Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Kräkas.
Zeitschriftenartikel zum Thema „Kräkas“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-25 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "Kräkas" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Sandin, Daniel. „Förståeligare betygssystem och minskad betygsstress – dokumentation som kommunikationsmedel“. Venue 3, Nr. 1 (10.06.2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1439.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nuvarande betygssystem, med fem betygssteg men bara kunskapskrav för tre steg, upplevs ibland som oklart av såväl elever som vårdnadshavare. Detta riskerar att försvåra kommunikationen mellan elever och lärare. Betygssystemet verkar också leda till att många elever känner sig osäkra över vad som krävs av dem. Det faktum att man måste nå alla kunskapskrav för en viss betygsnivå för att få just det betyget upplevs stressande; många elever är rädda för att de inte ska nå ett enskilt kunskapskrav och därmed bli ”sänkta”. Likaså kan oklarheten kring vad som krävs för att få ett av mellanbetygen upplevas stressande.
2
Filipsson, Karin. „Hur många miljöaktivister krävs det för att byta en glödlampa?“ HumaNetten, Nr. 21 (27.11.2015): 2–6. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20082101.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Eriksson, Maria. „Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap?“ Venue 3, Nr. 2 (11.12.2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14318.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.
4
Ackesjö, Helena. „Borde svenska lärare bli mer franska?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme.
I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
5
Hellman, Simon, und David Waltersson. „Vad är en bra lärare?“ Venue 3, Nr. 2 (13.09.2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.143100.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Eleverna själva har en mycket insiktsfull syn på vad en bra lärare är och vad som krävs för att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det visar vår färska studie där tre olika elevkategorier har svarat på vad som utgör en bra lärare. Svaren kan ge viktiga insikter till en skola som dagligen kritiseras allt hårdare.
6
Niklasson, Laila. „OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?“ Venue 4, Nr. 3 (16.10.2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
7
Wahlström, Ninni. „Vad krävs av en demokratisk skola? John Deweys Demokrati och utbildning i ett läroplansteoretiskt nutidsperspektiv“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 25, Nr. 3 (01.01.2016): 51–67. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v25i3.1064.
Der volle Inhalt der Quelle
8
Holmberg, John. „Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll“. Högre utbildning 10, Nr. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.
9
Brunsson, Karin. „Teori som verktyg“. Samfundslederskab i Skandinavien 36, Nr. 1 (17.02.2021): 52–58. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i1.6168.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I en nyutkommen antologi beskrivs sexton teorier och perspektiv som företagsekonomer har använt sig av. Utgångspunkten är att teorier är verktyg, som alla studenter och blivande forskare behöver. Det gäller bara att välja. Synsättet tycks inspirerat av allmänna föreställningar om management och chefers beslutsfattande. Men läroböckernas föreskrifter och modeller är sällan tillämpliga i praktiken. Av både chefer och forskare krävs flexibilitet och kreativitet. Verktyg kan begränsa lika mycket som de underlättar. Vad händer om företagsekonomer överger sin devota inställning till teori och i stället ägnar sig åt angelägna organisations- och samhällsproblem?
10
Jeppsson, Fredrik, und Jesper Haglund. „Sampublicering med studenter – ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1528.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.
11
Bennich, Maria. „Kompetensutveckling ur ett styrningsperspektiv — exemplet omsorgen“. Tidsskrift for Arbejdsliv 11, Nr. 3 (01.09.2009): 062–77. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i3.108822.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Styrningen av en verksamhet kan vara avg ørande f ør om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin f ør kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda f ør personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en
12
Leijon, Jennifer, und Cecilia Boström. „Lärarens arbete mot utveckling av generiska färdigheter och variation i teknikvetenskaplig utbildning genom relationsskapande åtgärder“. Högre utbildning 9, Nr. 1 (2019): 85. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1452.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
För att upprätthålla en god pedagogisk nivå inom vissa utbildningsområden av teknikvetenskaper krävs steg mot förändring och nytänkande. Ett av de generella problemen inom teknikvetenskaper är behovet av att utbilda ingenjörer som även har generiska eller mjuka färdigheter för att möta dagens samhällsutmaningar, men att ingenjörsundervisning i stort främst odlar studenternas hårda färdigheter. I denna text diskuteras hur universitetslärare inom ingenjörsområden kan reflektera kring utveckling av generiska färdigheter med små medel och utifrån tankar kring mellanmänskligt relationsskapande. För att beskriva hur förändringsarbetet kan se ut genomförs en fallstudie av räknelektioner under kursen Kraftelektronik, 5 hp, som ges på avancerad nivå vid Uppsala universitet. Efter förändringsarbetet var en högre andel studenter ganska eller mycket nöjda med kraftelektronikkursen, och fler blev även godkända vid ordinarie tentamen än året innan. Dock uppfattade vissa studenter de nya lektionerna som sämre och mer ostrukturerade än andra lektioner. Materialet är indelat i olika kategorier som kan kopplas till övriga mellanmänskliga relationer och mjuka värden för att kontrastera mot en bild av hårda matematik- eller teknikstudier och för att inspirera till ett verkligt förändringsarbete.
13
Kirsten, Nils, und Sara Carlbaum. „Kompetensutveckling för professionella lärare?“ Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 1 (24.04.2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.
14
Dodou, Katherina. „Reading and the Profession: On the Literary Education of English School Teachers“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 2 (29.05.2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5575.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractThe article addresses the question of how English departments best can teach literature and literary reading to future upper secondary school teachers of English. It approaches the question in terms of the literary scholar’s contribution to the professional education and practice of school teachers in Sweden. The article combines metacognitive analyses of disciplinary ways of thinking with profession theory to reflect on the literary content knowledge upper secondary school teachers need for their teaching practice. It outlines key differences between the understanding of what reading literature entails in academia and in upper secondary education, respectively, and it points out that current academic practices for teaching literature rely on a narrow understanding of what school teachers need to know about literature and literary reading to exercise their professional judgement concerning literature in the language classroom. Advocating a change in our academic teaching practices, the article proposes that literary debates over reading also be incorporated and that the principles and procedures underpinning professional modes of reading literature be explicitly articulated. This means verbalising underlying theoretical assumptions about the value of literature and of reading it and explicating interpretative conventions and tools, alongside the skills involved in literary reading. Such a teaching practice, the article posits, is not merely key to developing school teachers’ content knowledge regarding literature and reading. It is also a prerequisite for the development of their pedagogical reasoning when it comes to the uses of literature and to the affordances and limitations of literary reading in the school classroom.Keywords: literary reading, teacher education, metacognition, professional practice, disciplinary thinking, content knowledge, upper secondary schoolLäsning och professionen:Om litteraturutbildningen för skollärare i engelskaSammanfattningArtikeln tar sig an frågan om hur akademiska engelskämnen bäst kan undervisa litteratur och litteraturläsning för gymnasielärarstudenter i engelska. Den närmar sig frågan i termer av litteraturvetarens bidrag till gymnasielärares professionsutbildning och -utövande i Sverige. Artikeln kombinerar metakognitiva analyser av ämnesspecifika tankesätt med professionsteori för att resonera kring de ämneskunskaper som framtida gymnasielärare behöver för sin lärargärning. Artikeln belyser viktiga skillnader i förståelsen av vad litteraturläsning innebär inom akademin respektive i gymnasieskolan, och den granskar kritiskt förhärskande akademiska praktiker för litteraturstudier inom ämnet. Den påpekar att rådande praktiker bygger på en snäv syn av de ämneskunskaper gymnasielärare behöver och föreslår ett förnyat fokus på ämneskunskaperna som krävs för att gymnasielärare ska kunna utöva sitt professionella omdöme om den engelskspråkiga litteraturens plats i språkundervisningen. Artikeln förordar att akademiska litteraturstudier också inlemmar litteratur-vetenskapliga samtal om litteraturläsning i utbildningen och explicit formulerar de principer och tillvägagångssätt som ligger till grund för professionella sätt att läsa litteratur. Det innebär att verbalisera teoriers underliggande antaganden om litteraturens och litteraturläsningens värde och även ämnesområdets principer och verktyg för texttolkning samt färdigheterna som krävs för litteraturläsning. En sådan undervisningspraktik skulle bidra till en stadigare grund för gymnasielärares ämneskunskaper. Den är också en förutsättning för att lärarstudenter ska utveckla sitt pedagogiska tänkande vad gäller litteraturens och litteraturläsningens möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans engelskundervisning.Nyckelord: litteraturläsning, ämneslärarutbildning, metakognition, professions¬utövning, ämnesspecifika tankesätt, ämneskunskap, gymnasieskola
15
Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén und Magnus Tideman. „Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 1 (21.12.2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst.
Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner.
Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav.
Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
16
Skarin, Anna. „Decay rate of reindeer pellet-groups“. Rangifer 28, Nr. 1 (04.06.2008): 47. http://dx.doi.org/10.7557/2.28.1.151.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Counting of animal faecal pellet groups to estimate habitat use and population densities is a well known method in wildlife research. Using pellet-group counts often require knowledge about the decay rate of the faeces. The decay rate of a faecal pellet group may be different depending on e.g. substrate, size of the pellet group and species. Pellet-group decay rates has been estimated for a number of wildlife species but never before for reindeer (Rangifer tarandus). During 2001 to 2005 a field experiment estimating the decay rate of reindeer pellet groups was performed in the Swedish mountains close to Ammarnäs. In total the decay rate of 382 pellet groups in three different habitat types (alpine heath, birch forest and spruce forest) was estimated. The slowest decay rate was found in alpine heath and there the pellet groups persisted for at least four years. If decay was assumed to take place only during the bare ground season, the estimated exponential decay rate was -0.027 pellet groups/week in the same habitat. In the forest, the decay was faster and the pellet groups did not persist more than two years. Performing pellet group counts to estimate habitat use in dry habitats, such as alpine heath, I will recommend using the faecal standing crop method. Using this method makes it possible to catch the animals’ general habitat use over several years. Abstract in Swedish / Sammanfattning:Nedbrytningshastighet av renspillningInom viltforskningen har spillningsinventeringar använts under flera årtionden för att uppskatta habitatval och populationstäthet hos olika djurslag. För att kunna använda data från spillningsinventeringar krävs ofta att man vet hur lång tid det tar för spillningen att brytas ner. Nedbrytningshastigheten är olika beroende på marktyp och djurslag. Nedbrytningshastighet på spillning har studerats för bland annat olika typer av hjortdjur, men det har inte studerats på ren (Rangifer tarandus) tidigare. I området kring Ammarnäs genomfördes under åren 2001- 2005 ett fältexperiment för att uppskatta nedbrytningshastigheten av renspillning. Under tre somrar lades totalt 382 renspillningar ut i hägn i tre olika typer av habitat (fjällhed, fjällbjörkskog och granskog). Det visade sig att nedbrytningshastigheten var långsammast på fjällheden, där spillningshögarna fortfarande var kvar efter fyra år. Den exponentiella nedbrytningshastigheten beräknades till -0.027 högar/vecka om nedbrytningen antas ske under barmarksperioden. I skogshägnen gick nedbrytningen snabbare och alla högar var borta inom två år. Vid spillningsinventeringar på kalfjällsområdet eller områden med liknande marktyp, där syftet är att studera djurens habitatval över en längre tid rekommenderas att använda den så kallade ”faecal accumulation rate”-metoden, där man inventerar orensade ytor. Det ger en generell bild av hur djuren använt området under en längre period, eftersom nedbrytningen av spillning är långsam i sådana habitat.
17
Petersen, Ann-Louise. „Rektors roll som pedagogisk ledare i IKT-baserat skolutvecklingsprojekt“. Acta Didactica Norge 10, Nr. 3 (27.09.2016): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3873.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.
18
Thorsten, Anja. „Utveckling, lärande, forskning (ULF) – i samverkan mellan akademi och skola“. Venue 10, Nr. 2 (18.01.2021). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3440.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Verksamheten i skolan kommer alltid att stöta på utmaningar, hinder och problem där det krävs ny kunskap, utveckling och förändring. Det gör att det finns stora vinster med en nära samverkan mellan universitet och skola.
19
Blomqvist, Paula. „Privatisering av sjukvård: politisk lösning eller komplikation?“ Socialvetenskaplig tidskrift 12, Nr. 2-3 (28.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2005.12.2-3.2620.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Privatiseringar har i debatten ofta framställts som en lösning på sjukvårdens problem, både i Sverige och många andra länder. I artikeln visas att privatiseringens praktik – eleganta teoretiska modeller till trots – ofta är svår och politiskt motsägelsefull. Paradoxalt nog verkar privatisering inom vårdens område också kräva en utvecklad statsmakt.
20
Mårtensson, Åsa. „Rekryterare, matchmaker och brandman“. Venue, 27.02.2020. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1697.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att planera, genomföra och följa upp elevers lärande är centralt i alla lärares arbete. I denna artikel är syftet att beskriva och analysera hur yrkeslärare arbetar för att planera för och följa upp elevers lärande under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Under vilka villkor arbetar lärarna, vilka konsekvenser får det för eleverna och vad krävs för en lärorik tid på apl?
21
Wästerfors, David. „Debatt: En chef vid mikrofonen. Reflektioner kring hur chefer bör intervjuas“. Socialvetenskaplig tidskrift 7, Nr. 3 (05.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2000.7.3.2816.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hur bör en chef intervjuas? Frågan kan tyckas banal. Varför skulle en intervju med en chef kräva en särskild metod eller en särskild medvetenhet? Jag tror dock att det under vissa omständigheter förhåller sig på det viset. I denna text skisserar jag två kvalitativa intervjumetoder. Metoderna förespråkar olika roller för intervjuaren: passiv eller aktiv. Sedan värderar jag dessa förhållningssätt utifrån den speciella situation som en chefsintervju kan utgöra. Ett exempel lyfts fram från ett forskningsprojekt där några chefer intervjuas.
22
„Erratum 2“. German Journal of Human Resource Management: Zeitschrift für Personalforschung 8, Nr. 1 (Februar 1994): 102. http://dx.doi.org/10.1177/239700229400800112.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Corrigenda zum Beitrag “Entlohnung als Instrument zur Informationsaufdeckung bei der Personalauswahl” von Matthias Kräkel in der ZfP 4/93, S. 489-512. Die Variable “ê” auf S. 493 (Z. 12, 14; Fn 10, Z. 1, 2), S. 494 (Z. 15, 18; Fn 13, Z. 1), S. 495 (Z. 17, 28), S. 496 (Z. 6, 30), S. 497 (Z. 4, 5, 18) muß “e͂” lauten. Der Parameter “w” auf S. 494 (Z. 4, 5), S. 495 (Z. 29), S. 496 (Z. 4), S. 497 (Z. 4), S. 502 (Fn 25, Z. 3, 6) muß “w̄” lauten. Vor “QH” bzw. “QL” auf S. 493 (Fn 10, Z. 1, 2) und S. 497 (Z. 18) muß ein senkrechter Strich “|” eingefügt werden. Auf S. 494 (Fn 13, Z. 2) muß vor “denjenigen”, auf S. 496 (Z. 2) vor “gibt”, auf S. 496 (Z. 5) nach “Da”, auf S. 497 (Z. 18) vor “]” und auf S. 497 (Fn 17, Z. 1) vor “, desto” der Parameter “α” eingefügt werden. Auf S. 495 (Z. 12) muß der Parameter “w” durch “w̄” ersetzt werden. Auf S. 501 (Z. 22) muß der Ausdruck “mi > ei” durch “mi > ei” ersetzt werden.
23
Bohlin, Fredrik. „Från krångelspråk till klarspråk. Om språket som auktoritetsmarkör i rättsväsendet“. Klart språk i Norden 16, Nr. 8 (16.08.2015). http://dx.doi.org/10.7146/ksn.v0i0.23918.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I en fungerande demokrati måste myndighetstexter vara begripliga för alla. Under senare år har myndigheterna därför satsat på att utveckla skriftspråket. Trots dessa satsningar tenderar myndighetsskribenter emellertid fortfarande att använda ett onödigt krångligt fackspråk. Det beror på att skribenterna oreflekterat tar efter ett förlegat juridiskt fackspråk i gamla mallar när de utformar sina texter. Man tror också att ett sådant språk är nödvändigt för att sätta sig i respekt och visa att man kan sitt ämne. För att åstadkomma verklig och varaktig förändring av myndighetsspråket krävs att myndigheterna bedriver ett systematiskt arbete med språkfrågor över tid. Det räcker inte med punktinsatser och engångsjippon. SummaryIn a well-functioning democratic state governed by the rule of law, official texts should be understandable for all citizens. Most of the Swedish authorities have therefore made efforts to develop their written language in recent years. Despite these efforts, there is still a tendency for employees writing official texts to use unnecessarily complicated language for specific purposes (LSP). This is because the employees unthinkingly copy obsolete legal jargon from old templates when formulating their texts. They also believe that such language is necessary to gain respect and to show that they know their subject. To accomplish genuine and lasting change in the way official texts are written, the authorities should work systematically on these issues over time. Selective measures and other types of disposable effort are not enough.
24
Zetterberg, Liv. „Tvingad till autonomi“. Socialvetenskaplig tidskrift, 09.03.2021, 177–93. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.2.3521.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utifrån tidigare forskning om öppen psykiatrisk tvångsvård har två paradoxer i förhållande till lagstiftningen identifierats: Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) innebär både mer och mindre autonomi för patienten. ÖPT innebär att autonoma individer tvångsvårdas till autonomi. Syftet med artikeln är att tydliggöra vilka normativa ställningstaganden som ligger till grund för tvångsvårdsformen genom att de två paradoxerna belyses utifrån fyra perspektiv på autonomi. Den första paradoxen förklaras genom att lagstiftaren förhåller sig till både en liberal och en medicinsk-etisk autonomidefinition. I ett liberalt perspektiv är öppen tvångsvård en inskränkning av individens rätt till frihet. I ett medicinsk-etiskt perspektiv kan öppen tvångsvård öka autonomi genom att den ökar eller skyddar patientens autonomi i framtiden. I ett medicinsk-etiskt perspektiv kan andra värden, som hälsa och livskvalitet, också motivera inskränkningar i patientens autonomi. Den andra paradoxen kan förklaras genom att lagstiftaren blandar proceduriella och substantiella rekvisit för autonomi. Patienten förutsätts vara autonom enligt proceduriella rekvisit eftersom patienten inte anses vara beslutsoförmögen. Samtidigt är utfallet av patientens val avgörande för om det respekteras. Om patienten vill avstå vård förutsätts det inte vara patientens autentiska önskan, vilket är ett uttryck för en substantiell syn på autonomi. Vården ska i stället återge patienten dess substantiella autonomi. Vid ÖPT förutsätts patienten i praktiken frivilligt medverka till vården. Det betyder att patienten uppfyller även autenticitetsrekvisiten. Men eftersom syftet med tvångsvården är att återupprätta just den autentiska viljan genom att patienten blir i stånd att frivilligt ta emot tvångsvård är autonomikraven för öppen tvångsvård uppfyllda samtidigt som autonomikraven för vårdens upphörande också är uppfyllda. Om ÖPT ska kunna motiveras utifrån ett medicinsk-etiskt perspektiv krävs att tvångsvården faktiskt ger mer autonomi senare eller andra vinster. I dagsläget finns inget vetenskapligt stöd för att tvångsvårdsformen fungerar. Mot denna bakgrund är det svårt att se vilket värde som tillförs som väger tyngre än patientens autonomi.
25
Samuelsson, Lars. „Etik i utbildning för hållbar utveckling – Att undervisa den etiska dimensionen av en kontroversiell fråga“. Acta Didactica Norden 14, Nr. 4 (08.12.2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8348.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhetstanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden. Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Undersökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studiematerialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter. Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisningsformer som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisningssammanhang.
Nyckelord: hållbar utveckling, utbildning för hållbar utveckling, etikundervisning, kontroversiella frågor, SIL-metoderna, SIL-villkoren
Ethics in education for sustainable development – On teaching the ethical dimension of a controversial issue
Abstract
Sustainable development is nowadays a widely accepted goal in educational contexts, both in Sweden and internationally. However, the central components that constitute the idea of sustainability can be given different interpretations generating incompatible sustainability goals. It is thus a controversial question what kind of development we should count as sustainable. This means that education for sustainable development is never neutral – to the contrary, it rests on ethical assumptions. An important component in a comprehensive education for sustainable development is hence to reveal and discuss these assumptions. The aim of the paper is to elucidate the ethical dimension of sustainable development and argue for a suitable methods-based approach for dealing with this dimension in an educational context. The investigation is mainly philosophical in character, which means that the method used is primarily the analytic approach that is characteristic of modern analytic philosophy, with conceptual analysis and examination of arguments. The research material used is regulatory documents and relevant reports. The main contribution is the establishment of a specific methods-based model for ethics education as particularly appropriate for dealing with the ethical dimension of education for sustainable development (and for controversial issues generally). An practical implication is that teachers via this model get access to a set of tools for dealing with the ethical dimension of sustainability and other controversial issues. Further research is however needed to determine which teaching methods are most suitable for working with these tools in various educational contexts.
Keywords: sustainable development, education for sustainable development, ethics education, controversial issues, the “SIL methods”, the “SIL requirements”