Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kreativitet i den offentliga sektorn“

Samskabelse er i løbet af få år blevet et nøglebegreb i projektarbejde og processtyring i både den private og den offentlige sektor i Danmark. Det er imidlertid ikke altid klart, hvad samskabelse betyder, eller hvad det indebærer i praksis. Er samskabelse bare et skalkeskjul for at høste frivillig arbejdskraft og dermed endnu et effektiviseringsværktøj? Artiklen her bruger resultaterne fra en systematisk litteratursøgning til at undersøge samskabelses interdisciplinære begrebshistorie. Samskabelsens vækst skyldes en stigende anvendelse af begrebsparret co-production og co-creation i den internationale litteratur, som har rødder i hvert sit felt, nemlig i den samfundsøkonomiske forskning i ressourcefordeling og infrastruktur samt i forskningen i slutbrugerinddragelse og produktinnovation. Litteratursøgningen viser desuden, at samskabelsesbegrebet blev bragt i anvendelse, inden det egentlige begrebsboom skete, nemlig i den systemteoretiske terapi- og ledelseslitteratur samt i den hermeneutiske antropologi. Ud fra de fire ophavsfelter identificerer artiklen fire grundantagelser i samskabelse: 1) Ressourcer er afgørende for at skabe incitament, 2) fælles kreativitet giver innovation, 3) processen er et økosystem af relationer, og 4) processen er situeret i alle sine partneres kontekster. Afslutningsvis diskuterer artiklen, at samskabelse medfører en bred værdiskabelse, som ofte varierer mellem processens partnere. Samskabelse kan derfor være en relevant samarbejdskonstellation, når vidt forskellige partnere ønsker at skabe outcomes på tværs af vidt forskellige incitamenter og værdisæt.

Muslimska församlingars riksomfattande etablering i Sverige är en viktig förändring inom den ideella sektorn. Men hur förhåller sig församlingarna till den svenska traditionen av samverkan mellan ideella och offentliga aktörer? I artikeln studeras hur och i vilken omfattning muslimska församlingar samverkar med offentliga aktörer och vilka organisationsinterna och organisationsexterna faktorer som gynnar respektive missgynnar samverkan.

Det svenska välfärdssamhällets framväxt måste ses mot bakgrund av långsiktiga förändringar i ekonomin, där i synnerhet den demografiska utvecklingen, kvinnornas inträde på arbetsmarknaden och den offentliga sektorn har varit viktiga. I artikeln identifieras de långsiktiga förändringarna genom att situationen i början av seklet jämförs med motsvarande under 1980-talet.

This study aims to study how different positions in Arbetsförmedlingen perceive the Innovative interplay. The Innovative interplay includes the components of the Creative climate dimensions; Idea time, Idea support, Challenge/participation, and the successful behaviours of; Questioning and Experimenting. These conditions together, can increase creativity in an initial phase of the innovation process. This is a quantitative cross-sectional study with a comparable design that uses and is based on already established research that includes creativity and innovation. The study has constructed a model development regarding the Innovative interplay that can be implemented in the Development process at Arbetsförmedlingen, which can be used as a complement during the initial phase of an innovation process.
Denna studie ämnar undersöka hur olika positioner inom Arbetsförmedlingen uppfattar det Innovativa samspelet. Det Innovativa Samspelet utgör komponenterna av de Kreativa klimatdimensionerna; Idétid, Idéstöd, Utmaning/deltagande och de framgångsrika beteendena av; Ifrågasätta och Experimentera. Dessa kan tillsammans öka förutsättningar för kreativitet i en initial fas av innovationsprocessen. Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en jämförande design som använder och utgår från tidigare forskares etablerade studier som berör kreativitet och innovation. Studien har konstruerat en modellutveckling kring det Innovativa samspelet som kan implementeras i Arbetsförmedlingens Utvecklingsprocess, och som kan användas som komplement under den initiala fasen av en innovationsprocess.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter. Till exempel ”vi och dom” –grupper, kommunikation och förutsättningar att hantera vardagskonflikter.

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS & KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transformationen kan förankras i och anpassas efter verksamheten. Mellanchefen kan i sin position arbeta för att involvera, motivera och engagera medarbetarna i förändringsarbetet vid digital transformation. NYCKELORD: Förändringsledning, mellanchef, digital transformation, ledarskap, offentlig sektor.
TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras

Sveriges generationsväxling på arbetsmarknaden kommer innebära nya rekryteringsbehov för samtliga arbetsplatser. Inom den offentliga sektorn lär det behövas rekrytera upp mot en halv miljon medarbetare fram till år 2020. I dagsläget råder det redan brist på medarbetare inom den offentliga sektorn och kan behöva anpassa sin employer branding strategi för att attrahera nya potentiella medarbetare. Nya potentiella medarbetare som ska inträda på arbetsmarknaden inom snar framtid är högskolestudenter. Eftersom den offentliga sektorn har begränsningar i att konkurrera genom högre löner, krävs det istället satsningar på symboliska attribut så som organisationskultur och värderingar. Syftet är undersöka utifrån högskolestudenters perspektiv hur den offentliga sektorn kan använda sig utav employer branding och dess brand attribut för att attrahera nya potentiella medarbetare. Detta uppnås genom en utförd kvalitativ studie där tio högskolestudenter intervjuas. Denna metod användes för att fånga respondenternas uppfattning och erfarenheter vad gäller den offentliga sektorn som en potentiell arbetsgivare. Studien har bidragit med att den offentliga sektorn bör utvärdera dess employer branding och de egenskaper som utlovas och om dessa verkligen hålls. Brister detta så brister även den sociala identifieringen som en gång skapade attraktion och detta skapar ett initiativ till dåliga rykten. Vidare har viktiga attribut identifierats så som värderingar, organisationskultur, arbetsförhållanden, karriärutvecklingsmöjligheter men också lön har fått en plats bland de viktigaste attributen. Högskolestudenters inställning gentemot den offentliga sektorn baseras både på egna erfarenheter och familj eller vänners erfarenheter samt sociala medier. Det blir därför viktigt att det som utlovas faktiskt hålls eftersom rykten bland en individs sociala krets/sociala medier kan påverka attraktionen av nya potentiella medarbetare.
Sweden’s generation shift in the labor market will entail new recruitment needs for all workplaces. In the public sector, it is necessary to recruit up to half a million employees by 2020. At present, there is already a shortage of employees in the public sector and may need to adapt their employer branding strategy to attract new potential employees. New potential employees who will enter the labor market in the near future are college students. Since the public sector has limitations on competing through higher wages, instead it is required to make investments in symbolic attributes such as organizational culture and values. The purpose is to examine from the perspective of college students, how the public sector can use employer branding and its brand attributes to attract new potential employees. This is achieved through a qualitative study in which ten college students are interviewed. This method was used to capture respondents’ perception and experience of the public sector as a potential employer. The study has contributed that the public sector should evaluate its employer branding and the characteristics that are promised and whether these are really kept. Failure to do so also impairs social identification that once created attraction and this creates an initiative for bad rumors. Furthermore, important attributes have been identified such as values, organizational culture, working conditions, career development, but also that salary has become among the most important attributes. College students’ attitude towards the public sector is based on both their own experiences, family or friends’ experiences and social media. It is therefore important that what is promised is actually kept because rumors among an individual’s social circle/social media can affect the attraction of new potential employees.

The study aims to gain an understanding of how the seasonal recruitment and division of responsibilities within the Resource Team at Region Gotland currently established in order to find opportunities for improvement in the process. The study is based on two questions of aim, "How do the seasonal recruitment and the division of responsibilities currently look like?" And "How can the seasonal recruitment process be developed?". The data material has been collected through qualitative methods in the form of interviews, observations of the daily operations and provision of internal documents. The material shows that there are certain ambiguities when it comes to seasonal recruitment in its entirety, and also when it comes to the distribution of responsibility among the employees, whereas there is uncertainty who is responsible for the different activities in the process. The problem that can arise in the case of an ambiguous division of responsibility is that employees do not know what is expected of them in their work roles, which can result in tasks not being performed. To develop and hopefully improve the seasonal recruitment process, a visualization of the process is inspired by the model for process charts, blueprinting. The Resource Team should clarify the division of responsibilities associated with the seasonal recruitment as some activities currently have no one in charge. It is advised and proposed that the Resource Team should create a work role in order to delegate the responsibilities in case of absence.
Studien syftar till att få en förståelse för hur sommarrekryteringen och ansvarsfördelningen inom Resursteamet ser ut i dagsläget för att kunna finna förbättringsmöjligheter i processen. Studien bygger på två frågeställningar, Hur ser sommarrekryteringen och ansvarsfördelningen ut i nuläget? och Hur kan processen för sommarrekryteringen utvecklas?. Datamaterialet har insamlats genom kvalitativa metoder i form av två intervjuer, observationer och tillhandhållandet av interna dokument. Materialet påvisar att det finns vissa tvetydigheter när det kommer till sommarrekryteringen i sin helhet, men även när det gäller fördelningen av ansvar medarbetarna sinsemellan och vem som ansvarar för de olika aktiviteterna i processen. Problemet som kan uppstå vid en tvetydig ansvarsfördelning är att medarbetarna inte vet vad som förväntas av dem i sina arbetsroller vilket kan resultera i att arbetsuppgifter inte utförs eller att saker och ting faller mellan stolarna. För att utveckla och förhoppningsvis förbättra sommarrekryteringsprocessen föreslås en visualisering av processen med inspiration av processkartmodellen, blueprinting. Resursteamet bör även tydliggöra ansvarsfördelningen kopplat till sommarrekryteringen, i dagsläget finns det vissa aktiviteter som ingen ses ansvara för. Det blir även påtagligt för Resursteamet om en ansvarig medarbetare är frånvarande och därmed föreslås det att Resursteamet beslutar om en medarbetare med ett sekundärt ansvar för aktiviteten.

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas.

Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor.

Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.

Problem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership.

Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness.

Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given.

Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.

Syfte Studien syftar till att med hjälp av sjuksköterskor vid Landstingen i Värmland och Dalarna bidra till forskningen om hur sjuksköterskorna själva uppfattar att dagens NPM-influerade styrning inom vården påverkar deras förutsättningar att skapa värde. Frågeställningar • Vad är det som sjuksköterskorna själva uppfattar styr deras arbete? • Vilka områden upplever sjuksköterskorna påverkas av styrningen? • Vilka brister inom styrningen har sjuksköterskorna uppmärksammat och ser de några potentiella lösningar? • Hur anser sjuksköterskorna att förutsättningarna för värdeskapande påverkas av styrningen? Metod För att svara på studiens syfte har en kvalitativ ansats tagits. Det har utförts sjutton personliga intervjuer med sjuksköterskor på olika kirurgavdelningar inom Värmlands och Dalarnas Landsting. Resultat Studien visar att den NPM-influerade styrningen har en mestadels negativ påverkan på sjuksköterskornas möjlighet att skapa värde. Avdelningschefens styrning hade en positiv påverkan på sjuksköterskornas arbete. Sjuksköterskorna upplevde ett orimligt krav på produktivitet där hög genomströmning av patienterna efterfrågades, ofta i konflikt med vårdkvalitet. Bristande kommunikation mellan ledning och sjuksköterskor medför också onödig irritation och missnöje från sjuksköterskor. Slutsats Den hierarkiska maktstrukturen som idag finns inom sjukvården påverkar sjuksköterskorna på kirurgavdelningarna på landstinget i Värmland och Dalarna negativt när det kommer till deras möjlighet att skapa värde. Problemen rörande krav på produktivitet och dokumentation från ledningen har förvärrats av den hierarkiska strukturen och att sjuksköterskorna inte får vara med och påverka sitt eget arbete i den mån de önskar.
Purpose The aim of the paper is to research how today's NPM-influenced methods of control affects the nurse’s ability to create value from the nurses point of view. Problem • According to the nurses, what controls their work? • Which areas are affected by the management control according to the nurses? • What flaws in the management control have the nurses noticed and do they see any potential solutions? • How do nurses consider the conditions for value creation to be influenced by management control? Methodology In order to answer the purpose of the study has a qualitative approach been used. Seventeen interviews were conducted with nurses at different surgeon sections in Värmland and Dalarna county. Results The study shows that the NPM-influenced governance has a negative impact on the nurses' ability to create value. The management control from the head of the department had a positive impact on nurse’s work. The nurses experienced an unreasonable demand for efficiency, where high flow of patients was requested, often in conflict with the safety of the patient. A lack of communication between management and nurses also causes unnecessary irritation and dissatisfaction from nurses. Conclusion The hierarchical power structure that exists today in the healthcare negatively affects the nurses on the surgeon sections in the county of Värmland and Dalarna when it comes to their ability to create value. The problems regarding the demands of productivity and documentation has been worsened by the hierarchical structure and the fact that the nurses cannot influence their own work to the extent they wish.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.