Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Labour law Sweden“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Labour law Sweden" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Labour law Sweden"
Boräng, Frida, und Lucie Cerna. „Constrained Politics: Labour Market Actors, Political Parties and Swedish Labour Immigration Policy“. Government and Opposition 54, Nr. 1 (23.01.2017): 121–44. http://dx.doi.org/10.1017/gov.2016.51.
Der volle Inhalt der QuelleTano, Sofia, Örjan Pettersson und Olof Stjernström. „Labour income effects of the recent “mining boom” in northern Sweden“. Resources Policy 49 (September 2016): 31–40. http://dx.doi.org/10.1016/j.resourpol.2016.03.004.
Der volle Inhalt der QuelleAfonso, Alexandre, Samir Negash und Emily Wolff. „Closure, equality or organisation: Trade union responses to EU labour migration“. Journal of European Social Policy 30, Nr. 5 (November 2020): 528–42. http://dx.doi.org/10.1177/0958928720950607.
Der volle Inhalt der QuelleVickers, Lucy. „Comparative Discrimination Law: Age as a Protected Ground“. Brill Research Perspectives in Comparative Discrimination Law 2, Nr. 1 (18.07.2018): 1–99. http://dx.doi.org/10.1163/24522031-12340003.
Der volle Inhalt der QuelleRonnmar, M. „Laval returns to Sweden: The Final Judgment of the Swedish Labour Court and Swedish Legislative Reforms“. Industrial Law Journal 39, Nr. 3 (27.08.2010): 280–87. http://dx.doi.org/10.1093/indlaw/dwq013.
Der volle Inhalt der QuelleMeyer, Brett. „Learning to Love the Government“. World Politics 68, Nr. 3 (18.05.2016): 538–75. http://dx.doi.org/10.1017/s0043887116000058.
Der volle Inhalt der QuelleDe Baets, Philippe. „The labour inspection of Belgium, the United Kingdom and Sweden in a comparative perspective“. International Journal of the Sociology of Law 31, Nr. 1 (März 2003): 35–53. http://dx.doi.org/10.1016/s0194-6595(03)00023-6.
Der volle Inhalt der QuelleVandelannoote, Dieter, und Gerlinde Verbist. „The impact of in-work benefits on work incentives and poverty in four European countries“. Journal of European Social Policy 30, Nr. 2 (20.01.2020): 144–57. http://dx.doi.org/10.1177/0958928719891314.
Der volle Inhalt der QuelleSelberg, Niklas, und Markus Gunneflo. „Discourse or Merely Noise? Regarding the Disagreement on Undocumented Migrants“. European Journal of Migration and Law 12, Nr. 2 (2010): 173–91. http://dx.doi.org/10.1163/157181610x496867.
Der volle Inhalt der QuelleWestregård, Annamaria. „Digital collaborative platforms: A challenge for both the legislator and the social partners in the Nordic model“. European Labour Law Journal 11, Nr. 2 (20.02.2020): 142–53. http://dx.doi.org/10.1177/2031952520905154.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Labour law Sweden"
Westéus, Morgan. „Essays on temporary work agencies and the economic analysis of law“. Doctoral thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95474.
Der volle Inhalt der QuellePalm, Frida. „Regler för turordning : En komparativ studie mellan Sverige och Danmark“. Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-4998.
Der volle Inhalt der QuelleSammanfattning
Syftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren?
Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning. Komparativ metod har sedan använts vid jämförandet mellan länderna. Vidare har jag använt mig av Anna Christensens teori om det normativa grundmönstret för att lättare förstå och kunna dra slutsatser av vilken funktion regler om turordning i Sverige och Danmark fyller för arbetstagaren.
I Sverige styrs reglerna om turordning till stor del av det normativa grundmönstret, skydd för etablerad position. Genom arbetsgivarens ledningsrätt att själv avgöra när och var det råder arbetsbrist samt vissa inskränkningar i turordningsreglerna dras de svenska turordningsreglerna även något åt det normativa grundmönstret, det marknadsfunktionella mönstret. I Danmark styrs reglerna för turordning i störst utsträckning av det marknadsfunktionella mönstret.
Turordningsreglerna i Sverige ger skydd för arbetstagare med lång anställningstid i relation till arbetstagare med kortare anställningstid. I Danmark får turordningsreglerna ingen funktion för arbetstagarna förrän de uppnår en lång anciennitet (anställningstid). Innan dess har arbetsgivaren ledningsrätten att avgöra när och var det råder arbetsbrist. Denne får då avgöra vilken eller vilka arbetstagare som ska bli uppsagda, utan någon större hänsyn till objektiva kriterier som anciennitet.
Abstract
The purpose of this essay is to compare Swedish and Danish rotation system in the event of termination due to redundancy. First, I identify how the countries regulate rotation. Then I study what purpose the rules around the rotation serve for the workers in Sweden and Denmark. Furthermore, I go over to what extent the rules of the rotation system serve the same purpose in Denmark as in Sweden? Which protection are the workers receiving? I have used law of dogmatic approach to identify the countries' rules for the rotation. Comparative method is then used for a comparison between the countries. Furthermore, I have used Anna Christensen's theory on the normative basis pattern to better understand and be able to draw conclusions of what purpose the rules of rotation in Sweden and Denmark serve for the workers.
In Sweden are the rules of rotation governed much by the normative base pattern, the protection of established position. The employer's rights to decide when and where there is redundancy and some restrictions on the rotation rules, brings the Swedish rotation rules towards the normative basis pattern, the market functional pattern. In Denmark are the rules of rotation governed mostly by the market functional pattern.
The rules of rotation in Sweden provide protection for workers with long service in relation to workers with shorter service. In Denmark have the rules of rotation no function for the workers until they reach a long seniority. Before that, the employer has the management right to determine when and where there is redundancy. The employer may then determine which one of the workers who will become redundant, with little regard to objective criteria such as seniority.
Henningsson, Victoria. „Regler vid permittering : En komparativ studie mellan svensk och norsk rätt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101648.
Der volle Inhalt der QuelleWesterberg, Hanna. „Etnisk diskriminering- från arbetslivet till Arbetsdomstolen? : En granskning av Arbetsdomstolens praxis gällande etnisk diskriminering“. Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254470.
Der volle Inhalt der QuelleFräki, Martins Joaquim. „Är maktresursansatsen fortfarande relevant? : En teoriutvecklande fallstudie av LAS-konflikten“. Thesis, Södertörns högskola, Statsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45598.
Der volle Inhalt der QuelleJonasson, Alfred. „Decemberkompromiss eller Januariförlovning? : - en komparativ studie av svensk och finsk avtals- och arbetsmarknadsstruktur, reglering kring kollektivavtal samt reglering kring stridsåtgärder och sympatiåtgärder“. Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5019.
Der volle Inhalt der QuelleDeclining union memberships are a fact in both Sweden and Finland. At the same time, the autonomous labour market parties and the high membership rates are the most significant factors for the two countries compared to Europe and the rest of the world. These two factors have in turn been developed and strengthened since the beginning of the twentieth century. By autonomous labour market parties I refer to the fact that the labour market parties themselves through collective bargaining are agreeing on the labour market conditions, without interference from the government.
This paper is therefore taking it's stance in the question of what happens with the autonomous labour market parties when the membership rates are in decline.
With this in mind, this paper describes the judicial development, the collective agreement and labour market structures, the legal consequences of collective agreements and the opportunities of industrial and sympathy action in both Sweden and Finland. The two countries' systems of labour law have caught some negative attention, hence two of the most discussed cases of recent years are given some attention as well.
The collective judicial conditions are very similar in both Sweden and Finland regarding the labour market main actors' collaboration, the collective agreement structures and legal consequences and the opportunities of industrial and sympathy action. The Finnish regulations regarding industrial action are somewhat more unconstrained compared to the Swedish ones. The Swedish opportunities of sympathy action are on the other hand more intricate and contain more exceptions. The Finnish union density is almost as high as in Sweden, although the Finnish employees are more willing to use industrial action. The labour market structures are relatively similar between the countries and so are the effects of the legislation and traditions surrounding them. The differences are found in the larger gender pay gaps present in Finland. While the differences are also present in Sweden, they are smaller. The similarities are found in the effects of the labour market structures and the labour market main actors' collaboration. Both are contributing to strengthening the present conditions.
Gemensamt för Sverige och Finland är att medlemstalen i de fackliga organisationerna minskar. Samtidigt är det den fackliga autonomin och den höga anslutningsgraden som i jämförelse med Europa och resten av världen är utmärkande för de båda länderna. Dessa två faktorer har i de båda länderna utvecklats och befästs sedan början av 1900-talet.
Den fackliga autonomin bygger på att de centrala parterna utan inblandning från staten själva kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Uppsatsen utgår därför från den övergripande frågan om vad som händer med den fackliga autonomin när medlemstalen minskar.
Med detta i åtanke redogör uppsatsen för Sveriges och Finlands rättsliga utveckling, deras kollektivavtals- och arbetsmarknadsstrukturer, kollektivavtalens bindningsmekanism och rättsverkningar samt möjligheten till strids- och sympatiåtgärder. De båda ländernas arbetsrättsliga system har heller inte undgått kritik, varför två av de mest omtalade rättsfallen på senare tid också ges en redogörelse.
Sveriges och Finlands kollektiva arbetsrättsliga system är mycket lika, både avseende de centrala parternas samrådsförfaranden, kollektivavtalens bindningsmekanism, rättsverkningar och arbetskonfliktsreglering. Den finska regleringen kring stridsåtgärder är dock något friare, medan den svenska innehåller fler intrikata undantag. De finska arbetstagarna är medlemmar i fackliga organisationer i nästan lika hög grad som de svenska. De finska arbetstagarna är dock betydligt mer benägna att ta till arbetsstrid. Arbetsmarknadsstrukturerna i Sverige och Finland är relativt lika och likaså effekterna av dem. Skillnaden ligger i de stora löneskillnader mellan män och kvinnor som föreligger i Finland. Även i Sverige förekommer det skillnader, om än något mindre. Effekterna, som är liknande i de båda länderna, består i att befintliga särfördelningar av löne- och anställningsvillkor befästs genom rådande arbetsrättsliga reglering och huvudavtalsparternas samrådsförfaranden.
Yhteistä Ruotsin ja Suomen ammattiliitoille on jäsenmäärän supistuminen. Samanaikaisesti ammattiliittojen itsenäisyys ja korkea järjestäytymisaste ovat ominaisia molemmille maille verrattuna Eurooppaan ja muuhun maailmaan. Nämä kaksi tekijää ovat molemmissa maissa kehittyneet ja vahvistuneet 1900-luvun alusta alkaen.
Ammattiyhdistysten itsenäisyys rakentuu sille että keskeiset osapuolet ilman valtiovallan sekaantumista sopivat itse työmarkkinoiden ehdoista. Opinnäytteen lähtökohta on mitä tapahtuu ammattiyhdistysten itsenäisyydelle jäsenmäärän supistuessa.
Opinnäyte selvittää Ruotsin ja Suomen yhteiskuntien oikeudellista kehitystä, työehtosopimus- ja työmarkkinarakennetta, työehtosopimusten sitomismekanismia ja oikeudellisia vaikutuksia sekä mahdollisuuksia työtaistelu- ja myötätuntotoimenpiteisiin. Molempien maiden työoikeudellinen järjestelmä ei ole välttynyt arvostelulta, josta syystä aineisto sisältää selostuksen kahdesta viime aikojen puhutuimmasta oikeustapauksesta.
Ruotsin ja Suomen työoikeudellinen järjestelmä on hyvin samankaltainen sekä keskeisten osapuolten kuulemismenettelyn, työehtosopimusten sitomismekanismin, oikeudellisten vaikutusten että työtaistelujen säätelyn osalta. Suomalainen työtaistelusäätely on jonkunverran vapaampi, ruotsalainen sisältää useita monimutkaisia poikkeuksia. Suomalaiset työntekijät ovat ammattiliitojen jäseniä melkein yhtä usein kuin ruotsalaiset. Suomalaiset työntekijät ovat kuitenkin paljon useammin mukana työtaisteluissa Työmarkkinoiden rakenne Ruotsissa ja Suomessa ovat suhteellisen samanlaisia kuten myös niiden vaikutukset. Erot ovat Suomen suurissa palkkaeroissa miesten ja naisten kesken. Myös Ruotsissa on eroja, joskin pienempiä. Vaikutukset jotka ovat samanlaisia molemmissa maissa, koostuvat vallitsevan jaon palkka- ja palkkaamisehtojen vahvistamisesta vallitsevasta työoikeudellisesta sääntelystä ja pääsopijaosapuolten kuulemismenettelystä.
Fleming, James. „The Moral Economy of Swedish Labour Market Co-operation and Job Security in the Neoliberal Era“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447536.
Der volle Inhalt der QuellePölder, Robert. „Wage Dispersion and Employment for People With Low Skill : Sweden Compared to Six European Countries“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55590.
Der volle Inhalt der QuelleJohnsson, Theresa. „Vårt fredliga samhälle : ”Lösdriveri” och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet“. Doctoral thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-280292.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "Labour law Sweden"
1957-, Nyström Birgitta, Hrsg. Labour law in Sweden. Alphen aan de Rijn: Kluwer Law International, 2010.
Den vollen Inhalt der Quelle findenAdlercreutz, Axel. Labour law in Sweden. Alphen aan den Rijn, The Netherlands: Kluwer Law International, 2015.
Den vollen Inhalt der Quelle finden1965-, Mulder Bernard Johann, Hrsg. Labour and employment law in Sweden. Lund: Juristförlaget i Lund, 2009.
Den vollen Inhalt der Quelle findenFahlbeck, Reinhold. Labour and employment law in Sweden. Lund: Juristförlaget i Lund, 1997.
Den vollen Inhalt der Quelle findenGullberg, Hans. Arbetstidslagen i lydelse den 1. juli 2014: Kommentarer och författningar. Stockholm: Norstedts Juridik, 2014.
Den vollen Inhalt der Quelle findenPontusson, Jonas. The limits of social democracy: Investment politics in Sweden. Ithaca: Cornell University Press, 1992.
Den vollen Inhalt der Quelle findenCommission of the European Communities. Childcare Network. Leave arrangments for workers with children: Areview of leave arrangements in the member states of the European Union and Austria, Finland, Norway and Sweden. Brussels: European Commission, Equal Opportunities Unit, 1994.
Den vollen Inhalt der Quelle findenOffice, International Labour, Hrsg. The minimum wage revisited in the enlarged EU. Cheltenham, UK: Edward Elgar, 2010.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBecker, Ulrich, und Olga Chesalina, Hrsg. Social Law 4.0. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783748912002.
Der volle Inhalt der Quelle(Editor), Roger Blanpain, und Ann Numhauser-Henning (Editor), Hrsg. Women in Academia and Equality Law: Aiming High, Falling Short? Denmark, France, Germany, Hungary, Italy, the Netherlands, Sweden, United Kingdom (Bulletin of Comparative Labour Relations). Aspen Publishers, 2006.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Labour law Sweden"
Frimston, Richard, und Torbjörn Odlöw. „Sweden“. In The International Protection of Adults. Oxford University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.1093/9780198727255.003.0056.
Der volle Inhalt der QuelleInghammar, Andreas. „Atypical Employment Relationships: The Position in Sweden“. In Restatement of Labour Law in Europe. Hart Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.5040/9781509912483.ch-033.
Der volle Inhalt der QuelleSigeman, Tore. „Labour Law in Sweden – Characteristic Features in an International Perspective“. In European Social Policy and the Nordic Countries, 145–72. Routledge, 2017. http://dx.doi.org/10.4324/9781315191140-7.
Der volle Inhalt der Quelle„SWEDEN. THE VALIDITY OF A COLLECTIVE LABOUR AGREEMENT RESULTING FROM A SWEDISH BLACKING – THE RICKMERS TIANJIN (AD 2007 NR. 2)“. In Yearbook of Private International Law. Berlin, New York: Sellier de Gruyter, 2009. http://dx.doi.org/10.1515/9783866537200.4.481.
Der volle Inhalt der QuelleJONSSON, JAN O. „The Farther They Come, the Harder They Fall? First- and Second-Generation Immigrants in the Swedish Labour Market“. In Unequal Chances. British Academy, 2007. http://dx.doi.org/10.5871/bacad/9780197263860.003.0011.
Der volle Inhalt der QuelleAgarwal, Renu, Christopher Bajada, Paul J. Brown und Roy Green. „Managerial Practices in a High Cost Manufacturing Environment“. In Operations and Service Management, 1749–68. IGI Global, 2018. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-5225-3909-4.ch081.
Der volle Inhalt der QuelleAgarwal, Renu, Christopher Bajada, Paul J. Brown und Roy Green. „Managerial Practices in a High Cost Manufacturing Environment“. In Global Perspectives on Achieving Success in High and Low Cost Operating Environments, 268–89. IGI Global, 2014. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-4666-5828-8.ch011.
Der volle Inhalt der Quelle„6. Towards Protection of Vulnerable Labour Migrants in Sweden“. In Towards a Decent Labour Market for Low-Waged Migrant Workers, 149–68. Amsterdam University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.1515/9789048539253-007.
Der volle Inhalt der QuelleBarinaga, Ester. „Vagueness“. In Handbook of Research on Knowledge-Intensive Organizations, 116–32. IGI Global, 2009. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-60566-176-6.ch008.
Der volle Inhalt der QuelleKenworthy, Lane. „Is Its Success Generalizable?“ In Social Democratic Capitalism, 72–93. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190064112.003.0003.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Labour law Sweden"
Ciornei, Laurenţiu, und Paula Munteanu. „Romanian Forest Sector Labor Force - Evolutions and Trends“. In International Conference Innovative Business Management & Global Entrepreneurship. LUMEN Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.18662/lumproc/ibmage2020/32.
Der volle Inhalt der Quelle