Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kursplanen i teknik“

Följande text utgår från frågorna varför och hur humaniora ska integrera ny teknik. I detta fall belyses mer specifikt hur svenskämnet och litteraturundervisningen kan anknyta till den teknologi som virtuella tredimensionella världar via internet uppvisar.I den första delen av artikeln refereras till ett försök att använda den virtuella världen Second Life i en kurs i litteraturvetenskap. Sedan beskrivs de nära samband som finns mellan litteratur och teknik. Därefter följer en argumentation som vill visa på varför just virtuella världar är betydelsefulla för litteraturvetenskapen. Konklusionen är att digitala universum kan vara ett verktyg där teknik och litteratur kan mötas på lika villkor, utan att den ena eller den andra dominerar teoretiskt.I den andra delen utforskas rent allmänt möjligheterna att förnya svenskämnet och litteraturundervisningen genom aktuell informations- och kommunikationsteknologi, IKT, och mer specifikt genom virtuella världar, som i sig rymmer en stor del av nämnda tekniker. Här fokuseras framför allt på grundskolan, men även på högre studier. Mot bakgrund av den senaste debatten kring litteraturkanon, grundskolans kursplaner, samt svenskämnets konception diskuteras vilken plats som finns i undervisningen för IKT och ett studium av virtuella världar. Den centrala frågan kretsar även här kring hur det litterära och humanistiska perspektivet kan möta det tekniskt naturvetenskapliga och vice versa.I tredje delen ges en mycket kortfattad forskningsöversikt som syftar till att belysa hur man både i litteraturvetenskapliga och tekniska forskningssammanhang under de senaste åren diskuterat förhållandet mellan litteraturvetenskap och teknik, men även mellan teknik och andra konstformer, såsom bildkonsten.I den sista och fjärde delen presenteras några romaner som utspelar sig i den virtuella världen Second Life eller i en digital miljö som är mycket lik denna. I denna del presenteras olika argument för att teknik på detta sätt kan integreras i ämnet genom litteraturläsning. Avsnittet gör en analys av romanerna Notre seconde vie (2008) av Alain Monnier och ANIMA: A Novel about Second Life (2007) av avataren Dalian Hansen, där exempel tas fram som kan knyta an till svenskämnets tre konceptioner - litteraturhistoria, språkliga färdigheter och erfarenhetspedagogik - samt till litteracitet och särskilt till digital litteracitet.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning? 
 Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen? 
 Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan? 
 För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne. 
 Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.

Teknikämnet i grundskolan har granskats av skolinspektionen och att undervisningen sällan utgår från kursplanen. Dessutom utgår inte undervisningen från elevernas intressen och erfarenheter. Det saknas samsyn mellan lärarna kring hur läroplanen skall tolkas och hur undervisningen skall genomföras. Oklarheter gör det svårt för lärare att överblicka teknikämnets avseende mål och undervisning. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare i årskurserna 7-9 kan utveckla sin teknikundervisning i relation till kursplanen. I denna undersökning framgår att lärarna i alltför hög grad utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter och intressen när de planerar teknikundervisningen. Granskningen visar att mina informanter känner sig osäkra på kursplanen samt det förhållningssätt och metoder som är utmär¬kande för teknikämnet och som medför ett effektivt lärande i teknik. Det gäller både för lärare med behörighet att undervisa i ämnet och de som saknar en sådan. Lärarna anser att det saknar ändamålsenliga lokaler, utrustning och materiel för att lärarna ska kunna undervisa eleverna utifrån det centrala innehållet. För att eleverna skall få en möjlighet att utveckla teknikvetenskapliga kunskaper genom att prova och ompröva sina idéer.
The technical subject in the elementary school has been reviewed by the school inspector and that the teaching is rarely based on the syllabus. In addition, the teaching is not based on the students' interests and experiences. There is no consensus among the teachers about how the curriculum should be interpreted and how the teaching should be implemented. Clouds make it difficult for teachers to overlook the technology subject's goals and teaching. At the same time, technology is clearly a topic of the future with great significance for society, school and students. The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 7-9 can develop their technology teaching in relation to the syllabus. In this survey, it is clear that the teachers are too much based on the students' prior knowledge, experience and interests when planning the technology teaching. The review shows that my informants feel insecure about the syllabus as well as the approaches and methods that are excellent for the technology subject and which entails effective learning in technology. This applies both to teachers with the right to teach the subject and those who do not have one. The teachers believe that there is no suitable premises, equipment and equipment for the teachers to be able to teach the students based on the central content. To give students an opportunity to develop technical science knowledge by trying and retesting their ideas.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming.
Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

Huvudfrågeställningen i studien var om Sjöfartshögskolan i Kalmar kursplaner uppfyller de krav som ställs i STCW del A-III/1 på utbildningsprogrammen för sjöingenjörer. Syftet med arbetet var att verifiera Sjöfartshögskolan i Kalmars kursplaners uppfyllelse av STCW-kraven enligt del A-III/1 för sjöingenjörer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där de i STCW uppställda kraven enligt del A-III/1 studerades och jämfördes med kursplanerna inom utbildningsprogrammet för sjöingenjörer på Sjöfartshögskolan i Kalmar.  Resultatet som framkom var att 72 % av kraven i A-III/1 var uppfyllda i kursplanerna för Sjöingenjörsprogrammet i Kalmar. Min rekommendation är att kursplanerna ses över och justeras för att bättre stämma överens med STCW-kraven, för att säkerhetsställa att kvaliteten på utbildningen är hög och konstant.

I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer.
In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Enligt författarna och lärarna är det viktigaste att ett läromedel följer kursplanen och passar alla elever. Lärarna prioriterar även lämpliga arbetsområden. Till största delen använder lärare eget material i undervisningen, vilket beror främst på skolornas ekonomi. Vi kom fram till att utifrån våra granskningsområden så är Bonniers Teknik det bästa läromedlet.

Vi begränsade vårt arbete till fyra granskningsområden, vilket ger möjlighet för andra att analysera läromedlen med utgångspunkt från andra områden. Förslag kan vara hur läromedlen förhåller sig till barn med behov av särskilt stöd, pedagogisk grundsyn, elevuppgifter och instruktioner mm.

Studien undersöker om maskininlärning kan användas för att klassificera kursplaner tillräckligt bra för att eventuellt kunna användas som ett hjälpmedel i processen för att bedöma nya kursplaner. Studien undersöker även om man med unsupervised learning kan se tydliga skillnader gällande semantiken i de olika delarna av lärandemålen i kursplaner.En experimentell forskningsansats har använts och tillvägagångssättet är inspirerat av de olika stegen i CRISP data mining process. I praktiken innebar detta att det byggdes ett antal applikationer för att hämta och bearbeta data i form av kursplaner och därefter skapades maskininlärning-modeller som användes experimentellt för att kunna besvara de forskningsfrågor som formulerats.Resultatet av studien har visat att klassificerings-modellerna inte är tillräckliga för att kunna användas som ett hjälpmedel i processen att bedöma nya kursplaner. Modellernas bedömning om en kursplan är godkänd eller icke godkänd presterade med hög träffsäkerhet på den data som samlades in och användes för att träna och testa modellerna. För att testa hur väl en modell kunde användas i verkligheten jämfördes sedan klassificeringen av ett set andra kursplaner med en lärares bedömning av samma kursplaner. I detta sammanhang stämde modellens och lärarens bedömningar mycket dåligt överens. Resultaten gällande användning av unsupervised learning i relation till lärandemålen i kursplaner visade att denna maskininlärningsstrategi ser ut att vara effektiv för detta ändamål. Resultatet här visade att det inte finns några klara skillnader mellan indelningen av lärandemålen i de kursplaner som användes som data för modellerna.
The study investigates whether machine learning can be used to classify syllabuses well enough to possibly be used as an aid in the process of assessing new syllabuses. The study also examines whether with unsupervised learning one can see clear differences regarding the semantics of the different parts of the learning objectives in syllabuses.An experimental research approach has been used and the approach is inspired by the various steps in the CRISP data mining process. In practice, this meant that a number of applications were built to retrieve and process data in the form of syllabuses and then machine learning models were created that were used experimentally to answer the research questions formulated.The results of the study have shown that the classification models are not sufficient enough to be used as an aid in the process of assessing new syllabuses. The model’s assessment of whether a syllabus is approved or not approved had a high accuracy on the collected data that was used to train and test the models. To test how well a model could be used in a real context, the classification of another set of syllabuses was compared to the evaluation of the same syllabuses by a teacher of Malmö University. In this context the result of the model’s and the teacher’s evaluation matched very poorly. The results regarding the use of unsupervised learning in relation to the learning objectives in syllabuses showed that this machine learning strategy appears to be effective for this purpose. The results here showed that there are no clear differences between the classification of the learning objectives in the syllabuses used as data for the models