Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kvinnor på toppen“

Sammandrag

Höga positioner i samhället innehas av en övervägande andel män. Inom revisionsbranschen är andelen kvinnor bland delägarna som mest 14 procent. Ändå har det under de senaste tio åren rekryterats lika stor andel kvinnor som män på grundnivån. Karriärutvecklingen ser således olika ut för män respektive kvinnor. Uppsats ämnar förklara varför kvinnor är undertaliga i revisorstoppen. För att undersöka orsakerna har en enkätstudie via Internet genomförts. Enkäten riktades till ett slumpmässigt urval av auktoriserade revisorer vid branschens sex största revisionsbyråer. Frågorna utformades dels utifrån ett strukturperspektiv, enligt vilket nätverk samt värderingar och attityder inom branschen kan förklara ovanstående, dels utifrån ett individuellt perspektiv där personliga uppfattningar och privatliv ligger till grund för förklaringen. I det empiriska materialet framkommer att kvinnor och män har liknande syn på karriär och kompetens samt att inget tyder på att kvinnan är sämre ämnad för chefsskapet. Däremot framkommer att kvinnor anser sig ha sämre utgångsläge på grund av sitt kön samt att det råder stora skillnader mellan män och kvinnors löneutveckling. Således är könet stark förklaring till varför kvinnors undertalighet i revisorstoppen. Det främsta skälet är att det är ytterst krävande att vara 100 procent karriärsinriktad samtidigt som familj och hem skall skötas på ett perfekt sätt. Det ställs inte samma krav på att männen skall klara av dessa båda roller samtidigt.

Research question: How can JM Construction (sv. JM Entreprenad) work to encourage women to reach leading positions within the organization based on a management perspective? Purpose:                The purpose of this study is to describe how a male-dominated organization within the construction industry, from a management perspective, can work towards gender equality in leading positions within the organization. Method:                 The study was of a qualitative nature based on a deductive approach, which enables interaction between theories and empirical findings. The theoretical framework was based on scientific articles and books. Empirical data collection was conducted through 21 interviews, a focus group and meetings at JM Construction as well as reports and observations. Based on theoretical framework and empirical findings, a thematic analysis was conducted. Conclusion:            A male-dominated organization within the construction industry can, from a management perspective, work towards gender equality in leading positions by actively communicate and illustrate the importance of gender equality. An organization with few women in leading positions should work with increasing the representation of women in leading positions and exemplify female role models, because there may exist a glass ceiling in the construction industry. An organization that wants to implement gender equality in leading positions needs to formulate clear gender goals and strategies for gender quality and formulate a gender equality plan. It is important to consider gender equality as an organizational change. In order to promote women, specific support for women can be implemented, such as role models, encouragement, individual career plans and access to personal contacts through networks and mentoring programs. It is important that an organization in the construction industry considers structural capital alongside with personal qualities within a recruiting process.
Syfte:                          Syftet med denna studie är att beskriva hur en mansdominerad organisation inom byggbranschen, ur ett ledningsperspektiv, kan arbeta för att främja jämställdhet på ledande positioner inom organisationen. Metod:                        Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en deduktiv ansats, vilket möjliggjorde en interaktion mellan teori och empirisk datainsamling. Teorin var baserad på vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk datainsamling genomfördes via 21 intervjuer, en fokusgrupp och möten vid JM Entreprenad samt via rapporter och observationer. Utifrån teori och empiri genomfördes en tematisk analys.      Slutsats:                      En mansdominerad organisation inom byggbranschen kan, ur ett ledningsperspektiv, arbeta med att främja jämställdhet genom att aktivt kommunicera och belysa problematiken vikten av jämställdhet. En organisation med få kvinnor i ledande positioner bör arbeta med att öka representationen av kvinnor på ledande befattningar och lyfta kvinnliga förebilder, då ett glastak kan existera inom byggbranschen. En organisation som vill främja jämställdhet på ledande positioner bör utforma tydliga jämställdhetsmål och strategier samt formulera en jämställdhetsplan. Viktigt är att jämställdhetsarbete betraktas som en organisationsförändring. För att främja kvinnor kan specifika stöd riktade mot kvinnor implementeras, exempelvis förebilder, uppmuntran, individuella karriärplaner och tillgång till personliga relationer via nätverk och mentorskapsprogram. Det är viktigt att en organisation i byggbranschen väger strukturkapital mot personliga egenskaper vid rekrytering.

Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.

The Swedish sport movement is based on an idea that everyone is welcome to join and should be able to contribute and effect on those decisions that affects themselves. Although, recent studies show that a large percent of all power positions in the Swedish world of sports is held by men. The purpose of this study is to investigate the road to a board commission in one of Sweden’s most established sports where a large amount of the practitioners are men. The Swedish federation of Motorbike- and Snowmobile has 81 percent men as their practitioners and 89 percent men of their board members are male. Through interviews with people in the election committee in all six districts of the federation, this study shows the processes and the criterial that is behind a nomination to the districtal board. Overall, the participations show that most of the work behind a recruitment is based on small and internal networks. Not rarely a person that has a finished career of his own is chosen to be the best suited for the job. Strong criterias for a suitable board member is also having knowledge about the sport and to have a lot of time on their hands for the job. The main conclusion of this study is that it’s not that woman are not wanted as board members, but the processes and social constructions about who’s suitable for this kind of job is making it so much harder for a woman to get it. There will always be men on the top of the pyramid in sports if we don’t change the way we recruit people and challenge our mindsets on how a suitable candidate for board membership looks like.

Syfte: Jämställdhet har varit på tapeten i många år nu och verkar alltid vara ett aktuellt ämne på ett eller annat sett. Vad gäller arbetslivet så har några av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit längre än vad vi gjort, att det verkar ta för lång tid att få till en förändring. Det påstås att revisionsbranschen är jämställd så tillvida att lika många kvinnor som män arbetar inom denna bransch. Trots detta så tillhör de högsta positionerna och delägarskap flest män. Därför är syftet med vår uppsats att belysa varför det finns så få kvinnor på de högre posterna inom revision, alltså auktoriserade revisorer och högre. Vi vill skapa en förståelse för hur kvinnor och män som själva innehar dessa poster ser på jämställdheten i den egna organisationen och branschen för att se om det kan finnas någon förklaring.

Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex auktoriserade revisorer (tre kvinnor och tre män) som arbetar på två olika revisionsbyråer i Gävle. Litteratur till den teoretiska referensramen har vi hämtat från böcker och artiklar som på något vis behandlar jämställdhet, karriär och revision. I reflektionskapitlet ställer vi empirin mot den teoretiska referensramen för att slutligen landa i kapitlet om vilka lärdomar studien gett.

Resultat & slutsats: Den här studiens syfte innebär inte att vi ska komma fram till några direkta slutsatser, utan istället att belysa och ge lärdomar. En lärdom studien gett oss är att ett skäl till att det är så få kvinnor på höga positioner i revisionsbranschen kan vara att det är svårare för kvinnor att ta sig in i de rätta nätverken. Som kvinna blir man utestängd från både sociala och arbetsrelaterade nätverk av en eller annan orsak. En annan lärdom vi tar med oss från studien är att barnafödande faktiskt påverkar kvinnors karriärer i stor utsträckning och att det skapar ett glapp mellan kvinnors och mäns karriärer som gör det svårt att komma ifatt. Att traditionella könsroller sitter så pass hårt förankrade än idag är även det en lärdom som studien gett. Många upplever att kvinnor är på ett sätt och män på ett annat sätt och att män därför passar bättre ute på marknaden och kan ta för sig mer. Det verkar vara väldigt svårt att förändra attityder och de förändringar som faktiskt skett har tagit väldigt lång tid att åstadkomma.

Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant vore att utvidga denna studie med fler respondenter i fler städer och att inkludera fler revisionsbyråer. Ett annat förslag är att på djupet undersöka de underliggande hinder som vi funnit kan motverka kvinnors möjlighet att göra karriär på lika villkor som männen och vad som kan göras för att nå en förändring.

Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet helt i revisionsbranschen krävs även att samhället förändras. Revisorns viktigaste roll är att träffa kunder och verka ute på marknaden. Finns det attityder som inte stöder jämställdhet där ute så är det svårt att införliva det inom branschen.

Aim:. Equality between the sexes has been discussed for many years now and still is of current interest in one way or other. In the working life some of the resent discussions has been about why we haven´t gotten any further than we have, that change seems to be too far away. It is said that there is equality between the sexes in the auditing business, that is that the same number of men and women work there. In spite of this most of the higher positions and ownerships within the firms belongs to men. The purpose is to illuminate why there are so few women on the higher positions within the auditing business, that is authorized auditors and higher. We want to create an understanding for how women and men who themselves work as autorized auditors experience the equality in their own organization as well as in the business to see if there is an explanation.

Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six authorized auditors (three women and three men) who work at two different auditing firms in Gävle. For the theoretical element we have used relevant books and articles. In our reflection chapter we have compared our empirical study with the theory chapter to finally end in the chapter about which lessons this study has given us.

Result & Conclusions: This studys aim is not to come up with any direct conclusions, instead we want to elucidate and give lessons. One lesson that this study has given us is why there are so few woman at the highest positions in the auditing business. We believe that one reason is that it is harder for women to get contacts in the right networks. As a woman you get excluded from the social and work related networks for one or another reason. Another lesson we bring from this study is that given birth to children actually affects womans careers in a wide extent and that it creates a gap between womens and mens careers that makes it harder for women to catch up with later. Many people believe that women and men act in different ways and that men therefor is better than women for example out on the market. It seems to be very difficult to change these attitudes and the changes that actually has been done has taken a very long time to achieve.

Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we have touched upon. It would be interesting to extend this study with more interviews and in other towns and to include other auditing firms. Another proposal is to examine more deeply the underlying obstacles that we have found can counteract womens possibilities to a career on equal terms as men and investigate what can be done to reach a change.

Contribution of the thesis: We have found that to achieve equality between the sexes in the auditing buisness it is necessary that the hole society changes. An auditors most important role is to be out on the market and meet a lot of people. If it exists attitudes that doesn´t support the equableness it will be difficult to fully incorporate it in the auditing business.