Dissertationen zum Thema „Lärande i“

Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns lärande. Studien belyser även förskolans uppdrag vad gäller det livslånga lärandet. Den teoretiska utgångspunkten hämtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet är också att få kunskap om huruvida förskolans och föräldrarnas syn på lärande, sammanfaller eller skiljer sig åt. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om föräldrars syn på barns lärande kan mötet mellan familj och förskola stärkas. Studien kan således skapa bättre förutsättningar för barns lärande i förskolan.

Resultatet i undersökningen visar enligt föräldraintervjuer, att förskolans roll är stor och viktig för barns lärande. Lärande sker alltid och överallt i samspel med andra, både barn och vuxna. Föräldrars syn på lärande sammanfaller på flera plan med förskolans uppdrag kring det livslånga lärandet.

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer.

Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt.

Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.

Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik.

Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in.

Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.

Betygsdatum 2019-08-19

Syftet är att beskriva, analysera och tolka vad några lärare anser om förhållandet mellan elevers självkänsla och lärande, samt ta reda på hur de arbetar för att stärka den. Förutom en utgångspunkt i den samhälleliga debatten kring elevers sämre mående, har vi båda också sett tecken på elevers dåliga självkänsla vid tidigare arbetstimmar, samt under våra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera både självkänsla och självförtroende, men även lärande som har ett brett spektra. Vi har även beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur självkänslan anses ha betydelse för lärandet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lärare. Intervjusvaren valde vi att kategorisera för att skapa en överblick och för att lättare kunna se likheter och skillnader i de olika lärarnas uppfattningar. Vårt resultat tyder på att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det finns ett förhållande mellan självkänsla och lärande. De påvisar i sina respektive resonemang hur de i sitt arbete identifierar elever med låg självkänsla och berättar vidare hur de arbetar för att stärka den. Flertalet lärare diskuterar också uppkomsten till god och dålig självkänsla och menar vidare att ett samspel med föräldrarna är en viktig del i stärkandeprocessen.  

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet.

Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet.

Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet.

Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

Denna uppsats fokuserar på fältet organisatoriskt lärande. I denna uppsats undersöks huruvida en definition av vad organisatoriskt lärande är, är av vikt för utvecklingen av området. Vi tar vår utgångspunkt i kritik som riktats mot denna definitionsdebatt, som menar att organisationer redan lär sig och att man snarare bör studera detta lärande och utveckla detta istället för att söka formulera en exakt definition.

Vi har i denna uppsats gjort en fördjupad studie av en utvald organisation, Rockparty, för att se hur denna handskas med lärande inom organisationen. Resultatet av denna studie blev insikten om att organisationen i allra högsta grad sysslar med vad vi känner igen som organisatoriskt lärande. Vilket föranleder oss att ta rygg på den tidigare yttrade kritiken mot definitionsdebatten som sådan och ett bifall till uppmaningen att istället studera och utveckla det lärande som pågår.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem.

I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt.

Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.

Jag tar genom litteraturstudier upp framväxten av och beskriver grunddragen i en undervisning baserad på PBL, problembaserat lärande, som framförallt tillämpas på högre utbildningar som hälsouniversitetet, men som spridits till gymnasieskolan och även grundskolan. I arbetet finns en beskrivning av hur en sådan undervisning kan organiseras på grundskolan inom NO-undervisningen.

Jag har kommit fram till att problembaserat lärande är et sätt att organisera undervisning och lärande. De som idag arbetar på detta sätt, som Mariebergskolan i Motala, anser att metoden och arbetssättet ger bättre resultat och på ett bra sätt överensstämmer med intentionerna i läroplanen. De utesluter dock inte att man kan arbeta på andra sätt och nå motsvarande resultat

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om elevers lärande i klassrummet. Utifrån syftet har forskningsfrågan "Hur ser elever på sitt lärande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna fråga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser på sitt lärande i klassrummet som viktigt. De intervjuade eleverna är utifrån sina val av utbildning motiverade att lära. En aspekt eleverna anger som betydelsefull för deras lärande är bland annat betygen som påverkar så gott som alla av elevernas lärande. En annan aspekt som tas upp är att vissa ämnen upplevs av en del elever som abstrakta och att de därför inte tror att de kommer att ha nytta av kunskaperna i framtiden.

Det har betydelse för elevernas lärande vilken syn på lärande som råder. Utifrån de frågor som ställts i intervjuerna framkommer det att kommunikationen, samspelet och dialogen i klassrummet till största delen består av att eleverna lyssnar på läraren. I den vetenskapliga förankringen visar jag på några forskares uppfattning om lärande samt gör en tillbakablick avseende synen på lärandet. Den syn på lärande eleverna uttrycker för tankarna till behaviorismen. Eleverna säger sig till stor del lära genom att lyssna, läsa och memorera. Hur eleverna ser på lärande och hur de gör när de lär ger en bild av traditionell undervisning.

Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga. Vi anser dock att kompetens har sin grund i möjligheten till lärande. Många menar att arbetsrotation skulle kunna leda till ett ökat lärande eller kunna ses som en typ av kompetensutveckling.

Arbetsrotation för medarbetare på lägre nivå är ett mer eller mindre vanligt fenomen. Det innebär att en medarbetare flyttar, växlar eller roterar från en specialiserad arbets¬uppgift till en annan. Frågan är hur det skulle fungera om det infördes i en ledningsgrupp i ett företag? Och hur skulle ett sådant arbetssätt påverka lärandet i gruppen, skulle det ge hinder för eller möjligheter till lärande? Ett aktivt arbete med rotation mellan befattningshavarna i en produktionsledningsgrupp är ett relativt ovanligt fenomen. Under hösten 2004 stötte vi dock på ett företag som använde sig av just arbetsrotation i deras produktionsledningsgrupp. Metoden de använder sig av har tre steg:

1. Under det första året på befattningen lär sig chefen arbetet och organisationen

2. Under det andra året utvecklar chefen sin verksamhet

3. Under det tredje året bör chefen byta befattning för att undvika slentrian

Grundidén är att ingen ska “sitta för länge” på samma befattning, det vill säga inte ha samma tjänst längre än tre år. Erfarenheten visar dock att perioden är olika lång beroende på arbetets art och omfattning, men tydligt är att en rotation bör ske efter tre år. Företaget säger sig också använda metoden bland annat för att på så vis kompetensutveckla medlemmarna i produktionsledningsgruppen.

Utifrån ovan valde vi att undersöka saken utifrån ett systemperspektiv. Vi valde dessutom att använda oss av en kvalitativ metod, med intervjun som datainsamlingsinstrument. Samtliga medlemmar intervjuades utifrån en intervjuguide, med frågor som berörde kategorierna: arbetsuppgifter, kompetens, problemhantering, ledarskap, delaktighet och återkoppling samt lärande och utveckling. Frågorna komponerades utifrån den teori vi tidigare studerat.

Resultatet från de analyserade intervjuerna, visade att arbetssättet som produktionsledningsgruppen använde sig av hade inverkan på gruppens lärande. Vissa systemdelar, så som motivation, beslut och problemlösning gav gruppen goda förutsättningar till att lära nytt. Hindren visade sig vara bristande kommunikation, tidsbrist samt rester av bruksmentalitet. Faktorer som både ger hinder och möjligheter till lärande var synen på förändring, organisationsstrukturen och ledarskapet i gruppen.

Godkänd; 2001; 20070314 (ysko)

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014