Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kungligt bröllop“

Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.

 

Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.

 

Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är emot bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är för bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.

 

Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.

 

Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.

 

Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan. Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv. Den har baserats på 822 analysenheter ur tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet Snällposten och Västerbottens Folkblad. Resultatet har sammanställts i diagram, tabeller, listor och förklarande text. Studien visar att det finns skillnader mellan både tidningarna och mellan åren. Resultatet indikerar att tidningarnas politiska färg har haft betydelse för vad som publicerats, främst 1932 och 1976. 2010 märks det istället att en mer nöjesinriktad journalistik har tagit över. Undersökningen visar även att sagomorfologins 31 funktioner inte fanns representerade i bröllopsrapporteringen, men däremot att språket i tidningstexterna om bröllopen tenderade att dra paralleller till sagan. Slutsatsen som har dragits är att historier om fantastiska sagobröllop säljer bättre än kritiska ledare mot monarkin. Nyhetsvärderingen har därmed förändrats i takt med att kommersial-iseringen brett ut sig.

2010 was the year of the wedding between Sweden’s crown princess Victoria and Daniel Westling. Although the wedding was partly financed with tax payer’s money, the newspapers did not investigate it further. The main theme of the published articles was lighter and with an entertainment value rather than finding out what the tax money really went. We read two of Sweden’s biggest newspapers, one morning paper (Dagens Nyheter) and one evening paper (Aftonbladet) and counted the articles that contained information about the wedding 1st June – 25th June. 93 percent of the 137 articles in Aftonbladet did not have any critical content at all. Dagens Nyheter published 48 articles during the same period and the percentage of non-critical content was 86 percent. We also divided the articles into different categories for example wedding dress, weather and safety. This to find out what the newspapers choose to write about.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om tre olika tidningars inställning till monarkin speglas i hur två kungliga bröllop presenteras. Den undersökta perioden gäller den 18, 19 och 20 juni 1976 då kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig samt samma datum år 2010 då kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifte sig. De tidningar som ingår i studien är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Svenska Damtidning. Materialet som undersökts är artiklar som handlar om bröllopen. I studien har totalt 297 artiklar och 14 bilder med rubriker analyserats. Arbetsmetoden som valts är en kombination av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bildanalys. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteorin, dagordningsteorin och nyhetsvärdering. Uppsatsens slutsats visar att tidningarna under 1976 speglade sin inställning till monarkin tydligare än under 2010.

This paper, on the identities shown in one of the cameos in Empress Josephine’s pearl and cameo diadem, has first of all focused on the mythological characters, and thereafter raised the question if these are to be seen as an allegory for people from the time. The process of identi-fication has followed the three levels in Panofsky’s method for analysing art, where the first and second levels consist of already known material from the Bernadotte Library, Royal Palace in Stockholm and the jeweller house of Chaumet (former Nitot et Fils) in Paris.                      To decipher both the mythological individuals and the possible allegories, that is the third level, the iconology itself, the thoughts and methods of  Göran Hermerén on the rise and fall of allegories along with Leora Auslander’s solutions using visuals comparisons, when no written material is available, have provided the academic framework for the study.                                When comparing the cameo with pieces of art from the time, the subject fits the description of the Roman mythology’s love goddess Venus and her son Cupid, the lovechild fathered by Mars. Moving on to allegories, well-known material shows that Emperor Napoleon was keen to be portrayed as the god of war Mars and Empress Josephine as Venus.  A portrait of special interest to the study, a rather private painting by Parent from 1807, which is probably still unknown to most people, shows how Josephine is depicted with a recently deceased grandchild, a young boy how was also the nephew of Napoleon’s, a close relative to them both, and in the line of  succession to the throne, while Napoleon still was Emperor. This picture has an expression which is close to the one of Venus and Cupid, and it is also made to look like a cameo. These portraits were known at the time when Napoleon gave the diadem to Josephine in 1809.                                                       Among portraits from the Napoleonic era, there has earlier only been one known painting, even if in two examples, where the diadem is shown. It is a miniature of Empress Josephine, a work from her final period at Malmaison, 1814. However, another miniature picturing the daughter Hortense in the very same piece of jewellery, from 1812, has now become known. In both these examples, the depicted cameo has a hight measuring only millimetres, why a discussion on the execution and the rendering has to be done with restraint. But in the daughter´s portrait there is a certain attempt to show the outlines of the central cameo that differs from the later painting of the Empress. This may be an indication of how much more important it was for the daughter to relay the picture of her mother and the memory of her son, in 1812, than it was for Josephine in 1814, after the divorce, probably after the fall of Napoleon too, when she was no longer his Venus, and there was no longer a throne for any of her grandsons to inherit.         Therefore, in short, the chosen methods give the answer that the mythology depicted is a scene of Venus and her son Cupid, and the allegorical interpretation of Venus is the Empress herself. The child in shape of Cupid here, may well be read as one of her daughter’s sons, at the time a much longed-for heir to the throne of Napoleon I.

The main purpose of this study of a pearl and cameo diadem, given by Napoleon to his first wife Josephine in 1809, is to follow its representation in portraiture from Paris in 1812 to Stockholm in 2010, and explore how the iconography develops during these 200 years. From the earlier years, the diadem is found only in miniatures, then after coming to the new royal family in Sweden, the Bernadottes, it is given a role of an heirloom representing history and families in grand paintings, arriving to the present well-known wedding hairpiece, covered by modern media, where the diadem is more of a crown than the open, forehead-covering piece of fashion jewellery it was during the Napoleonic era in France. The portraits from 1812, 1814, 1836, 1837, 1877, 1976, 2000/2003 and 2010 also portray a development of the female role model of its time. Just like the hair piece attains an iconography which comprises not only the highest dress codes but also a possibility of status transformation for the people involved in ceremony, the role of the country’s First Lady is about to change into a higher, more egalitarian position of present days.