Dissertationen: „”Kvinnors livskvalitet”“

1

Löwlund, Sofia, und Besforte Besa Shulemaja. „Kvinnors livskvalitet efter mastektomi“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14433.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi. Studien utfördes som en litteraturstudie då aktuell vetenskaplig forskning sammanställdes. Resultatet visade att kvinnors livskvalitet påverkades på ett negativt sätt i samband med mastektomi. Kvinnor i alla åldersgrupper som hade genomgått mastektomi visade på lägre social-, emotionell- och fysisk funktion. Mastektomi var associerat med sämre sexuell livskvalitet och indikerade sämre känslor för sexuell attraktion. Både yngre och äldre kvinnor påverkades i sin kroppsuppfattning i samband med mastektomi. För att förbättra livskvaliteten var socialt stöd en betydande faktor. Kvinnans upplevelse av ångest då hon konfronteras med en livshotande sjukdom kan komma att ha långvarig effekt på hennes subjektiva välbefinnande. Ångest initialt förutsade sämre livskvalitet. Framtida omvårdnadsforskning bör inriktas på att belysa kvinnors unika livskvalitet samt undersöka skillnaden mellan ordinerade omvårdnadsåtgärder vid mastektomi för att finna evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i syfte att minska kvinnors lidande och förbättra livskvaliteten.
To be confronted with a life threatening disease and having to go through mastectomy means changes to a woman's life. The breast is a symbol for femininity and having to lose that symbol can affect the woman's gender identity. Changes in life may affect quality of life. The purpose of this study was to highlight women's quality of life when they have gone through a mastectomy. The study was conducted as a literature review and current scientific research has been used. The result showed that a mastectomy can affect a women's quality of life in a negative way. Women of all ages who have gone through mastectomy showed less social-, emotional-, and physical function. Mastectomy is associated with less sexual attraction which affects the quality of life. Both younger and older women felt like their body image was affected when mastectomy had been performed. To raise their quality of life, social support showed to be one of the main factors. The woman's experience of anxiety when she is confronted with a life threatening disease will have a long-lasting effect on her subjective well-being. Anxiety initially predicted poorer quality of life. Future nursing research should focus on women's unique quality of life and investigate differences in prescribed nursing interventions related to mastectomy in order to present evidence based nursing interventions to reduce women's suffering and improve quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Adolfsson, Sofia, und Ronja Borg. „Kvinnors livskvalitet efter profylaktisk mastektomi“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43947.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Schölin, Elin, und Olivia Leonardsson. „Kvinnors livskvalitet efter hysterektomiEn litteraturstudie“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67789.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Järryd, Maria, und Emma Svensk. „Endometrios påverkan på kvinnors livskvalitet“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2683.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar tio procent av världens kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen går i skov och orsakar smärta och lidande för de drabbade, något som påverkar det dagliga livet och livskvaliteten. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att uppmärksamma och respektfullt bemöta dessa unika individers omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjukdomen har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och orsakar lidande, där bristfällig vård medför en fördröjd diagnos på upp till tio år. För att öka livskvaliteten krävs en lyhörd vård som tar kvinnor på allvar och arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Atterstig, Sara, und Lisa Israelsson. „Kvinnors livskvalitet efter mastektomi vid bröstcancer“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43928.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Hagberg, Jeanette, und Ann-Christine Jern. „Kvinnors livskvalitet vid endometrios : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22793.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ett stort antal kvinnori hela världen. Ofta bemöts dessa kvinnor av kunskapsbrist, misstro och normaliserande attityder som förorsakar försening av diagnos, vård och behandling som skapar onödigt lidande för dessa kvinnor. Sjuksköterskor har en viktig funktion i bemötandet av dessa kvinnor genom att stödja kvinnan, skapa en god allians och ge relevant information. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet vid endometrios samt att granska och beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Data insamlades via databaserna Medline/PubMed samt Cinahl och tolv artiklar återfanns, samtliga med kvalitativ ansats och ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Endometrios medför en kraftigt nedsatt livskvalitet som inverkar på deras parrelation samt sociala liv såsom arbete, skola och fritidsintressen. Kunskapsbrist inom vården leder till normalisering och fördröjd diagnos som skapar onödigt lidande för dessa kvinnor. Många av kvinnorna skapade egna strategier för att hantera sina symtom i vardagen. Samtliga tolv artiklar med deskriptiv design, har samlat in data genom att intervjua kvinnorna om deras erfarenheter av att leva med endometrios. Slutsats: Endometrios påverkar markant kvinnornas vardag och samtliga relationer på ett negativt sätt. De påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt vilket leder till att de får sin livskvalitet kraftigt sänkt. Med ökade kunskaper inom området kan stora ekonomiska besparingar göras om diagnos ställs i ett tidigare skede. Kvinnornas lidande skulle minska och deras livskvalitet öka avsevärt.
Background: Endometriosis is a gynaecological disease that affects a large number of women throughout the world. These women are often treated by the lack of knowledge, distrust and normalizing attitudes. That causes delay in diagnosis care and treatment, which creates unnecessary suffering. Nurses have an important function in the treatment of these women by supporting the woman, create a good alliance and provide relevant information. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of quality of life in endometriosis and to examine and describe the articles included data collection methods. Method: Literature study has a descriptive design. Data were collected through Medline / PubMed and CINAHL and twelve articles were found, all with qualitative approach. These articles were the basis for this study. Results: Endometriosis results in a greatly reduced quality of life that affects their partner, relationship and social life, such as work, school and hobbies. A lack of knowledge in health-care leads to normalization and delayed diagnosis that creates unnecessary suffering for these women. Many of the women created their own strategies to deal with their symptoms in daily life. All twelve articles with descriptive design have collected data by interviewing women about their experiences of living with endometriosis. Conclusion: Endometriosis affects significantly the women's daily lives, and all the relationships, in a negative way. Their health is affected physically, psychologically and socially with the result that they get their quality of life greatly reduced. Significant financial savings can be made by increased knowledge in the field and diagnosis at an earlier stage. Suffering from Endometriosis would be reduced, and the quality of life for those women’s will significantly increase.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Karlsson, Madelene, und Alexandra Rosén. „Kvinnors livskvalitet under bröstcancerbehandling : En litteraturstudie“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41261.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Bodin, Linda, und Victoria Lang. „Kvinnors livskvalitet vid bröstcancer -en systematisk litteraturstudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18720.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer. Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod. Tre kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med stöd av en modifierad kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom två kategorier där bröstcancerdrabbade kvinnor skattade sin livskvalitet dels som försämrad och dels som förbättrad. Resultatet påvisade även ett antal underkategorier som konstaterade likheter och olikheter gällande kvinnors livskvalitet. I kategorin försämrad livskvalitet framkom sex underkategorier vilka var sjukdomssymtom, kroppsuppfattning, medicinsk behandling, omvårdnad, ålderspåverkan och social status. Två underkategorier framkom i kategorin förbättrad livskvalitet vilka var själslig välmående och fysisk- och psykisk välmående. Slutsats: Utifrån resultatet konstaterades att majoriteten av kvinnorna värderade sin livskvalitet som försämrad efter diagnostiserad bröstcancer. Kvinnors åldrande, erfarenheter och andlighet hade en positiv inverkan på deras livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Jensen, Karin, und Elena Jonsson. „Kvinnors beskrivning av livskvalitet efter en hysterektomi“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22335.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern och eventuellt närliggande organ som äggstockar och livmoderhals. Det är viktigt att ha i åtanke att livskvaliteten kan påverkas vid avlägsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstånd. Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgått en hysterektomi. Metod: Litteraturstudie baserad på nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Fysisk livskvalitet: Smärta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgått en hysterektomi. Fatigue uppkom som ett symtom hos många kvinnor efter ingreppet, men en del kvinnor upplevde förbättrade sömnvanor. Miktionsfrekvens och urinläckage hade förbättrat, dock uppkom blås- och tarmproblematik som nya symtom hos vissa kvinnor. Psykisk livskvalitet: Majoriteten ansåg att de hade sin kvinnlighet kvar postoperativt. Äldre kvinnor som fått östrogenbehandling beskrev livstillfredsställelsen högre. Klimakteriesymtom förbättrades och majoriteten av kvinnorna upplevde förbättrad mental hälsa. Psykosocial livskvalitet: Vikten av socialt stöd beskrevs och de flesta kvinnorna beskrev en förbättring av sexualfunktionen och partnerrelationen. Slutsats: En hysterektomi är associerad med både positiv och negativ beskriven livskvalitet. Nyckelord: Fysisk, Hysterektomi, Livskvalitet, Psykisk, Psykosocial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Kjellgren, AnnaCarin, und Linn Persson. „Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1666.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område. Sju artiklar som var relevanta till syftet och hade hög vetenskaplig kvalitet analyserades och sammanställdes till resultatet. Resultatet visade att de flesta kvinnor upplevde någon form av problem postoperativt. Kvinnorna upplevde sin fysiska funktion nedsatt efter operation för att under första året återgå till jämförbar nivå med friska kvinnor. Ensamhet påverkar den sociala rehabiliteringen negativt. Familj och vänner var en bidragande faktor till att den sociala rehabiliteringen förbättrades. Postoperativt var kvinnornas totala upplevelse av livskvalitet signifikant förbättrad. Fortsatt forskning bör inriktas på enbart kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation, för att enklare kunna applicera kunskapen i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Persson, Kristin, und Kiki Youssef. „Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43913.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Fransson, Vivi-Ann, und Afrooz Kaviani. „Kvinnors livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225217.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning. Syfte Syftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi. Metod En systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema. Resultat Analysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet. Slutsats Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi. Det är därför viktigt att vårdpersonal ökar sina kunskaper och förståelse för individens behov för att kunna ge rätt stöd och erbjuda olika anpassade insatser i syftet att minska den psykiska påverkan och öka kvinnornas livskvalité.
Introduction Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden. For non- metastasized cancer, the treatment is always surgery where part or the entire breast is surgically removed combined with radiation therapy, hormonal and chemotherapy. It can be very difficult for women to accept breast loss and mastectomy is often experienced by women as a trauma and gives a diminished body image. Aim Purpose was to describe women's quality of life and psychosocial condition after mastectomy. Ethical considerations have been made. Method Method vas a systematic literature study based on 14 quantitative articles and one qualitative article. The articles were reviewed for quality, analyzed and discussed and the results summarized in different themes. Results The analysis resulted in two main categories: Quality of life and psychosocial consequences. The psychosocial consequences after the mastectomy was described in three sub-categories namely: poor body image, decreased sexual desire, as well as anxiety and depression, which in turn led to reduced quality of life. Conclusion Reduced quality of life, poor body image and psychological problems such as depression, anxiety and impaired sexual life was found in the majority of women who underwent mastectomy. It is therefore important that health professionals look to the individual's needs and increase their knowledge and understanding to provide the right support and offer various proper services with the aim to reduce psychological stress and increase quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Öström, Fyhr Emelie, und Tobias Petersson. „Kvinnors livskvalitet efter mastektomi : En systematisk litteraturstudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69888.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Världen över är bröstcancer den mest förekommande cancerformen bland kvinnor. En kirurgisk behandlingsform är mastektomi, vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Efter mastektomin kan kvinnans livskvalitet påverkas. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med bröstcancer erfar sin livskvalitet efter genomgången mastektomi. Metod: Systematiskt litteraturstudie. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Totalt inkluderades 14 artiklar varav åtta var kvantitativa och sex var kvalitativa. Dessa artiklar diskuteras gentemot Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska förändringars påverkan på livskvaliteten, Emotionella förändringars påverkan på livskvaliteten och Sociala relationers påverkan på livskvaliteten. Slutsats: Mastektomin påverkade kvinnornas livskvalitet. Förlusten av bröstet medförde förändringar som var både fysiska, emotionella och sociala. Efter mastektomi kan kvinnor uppleva smärtproblematik och sensoriska nedsättningar. Symtom på depression och ångest förekommer i vissa fall. Den kvinnliga identiteten kan ta skada och för vissa påverkades även sexualiteten negativt. Det sociala stödet var viktigt och kan påverka kvinnornas livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Ericson, Ida, Petra Gustafsson und Natalie Svensson. „Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi - en systematisk litteraturstudie :“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23502.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi – en systematisk litteraturstudie En systematisk litteraturstudie Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld. Syfte: Att belysa bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökprocessen. Åtta artiklar identifierades varav en var kvalitativ och sju var kvantitativa. Analys och tolkning genomfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades i studiens resultat; försämrad livskvalitet och förbättrad livskvalitet. Smärta, bristande stöd, sexualitet, fysisk funktion, emotionella förändringar och kroppsuppfattning var faktorer vi identifierade som försämrade kvinnornas livskvalitet efter mastektomi. De faktorerna vi identifierade som förbättrade kvinnornas livskvalitet var stöd, sexualitet, fysisk funktion och emotionella förändringar. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi har en stor risk att få försämrad livskvalitet framförallt om de upplever smärta, minskat stöd, försämrad sexualitet, försämrad fysisk funktion, negativa emotionella förändringar och försämrad kroppsuppfattning. Ökat stöd, förbättrad sexualitet, förbättrad fysisk funktion och positiva emotionella förändringar kan förbättra livskvaliteten. Nyckelord: Livskvalitet, bröstcancer, mastektomi

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Pålsson, Mia, und Josefin Wahlberg. „Kvinnors upplevelser efter hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4497.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är en hotfull och skrämmande upplevelse som kan påverka upplevelsen av livskvalitet för många kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstämning av gjädje, självkänsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanställdes. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades utifrån Siri Naess definition av livskvalitet: upplevelser relaterade till grundstämning av glädje, upplevelser relaterade till självkänsla, upplevelser relaterade till samhörighet och upplevelser relaterade till aktivitet. Kvinnornas upplevelser av livskvalitet påverkades efter hjärtinfarkten. De upptogs av existentiella tankar och känslor samt inverkade på deras grundstämning av glädje. Slutsats: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att veta att kvinnorna är i behov av att samtala om sina existentiella tankar och känslor. Förutom det medicinska, livsstilsförändringar och rehabilitering så vore det önskvärt om sjuksköterskan gavs möjlighet att utgöra stöd inom alla områden som berör kvinnornas livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Lund, Helena, und Emma Matsson. „Kvinnors livskvalitet efter total mastektomi vid bröstcancerEn litteraturstudie“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67802.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Holmén, Therese, und Sanna Melin. „Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter behandling för livmoderhalscancer“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14667.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Livmoderhalscancer är en sjukdom som drabbar cirka 450 kvinnor per år. Screening för cellförändringar förhindrar i många fall sjukdomen att utvecklas. De effektiva behandlingar som idag finns att tillgå gör även många kvinnor friska från cancersjukdomen. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevda livskvalitet efter behandling för livmoderhalscancer. Metoden som användes var litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. I resultatet framkom fyra huvudteman: en förändrad sexualitet och partnerrelation, en känslomässig bergochdalbana, ny dimension av andlighet och att vara i behov av stöd och information. Efter behandling för livmoderhalscancer var känslor som skuld, oro, skam och rädsla vanliga hos drabbade kvinnor. Dessutom sågs en stor förändring i sexlivet samt i relationen till partnern. Cancerupplevelsen kunde även ge en styrka i vardagen och göra att livet tillskrevs en ny mening. Information och stöd sågs som viktiga faktorer för att hantera sin situation. Genom att som sjuksköterska arbeta med en holistisk människosyn där hela människans situation tas i beaktning, finns en god möjlighet till upplevd livskvalitet hos de drabbade kvinnorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Abrahamsson, Nathalie, und Helen Eriksson. „Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandlingar : En litteraturstudie“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77715.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet. Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Adolfsson, Sophie, und Emma Wernholm. „Mastektomins påverkan på kvinnors livskvalitet : En systematisk litteraturstudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60330.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 20 kvinnor av bröstcancer varje dag och nästan hälften har genomgått en mastektomi. En av sjuksköterskans uppgifter är att ge stöd för att förbättra kvinnans livskvalitet, då kvinnan ska uppleva ett gott liv med harmoni i sig själv och sin omgivning.Studien förankrades i Katie Erikssons lidandeteori. Syfte: Syftet var att beskriva hur en mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors livskvalitet. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen resulterade i 17 artiklar som sedan kvalitetsgranskades. Totalt ingick 14 artiklar. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: Operationens fysiska och psykiska konsekvenser, Förändrade relationer, Inverkan av det kosmetiska resultatet med tre tillhörande underkategorier samt Acceptansens betydelse. En mastektomi leder till både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar livskvaliteten. Förmågan att skapa relationer försämrades. Många kvinnor upplevde bröstförlusten som påfrestande genom att kroppsuppfattningen, kvinnligheten och sexualiteten påverkades negativt. Äldre kvinnor accepterade förlusten lättare. Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde sämre livskvalitet där förlorandet av bröstet spelar stor roll. De drabbas emotionellt och förlusten har betydelse för livskvaliteten. Resultatet kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskor som i sin tur kan vara ett stöd för att lindra lidande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Westerlund, Jessica, und Olle Rynvall-Hult. „Kvinnors upplevelser av livskvalitet vid en bröstcancerdiagnos : En litteraturöversikt“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29140.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Fröberg, Malin, und Mathilde Björklund. „Kvinnors livskvalitet efter en hysterektomi-ur ett hälsoperspektivEn litteraturstudie“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67776.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Hedfors, Rebecca, und Melina Rosander. „Kvinnors erfarenheter av livskvalitet efter mastektomi : En allmän litteraturöversikt“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69560.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Varje år drabbas ca 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige. En vanlig behandlingsmetod som används vid diagnostiserad bröstcancer är mastektomi, som innebär avlägsnande av ett eller två bröst. I samband med mastektomin kan en bröstrekonstruktion göras, för att ersätta det förlorade bröstet. Litteraturöversikten förankrades i Jacob Birklers definition av livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors erfarenheter av livskvalitet efter bröstcancerrelaterad mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats som design. Totalt analyserades och inkluderades sju kvalitativa studier och två kvantitativ studier. Resultat: I resultatet framkom det att en mastektomi kunde medföra en stor omställning för kvinnan vilket påverkade livskvaliteten i olika bemärkelser. Fyra teman identifierades i resultatet, En förändrad kropp, Påverkade relationer, Påverkad sexualitet och Att återgå till det normala. Utmärkande i resultatet var att det inte var förrän efter mastektomin som kvinnorna insåg bröstets verkliga betydelse för dem själva. Slutsats: För många kvinnor var överlevnaden viktigare än utseendet och efter att ha avlägsnat ett bröst genom mastektomin kunde en bröstrekonstruktion hjälpa kvinnorna till en förbättrad livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Augustin, Ida, und Linn Hortlund. „Den bortglömda sjukdomen : Endometrios och dess inverkan på kvinnors livskvalitet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-142919.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande. Sjukdomen har en betydande inverkan på såväl fyskiskt som psykosocialt välbefinnande och genomsyrar således alla aspekter av de drabbade kvinnornas liv. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda på vilken inverkan endometrios har på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Metoden som användes var litteraturgranskning av nio kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet av studien visade att sjukdomen har en negativ påverkan på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Endometrios-associerad smärta var de mest frekvent rapporterade symtomet och påverkade livskvalieten negativt. Förutom smärta ledde sjukdomen ofta till nedsatt självkänsla, depression, infertilitet och relationsproblematik samt inskränkningar i sexliv, socialt liv och arbetsliv. Vårdpersonal uppvisade ofta en negativ attityd till "typiskt kvinnliga åkommor" och normaliserade kvinnornas problem. Bristande kunskap om sjukdomen samt oförmåga att avgöra vad en normal menstruation innebär medförde att många kvinnor väntade länge med att söka hjälp för sina problem. Diagnostiskt dröjsmål bidrog till ett förlängt lidande för de drabbade kvinnorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Magnusson, Aline, und Emelie Jansson. „Hur kvinnors livskvalitet skiljer sig från mäns efter en hjärtinfarkt“. Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-76.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna bland män och kvinnor i världens idag. Kardiovaskulär död minskar bland män, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjärtinfarkt, innebär ett hot mot livet för personen som drabbas, och påverkar personen och dennes familj under lång tid. Kvinnor som insjuknar är i genomsnitt 75 år och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden när de drabbas av en hjärtinfarkt. Män är i genomsnitt sett 10 år yngre än kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjärtinfarkt, när de återinsjuknar. När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt tenderar de att uppvisa mer atypiska symptom, vilket leder till att de väntar med att söka sjukvård. Kvinnor drabbas av fler biverkningar än män, eftersom det har forskats mer på män av läkemedelsindustrin och inom kardiovaskulär hälsa. För att besvara syftet med denna studie att beskriva på vilket sätt kvinnors livskvalitet skiljer sig från mäns efter en hjärtinfarkt, gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade att livskvaliteten efter en hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Inom dimensionerna fysisk funktion, fysisk rollfunktion, kroppslig smärta, social funktion och emotionell rollfunktion, vilka ingår i mätinstrumentet SF-36, skattade kvinnor sin livskvalitet sämre än män.
Myocardial infarction is one of the main causes of death among men and women in the world today. Cardiovascular deaths are declining among men but not among women. Suffering from a heart attack, is a threat to the lives of people affected, and continues to affects him and his family for a long time. Women who are diagnosed are on average 75 years and has a history of other diseases in the background when they suffer a heart attack. Men are on average seen 10 years younger than women and have more often experienced a previous heart attack, when they suffer a recurrence. When women suffer a heart attack, they tend to exhibit more atypical symptoms, which means that they delay seeking medical care. Women suffer more side effects than men, as it has been researched more on men of the pharmaceutical industry and cardiovascular health. To answer the purpose of this study was to describe the way women's quality of life differs from men after a heart attack, a literature review was done. The results showed: that the quality of life after a heart attack differs between men and women. Within the dimensions of physical function, role physical functioning, bodilypain, social function and emotional role function, which is part of the instrument SF-36, women rated their quality of life worse than men.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Fröjd, Nadine, und Linnéa Lundström. „Kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios : en litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31784.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som utlöser inflammation på en eller flera delar av kvinnans könsorgan. Vanliga symtom för endometrios är buksmärta, bäckensmärta och samlagssmärta. Symtomdebut är varierande, dock finns det studier som tyder på att symtom uppkommit redan i tonåren. Vid endometrios är det vanligt med hormonell behandling och i vissa fall även indicerat med operativ behandling. I dag är kunskap kring endometrios försummad och det förekommer felaktigt dragna slutsatser kring orsak till sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios. Metod: Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnor med endometrios hade nedsatt livskvalitet i olika kontext, därefter identifierades subkategorier som beskrev i vilken kontext kvinnor hade nedsatt livskvalitet i. Subkategorier som identifierades var: Relationer - Partnerskap, Familj och vänner, Social isolering, Fertilitet, Åldersrelaterad påverkan, Det vardagliga livet, Kunskapsluckor i vården, Informationsöverföring och Försening av diagnos. Orsaken till den nedsatta livskvaliteten och det som genomsyrade subkategorierna var huvudsakligen smärta av olika typer. Konklusion: Mycket talar för att kvinnor med endometrios har en nedsatt livskvalitet jämfört med kvinnor som inte lider av sjukdomen. Den nedsatta livskvaliteten kan ofta kopplas till en okunskap gällande sjukdomen inom vårdpersonal eller att man som vårdpersonal inte är uppmärksam på symtom hos dessa kvinnor som i förlängningen leder till en nedsatt livskvalitet.
Background: Endometriosis is a chronic disease which causes episodes of inflammation in women’s genital- and reproductive organs. The most common symptoms in women with endometriosis are abdominal pain, pelvic pain and pain during intercourse. The debute of symptoms vary, but several studies claim that symptoms often occur during adolescence. Hormone treatment is often used in women with endometriosis and in other cases surgical treatment is indicated. Today, knowledge about endometriosis is neglected and there are incorrect conclusions about the cause of the disease. Aim: To describe women's experiences of quality of life in correlation to endometriosis. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Women with endometriosis had reduced quality of life in different contexts, thereafter subcategories were identified that described in which context women had reduced quality of life in. Subcategories identified were: Relationships – Partnerships and Family, Social Isolation, Fertility, Age-related impact, Everyday life, Gaps of knowledge in health care, Transmission of information and Delay of diagnosis. The reason for the reduced quality of life and what permeated the subcategories was mainly pain of different types. Conclusion: Much speaks for that women with endometriosis have a lower quality of life compared to women who do not suffer from the disease. The reduced quality of life can often be linked to a lack of knowledge about the illness for health care professionals or that as a health care professional, you are not aware of the symptoms of these women which, in the long run, lead to a reduced quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Hjort, Erika, und Alexandra Säwén. „Kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15645.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta både fysiskt och psykiskt lidande. För att förstå dessa kvinnor krävs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre teman och åtta underteman. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån de tre teman som identifierades i analysen.”Att leva i osäkerhet”, ”Att tvingas till begränsningar i vardagen” och ”Att hantera sin vardag”. Urininkontinens påverkade kvinnornas liv, både ur fysiska och psykosociala aspekter. Diskussion: Urininkontinens innebar en stor påverkan på kvinnors liv, både kroppsligt och själsligt. Eftersom många kvinnor led i det tysta är det viktigt att ämnet lyfts för att undvika den stigmatiserade synen på urininkontinens. Slutsats: Ett liv med urininkontinens är komplext och synes påverka kvinnornas liv på många olika plan. Ytterligare kvalitativ forskning behövs inom ämnet för att få en djupare förståelse för dessa kvinnors livssituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Lindström, Anna-Lena, und Stina Pettersson. „Kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens : en litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21475.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Urininkontinens definieras som ” ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen”. Detta drabbar ca en halv miljon människor i Sverige, främst kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens och hur urininkontinensen förändrade kvinnornas livskvalitet. Metoden är en deskriptiv litteraturstudie där databasen Cinahl har använts vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar varav sju hade kvalitativ ansats och fem hade kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens varierar beroende på vart i livet de befinner sig, men även vart i världen de bor. Urininkontinensen kan ge stor påverkan genom försämrad livskvalitet på grund av att kvinnorna känner skam som kan leda till social isolering. Kvinnor med urininkontinens kan finnas i ett stort mörkertal då det anses vara ett laddat ämne de ogärna pratar om. Därför är det viktigt att sjuksköterskan som en omvårdnadsåtgärd ställer obekväma frågor om detta ämne för att hitta de drabbade och hjälpa dem till en bättre livskvalitet. Slutsatsen är att väldigt många kvinnor lider av urininkontinens i tysthet, därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal våga lyfta ämnet för att kunna hjälpa dessa kvinnor till bättre livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Avenäs, Ingrid, und Angelica Beltramo. „BRÖSTCANCER- KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET EFTER GENOMGÅNGEN BEHANDLING. EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24609.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Studierna framkom efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL och har både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att livskvaliteten kan ändras i samband med sjukdomen och dess olika behandlingar. Att ha stöd från sjukvården eller en nära anhörig var relaterat till en bättre livskvalitet, med undantag av de kvinnor som var gifta. Att vara yngre, arbetslös eller ha en mer avancerad grad av sjukdomen hade samband med en lägre livskvalitet. Likaså kunde typ av behandling, oro, ångest och cancer och-/eller behandlingsrelaterade symtom såsom smärta, fatigue och kognitiva funktionsnedsättningar förknippas med lägre livskvalitet. Kvinnor upplevde också att brist på information påverkade deras förmåga att hantera sin situation. Slutsatser: Livskvaliteten hos en kvinna som genomgått behandling för bröstcancer påverkas av fysiska, psykologiska, ekonomiska och sociala aspekter.
Abstract: Breast cancer is a severe disease and the most common among women. Approximately 7,000 new cases are detected each year and the mortality reaches about 1500 annually. One woman in ten under 75 years of age can expect to suffer and the quality of life can change in the time of diagnosis and treatment. Aim: The aim of this study was to evaluate women´s experiences of quality of life after completing treatment for breast cancer. Methods: The method used was a systematic literature review and the results are based on ten scholarly articles. The articles were found after searching the PubMed and CINAHL databases, and have both qualitative and quantitative approach. Results: The results indicate that the quality of life can change with the disease and its treatments. To have support from professionals or a family member was related to an increased quality of life, with the exception of married women. Younger age, unemployment or suffering from a more advanced stage of cancer was associated with a lower experienced quality of life. The type of treatment, anxiety and cancer and-/or treatment-related symptoms such as pain, fatigue and cognitive impairments was also associated with lower quality of life. Women also felt that the lack of information affected their ability to cope with their situation. Conclusions: The quality of life in a woman undergoing treatment for breast cancer is influenced by physical, psychological, economic and social aspects.Keywords: breast cancer, experience, quality of life, treatment

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Nilsson, Jennifer, und Josefine Göransson. „Kvinnors livskvalitet efter mastektomi till följd av bröstcancer : En allmän litteraturstudie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100305.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mastektomi är en kirurgisk behandlingsmetod som avlägsnar ett eller två bröst. Efter en mastektomi kan kvinnors livskvalitet upplevas olika. Litteraturstudien förankras i Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors livskvalitet efter en mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats som metod och inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna erhåller både kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Teman som presenteras i resultatet var kroppslig förändring, när livet förändras och gå vidare efter mastektomi. I resultatet framkom det att kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplevde kroppsförändringar, vilket påverkade sociala och intima relationer med inverkan på livskvaliteten. Behovet av stöd tidigt i sjukdomsförloppet och under hela processen efter mastektomi av både partner, familj och omgivning ansågs betydande för återhämtningen. Brist på kunskap, information samt stöttning bidrar till försämrad hälsa och livskvalitet. Slutsats: Efter en mastektomi upplevde kvinnor försämrad livskvalitet. En bröstrekonstruktion ansågs stärka kvinnors livskvalitet med känsla att återfå sin kvinnlighet. Genom ökad information och stöd från vården kunde kvinnors hälsa och livskvalitet stärkas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Sildén, Emma, und Meryem Yebio. „Kvinnors livssitutation före och efter laparoskopisk behandling av endometrios“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1973.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Bakgrund Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen inverkar på alla delar av kvinnans liv, men är trots dess höga prevalens okänd för allmänhet och sjukvårdspersonal. Vanliga symtom är svåra smärtor i bäckenområdet, allvarliga magsmärtor, nedsatt sexuell funktionsförmåga, problem i mag-tarmkanalen, urinbesvär och infertilitet. Att ställa diagnos är en utmaning då symtombilden ofta är omfattande och diffus. Det kan ta upp till tio år innan korrekt diagnos ställs. Laparoskopisk behandling anses vara det bästa behandlingsalternativet, men långtidsstudier visar på återfallsrisk avseende smärta. Kvinnor med endometrios har således ett stort omvårdnadsbehov före såväl som efter laparoskopisk behandling. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors livssituation före och efter laparoskopisk behandling för endometrios. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk ansats där både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes. Artiklarna genomgick vetenskaplig bedömning enligt Sophiahemmets modifierade bedömningsunderlag samt SBU:s bedömningskriterier och sammanställdes därefter i en matris. Från artiklarna insamlades data kring symtom och upplevelser av livskvalitet vilka sedan sorterades i kategorier och underkategorier. Resultat Kvinnors livssituation påverkas negativt av endometrios. Smärta är det mest utmärkande symtomet både före och efter laparoskopisk kirurgi. Dysmenorré och dysparenui är de vanligaste smärtmanifestationerna. Många kvinnor upplever att de blir dåligt bemötta av vårdpersonal. Slutsats För de flesta kvinnorna lindras smärtsymtomen direkt efter laparoskopisk kirurgi, men för vissa är symtomen bestående, oförändrade och/eller förvärrade. Kvinnor med endometrios upplever att deras symtom ofta förminskas och normaliseras inom vården. Laparoskopisk behandling är den mest rekommenderade symtomlindrande behandlingen men många faktorer som inverkar negativt på kvinnornas livssituation kvarstår efter ingreppet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Olsson, Lillemor, und Ulrica Olofsson. „Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4995.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Gustafsson, Anna, und Line Christiansen. „Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer“. Thesis, University of Kalmar, University of Kalmar, University of Kalmar, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1684.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ämnesbakgrund:

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. Slutsats: Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Myrberg, Sara. „Kvinnors upplevelse av hysterektomi vid benign indikation“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26077.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hysterektomi är ett operationsingrepp då livmodern avlägsnas. Kvinnor som lider av gynekologiska sjukdomar kan besväras av smärtproblematik och blödningsbesvär. Besvärande symtom kan generera fysiska, psykiska och sociala begränsningar i form av isolering, minskad energi och depression. Syftet med hysterektomi vid benign indikation är att reducera problematiska symtom och öka kvinnornas livskvalitet. Operationen upplevs olika för individer och påverkar människan både biologiskt och existentiellt. Hysterektomi påverkar upplevelsen av hälsa olika för olika individer beroende på vad den enskilda individen anser vara av värde i livet, och personens individuella livsprojekt. Syftet med detta arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att genomgå hysterektomi vid benign indikation. Arbetet har strukturerats som en litteraturöversikt där tidigare artiklar och publikationer granskats och inkluderats. Datainsamlingen har utförts i databasen Cinahl, utifrån nio vårdvetenskapliga artiklar med hjälp av Fribergs (2017) granskningsmall. Resultatet presenteras i form av olika teman och subteman. Dessa teman är baserade på kvinnors berättelser och svar i enkäter och intervjuer som publicerats i tidigare studier kring detta område. Efter genomförd studie har jag kommit fram till slutsatsen att merparten av de kvinnor som genomgår hysterektomi verkar uppleva ökad hälsa och livskvalitet efter genomfört ingrepp. Vidare har jag kommit fram till att det finns ytterligare behov av information och stöd under vårdprocessen, för att öka kvinnors möjlighet till att uppnå hälsa och välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Nilsson, Christina. „Kvinnors upplevelse av preoperativ information samt livskvalitet kring bröstrekonstruktion med DIEP operation“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226862.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Axelsson, Linda, und Martinez Olivia Eriksson. „Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios - Bemötande och påverkan på livskvalitet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-381375.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen endometrios och vilka fysiologiska och psykologiska konsekvenser endometrios hade på kvinnors livskvalitet, samt hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet från sjukvårdspersonal.Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som kvinnor drabbas av i samband med att celler, som normalt sett återfinns i livmoderslemhinnan, fäster vid andra platser i kroppen och bildar cystor, vilka även svarar på hormonstimulans och menstruerar. Symtom karaktäriseras bland annat med smärta, infertilitet/subertilitet, atypiska menstruationsblödningar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Två databaser användes för att söka artiklar (PubMed och CINAHL). Artiklarna var 12 originalartiklar skrivna på engelska med kvalitativ design. Resultat: Studien är disponerad utifrån tre teman; fysiologiska konsekvenser av endometrios på kvinnans livskvalitet, psykologiska konsekvenser av endometrios på kvinnans livskvalitet, samt kvinnans upplevelse av bemötande inom sjukvården. Endometrios visade sig ha påverkan på många olika aspekter i en kvinnas liv, med kronisk smärta, friktion på relationer, nedsatt förmåga till att utföra vardagliga sysslor och arbete, nedsatt psykosocialt välbefinnande och social isolering. Även dåligt bemötande från sjukvårdspersonal förekom och påverkade kvinnornas psykiska mående huvudsakligen negativt. Slutsats: En summering av alla fysiologiska och psykologiska konsekvenser av endometrios, har i majoriteten av fallen, en stor påverkan på kvinnornas liv och leder till, ibland gravt, nedsatt livskvalitet i samband med oförmåga att leva till fullo. De flesta av kvinnorna upplevde att de blivit dåligt bemötta av vårdpersonal och i samband med detta uppmärksammades även den förekommande kunskapsluckan som råder bland sjukvårdspersonal. Detta bidrog till att kvinnorna inte togs på allvar och fick den hjälp de faktiskt behövde för att kunna leva ett gott liv med diagnosen.
Aim: The purpose of this study was examine womens’ experience living with a endometriosis diagnosis, the physiological and psychological impacts, as well as their experience and perception of health care encounters. Background: Endometriosis is a chronic condition which occurs when cells, naturally found in the endometrium, start to grow elsewhere in the body and form cysts. The characteristic symptoms associated with the condition is chronic pain, infertility and atypical menstruation bleedings. Methology: A review of literature research found through two different databases; PubMed and CINAHL. The articles chosen for this study were 12 original research articles, written in English with a qualitative approach. Results: Three themes were presented in the study; physiological consequences endometriosis has on women's quality of life, psychological consequences endometriosis hason women’s quality of life, as well as the women’s experiences from health care encounters.The findings show that endometriosis affected different aspects of a woman’s life negativelywith chronic pain, friction on relationships, reduced ability to execute everyday activities and perform at work, reduced psychosocial wellbeing and social isolation. Conclusion: The impact on women’s quality of life was greatly reduced due to their inabilityto live fully, related to all the different physiological and psychological consequences that can manifest having endometriosis, as well as bad experiences with healthcare encounters. Women seeking medical care would not get the help and attention they needed in order to live a good and livable life, due to the occurring knowledge gap, the lack of resources and norms of being a woman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Crichton, Matilda, und Emma Skenning. „EN BESKRIVNING AV KVINNORS LIV OCH LIVSKVALITET EFTER GYNEKOLOGISK CANCER - EN LITTERATURSTUDIE“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24941.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: De tre vanligaste gynekologiska cancerformerna är cervix-, ovarie- och corpuscancer men tumörer kan även utvecklas i vulva, slida, och äggledare. Symtombilden inkluderar onormal vaginal blödning, tryckkänsla, viktnedgång, ödem och smärta. Kirurgi, strålning och cytostatika används som behandlingsmetoder i både kurativt och palliativt syfte. Behandlingen ger upphov till biverkningar som påverkar det psykiska och fysiska välmåendet, sexualiteten samt sociala aspekter. Begreppet livskvalitet används i stor utsträckning för att utvärdera kvalitet på sjukvård trots att det inte finns någon enighet vad gäller definitionen av begreppet. Syfte: Att beskriva kvinnors liv och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudie som baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamling har utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Innehållsanalysen har genomförts med inspiration av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Fyra kategorier och nio underkategorier identifierades. Fysiska förändringar med underkategorierna Infertilitet, Gastrointestinala besvär och Lymfödem. Nära relationer med underkategorierna Sexualitet, Familj och familjeliv. Känslomässiga upplevelser med underkategorierna Rädsla, oro och ångest samt Nytt perspektiv. Sjukvårdspersonalens roll med underkategorierna Känslomässigt stöd och Information. Konklusion: Ett flertal faktorer påverkade kvinnornas liv och livskvalitet efter gynekologisk cancer. Att bli infertil upplevdes som en stor sorg och gastrointestinala besvär inverkade på det dagliga livet och den sociala situationen. Minskad libido och smärta vid samlag påverkade kvinnornas intima förhållanden negativt. Kvinnorna upplevde att de inte fick tillräckligt stöd och information från sjukvården och ansåg att om detta hade varit adekvat hade det kunnat få en positiv inverkan på deras välmående. Flertalet kvinnor levde i rädsla för återfall men hade samtidigt fått ett nytt perspektiv på livet som resulterade i att de kände mer uppskattning för livet i sig och för människor omkring dem.Nyckelord: Gynekologisk cancer, kvalitativ forskning, livskvalitet, upplevelser, överlevande.
Background: The most common forms of gynecological cancer are cervical, ovarian and corpus cancer but tumors can also develop in the vulva, vagina and fallopian tubes. Symptoms include irregular vaginal bleeding, pressure, weight loss, edema and pain. Surgery, radiation and chemotherapy are used as treatment methods and can be aimed at curing or for palliative purposes. Side effects influence both mental and physical wellbeing, sexuality and social aspects of life. Quality of life is a concept that is widely used to evaluate the quality of care in healthcare even though there is no consensus on the definition of the term. Aim: To describe women’s life and quality of life after completion of treatment for gynecological cancer. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. Data collection was conducted via CINAHL, PubMed and PsycINFO. Content analysis was carried out with inspiration from Graneheim and Lundman’s method. Results: Four categories and nine subcategories were identified. Physical changes with subcategories Infertility, Gastrointestinal problems, Lymphedema. Close relations with subcategories Sexuality, Family and family life. Emotional experiences with subcategories Fear, worry and anxiety as well as New perspective. The role of healthcare staff with subcategories Emotional support and Information. Conclusion: Various factors affected women's life and quality of life after gynecological cancer. Infertility resulted in grief and sadness and gastrointestinal problems affected daily living and social situations. Decreased libido and pain during intercourse had a negative impact on the women’s intimate relationships. The women experienced lack of support and information from healthcare personnel and thought their wellbeing would have improved if this was adequate. A number of women lived in fear of cancer recurrence but they had also gained a new perspective on life which meant that they appreciated life and people around them more. Keywords: Experiences, gynecological cancer, qualitative research, quality of life, survivor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Ghasemi, Sepideh, und Helin Tarhan. „Kvinnors sexualitet och fertilitet efter behandling av äggstockscancer“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1002.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING Äggstockscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje år fler dödsfall än någon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer är till stor del ärftligt men kan även orsakas av andra faktorer. För att upptäcka äggstockscancer görs främst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strålbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan påverka individens livskvalitet negativt. Denna cancerform och dess behandling kan bidra till hormonella bortfallssymptom, vilket reducerar kvinnans sexuella funktionalitet och fruktsamhet. Kvinnor som haft äggstockscancer kan få en negativ påverkan på sin sexualitet. Detta kan i sin tur leda till att intima relationer påverkas negativt. Efter behandlingen kan kvinnan hamna i klimakteriet och bli infertil. Att leva med äggstockscancer kan orsaka en hög stressnivå på grund av klimakteriebesvär, sexuell dysfunktion och den stora påfrestning som infertilitet kan innebära. Syftet med studien var att beskriva kvinnors livskvalitet avseende sexualitet och fertilitet efter behandling av äggstockscancer. Den valda metoden var en systematisk litteraturgenomgång inom forskningsområdet för att besvara föreliggande syfte. Resultatet tyder på att de kvinnor som behandlats för äggstockscancer drabbas av sexuell dysfunktion och menopausala symptom. Av de kvinnor som blir infertila uttrycker många ett stort lidande relaterat till den reproduktiva förlusten. De flesta kvinnor anser sig ha god livskvalitet och positiv självbild. En stor andel uppger dock ett behov av stöd och information från vårdpersonalen. Kvinnorna anser att det stöd de får från sin familj är betydelsefull. Det är av värde att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och behandlingens inverkan på kvinnans liv. Genom ökad förståelse för kvinnans situation kan sjuksköterskan bemöta hennes informationsbehov, omvårdnadsbehov och behov av stöd på ett insiktsfullt och adekvat sätt. Nyckelord: äggstockscancer, sexualitet, infertilitet, menopausala symptom och livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Iseni, shpresa, und linnéa Nilsson. „Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios : en litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Med-Vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32254.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Av alla kvinnor beräknas en av tio ha endometrios. Den långvariga sjukdomen drabbar kvinnorna med symtom så som smärta. Kvinnornas livskvalitet påverkas av fördröjd diagnostisering. Personliga erfarenheter och attityder hos vårdpersonal kan vara avgörande för hur kvinnorna upplever bemötandet.
Of all women, one in ten have endometriosis. The long-term illness affects women with symptoms such as pain. The quality of life of women is affected by delayed diagnosis. Personal experiences and attitudes of healthcare professionals can be decisive for how women perceive the treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Åström, Agnes, und Malin Öhrn. „Mastektomi med eller utan rekonstruktion : En kvalitativ studie om kvinnors livskvalitet efter mastektomi“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215751.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en “hel” människa igen. Det är framför allt yngre och ensamstående kvinnor som tycker det är viktigt med rekonstruktion. Syfte: I denna studie undersöktes livskvalitet hos mastektomerade kvinnor med eller utan efterföljande rekonstruktion, att jämföra uppfattning mellan grupperna och beroende på ålder, och hur de upplevde stödet från vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 7 kvinnor intervjuades utifrån 8 öppna frågor rörande psykosocial situation relaterad till kroppsbild, sexualitet, beslutsfattande och stödbehov. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen delades in i 2 teman, livskvalitet och bröstcancerkirurgin, som delades in i 5 kategorier, psykisk hälsa, kroppsuppfattning, psykosocial hälsa, upplevelse av vården och valet: rekonstruktion/ej rekonstruktion. Oavsett om kvinnorna genomfört rekonstruktion eller inte så skattade de sin livskvalitet som god. De kvinnor som genomgått rekonstruktion skattade sin livskvalitet högre efter rekonstruktionen än innan. Beslutet om rekonstruktion togs utifrån personliga känslor och tankar. Kvinnorna som inte hade gjort rekonstruktion upplevde ingreppet som riskfyllt och onödigt. De kvinnor som genomförde rekonstruktionen ville inte känna sig stympade och efter operation upplevde att de kände sig mer kvinnliga och som en hel människa igen. Vården uppfattade kvinnorna som bra, men med ökat behov av eftervård och bättre kontinuitet. Slutsats: Oavsett om kvinnorna gjort rekonstruktion eller inte är de nöjda med sitt enskilda val och skattar sin livskvalitet god. Kvinnorna uppfattar bemötandet från vården bra men det finns ett behov av ökad kontakt efter behandlingsslut.
Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden approximately 7000 new cases are diagnosed every year. The primary treatment for breast cancer is surgery with possible subsequent radiation therapy and chemotherapy. Following mastectomy all women in Sweden are offered a surgical breast reconstruction. This is an optional choice, but many women choose reconstruction in order to feel more feminine, more confident in their bodies and their sexuality, and as a more "whole" woman. It is mainly the younger and single women who chose to do a reconstruction. Purpose: This study examines the health related quality of life within women who did or did not undergo breast reconstruction, depending of choice, age and how they experienced the healthcare support. Method: Qualitative interview study with seven women who participated in the study. The interview contained eight open questions concerning psychosocial situation related to body image, sexuality, decision-making and support needs. The interviews were recorded, transcribed and analysed with Graneheim- and Lundmans content analysis. Results: The analysis from the transcript was categorized into 2 groups: Quality of life and the breastcancer surgery. These two groups were divided into psychic health, body image, psychosocial health, and experience of the health care and the choice of reconstruction. Both the women who chose to do the reconstruction and those who do not, rate their health related quality of life as high. The women who underwent reconstruction rated their quality of life higher after the reconstruction than before. The decision regarding reconstruction was based on personal thoughts, and women who did not do reconstruction wished to focus on wining their fight against cancer and that thought that breast reconstruction was a major surgery with a high risk of complications. Decision about reconstruction was based on feeling truncated without breasts and with the new breast they feel feminine and whole again. Conclusion: Whether the women have made a reconstruction or not they are satisfied with their individual choices and rate their quality of life as high. The women also have experienced the communication to health care staff as good, but they even experience a huge need for follow-ups.
Hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation bland kvinnor från olika kulturer efter bröstcancerkirurgi med eller utan rekonstruktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Häggblad, Maya, und Linnea Svensson. „Faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet efter hysterektomi vid gynekologiska benigna åkommor : En litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24203.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Benigna gynekologiska åkommor är något som påverkar kvinnors hälsa och livskvalitet. Hysterektomi är den andra vanligaste operationen inom gynekologin och kvinnor som är drabbade av benigna gynekologiska åkommor kan genomgå en hysterektomi som behandling. Livskvaliteten påverkas även av att genomgå en hysterektomi. Syfte: Att beskriva livskvaliteten efter genomgången hysterektomi för kvinnor som drabbats av benigna gynekologiska åkommor. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar har utförts. Artiklarna är publicerade mellan 2000-2016 och är från olika länder. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och psykINFO. Resultat: Resultatet presenteras i sju kategorier där undertexten handlar om kvinnors livskvalitet efter hysterektomi. Kategorierna presenterar livskvalitetens olika aspekter och om förbättring eller försämring i symtom kan ses. Kategorierna är: smärta och blödning kan kvarstå, för tidig menopaus inträder, det sexuella samlivet, förlust av fertilitet, faktorer som kan påverka livskvaliteten relaterat till total hysterektomi, psykiska upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och informationsbehov. Slutsats: Livskvaliteten förbättras för de allra flesta kvinnor efter genomgången hysterektomi. Vissa symtom kan kvarstå, även om de blir förbättrade.
Background: Benign gynecologic condition are something that affects women's health and quality of life. Hysterectomy is the second most common surgery in gynecology and women who suffer from benign condition may undergo a hysterectomy as treatment. The quality of life is also affected by undergoing a hysterectomy. Aim: To describe the quality of life after a hysterectomy for women who suffers from benign gynecologic condition. Method: A literature review based on 14 articles have been performed. The articles are published between 2000-2016 and are from different countries. Searches have been made in the databases PubMed, CINAHL, Web of Science and psykINFO. Results: The result are presented in seven categories and the sub-texts describes women's quality of life after hysterectomy. The results present quality of life in different aspects, and if the symptoms gets worse or improves. The categories are: early menopaus, the sexual life, loss of infertility, factors that affects the quality of life related to total hysterectomy, psychological experience of undergoing hysterectomy and information needs. Conclusion: Quality of life were improved for most women after the hysterectomy. Some symptoms may persist, although the most were improved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Isaeva, Elise, und Marina Ahmady. „Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: En litteraturöversikt“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18452.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund:Bröstcancer är en vanlig sjukdom bland kvinnor och allt mer flera kvinnor drabbas. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar. Alla behandlingar kan medföra biverkningar som kan påverka kvinnor både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskans roll och ansvar är att uppmärksamma dessa kvinnor i de olika stadierna av bröstcancer för att kunna ha koll på kvinnornas mående.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod:Studien är en litteraturöversikts studie med kvalitativ och kvantitativ metod och består av 10 artiklar. Resultat: Består av ett huvudämne med två underteman och fyra subteman. Som visade att kvinnor upplevde att kroppslig förändring av bröstcancer och som resulterade i sociala konsekvenser. Konklusion: Studien visar att kvinnorna är i behov av ett stöd efter behandlingen av bröstcancer och att de upplever att den kroppsliga förändringen ger en stor påverkan i deras liv och vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Kanefur, Louise, und Natalie Karlsson. „Livet efter mastektomi : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att förlora ett bröst“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8794.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bröstcancer beskrivs tidigast 3000 år f.kr och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. 9000 kvinnor får bröstcancerdiagnosen varje år, 40 % av dessa genomgår mastektomi. Tidigare forskning har visat att kvinnors relationer till sig själv och andra kan påverkas i och med behandling. En vilja växte fram att få en ökad förståelse för dessa kvinnor och vad de går igenom. Genom att granska livskvaliten hos dessa kvinnor kan den psykiska resan dessa kvinnor genomgår efter mastektomi synliggöras. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst i behandlingen mot invasiv bröstcancer. Metoden är en litteraturstudie, där totalt tio artiklar har inkluderats. Sex kvantitativa samt fyra kvalitativa artiklar har analyserats och resultat har sammanställts i studien. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Förändrad självbild, Relationer och Begränsad livskvalitet. Vidare delas huvudteman in i subteman: Att möta sig själv dagarna efter operation, Att förlora sin kvinnlighet, Att acceptera sin kropp, Relation med närstående, Sexliv, Förändrad livssituation och Kvinnans upplevelse av behov av stöd och information. I diskussionen tas tre huvudteman upp, slutsatsen av studien är att det finns en signifikant skillnad mellan kvinnors förväntningar och resultatet efter en mastektomi, vilket kan leda till en rad olika känslor kopplade till identitet, sexualitet och självbild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Hammar, Ann-Sofie. „Naturens inverkan på kvinnors känsla av sammanhang“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7922.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Larsson, Julia, und Svensson Hanna Tidala. „Kvinnors erfarenhet av sjuksköterskans stöd och information vid bröstcancer : en litteraturöversikt“. Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3105.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Att drabbas av bröstcancer kan resultera i oro och ångest, symtom som kan påverka psykiska, fysiska och sociala funktioner negativt. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetens där partnerskap, patientberättelse och dokumentation är i fokus. Sjuksköterskan ska tillgodose behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet hos patienter, trots detta upplever många av kvinnorna brister från sjukvården. Syfte Syftet var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenhet av sjuksköterskans stöd och information. Metod Den valda metoden för denna studie var litteraturöversikt. Litteraturen söktes i databaserna CINAHL complete, PsycINFO och PubMed. Datainsamlingen resulterade i 15 artiklar som inkluderades i litteraturöversikten, efter att noga kvalitetsgranskas och därefter analyserats. Dataanalysen gjordes med en integrerad analysmetod då likheter och skillnader identifierades och utformade huvudteman och subteman. Efter att materialet analyserats sammanställdes det till ett resultat. Resultat Resultatet visade att kvinnornas förväntningar på sjuksköterskan var att hon var lyhörd, tillgänglig och förstod den individuella skillnaden mellan kvinnorna. God kommunikation med patienten samt relevant och önskad information kunde minska oro och ångest. Stödet från sjuksköterskan ansågs vara viktigt för kvinnorna, eftersom det visades i flera studier kunde resultera i ökad delaktighet och tillfredsställelse i vården. Slutsats Det framkom att kvinnorna hade ett stort behov av information från sjukvården. Brister i kommunikation och information resulterade i att kvinnans delaktighet i vården försämras. Tillfredsställelse av vården var en viktig faktor för kvinnorna. Sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad kunde öka tillfredsställelsen hos kvinnorna med bröstcancer, och hade därmed en positiv påverkan på deras livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Strömme, Gunilla. „Kvinnors upplevelse av livsfasen klimakteriet : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17398.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen. Det är viktigt att dela upplevelsen med familjen och andra närstående. I mötet med vårdgivare är det viktigt att bli sedd och trodd på. Att genomgå de kroppsliga förändringarna upplevdes positivare om kvinnorna kunde se ett sammanhang. Kvinnorna erfor överlag en ökad livskraft då den nya livsfasen innebar en ny period i livet som till exempel att få barnbarn, ökad självkänsla och ökad frihet som att slippa ansvar över de egna barnen. Mötet med kvinnor i klimakteriet bör präglas av helhetssyn på kvinnan och hennes könsidentitet, livsvillkor och livssituation. Som barnmorska finns vana att arbeta förebyggande och stärka hälsoprocesser. Barnmorskan kan därför i sin proffession vara lämpad för att möta kvinnor i den här åldern.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Envall, Ida, und Josefine Öhlund. „Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374534.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde fertil kvinna i Sverige och än idag finns oklarheter kring sjukdomens uppkomst. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinnan är lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket yttrar sig i olika symtom där smärta är vanligast. Endometrios är associerad med försämrad livskvalitet som kan påverka kvinnan både fysiskt och emotionellt. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Resultat: Kvinnorna rapporterade att de påverkades fysiskt av endometrios där smärta, i olika former som exempelvis bäckensmärta, dyspareuni och dysmenorré, var det vanligaste upplevda symtomet. Smärtans varaktighet var individuell och kunde vara allt från några dagar till konstant smärta. Kvinnornas emotionella välmående påverkades negativt där de upplevde känslor av hjälplöshet, ilska, ångest och brist på kontroll av deras liv, samt negativ påverkan på självförtroendet och självkänslan. Kvinnornas sociala relationer, arbete, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades främst negativt av sjukdomen, då kvinnorna inte kunde delta och prestera på grund av symtom av sjukdomen. Endometrios visade även ha en existentiell påverkan där vissa kvinnor påverkades positivt där de fann en mening med livet, medan andra påverkades negativt och upplevde självmordstankar. Slutsats: Endometrios påverkar olika aspekter av kvinnors liv där sjukdomen främst påverkar kvinnors fysiska, emotionella, sociala och existentiella hälsa negativt och en försämrad livskvalitet hos kvinnorna. Ett behov av vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra endometrios, öka kunskapen om sjukdomen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att hjälpa kvinnorna att uppnå en förbättrad livskvalitet.
Background: Endometriosis is a common gynecological disease which affects every tenth fertile woman in Sweden and still today there are uncertainties about the origin of the disease. Endometriosis means that endometrium is located on other places than in the womb which manifests itself in various symptoms where pain is the most common. The disease is associated with impaired quality of life which can affect the woman both physically and emotionally. Aim: The aim was to examine women’s experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature study including twelve qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: The women reported that they got affected by endometriosis physically where pain, in different shapes such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea, were the most experienced symptom. The duration of the pain was individually but could last from a few days to constantly pain. The women’s emotionally wellbeing was affected negative where feelings of hopelessness, anger, anxiety and lack of control of their life’s, and also a negative affect on their self-confidence and self-esteem. The women’s social relationships, work, education and social activities where mainly affected negative by the disease, because the women could not participate and perform because of the disease. Endometriosis also showed to have an existential affect where some women were positively affected because they found a meaning of life, where others were negatively affected and experienced suicidal thoughts. Conclusion: Endometriosis affects different aspects of women’s life where the disease mainly affects women’s physical, emotional, social and existential health negatively and an impaired quality of life. A need for further qualitative research is needed to make endometriosis more visible, increase the knowledge about the disease and develop diagnostics and treatment methods to help the women achieve an improved quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Hosio, Emma, und Petersson Isabell Thunell. „Kvinnors upplevelser av livskvalitet och psykosocial hälsa efter mastektomi vid bröstcancer : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-239317.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 8000 kvinnor av bröstcancer och är därmed den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Den främsta behandlingsformen är kirurgi där man vanligtvis väljer att utföra en mastektomi, där hela bröstet opereras bort, eller bröstbevarande kirurgi. Förlusten av ett eller båda brösten ger ofta fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin hälsorelaterade livskvalitet och psykosociala hälsa efter mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. Urvalet var strategiskt bestående av fem kvinnor som genomgått rekonstruktion/inte genomgått rekonstruktion med varierande åldrar samt olika civilstånd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Förändringen i självbild som en mastektomi ger kan leda till begränsningar i den vardagliga livsföringen. Kvinnorna blir dagligen påminda om den fysiska förändringen och upplever detta som psykiskt påfrestande. Dock upplever kvinnorna diagnosen i de flesta fall som ett uppvaknande och ser nu livet som en ny möjlighet. Samtliga kvinnor upplevde en brist i den information som ges av hälso- och sjukvården samt det stöd som erbjuds dem efter avslutad behandling. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kvinnor har olika uppfattning om livskvalitet. En del av kvinnorna upplever att det förändrade utseendet i samband med en mastektomi är ett hinder i vardagen. Dessa kvinnor har ett stort behov av information och stöd även en längre tid efter avslutad behandling, det ställer höga krav på sjukvårdspersonal inom dessa områden.
Background: Every year approximately 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer and therefore it´s the most common form of cancer in women. The foremost treatment is surgery where the most common treatment is mastectomy, where the entire breast is surgically removed.The loss of one or both breasts often provides physical and psychological consequences. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of their health related quality of life and psychosocial health after mastectomy with or without reconstruction. Method: A descriptive study with qualitative method was used. A strategic selection was conducted where five women who have undergone reconstruction or not, with varying ages and different marital status were selected. Semi-structured interviews were conducted and analyzed with content analysis. Result: The change in self-image can lead to limitations in everyday living. The women are reminded every day about the physical change and experience this as psychologically stressful. However in most cases the woman perceives the diagnosis as an awakening and now sees life as a new opportunity. All of the women experienced a lack of information provided by health care and support offered to them after completion of treatment. Conclusion: Women have different perceptions about quality of life. Some women feel that the altered appearance is an obstacle in everyday life. These women have a great need for information and support even a long time after completed treatment, this places high demands on the health care professionals in these areas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Tikkanen, Sanna, und Martinsson Frida Ögärd. „Kvinnors upplevelser efter avlägsnandet av livmodern : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17920.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Livmodern är ett muskulärt, päronformat hålorgan med uppgift att gefostret näring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlägsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror främst pågynekologiska och urologiska symtom som besvärat kvinnan under lång tid. Ingreppetkan utföras med hjälp av olika kirurgiska tillvägagångssätt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter avlägsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien är baserad på nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrån Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet består av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvälbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbättrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mäns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbättrad livskvalitet efter ingreppet.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Fagrell, Rebecka, und Nobinder Elice Lindholm. „Kvinnors upplevelser av livet med endometrios : En kvalitativ litteraturstudie“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387699.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna. Sjukdomen uppstår då fragment av livmoderslemhinnan växer in i annan vävnad utanför livmodern, vilket ger upphov till många fysiska symtom där smärta är vanligast. Dessa symtom påverkar även andra aspekter av kvinnans liv. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuella forskningsresultat om hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar dem och deras liv. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där elva originalartiklar inkluderades. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet är uppdelat i följande teman; upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av psykiska förändringar, upplevelser av sociala begränsningar och förändringar, upplevelser av begränsningar på jobb och studier och upplevelser av existensiella förändringar. Endometrios visade sig ha en stor påverkan på alla dessa aspekter av livet. Kvinnorna upplevde att sjukdomen bland annat påverkade deras mobilitet, sexuella aktivitet, självkänsla, relationer, sociala liv, arbetsliv, skola, fertilitet och livsperspektiv. Slutsats: Sammanfattningsvis påverkar endometrios alla aspekter av kvinnornas liv. Den största delen av kvinnorna upplevde en negativ påverkan på sitt fysiska, psykiska och sociala liv, arbetslivet samt existentiella frågor. Framöver behövs mer kvalitativ forskning för att vidareutveckla bilden av kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Detta för att öka kunskapen kring sjukdomen och därmed möjliggöra för en snabbare diagnostisering, bättre vård och en ökad livskvalitet för kvinnorna.
Background: Endometriosis is a gynecological disease that affects approximately every tenth woman. The disease develops when part of the endometrial lining implants in foreign tissue outside of the uterus, which causes many physical symptoms where pain is most common. These symptoms also affects other aspects of the woman's life. Aim: The aim was to compile current research results of how women with endometriosis experience the disease and how it affects them and their lives. Method: A review of literature research with a qualitative approach where eleven original research articles were chosen. The articles were found through the databases PubMed and CINAHL. Results: The results are presented through the following themes; experiences of physical limitations, experiences of psychological changes, experiences of social limitations and changes, experiences of limitations on work and education and experiences of existential changes. As it turned out, endometriosis had a big impact on all aspects of life. The women experienced that the disease among other things affected their mobility, sexual activity, self-esteem, relations, social life, work, education, fertility and life perspective. Conclusion: In summary endometriosis affects all aspects of the women's lives. The majority of women experienced that the disease had a negative effect on their physical, psychological and social life, work and existential questions. Furthermore, more qualitative research needs to be done to further investigate how women experience life with endometriosis. This is needed to gain more knowledge about the disease and therefore enable improvement in the diagnosis, the healthcare and the life quality of these women.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Barud, Nina, und Cecilia Bernulf. „Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios - en litteraturstudie“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77224.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen är svår att fastställa, vilket gör att det kan ta flera år tills en diagnos ställs. Smärta och rikliga menstruationsblödningar är vanliga symtom som påverkar hela livets existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016). Resultat: Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att hela livet påverkades av sjukdomen. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av vården, många besvärliga kroppsliga symtom, problem med sina partners och familj samt svårigheter att få ihop vardagen. Slutsats: Att vårdpersonal behöver mer kunskap om sjukdomen för att det ska bli en förbättring av endometriosvården, att kvinnor inte ska behöva lida på grund av sen diagnos och svåra symtom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „”Kvinnors livskvalitet”“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an