Dissertationen zum Thema „Kräkas“

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?

Metod

Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.

Resultat

Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.

Slutsats

Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.

För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.

Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen. Vidare var det intressant att studera övriga åtgärder som skulle kunna motverka svartarbetet inom samma bransch.

För att utreda frågeställningarna har vi utgått från kriminologen Braithwaites bekämpningsteori, i vilken han poängterar att samhällsnormen har en stor inverkan på hur väl en lagstiftning löper ut.

Med utgångspunkt från bekämpningspyramiden har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat representanter för Skatteverket, samt städbranschens organisation Almega. Vid valet av respondenter på Skatteverket sökte vi de som praktiskt utfört kontrollerna samt nationellt ansvariga med en övergripande syn på hur svartarbetet kan motverkas. Respondenterna på Almegas var branschansvariga eller arbetade med branschfrågor. Valet att inbegripa även en branschorganisation ges av att de har insyn i branschen och kan därigenom vidga vårt perspektiv.

Genom studien så kunde vi slå fast att lagen om personalliggare skulle kunna implementeras i städbranschen, det fanns dock omfattande svårigheter. Svårigheterna påverkade lagens legitimitet och vi tror inte att det är rätt väg att gå för att komma tillrätta med svartarbetet inom städbranschen. Det fanns även flertalet andra åtgärder man skulle kunna införliva i lagstiftningen för att minska på svartarbetet. Utökade kontrollmöjligheter skulle försvåra för dem som nyttjar svartarbetare, men för att ändra samhällsnormen krävs, enligt vår åsikt, en förändring i lagstiftningen med skattelättnader för "småtjänster" för att öka lagstiftningens legitimitet.

Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen på rapporten är hur den svenska lagstiftningen och avtal kan används vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgång av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete är att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, där han eller hon kan hämta och skicka information.

Vidare går rapporten igenom fakta som berör frågeställningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsättningar underlättar för att arbeta på distans?, vilka är motiven för att företag inför distansarbete?.

Argument som är för och emot distansarbete tas upp. Argumenten är uppdelade i fördelar och nackdelar för den enskilde individen och företaget. Det följer också en diskussion om hur samhället påverkas av att människor börjar att arbeta på distans.

Den problemformulering och de frågeställningar som rapporten behandlar är:

- Hur kan den befintliga lagstiftningen användas vid arbetsformen distansarbete?

- Vad säger lagen om distansarbete?

- Vilka lagar berörs av arbetsformen?

- Vad säger fackföreningarna om distansarbete?

- Vad kan behöva regleras genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare?

Det följer en redovisning över vilka möjliga metoder det finns för att lösa frågeställningarna. Jag valde att söka information genom en litteraturstudie samt med intervjuer. Intervjuundersökningen genomfördes för att få fram fackföreningarnas uppfattning om distansarbete som arbetsform.

Vidare följer en analysdel där jag analyserar de fakta jag fått fram genom litteraturstudien och intervjuerna. Analysdelen bearbetar en lag i taget och till sist fackföreningarnas åsikter om distansarbete.

Mina slutsatser av examensarbetet är att den lagstiftning som nu reglerar distansarbete som arbetsform kan användas. Det finns luckor i lagstiftningen som behöver regleras med avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till att luckorna finns är att lagstiftningen är skriven för en arbetstagare med fast arbetstid, fast arbetsplats och kan kontrolleras av arbetsgivaren.

Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.

Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.

Background: Balanced scorecard is a relatively new strategy in analysing activities in a company. To carry out a strategy in an organization a successful implementation is very important. Strategy implementations are unique for each organization and to succeed it has to be formulated and implemented with the individual companies particular conditions as starting- point. A problem is that the implementation sometimes is treated as a small detail in the planning process. This problem depends on how the strategic plans is carried out. A brilliant plan which is poorly implemented will only give a mediocre result.

Purpose: Our purpose is to investigate how to make a successful implementation of a balanced scorecard.

Method: We have been studying four different companies in the ABB-group. This companies works in different enterprises, different geographic seating and with different experiences of balanced scorecard. We have collected data by doing interviews.

Results: We consider that the privately most important factor to achieve a successful implementation is to get the co-workers engaged in the work with the Balanced Scorecard. Another important factor to success is that the organization has enough resources, principally regarding time to work with the scorecard. We also think that resources as education in the concept and how the co-workers is supposed to work with it is important for the success. We have also detected some difficulties that the company has to look out for and prepare to handle. The companies we looked into experienced a scepticism and a feeling of insecurity among some of the co-workers, mostly the salaried employees. In many of the companies there was also a tiredness in projects which resulted in an expectant reception of the scorecards. The companies handled this through information and education.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter. Att särskoleeleven är med i klassen mer än 50 % säger en respondent är kriteriet för att vara särskoleintegrerad. Vi såg skillnader vad det gäller kompetensutvecklingsmöjligheterna gällande de intervjuade lärarna. Även tillgången av handledning för klasslärarna som hade särskoleintegrerade elever skiljde sig mycket. Det som framkom i resultatet var att den goda viljan hade stor betydelse i arbetet med särskoleeleven. Resurser i form av personal, anpassat material och utbildning ansågs vara viktigt för att på bästa sätt kunna arbeta med särskoleintegrerade elever. I resultatet har vi sett en lyhördhet hos klasslärarna och vikten att utgå från varje individs behov, förutsättningar och intressen. Vi har också sett en positiv inställning till arbetet med särskoleeleverna hos klasslärarna.

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:

Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? 

Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.

Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet.

Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet.

Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra.

Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun. Studierna är av kvalitativ typ och består av en observation och en djupintervju.

Det har framkommit en rad faktorer som kan anses avgörande för hur väl landets kommu-ner skall lyckas i övergången till att bli 24-timmarsmyndigheter. Det behöver bland annat skapas en högre instans som tar hand om praxisfrågor gällande utveckling av myndig-heters e-tjänster. Det är också av stor vikt att landets kommuner och myndigheter uppnår en någorlunda jämn nivå vad det gäller e-tjänsteutbud. Detta då sämre utvecklade myndigheter och kommuner annars bromsar de som ligger i framkanten. Lagstiftning är en annan avgörande faktor. Personuppgiftslagen är begränsande på det sättet att lagen inskränker vilka olika typer av e-tjänster som kan skapas, med hänsyn till hantering av personuppgifter. Lagen om offentlig upphandling reducerar antalet aktörer som kommer i fråga vid upphandlingar. Detta leder till att kommuner får onödigt höga kostnader för sina e-tjänster. Det är också vanligt att personalen i kommunerna har bristfälliga kunskaper vad det gäller upphandling, vilket gör att de blir beroende av utomstående konsulter för att ta fram kravspecifikationer vid tillverkning av nya e-tjänster. Detta försämrar kommunens möjlighet till kravställande och uppföljning.

Bristen på medborgarkommunikation är en annan faktor som framkommit. Det är viktigt att medborgarna får delta i utvecklingen av nya e-tjänster, på så vis att de utformas efter deras behov och önskningar. Det är också vanligt att kommuner ser till kortsiktiga vinster vid skapandet av nya e-tjänster, vilket försvårar utvecklingen av en god IT-infrastruktur.

Statskontoret har tagit fram en modell för att vägleda och jämföra olika myndigheters ut-vecklingsarbete. Modellen består av fyra steg som mäter e-tjänsters komplexitet. Det har under uppsatsarbetet framkommit att kommunerna inte längre anser det önskvärt att upp-nå högsta steget i denna modell. De anser att modellen enbart mäter hur tekniskt avancerad en e-tjänst är, inte vilken nytta den skapar. En e-tjänst bör istället ha den grad av komplexitet som gör att den maximerar nyttan för dess användare.

The overall purpose of e-Government is to improve the level of service given to the citi-zens. The society shall have the opportunity to make use of the governments’ whole range of services via the Internet. The development towards this goal has begun. In this paper we have chosen to investigate which factors that is of decisive matter, in order to make a municipality succeed in its development of becoming an e-Government.

About 60 municipalities are today members of a cooperation named Sambruk. The pur-pose of this economic association is to create an opportunity for common development of e-services. Sambruk makes it possible for the municipalities to share development costs of new applications and to exchange knowledge and experiences with each other. Jönköping is a precursor in this project, which has made the municipality a leader within this area. We have therefore decided to conduct our study in Jönköping. The method that has been used is qualitative and contains of an observation and a deep-interview.

Several factors has emerged that can be seen as significant in the transition of municipali-ties to become e-Governments. A higher authority that takes care of common problems regarding the development of e-services for municipalities needs to be created. It is also of great importance that all the municipalities and authorities reach a similar range of e-services. This due to that, less developed municipalities otherwise slows down those who are far ahead in their development. The legislation of personal integrity is another problem; it reduces which types of e-services that can be created. The legislation of official purchase is also a setback, due to that it reduces the number of actors taken into consideration when it comes to the acquisition of new e-services. This leads to unnecessary high costs. It is also common that the municipalities have insufficient competence when it comes to official purchase, which makes them dependent on consultants. This decreases their possibility of making demands on ordered e-services. The municipalities’ communication with their citizens is also important in the creation of new e-services, which shall be developed in order to fit their demands. Another common factor is that the municipalities see to short-term profits in the creation of new e-services, which complicates the development of a good IT-infrastructure.

Statskontoret has developed a step-model that is supposed to guide the municipalities in their development of becoming e-Governments. It has during the thesis work come to light that the municipalities no longer consider it desirable to reach the highest step in this model, due to that it only shows how technically advanced an e-service is, not the benefit it creates. An e-service shall instead have the degree of complexity that maximizes the advantages for its coming users.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet. Ansvaret för den löpande verksamheten ligger hos arbetsgrupperna i produktionsflödet.

För att lyckas med omorganisationen drar jag slutsatser som att ledningen måste skapa motivation, kunskap och praktiska möjligheter hos sina anställda. Att formulera gemensamma mål och diskutera gemensamma värderingar ses som en viktig del i arbetsprocessen. Det gäller att förankra idéer och att specificera krav och planer för utvecklingsarbetet. Tid och resurser måste satsas på kompetensutveckling längs hela produktionsflödet, för att de anställda ska få vidgat arbetsinnehåll och ökat ansvar.

Ett ERP-system syftar till att ta hand om företagets resurser och skapa ett enhetligt integrerat system för dessa. ERP-system kan också användas för informationsutbyte mellan företaget, kunden och leverantörens system. Behov av ERP-system finns inom de flesta branscher oavsett storlek och inriktning men kritik har riktats mot att systemen inte lever upp till användarnas förväntningar eller tillfredställer användarens behov. Arbetets fokus ligger koncentrerat på hur mindre företags uppfattning om ERP-system är och vad som krävs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredställa mindre företag. En surveyundersökning har använts för att få fram relevant information för att lösa min problemprecisering. Resultatet av arbetet visar att integrering med företagets externa aktörer, framför allt med kunders informationssystem, är det kriterium som är mest betydelsefullt i ett ERP-system i framtiden. ERP-leverantörer bör också inrikta sig mot att öka integreringen med de interna informationssystemen i företaget.