Einloggen

Thematische Bibliographien / Lärande i / Zeitschriftenartikel

Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Lärande i.

Zeitschriftenartikel zum Thema „Lärande i“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 29. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "Lärande i" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Ljusberg, Anna-Lena, und Linnéa Holmberg. „Lärare, barn och lärande i kurslitteratur“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 3 (19.03.2019): 17–33. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2019.3.2.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In recent years, the number of different course books focused on school-age educare available for undergraduates in teacher education programs for primary school has increased. Thus studying what particular version of school-age educare is legitimized in this discursive practice and how this is done rhetorically becomes pertinent. This article examines and illuminates how this course literature – used at several universities in Sweden – stages a certain way of speaking about school-age educare and thereby may ascribe teachers and children specific subject positions. The study shows how recurrent ideological dilemmas are used as linguistic resources to manage some constantly present contradictions: school-age educare is supposed to be both democratic and child centered, as well as professionally planned and lead. The findings illuminate a homogenous depiction of how school-age educare is distinguished from traditional and formal schooling and thereby promoted as a unique but also necessary form of education. As a consequence, an ideal teacher is someone who is specialized in being actively passive and passively active, and an expert on children’s learning while children are considered experts on themselves and in the activities as well. That is, teacher’s professionalism in educare is tied to the skill of not being formal and school-like, but still being educational in a way that promotes politically-approved learning and development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Román, Gun. „Dansens Lärande“. Nordic Journal of Dance 2, Nr. 1 (01.12.2011): 26–37. http://dx.doi.org/10.2478/njd-2011-0005.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract This article is about two artistic-pedagogical projects in contemporary dance at the University of Dance and Circus (DOCH) in Stockholm, during 2001–2004. In Sweden there has not been any research concerning the teaching of contemporary dance within Higher Education. Together with the dance teachers in contemporary dance we started a developmental project where we tried to catch the core of the education in dance technique, the visions of the teachers, their teaching and how it related to their backgrounds. I also wanted to pay attention to the place of art within dance technique. Through the project the teaching and the role of the teacher becomes visible. Out of the project grows a modern Master-teacher- method (mästarlära), a conscious, reflexive teaching related to learning theories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Westerlund, Stina, und Marcus Samuelsson. „Lära sig att stå ut“. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, Nr. 3 (22.06.2021): 63–77. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4218.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Kirsten, Nils, und Sara Carlbaum. „Kompetensutveckling för professionella lärare?“ Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 1 (24.04.2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Karlsson, Marie, und Fredrik Jeppsson. „Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?“ Venue 8, Nr. 1 (08.11.2019): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19812.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Seiser, Anette Forssten, und Åsa Söderström. „Rektorer i utbildning – drivkrafter för ett lärande i samspel“. Högre utbildning 11, Nr. 1 (2021): 79. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2947.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Köpsén, Susanne. „Kunskap och lärande i facket“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, Nr. 3 (01.01.2009): 69–90. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i3.914.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Winman, Thomas. „Lärande i teori och praktik“. Nordic Journal of Vocational Education and Training 4, Nr. 2 (25.11.2014): 1–16. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.14v4i2a6.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Cederlund, Katarina, und Sylvana Sofkova Hashemi. „Multimodala bedömningspraktiker och lärares lärande“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 1 (06.04.2018): 43–68. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2018.1.3.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The article reports on a study where teachers in early primary school were presented to tools to approach texts and meaning-making from a multimodal perspective. The study aims to develop knowledge of enabling and constraining factors for the development of a multimodal assessment practice. To do so, we examine how teachers’ understanding of quality in students’ multimodal texts is manifested in assessments, and how this relates to available tools. The findings are discussed with the help of Bernstein's (1990; 2000) theoretical framework and focus on the conditions for teachers' work and learning. The study demonstrates teachers’ attention to multimodal text quality as ability to follow writing conventions, organize text and communicate content with several interacting resources. Available tools shape and broaden what is noticed. However, to give content to the metalanguage further knowledge on the use of different semiotic resources is needed. The study hereby raises the importance of interdisciplinary perspective on multimodal assessment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Gosman-Hedström, Gunilla, Hans Rystedt und Marianne Hansson Scherman. „Strokerummet — en webbplats för lärande“. Nordic Journal of Nursing Research 30, Nr. 2 (Juni 2010): 42–45. http://dx.doi.org/10.1177/010740831003000210.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Jeppsson, Fredrik. „Kroppsligt förankrad kognition“. Venue 6, Nr. 1 (07.11.2017): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1768.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskakollegor har vi i våra studier visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson und Maria Reis. „Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Koch, Marie Debora, und Eva Ahlskog-Björkman. „Hållbar utveckling och lärande i slöjd“. Nordic Studies in Education 39, Nr. 03 (13.09.2019): 185–97. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-02.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Persson, Christel. „Nya former för lärande: Leken som ett redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser“. Nordic Studies in Science Education 2, Nr. 1 (07.12.2012): 58–71. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.450.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study is to show how play, as a dimension in teaching and learning, can act as catalystin learning in environmental issues. The research question is how primary school children use scientificand technological conceptions in order to describe and understand environmental contexts. In thisarticle nine-year-old boys and girls deal with conceptions like food-chains and food-webs but alsowhether man is part of nature or not. The analysis is based on metacognitive dialogues where thescience teacher and the children are interacting. The discussion points out what possibilities andboundaries play as a tool can provide in teaching and learning in environmental education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Selander, Staffan. „Didaktiken som en ny, utbildningsvetenskaplig skärningspunkt“. Pedagogisk forskning i Sverige 23, Nr. 5 (21.09.2018): 158–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.09.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi). Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth). 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet. Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Haglund, Björn. „”Men dom flesta har en liknande situation.”“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 2 (11.10.2018): 75–92. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i2.2766.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikeln har en narrativ form och baseras på empiri från en etnografiinspirerad studie på ett svenskt fritidshem och fokuserar på hur Ann, den lärare som ansvarar för fritidshemmets verksamhet, försöker att bygga upp och driva verksamheten. Hon, liksom de statliga styrdokument hon försöker att utgå ifrån, har höga ambitioner med verksamheten men de förutsättningar skolan erbjuder för att bedriva kvalitativt hög verksamhet är bristfälliga. Hög personalomsättning i kombination med personal utan utbildning och brister i planeringstiden blir hinder både för Anns ambitionsnivå och fritidshemmets möjligheter att fungera som en plats för utbildning och lärande och på så vis motsvara styrdokumentens skrivningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Vallberg Roth, Ann-Christine, und Ylva Holmberg. „Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 29–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.02.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Identifierat problem är inriktat på undervisning i relation till omsorg och lärande, eller med andra ord vad den så kallade ”helheten” i policydokument kan innebära och hur den kan framträda i förskolans undervisning. Det finns ett underskott av forskning som belyser området utifrån mer omfattande empiriska studier i samverkansprojekt. Syftet är att, med koppling till ett samverkansprojekt, utveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till omsorg och lärande i förskollärares texter och dokumenterade samhandlingar i förskola som skolform i Sverige. Metodologiskt refererar analysen till abduktiv analys i didaktiskt perspektiv. Materialet inkluderar totalt 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Källdata utgörs av ord-data och audiovisuella data. Resultatet visar att begreppen undervisning, omsorg och lärande kan framträda som både åtskilda och sammanflätade på olika sätt. Sammantaget fogas analysen samman och prövas genom det övergripande begreppet ”flerstämmig undervisning” som kan inrymma ”didaktisk (o)takt”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Nilsson, Monica, Robert Lecusay, Karin Alnervik und Beth Ferholt. „Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 109–26. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2900.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Förskolan i Sverige har blivit en del av skolväsendet och begrepp från skolans värld överförs till och ska gälla även för förskolan, däribland undervisning och utbildning. Undervisning definieras i skollagen som målstyrda och lärarledda processer. Vi vill med artikeln bidra till kunskapandet om hur undervisning i förskolan kan förstås. Med begreppen iscensättning och målrelationella- kontra målrationella lärandeprocesser analyserar vi delar av ett årslångt utforskande- och lekprojekt i en förskola. Baserat på analysen argumenterar vi för en målrelationell ansats för att tänka kring och arrangera för målstyrda processer i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Assarsson, Liselott, Staffan Larsson und Katarina Sipos Zackrisson. „Temanummer: Vuxenutbildning & vuxnas lärande som policy“. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2007, Nr. 2 (Januar 2007): 26866. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2007.11803927.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Ackesjö, Helena. „(Hur) Bidrar mer bedömning till ökat lärande?“ BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 39, Nr. 1 (01.06.2021): 83–90. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v39i1.3838.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Johansson, Maritha, und Petra Magnusson. „Läslyftet i praktiken. Analys av ett textmaterial och ett lärarlags samtal“. Acta Didactica Norge 13, Nr. 1 (21.03.2019): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5632.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning”Läslyftet” är en statlig kompetensutvecklingssatsning baserad på arbetet av Timperley et al. (2007). Syftet är att genom kollegialt lärande utveckla lärarnas didaktiska kunskaper för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Denna artikel redovisar en studie av hur satsningen genomförs på en gymnasieskola. Syftet är att förstå och diskutera genomförandet genom att undersöka det pedagogiska material som studeras av lärarna och hur det uppfattas av dem. Det analyserade materialet är 1) artikeln ”Att bearbeta text – före läsandet” (Hallesson & Visén, 2016) och 2) en gruppdiskussion i en grupp av sju lärare, en bibliotekarie och en samtalshandledare, om samma artikel. Studien använder två metoder: en textanalys (Hellspong & Ledin, 1997) av artikeln och en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) av lärarnas diskussion. Analysen av lärarnas diskussion visar en avsaknad av matchning mellan lärarna och texten. Denna kan delvis förklaras av textanalysens resultat som visar att texten innefattar ett antal abstrakta begrepp och saknar tydlig röst. Analysen av lärarnas samtal visar att samtalshandledaren endast delvis kan överbrygga denna distans till texten. Lärarna utvecklar i samtalet en överenskommelse om att det är svårt att se det som erbjuds i texten som användbart i den egna praktiken. Vår tolkning är att lärarnas mottagande av texten kan beskrivas som motstånd och att de upplever texten som ett hot mot sina identiteter som lärare. I analogi med Timperley et al. (2007) visar vår studie också att kompetensutveckling och kollegialt lärande är komplext och beroende på olika kontextuella faktorer som behöver undersökas ytterligare.Nøkkelord: professionellt lärande, kollegialt lärande, motstånd, Läslyftet, läsning i skolanThe Swedish Reading Enhancement. Analysis of a text and a group of teachers’ professional learning discussionAbstract“Reading Enhancement” is a teacher professional learning investment by the Swedish Government based on the work by Timperley et al. (2007). Its aim is to develop teachers’ teaching skills through collegial learning in order to improve the pupils’ ability to read and write. This article reports on a study of how the investment is implemented at a Swedish vocational upper secondary school. The purpose is to understand and discuss the implementation by investigating the educational material studied by the teachers and how it is perceived by them. The analyzed material is 1) the article “To process text – before reading” (Hallesson & Visén, 2016) and 2) a group discussion in a group of seven teachers, a librarian and a discussion supervisor, about the same article. The study uses two methodological approaches: a text analysis (Hellspong & Ledin, 1997) of the article, and a critical discourse analysis (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) of the teachers’ discussion. The analysis shows a discrepancy between the article and the teachers. This can partly be explained by the result of the text analysis, which shows that the article contains a large number of abstract concepts and lacks a clear voice. The analysis of the teachers’ discussion shows that the supervisor of the group can only partly manage the distance to the text. The analysis also indicates a mutual agreement in the group that it is hard to see how the ideas offered in the article can be transferred into their daily practices. We interpret this as resistance, since the teachers seem to fear that their teacher identity is threatened. In analogy with Timperley et al. (2007), our study also shows that professional learning is complex and depending on various contextual factors that need to be further investigated.Keywords: professional learning, teacher development, resistance, Reading Enhancement, reading in school

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Dorthé, Lotti, Madeleine Du Toit und Evaggelia Papia. „Fallet ”Such a MeSH” : Problembaserat lärande för informationskompetens“. Dansk Biblioteksforskning 7, Nr. 2/3 (24.10.2011): 45–53. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v7i2/3.97383.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hur når vi målen som rör informationskompetens i vår undervisning? Frågan ställdes av en lärare och en bibliotekarie vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Den ledde till ett samarbete där bibliotekariens undervisning integrerades helt i fall - studierna på tandteknikerutbildningen. Artikeln beskriver upplägg och genomförande av en modell där informationskompetens och problembaserat lärandekombineras (här kallat IK&PBL-modellen). Bibliotekariens pedagogiska förhållningssätt är karaktäristisk för den övriga utbildningen på tandvårdshögskolan. Tentamensresultat och kursutvärderingar visar att IK&PBL-modellen bidrar till att utveckla studenternas förmåga att söka information och granska källkritiskt samt ger upphov till diskussioneromkring begreppet vetenskaplighet. Bibliotekarien får en inblick i studenternas utbildning, ökad ämneskunskap och förståelse för inlärningsprocessen medan läraren får insyn i studenternas problem medinformationssökning och källkritik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Jungert, Tomas. „Inre motivation positiv för elevers utveckling och lärande“. Venue 3, Nr. 1 (28.02.2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1436.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Har yttre belöningar (exempelvis guldstjärnor i kanten av skrivboken) en negativ inverkan på elevers inre motivation? Minskar intresset för människor att engagera sig i eller prestera väl i en uppgift när yttre belöningar erbjuds? Flera meta-analyser har visat att så är fallet. Self-Determination Theory (SDT) är en teori som såväl teoretiskt som praktiskt belyser hur lärare kan stödja elever för att öka deras inre motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Hauge, Trond Eiliv. „Design för undervisning och lärande – ett didaktiskt verktyg“. Venue 5, Nr. 2 (16.09.2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16510.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi behöver nya didaktiska verktyg för att kunna möta utmaningarna i dagens skola. Designbegreppet är ett sådant verktyg. Det kan användas båda till analys och som ett utvecklingsredskap för undervisning och elevens lärande. I denna artikel argumenterar författaren för att designbegreppet har en viktig och integrerad plats i den didaktiska vokabulären.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Alexanderson, Karin. „Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 6 (2016): 39–57. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Säljö, Roger. „Symboliska teknologier och lärande i en digital tid“. Pedagogisk forskning i Sverige 23, Nr. 5 (21.09.2018): 168–83. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.10.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

During the past half-a-century the education sector has grown in size and significance in most parts of the world. In what is talked about as a knowledge or information society, the time spent in educational institutions increases. One of the most important game-changers for education, and for educational research, is digitization and the growing reliance on digital resources in most activities in our daily lives. One of the many consequences of this development is that children early on in their lives make use of and adapt to digital media. It is argued that in this new media ecology the classical questions we ask about access to education and success and failure will continue to be important for educational research. At the same time, education as a discipline should consider the profound ways in which our knowledge and skills rely on coordination with symbolic technologies; we increasingly know by and through such resources, and this insight should guide the development of instructional practices. In addition, we should contribute to a debate about what “Bildung” and critical citizenship should be in a world which is going increasingly digital.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Gustavsson, Maria. „Hälsofrämjande på en Akutklinik — lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete“. Tidsskrift for Arbejdsliv 10, Nr. 2 (01.06.2008): 046–60. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v10i2.108675.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fokus i denna artikel ligger på hälsofrämjande på en akutklinik vidett universitetssjukhus. Inom sjukhuset finns en uttalad policy f ør att skapa hälsofrämjande arbetsplatser f ør att øka antalet långtidsfriska genom främjande och f ørebyggande åtgärder f ør hälsa. F ør att nå målet med hälsofrämjande arbetsplatser avsattes särskilda medel f ør olika utvecklingsprojekt på sjukhusets kliniker, och en av dessa insatser var utvecklingsarbetet vid akutkliniken. Det hälsofrämjande utvecklingsarbetet initierades vid akutkliniken f ør att f ørs øka bryta trenden med økande sjukfrånvaro, som vid utvecklingsarbetets b ørjan var relativt h øg i jämf ørelse med sjukhuset totalt. Syftet i denna artikel är att med utgångspunkt från akutklinikens hälsofrämjande utvecklingsarbete diskutera m øjligheter (och begränsningar) att skapa f ørutsättningar f ør sjukvårdspersonal att lära vad som främjar hälsa och vilka f ørutsättningar som bidrar till hälsofrämjande på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Tiberg, Tanja. „Skola 2021 – Framtidens skola, kunskap och lärande“. Nordic Journal of Digital Literacy 2, Nr. 01 (24.05.2007): 49–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-943x-2007-01-05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge und Lars Tomsmark. „Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Forsling, Karin. „Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 2 (30.06.2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Baumgarten, Maud, und Eva Ellstrøm. „Industriarbetares deltagande i arbetsplatslärande“. Tidsskrift for Arbejdsliv 14, Nr. 1 (01.03.2012): 9–25. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i1.108898.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I ndustrianställda står idag allt oftare inf ør f ørändringar på arbetsplatsen som ställer krav på utveckling och lärande i arbetet. Ord som mångkunnighet, flexibilitet och f ørändringsvilja har kommit i fokus. I och med att f øretag i allt h øgre grad arbetar under starkt f øränderliga konkurrensf ørhållanden på internationella marknader, beh øver organisationer ställa om och anpassa verksamheten med hänsyn till olika typer av f ørändringar. Inte minst mot denna bakgrund finns inom såväl forskning (t ex Boud & Garrick, 1999; Lorenz & Lundvall, 2006) som policydiskussion (tex. IF Metall, 2010; LO, 2002; SOU 1992:7) sedan länge en stark tilltro till betydelsen av lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Att få till stånd sådana lärprocesser ses som viktigt såväl f ør f øretagens som f ør individens utveckling, liksom f ør att skapa hållbara arbeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Andersson, Sven B., und Ingrid Andersson. „Linköpingsdoktorer höjer nivån på pedagogisk forskning i Rwanda“. Venue 4, Nr. 2 (25.05.2015): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15414.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tack vare samarbetet med Linköpings universitet har en forskarutbildning i pedagogik för första gången genomförts med deltagare från Rwanda. Nio universitetslärare vid Universitetet i Rwanda har doktorerat i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Thulin, Susanne, und Agneta Jonsson. „Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Säljö, Roger. „Kontext och mänskliga samspel - Ett sociokulturellt perspektiv på lärande“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 20, Nr. 3 (01.01.2011): 67–82. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v20i3.958.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Liljestrand, Johan. „Roger Säljö (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv.“ Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 9, Nr. 1 (01.01.2000): 109–13. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v9i1.670.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Kåreklint, Lars, und Marcus Samuelsson. „Läraren i centrum – skrivarcirkeln som handledning och kollegialt lärande“. Venue 3, Nr. 1 (08.05.2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1435.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Nilsson, Pernilla. „Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment“. Nordic Studies in Science Education 1, Nr. 1 (07.12.2012): 58–69. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.466.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Physics is often considered to be a difficult, abstract and boring school subject. This article describes astudy of 11-year old children’s discussions of scientific concepts related to experiments in the classroom and to the Liseberg amusement park. The study was made in May 2004 and the empirical material consists of tape recorded group discussions from the preparation lesson before the amusement park visit. The analysis focuses on how children use, develop and verify their knowledge, and how they express an increased construction of knowledge and understanding through the dialogues. The discussions indicate an ability to develop, explain and exemplify physical phenomena and concepts and connect them to their everyday experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Szczepanski, Anders. „Platsens betydelse för lärande och undervisning – ett utomhuspedagogiskt perspektiv“. Nordic Studies in Science Education 9, Nr. 1 (25.04.2013): 3–17. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.623.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The study describes how 19 teachers linked to preschool and comprehensive school experience the importance of place for learning and teaching in an outdoor educational context. The methodological approach is phenomenographic. The semi-structured interviews are based on pictorial material intended to illustrate different physical learning environments. Nine categories and four place-related perspectives can be distinguished. The result shows that there is sometimes a didactic uncertainty around places for teaching and learning outside the classroom walls. The availability of different places in the outdoors, a woodland environment and natural materials is seen as meaningful complements in teaching. Town settings, parks and industrial landscapes are to a lesser degree perceived as learning environments. The study shows the experience of teachers using other contexts for learning and teaching than the classroom. Outdoor education is experienced as a place-related toolkit with opportunities to integrate different subjects and anchor teaching in the real world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Rosvall, Annica, Roland Nilsson und Ewa Idvall. „Utvärdering av nätbaserat lärande avseende användarvänlighet, innehåll och kompetensutveckling“. Nordic Journal of Nursing Research 33, Nr. 2 (Juni 2013): 31–33. http://dx.doi.org/10.1177/010740831303300207.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Tallberg Broman, Ingegerd. „Pedagogik med inriktning mot yngre barns utveckling och lärande“. Pedagogisk forskning i Sverige 23, Nr. 5 (21.09.2018): 223–43. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.13.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The professorship I held was denoted "Pedagogy with a focus on the development and learning of younger children". It was a newly instituted professorship at the Teacher Education Program at the newly founded university college in Malmö. The purpose was dual - to further develop research related to children’s development and learning in pre-school as well as to contribute to the academization of the pre-school teacher education. It was initiated by the director of the Teacher Education Program, and was placed at the department responsible for preschool teacher education. In this article, the professorship´s purpose and orientation will be discussed in a historical perspective. It considers significant aspects of the development of the program for pre-school education, such as practical pedagogy, knowledge traditions, and gender. In addition, it suggests that the development of this program was characterized by a complicated relationship to the state as well as the academy, involving efforts to reconcile both sides. The article also discusses the late nationalization of this program and why a professorship was established in 1999 to support research and academic development. Other themes discussed, with examples from my own work as researcher, expert, and teacher, are the terms and conditions of the research area, special initiatives, and continuity and discontinuity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Blossing, Ulf. „Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 70–93. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.04.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med grund i en nulägesanalys ger Skolverket i satsningen Samverkan för bästa skola (SBS) stöd till skolor för att bygga upp en förbättringskapacitet och stärka elevernas måluppnående. Syftet är att analysera Skolverkets formulär för nulägesanalyser i relation till förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller som en professionellt lärande gemenskapskultur. Det antagagande som ligger till grund för frågeställningen är att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet som riskerar att osynliggöra skolledares och lärares agentskap, deras arbetsrelationer och aktioner i förbättringsarbetet. Frågeställningen är således: I vilken grad uppmärksammar formulären skolledares och lärares arbets-relationer och aktioner? Resultatet visar att antagagandet att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet till stor del kan verifieras. Det riskerar således att osynliggöra skolledares och lärares agentskap och försvåra uppbyggandet av en förbättringskapacitet. Fortsatt forskning behöver komplettera resultaten från den här studien med studier av Skolverkets processtöd vid nulägesanalysen, liksom studier av lärosätenas insatser för SBS-skolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Day, Christopher. „Arbeta med skolor i missgynnade stadsmiljöer“. Venue 5, Nr. 2 (04.11.2016): 1–9. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16513.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

- Ett projekt för kunskapsöverföring och kunskapsutbyte (KTEN, Knowledge Transfer and Exchange) En av de mest angelägna frågorna för regeringar världen över är att höja standarderna för undervisning och lärande i skolor, särskilt de som arbetar med socioekonomiskt missgynnade grupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Edström, Kristina. „Ny publikation: Exploring the dual nature of engineering education“. Högre utbildning 8, Nr. 2 (2018): 87. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1358.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kristina Edström (2017). Exploring the dual nature of engineering education: Opportunities and challenges in integrating the academic and professional aspects in the curriculum. Doktorsavhandling i Teknik och lärande, KTH. http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1155372&dswid=3710

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Holmberg, Ylva, und Ann-Christine Vallberg Roth. „Flerstämmig musikundervisning i förskola“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 79–94. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2898.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Pleijel, Richard. „Ytinlärning och djupinlärning – en kritisk reflektion kring normativa tolkningar av begrepp i den samtida högskolepedagogiska diskursen“. Högre utbildning 11, Nr. 1 (2021): 16. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2261.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna artikel diskuteras begreppen ytinlärning och djupinlärning. Artikeln syftar till en kritisk granskning av hur dessa två begrepp präglar olika sätt att tala om lärande, främst i en samtida, praktiskt orienterad högskolepedagogisk kontext. I artikeln argumenterar jag för att begreppsparet genom att kontrastera yta mot djup har en inneboende normativ potential, varigenom vissa sätt att lära implicit värderas som bättre än andra. I takt med att begreppsanvändningen har avlägsnats alltmer från den ursprungliga forskningskontext där de myntades, har den normativa potentialen gradvis kommit att realiseras. Detta har skett inte minst genom att begreppen har förbundits med andra, tydligt värderande termer, vilket har tenderat att förstärka det normativa draget hos begreppen. Detta beläggs och diskuteras i artikeln utifrån ett antal exempel från en nutida svensk högskolepedagogisk diskurs. Artikelns bärande idé är att det är nödvändigt med en kritisk reflektion, inte bara kring vad vi säger om lärande, utan också kring hur vi säger det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Dahl, Bia. „SVEA-metoden, ett framgångsrikt tematiskt lärande med en klar helhetssyn“. Venue 1, Nr. 1 (04.12.2012): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1217.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Elever måste kunna hantera en verklighet i snabb förändring med rask teknikutveckling. Skolan bör förbereda dem på en globaliserad värld. Det gäller att skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet. Men det saknas ofta en helhetssyn i skolan, skriver Bia Dahl. En lösning är att tänka tematiskt, när man organiserar innehållet, planerar undervisningen och arrangerar lärandemiljön, menar hon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Cochran-Smith, Marilyn. „Att bevara komplexiteten i läraryrket: policy, forskning och praxis“. Venue 4, Nr. 2 (20.04.2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15411.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undervisning är en komplex, snarare än teknisk eller komplicerad, aktivitet. Om inte policy, forskning och praxis som syftar till att förbättra lärarkvaliteten utformas på ett sådant sätt att komplexiteten i läraryrket bevaras, är det knappast troligt att de kommer att leda till förändringar som verkligen stöder elevernas lärande och utökar deras möjligheter till ett bra liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Sernhede, Ove. „Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella samhället“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, Nr. 1 (01.01.2009): 7–32. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i1.896.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Lidar, Malena. „Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning“. Nordic Studies in Science Education 7, Nr. 1 (26.06.2012): 100. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.328.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Andersson, Susanne, Britt-Louise Ek-Gustafsson, Maria Lindgren, Lena Willman und Linda Wågström. „Arbetet med individuella utvecklingsplaner – rektorers syn på mentorer, utvecklingssamtal och lärande“. HumaNetten, Nr. 25 (27.11.2015): 45–55. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20102503.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!