Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Lagstadgad hållbarhetsredovisning“

Syftet med denna uppsats har varit att analysera och förklara utvecklingen av den frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningen mellan år 2015 och 2018. Anledningen till detta är att frågor som rör miljön och klimatet blivit allt viktigare i dagens samhälle. Konsekvensen av detta har dels blivit att nya lagstiftningar har instiftats, dels att diverse olika organisationer tagit fram en mängd olika direktiv och ramverk som är frivilliga att följa. För att undersöka denna problematik har empiri tagits fram genom en innehållsanalys där års- och hållbarhetsrapporter har analyserats. Innehållsanalysen har utförts på sju olika företag inom tre branscher. Dessa branscher är dagligvaruhandeln, skogs- och pappersindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin.  I analysen har empirin tolkats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande följande teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och multi-level governance. Resultatet har visat att den frivilliga rapporteringen blivit allt viktigare för samtliga företag i uppsatsen, detta på grund av att intressenter och investerare idag har högre krav på företagen i dessa frågor. Slutsatsen i arbetet är därav att hållbarhetsredovisning och framförallt den frivilliga delen har utvecklats från att tidigare vara mer ytlig till att idag karaktäriseras av ett mer omfattande arbete. Under analysens första år fanns tendenser till att företag endast kort beskrev sitt hållbarhetsarbete. Detta har utvecklats under analysens sista år då hållbarhetsrapporterna istället innehåller en mer djupgående och omfattande beskrivning. Det innebär att både förarbete och resultat av hållbarhetsarbetet beskrivs.
The purpose of this paper has been to analyze and explain the development of the voluntary and mandatory sustainability reporting between 2015 and 2018. The reason behind is that issues relating to the environment and the climate have become increasingly important in today's society. The consequence has been that legislation has been instituted, but also that organizations have produced a variety of directives that are voluntary to follow. In order to investigate this problem, empirical data has been developed through a content analysis where annual and sustainability reports have been analyzed. The content analysis has been implemented on seven different companies within three industries. These industries are the grocery trade, the forest and paper industry and the construction industry.  The analysis has been interpreted by a theoretical framework containing the theory of legitimacy, stakeholder theory and multi-level governance. The result has shown that the voluntary reporting has become increasingly important for all companies in the paper. The reason behind is that stakeholders today have higher demands on the companies. The conclusion is therefore that the sustainability report and, above all, the voluntary part have evolved from earlier being more superficial to today being characterized by a more extensive work. During the first year of the analysis, companies tended to only briefly describe their sustainability work. This has been developed during the last year of the analysis as it now contains a more comprehensive description. This means that both preliminary work and results of the sustainability work are described.

During the last decades sustainability reporting has got a higher priority for companies to consider. Stakeholder's requirements have increased on companies due to sustainability. Standards and laws are developed to secure the information that companies report is enough, transparent and correct. However, there are question marks if the information that companies report is useful for the stakeholders. For this reason, the purpose is to create an understanding of whether the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting. The essay´s empirics are created on the basis of a qualitative content analysis that provides a picture of the study’s question; at which extension the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting? Our conclusion is that the statutory sustainability report only meets the IASB´s qualitative characteristics to some extent.
De senaste decennierna har hållbarhetsrapportering blivit en viktigare aspekt för företag att ta hänsyn till. Intressenters krav ökar på företags medvetenhet kring hållbarhet. Standarder och lagar utvecklas för att säkerställa att den information som företag redovisar är tillräcklig, transparant och tillförlitlig. Dock finns det frågetecken gällande om informationen som företagen redovisar är användbar för intressenterna. Av denna anledning är syftet att skapa förståelse för om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning.Uppsatsens empiri är skapad utifrån en kvalitativ innehållsanalys som ger en bild av studiens frågeställning; I vilken utsträckning uppfyller den lagstadgade hållbarhetsredovisningen IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning? Vår slutsats är att den lagstadgade hållbarhetsredovisningen endast uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper till viss del.

Titel: Hållbarhetsredovisning: En kvantitativ studie om förändringen i företagshållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Författare: Sanna Nilsson och Ellinor WallinBakgrund: För att företag ska öka arbetet kring hållbarhet ytterligare införde regeringen vidårsskiftet 2016/2017 krav på att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftetmed införandet var också att öka transparensen samt förenkla jämförbarheten. De företag somomfattas av de nya hållbarhetsupplysningskraven ska uppfylla mer än ett av gränsvärdenaenligt 6.kap 10§ i Årsredovisningslagen (1995:1554). Företagen är rekommenderade attanvända ett etablerat ramverk där Global Reporting Initiative (GRI) är det mest vedertagnaramverket.Forskningsfråga: hur förändras hållbarhetsredovisningar i antal GRI resultatindikatorer förföretag inom den privata sektorn och som omfattas av hållbarhetsupplysningskraven iÅrsredovisningslag (1995:1554) efter införandet?Syfte: Syftet i den här uppsatsen är att förklara hur företag som omfattas av de nyahållbarhetsupplysningskraven i Årsredovisningslag (1995:1554) förändrar sinahållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys där vi har utformat en kodningsmallutifrån GRI´s ramverk. Vi har kodat antalet GRI resultatindikatorer i hållbarhetsredovisningarför räkenskapsåren 2014–2017 som innefattat 20 stycken företag inom den privata sektorn. Videlade upp urvalet i miljömässiga- och neutrala företag. Uppdelningen baserades på antalethållbarhetsredovisade GRI resultatindikatorer inom kategorin miljö under räkenskapsåret2014. Om företaget hållbarhetsredovisade 40,1 procent eller mer inom kategorin miljö, iförhållande till det totala antalet redovisade GRI resultatindikatorer, benämndes företaget somett miljömässigt företag. Understeg antalet redovisade miljöresultatindikatorer 40,1 procentbenämndes företaget som neutralt.Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar en liten ökning av antalet GRI resultatindikatorer efterinförandet av upplysningskraven inom hållbarhetsredovisning. Resultatet visade också attmiljömässiga företag hållbarhetsredovisade fler GRI resultatindikatorer än neutrala företaginnan införandet. Efter införandet hade också de miljömässiga företag en större ökning i antalGRI resultatindikatorer än de neutrala företagen.
Title: Sustainability report: A quantitative study of the changes in companies’ sustainabilityreports when voluntary gets regulatedAuthors: Sanna Nilsson and Ellinor WallinBackground: In order for companies to increase their work with sustainability thegovernment introduced, at the end of year 2016/2017, the requirement that large companieshave to establish a sustainability report. The purpose of the introduction was also to increasetransparency and simplify comparability. The companies that are subjects to the newsustainability disclosure requirements must meet more than one of the limit values in Chapter6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Companies are advised to use an establishedframework where the Global Reporting Initiative (GRI) is the most widely acceptedframework.Purpose: How do sustainability reports change in the number of GRI performance indicatorsfor private sector companies that are subjects to the Sustainability Disclosure Requirements inthe Annual Accounts Act (1995: 1554) after the introduction?Method: We have applied a quantitative content analysis where we have developed a codingtemplate based on GRI´s framework. We have encoded the number of GRI performanceindicators in sustainability reports for the financial years 2014-2017 which included 20private sector companies. We separated the sample into environmental and neutral companiesbased on the number of environmental GRI performance indicators reported during the year2014. If the company reported 40,1 percent or more in the environmental category, comparedto the total number of GRI performance indicators, we classified it as an environmentalcompany. If the number of environmental GRI performance indicators was less than 40,1percent, the company was classified as a neutral company.Conclusion: The results of the survey indicate a small increase in the number of GRIperformance indicators after the introduction of disclosure requirements in sustainabilityreporting. The result also showed that the environmental companies reported more GRIperformance indicators than the neutral companies before the introduction. After theintroduction, the environmental companies also had a larger increase in the number of GRIperformance indicators than the neutral companies.

Ämnet hållbarhet diskuteras ständigt i media och medvetenheten för ett globalt samhällsansvar ökar alltmer hos både konsumenter och företag. Många svenska företag bedriver idag något slags arbete med hållbarhet samt redovisar om det på olika sätt. Dock bemöts företagens hållbarhetsrapporter med viss kritik och skepticism, då somliga anser att den bara används för att skönmåla verksamheten och att den därmed inte känns trovärdig.   I syftet att öka transparensen i företags hållbarhetsrapporter, samt göra dessa jämförbara beslutade Sveriges regering den 1 december år 2016 om ett nytt lagkrav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen. Lagkravet innebär att företag som uppfyller vissa villkor måste upplysa om specifika frågor angående deras hållbarhetsarbete. I och med lagkravet uppstår en diskussion kring vad detta får för konsekvenser. Syftet med denna studie är att undersöka vad det nya lagkravet på hållbarhetsrapportering gett för effekter och förändringar hos organisationer. Författarna ämnar att genom en kvalitativ undersökning studera hur fyra företags tidigare val och agerande inom hållbarhet samt hur deras syn på lagkravet påverkat de effekter och förändringar som lagkravet medfört. Utifrån syftet och den forskningsfråga författarna ämnar att besvara har den institutionella-, legitimitets- och intressentteorin, samt tidigare forskning inom ämnet inkluderats i studiens teoretiska referensram.   Den empiriska datan har insamlats genom intervjuer och utifrån analysen av denna indikerar det övergripande resultatet på att lagkravet inte medfört några större effekter eller några omfattande förändringar hos företagen, men de effekter och förändringar som författarna kan se är dels att hållbarhet fått en ökad uppmärksamhet i företagsledningen och styrelsen, samt att dessa fått en ökad medvetenhet om hållbarhet. Lagkravet har till viss mån medfört att hållbarhetsarbetet blivit mer integrerat i organisationernas verksamhet, att fler personer blivit involverade samt att ansvaret blivit mer utspritt. Till viss mån prioriteras rapporteringen högre då mer resurser tillsätts och arbetet med rapporten startar i ett tidigare skede samt utförs med en större noggrannhet.   Resultatet tyder vidare på att lagkravet medfört förändringar och effekter i liten utsträckning. Det tyder på att anledningen till att företagen inte ser något behov av att utvidga eller förbättra sitt arbete till följd av lagkravet är för att företagen är nöjda med sitt arbete samt anser att de idag redan arbetar i tillräcklig omfattning. Vidare indikerar resultatet på att företagens tidigare val och agerande inom området samt hur de ställer sig till lagkravet till hög grad påverkat de effekter och förändringar som kravet medfört.   Nyckelord: Lagkrav, Hållbarhetsredovisning, Effekter, Förändringar, Hållbarhetsarbete.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.