når fram.
Carlsson, Malin, und Nordlander Rebecka Wallroth. „Lärares upplevelser av arbetet med stödinsatser“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355558.
Der volle Inhalt der QuelleWestin, Maria, und Anna Schinner. „Barn i behov av särskilt stöd : En studie av några lärares och förskollärares uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14314.
Der volle Inhalt der QuelleBorder, Peter, und Olle Malmberg. „Elevassistent som särskilt stöd – ett lärarperspektiv : En kvalitativ studie om lärares syn på användandet av elevassistenter som särskilt stöd i lågstadiet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446875.
Der volle Inhalt der QuelleTärnström, Henny. „Lärares och särbegåvade elevers faktiska stöd samt behov av stöd i undervisningen, i ämnet matematik, årskurs 4-6 : - Ur ett lärarperspektiv“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74876.
Der volle Inhalt der QuelleThe purpose of this qualitative study is to obtain the opinions of individual teachers about their actual support and their need for support, in teaching gifted pupils in the subject of mathematics, grades 4-6. The study also includes what teachers think gifted pupils receive and need, in order to develop knowledge in the subject of mathematics. To be able to carry out the study, seven people working at different compulsory schools in Sweden, were interviewed through so-called semi-structured interviews. All respondents stated that they each had been teaching at least one gifted pupil. The results showed similarities and differences between the respondents' answers. Such similarities were, for example, that all respondents stated that they were self-taught in the area of gifted pupils and that the knowledge was generally perceived as low in Swedish schools. This was by the respondents considered to adversely affect the pupils' support in the classroom. Common to all the respondents was also that, they themselves, provided gifted pupils support according to their time and their own abilities. One difference that emerged between the respondent’s answers was that three of them did not consider themselves to have any actual support in teaching gifted pupils, but that they had a need for this. One of the respondents stated that she did not have any support but did not feel that she needed it either. The remaining three respondents stated that they could get support when teaching gifted pupils from, among other things, special educators, lecturers and behavioral scientists.
Karlsson, Madeleine. „Flipped classroom som stöd för elevernas lärande i matematik : Lärares och elevers perspektiv“. Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169104.
Der volle Inhalt der QuelleThis thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning. The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.
Karlsson, Monika. „Konsten att arbeta utifrån två läroplaner- lärares inkluderade arbete och behov av stöd“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35481.
Der volle Inhalt der QuelleAinalem, Marianne. „Lärares upplevelse av inkludering – av elever i behov av språkligt stöd i undervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29002.
Der volle Inhalt der QuelleArvidsson, Maria, und Eva Österholm. „Lärares första år i yrket : The first year as a teacher“. Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-203.
Der volle Inhalt der QuelleDetta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning. Flertalet av dessa lärare menar att de inte var förberedda på den höga arbetsbelastningen, de dolda skolkoderna och avsaknaden av samarbete med kollegor. Lärarna i studien anser att det är viktigt att nyexaminerade får det stöd som de behöver under den första tiden. Avsaknaden av stöd ses som en orsak till att lämna läraryrket. Man anser att stödet kan komma från olika håll som andra nyexaminerade lärare, kollegor, arbetslag, skolledare och mentorer. Enligt ÖLA00, ett avtal mellan lärarförbunden och kommunförbunden, ska alla nyexaminerade lärare tilldelas en mentor under det första året. Ett fungerande mentorskap ses som det mest fördelaktiga stödet bland de intervjuade samt i den tidigare forskningen. Det framkommer dock att det är ett fåtal av de intervjuade som har ett fungerande mentorsstöd av en formellt utsedd mentor.
Sarling, Andreas, und Nadia Svensson. „Nyblivna lärares upplevelser avförutsättningar för deras yrkesutveckling“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32076.
Der volle Inhalt der QuelleGodkännande datum: 2017-06-05
Forslund, Anna, und der Woude Marianne van. „Utomhusmatematik: Lärares, blivande lärares och elevers attityder till att lära in matematik ute : Finns vetenskapligt stöd för att utöva utomhusmatematik?“ Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-36110.
Der volle Inhalt der QuelleAgainst the background in which mathematics performances in Swedish schools is dropping, it is important that teachers use methods based on evidence-based research. This systematic literature review aims to provide a deeper understanding on outdoor mathematics by examining teachers' and students' attitudes towards this method, as well as on how outdoor mathematics has scientific support and is recommended as a teaching method. The results of this study demonstrate that both students and teachers generally welcome outdoor mathematics as a method that contributes to authentic learning. Many teachers' view was that outdoor mathematics favours the younger students and that geometry and statistics were the parts of mathematics that suited best to bring outside. Outdoor mathematics contradicts course objectives in all countries where research on the topic is conducted and the method has limited scientific support.