Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kvinnliga VDs“

Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.

Den här studien syftar till att undersöka huruvida det förekommer en abnormal avkastning när en kvinna tillkännages som ny VD samt se om det föreligger en signifikant skillnad jämfört med när en man tillkännages som ny VD. Vidare undersöks även vilka faktorer som har betydelse för den abnormala avkastningen. Studien använder en kvantitativ metod genom en eventstudie för att undersöka den påverkan som tillkännagivandet av en kvinnlig respektive manlig VD har på aktiekursen. Urvalet består av 37 tillkännagivanden av kvinnliga VD:s, vilka matchats med lika många tillkännagivanden av manliga VD:s. Studiens omfång har avgränsats till bolag som är noterade på Main Market och First North på Stockholmsbörsen. Resultaten visar att det inte föreligger en abnormal avkastning som är signifikant skild från noll för tillkännagivanden av varken manliga eller kvinnliga VD:s. Vidare visar studien att storleken på bolagen har en signifikant positiv påverkan på en abnormal avkastningen vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s, men inte för manliga. Slutligen fann studien inte signifikanta samband mellan abnormal avkastning och variablerna bransch och externt respektive internt tillsatt VD.

Denna studie ämnar bidra till den rådande jämställdhetsdebatten vad gäller könsdiversitet hos svenska noterade företag där kvinnliga vd:s är underrepresenterade. Syftet är att identifiera om det finns ett samband mellan kvinnliga vd:s och företags lönsamhet. Studien tillämpar kvantitativ metod där en multipel regressionsanalys utförs på ett datamaterial inkluderande 643 svenska noterade bolag på Nasdaq Stockholm, First North och Spotlight Stock Market räkenskapsåren 2018–2019. Som proxy för lönsamhet tillämpades både redovisningsbaserade mått i form av avkastning på totala tillgångar (ROA) och avkastning på eget kapital (ROE) och som marknadsbaserat mått tillämpades Tobin’s Q. Testvariabel utgjordes i studien av kvinnlig vd med vidare applicering av kontrollvariablerna företagets storlek, ålder och skuldsättningsgrad. Undersökningens resultat påvisar inte något statistiskt signifikant samband mellan vd:s kön och företags lönsamhet, vilket är en diskrepans till de flesta tidigare studier inom området som tyder på förekomst av både negativa och positiva samband.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare. Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra. Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt. Det vill säga, det är vanligare bland våra respondenter att en ledare styr genom ett typiskt kvinnligt styrsätt. Förslag till vidare studier är att göra en liknande undersökning hos ett större urval respondenter, detta för att nå ett trovärdigare resultat.  Denna studies bidrag är att vi visar på att det bland våra respondenter tycks finnas vissa likheter och även olikheter mellan hur kvinnliga och manliga ledare styr sina medarbetare.

Denna studie tar avstamp i funderingen kring vad som gör ett företag lönsamt kopplat till den rådande jämställdhetsdebatten. Studien utgår från multipla regressionsanalyser på ett dataset baserat på 331 bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2014–2017 i syfte att undersöka hur lönsamhet i ett företag påverkas av att en kvinna innehar rollen som vd och styrelseordförande. Lönsamhet definieras i studien som räntabilitet på totala tillgångar, på engelska förkortat ROA, och som Tobin’s Q. Dessa två mått används för att ge både ett redovisningsbaserat och ett marknadsbaserat mått på lönsamhet. Vidare inkluderas testvariablerna kvinnlig vd och kvinnlig styrelseordförande samt kontrollvariablerna andel kvinnliga styrelseledamöter, skuldsättningsgrad, styrelsestorlek, företagsstorlek, år och bransch. Studiens resultat visar inget signifikant samband mellan att ha en kvinnlig vd eller kvinnlig styrelseordförande och lönsamheten i svenska bolag noterade vid Stockholmsbörsen. Detta gäller för såväl ROA och Tobin’s Q, och studiens resultat skiljer sig således från tidigare forskning inom området.