Dissertationen: „Kursplanen i teknik“

1

Kärsbo, Sara. „Slöjd & digital teknik : Den reviderade kursplanen“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144909.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning?   Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen?   Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan?   För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne.   Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Zamani, Sebastian. „En textanalys av läroböcker för gymnasieskolans kurs Teknik 1 med kursplanen i fokus“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114583.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Rashid, Ibrahim Zahir. „Lärares uppfattningar om att utveckla teknikundervisning i relation till kursplanen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31647.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Teknikämnet i grundskolan har granskats av skolinspektionen och att undervisningen sällan utgår från kursplanen. Dessutom utgår inte undervisningen från elevernas intressen och erfarenheter. Det saknas samsyn mellan lärarna kring hur läroplanen skall tolkas och hur undervisningen skall genomföras. Oklarheter gör det svårt för lärare att överblicka teknikämnets avseende mål och undervisning. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare i årskurserna 7-9 kan utveckla sin teknikundervisning i relation till kursplanen. I denna undersökning framgår att lärarna i alltför hög grad utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter och intressen när de planerar teknikundervisningen. Granskningen visar att mina informanter känner sig osäkra på kursplanen samt det förhållningssätt och metoder som är utmär¬kande för teknikämnet och som medför ett effektivt lärande i teknik. Det gäller både för lärare med behörighet att undervisa i ämnet och de som saknar en sådan. Lärarna anser att det saknar ändamålsenliga lokaler, utrustning och materiel för att lärarna ska kunna undervisa eleverna utifrån det centrala innehållet. För att eleverna skall få en möjlighet att utveckla teknikvetenskapliga kunskaper genom att prova och ompröva sina idéer.
The technical subject in the elementary school has been reviewed by the school inspector and that the teaching is rarely based on the syllabus. In addition, the teaching is not based on the students' interests and experiences. There is no consensus among the teachers about how the curriculum should be interpreted and how the teaching should be implemented. Clouds make it difficult for teachers to overlook the technology subject's goals and teaching. At the same time, technology is clearly a topic of the future with great significance for society, school and students. The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 7-9 can develop their technology teaching in relation to the syllabus. In this survey, it is clear that the teachers are too much based on the students' prior knowledge, experience and interests when planning the technology teaching. The review shows that my informants feel insecure about the syllabus as well as the approaches and methods that are excellent for the technology subject and which entails effective learning in technology. This applies both to teachers with the right to teach the subject and those who do not have one. The teachers believe that there is no suitable premises, equipment and equipment for the teachers to be able to teach the students based on the central content. To give students an opportunity to develop technical science knowledge by trying and retesting their ideas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Löwgren, Michaela. „Programmering i ämnet teknik i årskurs F-3 : En enkätstudie om tekniklärares syn på programmering“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84448.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming.
Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen. Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Winbäck, Gustav. „Är STCW-kraven i STCW A-III/1 uppfyllda i kursplanerna? : En litteraturstudie om Sjöfartshögskolan i Kalmars kursplaner och STCW-koden“. Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65544.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Huvudfrågeställningen i studien var om Sjöfartshögskolan i Kalmar kursplaner uppfyller de krav som ställs i STCW del A-III/1 på utbildningsprogrammen för sjöingenjörer. Syftet med arbetet var att verifiera Sjöfartshögskolan i Kalmars kursplaners uppfyllelse av STCW-kraven enligt del A-III/1 för sjöingenjörer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där de i STCW uppställda kraven enligt del A-III/1 studerades och jämfördes med kursplanerna inom utbildningsprogrammet för sjöingenjörer på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet som framkom var att 72 % av kraven i A-III/1 var uppfyllda i kursplanerna för Sjöingenjörsprogrammet i Kalmar. Min rekommendation är att kursplanerna ses över och justeras för att bättre stämma överens med STCW-kraven, för att säkerhetsställa att kvaliteten på utbildningen är hög och konstant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Ravindranath, Priya. „Förmågor utvecklade genom projektarbete inom Teknik1 i förhållande till CDIO : Förmågor och färdigheter som utvecklas i förhållande till CDIO-modellen, genom projektarbete i gymnasiekursen Teknik1“. Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-293164.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer.
In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Fawaz, Eva, und Sawsan Alshahbaz. „Digital kompetens i förskollärarutbildningen : En textanalytisk studie om digital teknik i svenska förskollärarutbildningars kursplaner“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45296.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Karlsson, Johan. „Granskning av fyra läromedel i teknik“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-604.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Enligt författarna och lärarna är det viktigaste att ett läromedel följer kursplanen och passar alla elever. Lärarna prioriterar även lämpliga arbetsområden. Till största delen använder lärare eget material i undervisningen, vilket beror främst på skolornas ekonomi. Vi kom fram till att utifrån våra granskningsområden så är Bonniers Teknik det bästa läromedlet.

Vi begränsade vårt arbete till fyra granskningsområden, vilket ger möjlighet för andra att analysera läromedlen med utgångspunkt från andra områden. Förslag kan vara hur läromedlen förhåller sig till barn med behov av särskilt stöd, pedagogisk grundsyn, elevuppgifter och instruktioner mm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Fawaz, Eva, und Sawsan Alshahbaz. „Digital kompetens i föskollärarutbilningarna : En textanalytisk studie om digital teknik inom kursplaner i den svenska föskollärarutbildning“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45296.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Normark, Tim, und Isabella Andrén. „Användande av maskininlärning vid skapande och utvärdering av kursplaner“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20291.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien undersöker om maskininlärning kan användas för att klassificera kursplaner tillräckligt bra för att eventuellt kunna användas som ett hjälpmedel i processen för att bedöma nya kursplaner. Studien undersöker även om man med unsupervised learning kan se tydliga skillnader gällande semantiken i de olika delarna av lärandemålen i kursplaner.En experimentell forskningsansats har använts och tillvägagångssättet är inspirerat av de olika stegen i CRISP data mining process. I praktiken innebar detta att det byggdes ett antal applikationer för att hämta och bearbeta data i form av kursplaner och därefter skapades maskininlärning-modeller som användes experimentellt för att kunna besvara de forskningsfrågor som formulerats.Resultatet av studien har visat att klassificerings-modellerna inte är tillräckliga för att kunna användas som ett hjälpmedel i processen att bedöma nya kursplaner. Modellernas bedömning om en kursplan är godkänd eller icke godkänd presterade med hög träffsäkerhet på den data som samlades in och användes för att träna och testa modellerna. För att testa hur väl en modell kunde användas i verkligheten jämfördes sedan klassificeringen av ett set andra kursplaner med en lärares bedömning av samma kursplaner. I detta sammanhang stämde modellens och lärarens bedömningar mycket dåligt överens. Resultaten gällande användning av unsupervised learning i relation till lärandemålen i kursplaner visade att denna maskininlärningsstrategi ser ut att vara effektiv för detta ändamål. Resultatet här visade att det inte finns några klara skillnader mellan indelningen av lärandemålen i de kursplaner som användes som data för modellerna.
The study investigates whether machine learning can be used to classify syllabuses well enough to possibly be used as an aid in the process of assessing new syllabuses. The study also examines whether with unsupervised learning one can see clear differences regarding the semantics of the different parts of the learning objectives in syllabuses.An experimental research approach has been used and the approach is inspired by the various steps in the CRISP data mining process. In practice, this meant that a number of applications were built to retrieve and process data in the form of syllabuses and then machine learning models were created that were used experimentally to answer the research questions formulated.The results of the study have shown that the classification models are not sufficient enough to be used as an aid in the process of assessing new syllabuses. The model’s assessment of whether a syllabus is approved or not approved had a high accuracy on the collected data that was used to train and test the models. To test how well a model could be used in a real context, the classification of another set of syllabuses was compared to the evaluation of the same syllabuses by a teacher of Malmö University. In this context the result of the model’s and the teacher’s evaluation matched very poorly. The results regarding the use of unsupervised learning in relation to the learning objectives in syllabuses showed that this machine learning strategy appears to be effective for this purpose. The results here showed that there are no clear differences between the classification of the learning objectives in the syllabuses used as data for the models

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Sandström, Maria. „Att förverkliga intentioner. Tankar om teknik och om teknikfortbildning“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27947.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology.
Med Lpo 94 fick Sverige ett nytt skolämne, Teknik, med egen kursplan och egna betygskriterier. I denna uppsats diskuteras erfarenheter från fortbildningskurser i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Kjellberg, Åsa. „Teknik i Sverige och England : En jämförelse mellan två teknikämnens framväxt“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-969.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan.

Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status. Teknikämnet i England har sina rötter i olika praktiska ämnen som t.ex. slöjd. Det svenska teknikämnet räknades till ett av de naturvetenskapliga ämnena i Lgr80. Det var först med Lpo 94 teknik blev ett helt eget ämne. Idag är teknikämnet i Sverige ett ämne med stor frihet för lärarna medan det engelska teknikämnet är mer detaljstyrt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Arvidsson, Henrik. „Den röda tråden? : En stadieövergripande studie av teknikundervisningen i grundskolan“. Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2056.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Högfeldt, Sophie. „Traditionella och moderna metoder och tekniker i bildundervisning“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-185622.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta är en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lärare i bild och hur de lägger upp sina planeringar i undervisningen utifrån dessa tvåbegrepp. Jag intervjuade tre lärare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som påverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrån dessa begrepp. Resultatet visade att lärarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som främst påverkade deras planeringar var elevernas önskemål iundervisningen och skolornas utrustning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Bredmar, Anna. „STC -ett amerikanskt undervisningsmaterial i NO&Tk i jämförelse med den svenska grundskolans kursplaner“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-517.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.

När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel. Genom min undersökning kommer jag fram till att väldigt många, men inte alla, mål ges möjlighet att uppnå genom att arbeta med STC:s 24 teman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Bellander, Erika, und Dimitrios Manolopoulos. „Hållbar utveckling i teknikämnet : Analys av läroböcker i teknik förgrundskolans åk 7–9och teknik 1 för gymnasiet“. Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253019.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen handlar om att undersöka hur aktuella läroböcker i teknik på grundskolanshögstadium och teknik 1 på gymnasiet adresserar hållbar utveckling (HU). Läroböckerna harjämförts med aktuella läroplaner för både Lgr11 och Gy2011 samt några externa källor, FN:s17 Globala Mål och tidningen Ny Teknik. Som metod har valts en tematisk analys enligt Brown och Clark (2008), ur detkontextualistiska perspektivet. De olika temana har analyserats fram och räknats medavseende på förekomster i de olika källorna, vilket har resulterat i både en kvantitativ och kvalitativ analys. Analyserna har kopplats till litteratur angående forskning inom tre huvudområden;teknikämnet och HU, lärare – elev samt kunskaps- och läroboksperspektiv. Det kan konstateras att läroböckerna inte alls innehåller så stor procentandel (%) HU-textmassa, stycken, som kurs- och ämnesplanerna innehåller. Läroböckerna följer inte läroplanernas inriktningar särskilt väl, utan HU verkar ha adderats till det befintliga innehållet i tidigare utgåvor, i stället för att ha arbetats in från grunden i nya utgåvor. Detta gör att HU ibland betraktas som en valbar kompletteringsaktivitet i undervisningen. Läroplanerna följer i sin tur inte de 17 nya globala målen för HU. Detta eftersom de är på olikanivåer och synkronisering med de globala målen görs med en stor fördröjning. Först görs synkronisering till nationell nivå, därefter till institutionell nivå och sist till kurs- och ämnesnivå. Som det nu är verkar teknikämnet i läroplanerna lyfta fram viktigheten i att tänka på HU, hellre än att lyfta fram tekniker kring hållbar utveckling och hållbara produkter. Slutsatsen är att läroböcker och läroplaner behöver uppdateras och teknikämnena integreraHU på ett mer konkret och genuint sätt, inte som idag, på en allmänt fostrande nivå. Detta föratt betona betydelsen av HU i samhället och för att uppnå en aktuell och likvärdig undervisning samt kunskaps- och färdighetsinhämtning.
The thesis is about examining how certain current textbooks in technology at the lower secondary school and technology 1 in the upper secondary school address sustainable development (SD). The textbooks have been compared with current curricula for both Lgr11and Gy2011 as well as some external sources, the UN's 17 Global Goals and the magazine Nyteknik. As a method, a thematic analysis has been chosen according to Brown and Clark (2008), fromthe contextual perspective. The different themes have been analyzed and counted with regard to occurrences in the various sources, which has resulted in both a quantitative and qualitative analysis. The analyses have been linked to literature on research in three main areas; technical subject and HU, teacher - student and knowledge and textbook perspective. It can be stated that the textbooks do not contain as much percentage (%) of SD text mass, paragraphs, which the course and subject plans contain. The textbooks do not adhere specifically to the direction of the curricula, but SD seems to have been added to the existing content of previous editions, rather than having been worked in from scratch in new editions.This means that SD is sometimes regarded as an optional complementary activity in the teaching. The curricula do not follow the 17 new global goals for SD. This is because they are at different levels and synchronization with the global goals is done with a great delay. First, synchronization is made to the national level, then to the institutional level and last to the course and subject level (curricula). As it is now, the technical subject in the curricula seems to emphasize the importance of thinking about SD, rather than highlighting technologies relating to sustainable development and sustainable products. The conclusion is that textbooks and curricula need to be updated and the technology topics would integrate SD in a more concrete and genuine way, not as today, at a generally educational level. This is to emphasize the importance of SD in society and to achieve a current and equivalent teaching and acquiring knowledge and skill.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Klasander, Claes. „Talet om tekniska system : förväntningar, traditioner och skolverkligheter“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65356.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring.
In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach.

Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Lavesson, Marie, und Anette Erlandsson. „Teknikundervisning : Är det möjligt i år 1-3?“ Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-917.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Amadasun, Opeyemi. „Kunskapskravens värdeord : En studie om hur kunskapskraven i teknik tolkas och tillämpas av tekniklärare på högstadiet“. Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281721.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att förhålla sig till i bedömningspraktiken.
Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects have a great influence on assessment and grading in technology as teachers base their assessment of students’ knowledge on the National Agency for Education’s material for science subjects simply because teachers believe the National Agency for Education’s material in science is clearer and easier to relate to in assessment practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Östh, Michael, und Hans Strandberg. „Hållfasthetslära i teknikläroböcker : En jämförande innehållsanalys av läroböcker i teknik för grundskolan årskurs 7-9 samt gymnasiet årskurs 1“. Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266563.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hållfasthetslära är ett viktigt och centralt område inom ingenjörsutbildningar. Men att ha grundläggande kunskap om vad som gör konstruktioner hållfasta är dock något som inte enbart bör vara förbehållet ingenjörer, utan det är även ett område som tillhör allmänbildningen. Det är av den anledningen området hållfasthet tas upp redan i grundskolans lägre åldrar i skolämnet Teknik och fördjupas successivt upp till gymnasiets tekniska program. I denna studie har fem läroböcker för ämnet Teknik för grundskolans årskurs 7-9 samt två läroböcker för kursen Teknik 1 i gymnasieskolans årskurs 1, studerats för att utreda hur området hållfasthetslära beskrivs. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av hållfasthetsrelaterade begrepp samt en kvalitativ analys av hur begreppen beskrivs. Därtill görs en analys av hur läromedlen uppfyller styrdokumentens krav och riktlinjer. Studien visar att böckerna har stor variation i hur området hållfasthetslära framställs, dock med generaliseringar att högstadieboken beskriver området med text och gymnasieboken med formler. De studerade läroböckerna tar visserligen upp många ämnesspecifika begrepp men det är en markant skillnad mellan böckerna hur dessa begrepp beskrivs. Den fördjupade analysen som studerar om läroböckerna uppfyller styrdokumentens kursplaner i Teknik för grundskolan och Teknik 1 för gymnasieskolan påvisar även den en stor spridning mellan läroböckerna. Av studiens valda bedömningskriterier kan utläsas att området behandlas utförligt endast av två av böckerna: grundskolans Teknik Direkt (2018) från förlaget Sanoma Utbildning samt gymnasiets Teknik (2011) från förlaget Liber. Gemensamt för de valda gymnasieböckerna är att området hållfasthet behandlas mycket mer matematiskt än i högstadieböckerna och stort fokus ligger på olika former av spänningsberäkningar. Dock är det ett markant språng i abstraktionsnivå från de enklare textbaserade högstadieböckerna till gymnasieböckerna med matematiska beräkningar. Slutsatsen av detta är att varken högstadieböckerna eller gymnasieböckerna ger en heltäckande bild av viktiga grundläggande begrepp inom området hållfasthet. Studien visar att de bästa av böckerna kan i viss mån komplettera varandra, men med ogrundade val av läromedel riskerar det att bli osammanhängande. Det är därmed viktigt att läraren noggrant utvärderar lämpliga läromedel så de uppfyller det tänkta syftet i undervisningen.
Strength of materials and solid mechanics theory is an important and central area in engineering education. But having a basic knowledge of what makes structures durable, however, is not only reserved for engineers, but is also an area that belongs to general education. For this reason, the area of strength is already taken up in the elementary school's lower age in the subject of technology and is gradually expanded up to the high school's technical program. In this study, five textbooks for the subject of Technology for comprehensive school upper stage, grade 7-9, and two textbooks for the course Technology 1 in high school year 1 were studied to investigate how the field of strength theory is described. The method used in the analysis is text analysis in the form of a quantitative content analysis of the presence of strength-related concepts as well as a qualitative analysis of how the concepts are described. In addition, an analysis is made of how the teaching materials meet the requirements and guidelines of the steering documents. The study shows that the books have a great variety in how the field of strength theory is presented, however with generalizations that the upper stage textbook describes the area with text and the high school describes with formulas. Although the textbooks studied have many subject-specific concepts, it is markedly different between the books how these concepts are described. The in-depth analysis that studies whether the textbooks meet the syllabus of the steering documents in Teknik for the elementary school and Teknik 1 for the upper secondary school also shows a large distribution between the textbooks. From the chosen assessment criteria in the study, it can be seen that the area is in depth covered by only two of the books: Teknik Direkt (2018) from publisher Sanoma Utbildning (for the elementary school) and Teknik (2011) from publisher Liber (from upper secondary school). Common to all the selected high school books is that the area of strength is treated much more mathematically than for the upper stage books and great focus is placed on various forms of stress calculations. However, there is a significant leap in abstraction level from the simpler text-based upper stage books to the high school books with mathematical calculations. The conclusion of this is that neither the upper stage school books nor the high school books provide a comprehensive picture of important basic concepts in the area of strength. The study shows that the best of the books can to some extent complement each other, but with unfounded choice of study material it risks becoming incoherent. It is therefore important that the teacher carefully evaluates appropriate teaching material so that they fulfill the intended purpose of the teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Citrohn, Björn. „Modeller i teknikkursplaner : En jämförelse mellan några olika länder“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-162257.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

När det gäller användning av modeller i teknikundervisning är kursplanerna viktiga att beakta. De ger förutsättningar och ramar för användningen av modeller i ett ämne. Föreliggande studie syftar till att undersökahur modeller lyfts frami teknikkursplaner i några olika länder. Genom det komparativa upplägget kommer jag kunna se vilka likheter och olikheter som finns i användning av modeller i de olika ländernas kursplaner i teknik. På så sätt kan jag skapa en karta över möjliga sätt att använda modeller i teknik och hur det kan skilja sig mellan olika länders kursplaner. Detta föranleder att huvudfrågan i denna undersökning är; Vilka olika typer av modeller beskrivs i nationella kursplaner för teknik i motsvarande grundskolan i Sverige, Irland, Nya Zeeland och Sydafrika? De länder som valdes ut för analysen har en etablerad teknikundervisning där kursplaner och andra styrdokument är lättillgängliga, dvs finns på Internet och har engelsk text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Granstrand, Sabina. „Teknikämnets roll i skolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30136.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Mushtaq, Wafaa. „Cybersecurity in the Technology Subject from the Swedish Perspective : Investigation, Analysis, and Evaluation Tool“. Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-283112.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This thesis contains pioneer work in Sweden which contributes to the research on cybersecurity teaching within the Technology subject as formulated in the course and subject governing documents.The work goes in line with a bigger strategy of the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) and the European Union (EU). A discourse analysis was performed on the interviews with four Swedish expertsfrom MSB, Internetstiftelsen, and #290CyberSecurity respectively where the interview questions were formulated around three axes; the first axis was the cybersecurity content and knowledge aimed at young individuals, the second axis was the experts’ views on teaching cybersecurity starting from lower secondary schools, and the third axis was regarding platforms or tools that could be used in cybersecurity teaching and what the experts’ perceptions on them are. The analysis resulted in six different codes and formulated the views of the experts. Content analysis was also performed on information from the experts’ organizations which were 14 security documents and reports in total that resulted in a content frame of ten cybersecurity areas. All the ten areas were found to be related to the keywords that appear in the governing documents of the Technology subjects in the course syllabus for grades 7-9 and the subject syllabus for Technology 1. Current cyber attacks and risks threatening young students were further analyzed under each area to narrow down the content frame tailoring it to young students. A new online evaluation tool was then developed to assess the cybersecurity sensibility of the young students. The formulation of the questions was inspired by the SANS cybersecurity awareness survey as well as based on both, the ten cybersecurity areas that are categorized in this thesis and the different scenarios of risks and cybersecurity attacks threatening young students. Domain SamplingTheory (DST) and scenario-based questions were considered to make the tool more fitting for the young and minimize the errors. The tool tested a random group of 250 students from 12 municipalities where110 were in the sixth grade and 140 in the ninth. The tool showed that despite students spending most of their time online using different devices and applications, they are not secure enough which puts them at risk. Moreover, most of the students were interested in getting cybersecurity education and very few received it in schools even though the cybersecurity requirements are stated in the governing documents of the Technology subject.
Detta examensarbete innehåller banbrytande arbete i Sverige vilket bidrar till forskningen om cybersäkerhetsundervisning inom teknikämnet i svenska skolor. Arbetet går i linje med en större strategi från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Europeiska unionen (EU). En diskursanalys utfördes på intervjuerna med fyra svenska experter från MSB, Internetstiftelsen och #290CyberSecurity där intervjufrågorna formulerades runt tre axlar; den första axeln var cybersäkerhetsinnehållet som är riktad mot unga individer, den andra axeln var experternas syn på undervisning i cybersäkerhet som börjar från grundskolorna, och den tredje axeln gällde de plattformar eller verktyg som kunde användas i cybersäkerhetundervisning samt vad experternas uppfattning om dem är. Analysen av intervjuer resulterade i sex olika koder vilket speglar experters åsikter. Innehållsanalys utfördes också på information från experternas organisationer. Det var totalt 14 säkerhetsdokument och rapporter som resulterade i en innehållsram med tio cybersäkerhetsområden. Alla de tio områdena är relaterade till nyckelorden som finns i styrdokumenten för teknikämnena i kursplanen för årskurs 7-9 och ämnesplanen för Teknik 1. Aktuella cyberattacker och risker som hotar unga elever analyserades vidare under varje område för att begränsa innehållsramen och anpassa den för unga elever. Ett nytt online utvärderingsverktyg utvecklades sedan för att bedöma cybersäkerhetsrespons och attityd hos de unga eleverna. Formuleringen av frågorna inspirerades av SANS cybersäkerhetsmedvetenhetsundersökning och var baserad på de tio cybersäkerhetsområdena som kategoriseras i detta examensarbete samt de olika scenarierna för risker och cybersäkerhetsattacker som hotar unga elever. Domain Sampling Theory (DST) och scenariobaserade frågor ansågs göra verktyget mer passande för de unga och minimera felen. Verktyget testade en slumpmässig grupp på 250 elever från 12 kommuner där 110 gick i 6:an och 140 i 9:an. Verktyget visade att trots att elever tillbringar större delen av sin tid online med olika enheter och applikationer är de inte tillräckligt säkra, vilket utgör en risk för dem. Dessutom var majoriteten av eleverna intresserade av att få utbildning i cybersäkerhet och väldigt få fick det i skolorna trots att det står i styrdokumenten för teknikämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Borgemo, Joakim, und Richard Roth. „Gymnasiefysikens meteorologiinnehåll : En metodkombinationsstudie om hur klimat och väder implementerats i fysikundervisningen“. Thesis, KTH, Lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-224257.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien undersökte implementeringen och undervisningen av klimat och väder som år 2011 lades till under Fysik 1 i den svenska gymnasieskolan. Undersökningen använde sig av metodkombination som omfattade lärarintervjuer kompletterade med intervju av ett undervisningsråd på Skolverket och med textanalys av kursböcker. Lärarna upplevde en del problem kopplat till vad det nya ämnesområdet skulle innehålla. Oklarheten kring vad området skulle innehålla märktes också i kursböckernas framställning. Intervjupersonerna var överens om att viktiga aspekter inom ämnesområdet var växthuseffekten och global uppvärmning. Växthuseffekten och global uppvärmning hade även en framträdande roll i kursböckernas framställning. Från lärarintervjuerna framkom att lärarna gärna inkluderade Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) i sin undervisning, men i bedömningen av elevernas lärande var det fysikalisk begreppsförståelse som accentuerades. Ämnesöverskridande samarbeten beskrevs av lärarna som önskvärt och förekom ofta.
This study examined the implementation and teaching of climate and weather which was added in the year 2011 under Physics 1 in the Swedish upper secondary school. The study performed a mixed-methods approach consisting of teacher interviews supplemented with an interview with an official at the Swedish National Agency for Education and with text analysis of course books. The teacher’s experienced some problems related to what the new subject area would contain. The uncertainty about what the area would contain was also seen in the course books. The interviewees’ opinion that the important issues in the subject area were the greenhouse effect and global warming were shared among the teachers. The greenhouse effect and global warming also had prominent roles in the course books. From the interviews it was found that teachers were positive to include Socio-Scientific Issues (SSI) into their teaching, but when assessing students learning the concepts of physics were emphasized. Cross-disciplinary cooperation was described by the teachers as desirable and often occurring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Kursplanen i teknik“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an