Thematische Bibliographien / Kortárs

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kortárs“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 25. Juli 2024

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Konferenzberichte
Berichte der Organisationen

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Kortárs" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Kortárs"

Szentirmai, Tamás. „Kortárs klasszicizmus“. Metszet 13, Nr. 2 (2022): 52–57. http://dx.doi.org/10.33268/met.2022.2.7.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Referencing classical concepts of horizontal articulation and strict application of proportions this contemporary interpretation of the built form informs a new sense of order. The choice of material ranging from timber boarding to exposed concrete follow a strict design discipline which informs this villa's interior spaces and how they connect to the surrounding environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Illés, Nóra. „Radnóti Miklós első illusztrátora, Túri-Tauber Vilmos“. Módszertani Közlemények 62, Nr. 3 (03.02.2023): 185–98. http://dx.doi.org/10.14232/modszertani.2022.3.185-198.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Túri-Tauber Vilmos volt Radnóti Miklós első verseskötetének illusztrátora. A festőművész a Kortárs című folyóiratban tűnt fel, s ugyancsak a Kortárs 1929. december 30-i számában közölték Radnóti Pogány köszöntő című versét. Az ezt a címet viselő kötet pedig 1930 márciusának elején jelent meg a Kortárs kiadásában. Egy-egy verset beszédes, az értelmezést más, a képzőművészet látásmódjával is gazdagító illusztrációk kísérnek

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hajdú, Ildikó. „Kortárs – zene – művészet: Kortárs képzőművészeti gyűjtemény szerepe és lehetőségei a Bartók Béla Zeneművészeti Intézet művészettörténeti előadásaiban“. Tudásmenedzsment 24, Nr. 2. különszám (22.09.2023): 148–62. http://dx.doi.org/10.15170/tm.2023.24.k2.15.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A tanulmány azt vizsgálja, hogyan lehet az egyetemi zeneművészeti képzésben részt vevő hallgatókat a kortárs művészeten keresztül megismertetni a művészettörténettel, illetve hogyan lehet a kortárs művészet iránti érzékenyítésen keresztül erősíteni a korunk sokrétű, fragmentált művészeti világa iránti nyitottságot. A hallgatókat általánosan jellemzi a képzőművészet és elsősorban a kortárs művészettel szembeni idegenkedés. Jelen tanulmány keretei között olyan alternatív módszerek kerülnek megfogalmazásra, amelyek az órák során gyakorlati tapasztalatok alapján a legsikeresebbek voltak. Ebben egyaránt jelentős szerephez jutott a kortárs művészetből kiinduló diszkurzus, illetve a Herman Ottó Múzeum tagintézményének, a Miskolci Galéria kortárs képzőművészeti gyűjteményének, illetve a kiállítások aktív használata. Az 1980-as évektől létrejövő gyűjtemény elsősorban a 20. század második felének művészetét mutatja be, leginkább sokszorosított grafikákon keresztül. E gazdag anyag ugyanakkor mind a zenei, mind a történeti párhuzamok felépítésére lehetőséget biztosít, amely kiegészíti, gazdagítja a művészettörténeti tematikát. Emellett a műtárgyak múzeumi többletjelentésén keresztül a muzeológia, muzealizálás folyamatát, a hallgatóknak a múzeumi környezetben való aktív részvételének erősítéséhez is hozzájárul az élményalapú megközelítésen keresztül

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Soós, Zsolt. „HAJDÚDOROG KORTÁRS TÁRSADALMI FOLYAMATAI“. Különleges Bánásmód - Interdiszciplináris folyóirat 6, Nr. 3 (29.09.2020): 33–50. http://dx.doi.org/10.18458/kb.2020.3.33.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A Hajdúdorogon lefolytatott kutatásunk egy hosszabb, tíz elemből álló kutatássorozat része, amelyben elsősorban az ország kedvezőtlenebb helyzetű régióiban fekvő, kisebb lakosságszámú települések főbb társadalmi jellemzőinek, aktuális társadalmi folyamatainak a feltérképezésére törekszünk. A kutatás során alapvetően a helyi lakosok nézőpontjainak a megismerése és megjelenítése a célunk. A kutatási helyszínek megválasztásában döntő szempont volt, hogy e perifériális régiók kisebb településein meglehetősen kedvezőtlen szocio-demográfiai folyamatok zajlanak, ideértve különösen a települési lakosságszám csökkenését, az idősödést és a hátrányos helyzetű lakosság számarányának a növekedését. E folyamatok - amennyiben nem történnek jelentősebb változások - még a jelenleginél is kedvezőtlenebb jövőképet vetítenek előre. E kedvezőtlen szocio-demográfiai tendenciák egyértelműen tetten érhetőek Hajdúdorogon. Ehhez kapcsolódóan a kutatás kiemelt céljának tekintettük az elvándorlásban leginkább érintett helyi fiatalság lehetőségeinek, céljainak és jövőképének, valamint a helyi közösségi kapcsolatoknak, ezen belül elsősorban a romák és a nem romák együttélési jellemzőinek a megismerését.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Antalné Szabó, Ágnes. „Lehetőségek egy kortárs mentorprogramban“. Anyanyelv-pedagógia 14, Nr. 3 (2021): 97–107. http://dx.doi.org/10.21030/anyp.2021.3.11.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Soós, Zsolt. „TISZALÖK KORTÁRS TÁRSADALMI FOLYAMATAI“. Különleges Bánásmód - Interdiszciplináris folyóirat 6, Nr. 2 (29.06.2020): 95–104. http://dx.doi.org/10.18458/kb.2020.2.77.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A Tiszalökön lefolytatott kutatásunk egy hosszabb, tíz elemből álló kutatássorozat része, amelyben elsősorban az ország kedvezőtlenebb helyzetű régióiban fekvő, kisebb lakosságszámú települések főbb társadalmi jellemzőinek, aktuális társadalmi folyamatainak a feltérképezésére törekszünk. A kutatás során alapvetően a helyi lakosok nézőpontjainak a megismerése és megjelenítése a célunk. A kutatási helyszínek megválasztásában döntő szempont volt, hogy e perifériális régiók kisebb településein meglehetősen kedvezőtlen szocio-demográfiai folyamatok zajlanak, ideértve különösen a települési lakosságszám csökkenését, az idősödést és a hátrányos helyzetű lakosság számarányának a növekedését. E folyamatok - amennyiben nem történnek jelentősebb változások - még a jelenleginél is kedvezőtlenebb jövőképet vetítenek előre. E kedvezőtlen szocio-demográfiai tendenciák egyértelműen tetten érhetőek Tiszalökön. Ehhez kapcsolódóan a kutatás kiemelt céljának tekintettük az elvándorlásban leginkább érintett helyi fiatalság lehetőségeinek, céljainak és jövőképének, valamint a helyi közösségi kapcsolatoknak, ezen belül elsősorban a romák és a nem romák együttélési jellemzőinek megismerését.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Soós, Zsolt. „SÁP KORTÁRS TÁRSADALMI FOLYAMATAI“. Különleges Bánásmód - Interdiszciplináris folyóirat 8, Nr. 2 (30.06.2022): 49–56. http://dx.doi.org/10.18458/kb.2022.2.49.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A Sápon lefolytatott kutatásunk egy hosszabb, tíz elemből álló kutatássorozat része, amelyben elsősorban az ország kedvezőtlenebb helyzetű régióiban fekvő, kisebb lakosságszámú települések főbb társadalmi jellemzőinek, aktuális társadalmi folyamatainak a feltérképezésére törekszünk. A kutatás során alapvetően a helyi lakosok nézőpontjainak a megismerése és megjelenítése a célunk. A kutatási helyszínek megválasztásában döntő szempont volt, hogy e perifériális régiók kisebb településein meglehetősen kedvezőtlen szocio-demográfiai folyamatok zajlanak, ideértve különösen a települési lakosságszám csökkenését, az idősödést és a hátrányos helyzetű lakosság számarányának a növekedését. E folyamatok - amennyiben nem történnek jelentősebb változások - még a jelenleginél is kedvezőtlenebb jövőképet vetítenek előre. E kedvezőtlen szocio-demográfiai tendenciák tetten érhetőek Sápon. Ehhez kapcsolódóan a kutatás kiemelt céljának tekintettük az elvándorlásban leginkább érintett helyi fiatalság lehetőségeinek, céljainak és jövőképének, valamint a helyi közösségi kapcsolatoknak, ezen belül elsősorban a romák és a nem romák együttélési jellemzőinek a megismerését.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Biczó, Gábor. „KUTATÁSETIKA A KORTÁRS ANTROPOLÓGIÁBAN“. Különleges Bánásmód - Interdiszciplináris folyóirat 2022, Nr. 3 (30.09.2022): 77–88. http://dx.doi.org/10.18458/kb.2022.3.77.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jelen tanulmány az antropológia és az etika között, pontosabban fogalmazva az antropológiai tevékenység etikájáról a tudományterületen felszínre kerülő egyre intenzívebb vitákban és diskurzusokban való eligazodást kívánja előmozdítani. A kortárs viták kibontakozása, egyáltalán a keretét képező alap-kérdések azonosítása, bonyolultabb feladat semmint az antropológia szakmaetikai kódrendszere körül folyó eszmecserék tudománytörténeti listájának összeállítása. Ennek megértéséhez, illetve a modern szociokulturális antropológia tudományetikai alapállásában jellemző eklektikusság értelmezéséhez kíván hozzájárulni az elemzés.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Schelhammer, Zsófia. „Gyöngyösi és Zrínyi megjelenése egy 17. századi énekeskönyvben“. Magyar Könyvszemle 137, Nr. 3 (22.02.2022): 333–44. http://dx.doi.org/10.17167/mksz.2021.3.333-344.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Petrovay Miklós énekeskönyve a régi magyar irodalom elképesztően gazdag repertoárját vonultatja fel, gyakorlatilag nincs „műfaj”, amely ne képviseltetné magát benne – könnyedén megférnek egymás mellett a 16. századi históriás énekek, a „kortárs” vagy „közel kortárs” irodalmi szövegek, a dráma, a dal, a népkönyvrészletek, valamint a Csízió is. E dolgozat azonban csak a kortárs szövegekre fókuszál, pontosabban Gyöngyösi István és Zrínyi Miklós énekeskönyvbeli megjelenésére. Mindkettőjüket megidézi egy-egy szöveg, azonban szerintem nemcsak Zrínyit, hanem – a szakirodalom álláspontjával ellentétben – Gyöngyösit is csupán közvetve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Balogh, Dóra. „A tudatos tervezés dimenziói a divatban“. A Női dimenzió 2, Különszám (2022): 248–63. http://dx.doi.org/10.55344/andfhksz.2201248.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A dolgozat célja a kortárs dizájn paradigmáinak feltérképezése a tervezői tevékenység és a fogyasztói magatartás vizsgálata mentén, részletesebben tárgyalva a divattervezés és a divatipar területét. Nem cél egy új dizájnfogalom meghatározása, a hangsúlyt a kortárs szemlélet komplexitásának és hatásmechanizmusainak értelmezésére helyezem. A kutatást a kultúratudományok, a dizájn- és divatelmélet területein végeztem, mindezt a társadalomtudományok, az esztétikai és a dizájnmenedzsment határterületén mozogva. A kutatás eredményeképpen elmondható, hogy a dizájngondolkodás és a tudatos dizájn tervezési módszereinek alkalmazása komplex tartalommal ruházza fel a dizájnterméket. A kortárs dizájn tárgya maga a koncepció, és annak élményalapú átadása a szemléletformálás céljából.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Kortárs"

Šarolta, Kulčar. „A KÍVÜLÁLLÁS PERSPEKTÍVÁI A KORTÁRS MAGYAR IRODALMI SZÖVEGEKBEN – KOMPARATISZTIKAI ÉRTELMEZÉSEK(PERSPEKTIVE MARGINALNOSTI U SAVREMENIM MAĐARSKIM KNJIŽEVNIM TEKSTOVIMA – KOMPARATIVNA INTERPRETACIJA)“. Phd thesis, Univerzitet u Novom Sadu, Filozofski fakultet u Novom Sadu, 2019. https://www.cris.uns.ac.rs/record.jsf?recordId=110865&source=NDLTD&language=en.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Doktorska disertacija pod naslovom Perspektive marginalnosti u savremenim književnim tekstovima – komparativna interpretacija se zasniva na ciljno izabranim i interpretiranim tekstovima. Interpretacije tekstova se fokusiraju na analizu karaktera i aspekata granične situacije, odnosno na teorijsko razgraničenje stranosti i autsajderstva. Autsajderstvo može da se interpretira kao jedna vrsta zbirnog naziva koji stvara svojevrsni okvirni sistem u kojem reprezentacija i samoreprezentacija igraju istaknutu ulogu. U fokusu istraživanja se nalaze savremeni mađarski književni tekstovi koji su vezani i za književnu tradiciju. Kada je na primer Žigmond Moric 1908. godine napisao novelu pod naslovom Sedam krajcara (Hét krajcár), imao je toliko veliki uticaj na mnoga dela da se shvatanje uloge prosjaka potpuno promenilo, dakle, intertekstualna interpretacija likova prosjaka u savremenoj mađarskoj književnosti postala je neminovna. Disertacija analizira lik prosjaka, skitnice, usvojenog deteta kao autsajdera, a u isto vreme se bavi i pitanjima kao što su krnje porodice, marginalnost, ljudi bez osnovnih egzistencijalnih sredstava, odnosno savremenim teorijskim aspektima istih, a osvrće se i na veze sa svetskom književnošću. Teorijski deo se zasniva na delima autora kao što su Julia Kristeva, Žak Derida, Gordon Vilard Olport, Žerar Ženet, Enike Daraboš, Žuža Tapodi, Slavoj Žižek, Antal Bokai, Ištvan Frid, Vladimir Gvozden i drugi.
Ključne reči: marginalnost, identitet, metalepsa, decentralizacija, intertekstualnost, savremena mađarska književnost,komparatistika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gabor, Crnković. „A MONARCHIA-IRODALOM SZTEREOTÍPIÁINAK TOVÁBBÍRÁSAI ÉS KULTÚRAKÖZISÉGE A KORTÁRS VAJDASÁGI MAGYAR NOVELLAIRODALOMBAN(STEREOTIPI U KNJIŽEVNOSTI AUSTROUGARSKE, NJIHOVA AKTUALIZACIJA I INTERKULTURALNOST U SAVREMENIM NOVELAMA MAĐARSKE KNJIŽEVNOSTI U VOJVODINI)“. Phd thesis, Univerzitet u Novom Sadu, Filozofski fakultet u Novom Sadu, 2015. http://www.cris.uns.ac.rs/record.jsf?recordId=97514&source=NDLTD&language=en.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Doktorska teza pod naslovom
A Monarchia-irodalom sztereotípiáinak
továbbírásai és kultúraközisége a kortárs
vajdasági magyar novellairodalomban
(Stereotipi u knjževnosti Austro-Ugarske,
njihova aktualizacija i interkulturalnost u
savremenim novelama mađarske književnosti u

Vojvodini se bavi stereotipi u knjiţevnosti

Austro – Ugarske, njihova aktualizacija i
interkulturalnost u savremenim novelama
maĎarske knjiţevnosti u Vojvodini bavi se
proučavanjem vezanim za istorijski period
vladavine Austro – Ugarske Monarhije.
Knjiţevnost iz perioda Monarhije izrodila je
značajne stereotipe. Istraţivanje se u mnogome
zasniva na proučavanju ovih stereotipa. U radu
dokazujem Lacanova teorija odrazapribliţavajući
se nauci imagologije i identiteta.
Doktorski rad proučava i paralelne pojave koje
se javljaju uporedo sa knjiţevnim stereotipima
Austro –Ugarske.
Uzajamno dejstvo identiteta je ključni elemenat
rada koji je usko vezan sa stereotipima.
Pomenute teorijske činjenice praktično
istraţujem u savremenim novelama Janoša
Hercega, Erţebet Juhas, Ildiko Lovaš, Atile
Balaţa, Otoa Tolnaia, Šandora Majorošija,
Ištvana Nemeta, Nandora Giona, Arona Bluma,
Đule Mirniča i Oršolje Benčik.
Rad je i delimično komparatistički osvrt na
austrijsku i srpsku knjiţevnost. Teorijski deo
rada obuhvata tri povezane kategorije:
stereotipija, inagologija i identitet.
Unutar kategorije stereotipa posebno poglavlje
posvećeno je vrstama austro-ugarskih stereotipa
(nacionalni, etnički,s ocijalni, ekonomski itd.)
Oni su u istraţivanju definisani, razvrstani a
objašnjeno je i njihovo poreklo. Rad se bavi i
kratkim, istorijskim pregledom vaţećih
društvenih, socijalnih normi toga perioda koje
neposredno utiču na izolovanost koja je opisana
u novelama. Upotrebljen je komparatistički stav
u istraţivanju pomenutih stereotipa u novelama.
Istraţivanje ima za cilj da dokaţe da se
savremeni maĎarski pisci iz Vojvodine često
bave aktualizacijom stereotipa iz Austro-
Ugarske knjiţevnosti. Posebno etničkim
stereotipima, stereotipima nastalih tokom
istorijskog suţivota naroda kao i ekonomskim
stereotipima .
Interkulturalnost stereotipa u knjiţevnosti
Austro-Ugarske je takoĎe segment istraţivanja.
Sadrţaj teksta odaje slikovitost, likovni je izraz
jezika. Knjiţevnost i slikarstvo povezani su
intermedijalnom vezom , te se istraţivanje bavi
i likovnim, slikovnim pojavnim oblicima jezika
u novelama.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pagojūtė-Pociuvienė, Kristina. „"Taro" kortos“. Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2007. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20070111_212357-13573.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Taro cards are the theme of the work. The point of work is to create the classic Taro deck of cards, containing all 78 cards, decompounding of 22 senior arcades and 56 cadence using traditional taro card system and sustaining with symbolisms of the Baltic tribes. The target of work: 1. To scrutinize the history, structure and symbolism of Taro cards. 2. To scrutinize the string of Taro cards with the magical world. 3. To scrutinize symbolic meaning in philosophical aspect. 4. Sustaining on the analysis of prototypes to concretize the volume and organization. 5. Designing (the generation of the idea for the work, sketching, projecting with a computer programs). There is the analysis of the literature and other sources of information used in the work. The photography and computer graphics are used in the magisterial work. In pursuance of the best quality there was the photography session with the reselected models organized. The pictures were processed with Adobe PhotoSHOP and Corel PhotoPAINT computer programs, later the results were processed with CorelDRAW computer program. Appearance and in abstract a growth of human mind gain abstractness, gets some new names, newer the less the target remains the same �� to find the very point of reference, which could lead the life in harmony. Primitive minded people understand the ambience more in prominence to the parts that are important to their empathize which are important to experience, it is its harmony with nature... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Engslätt, Katarina, und Sigrid Wiklund. „GER KORTARE ARBETSDAG ÖKAT VÄLBEFINNANDE? : En fallstudie av kortare veckoarbetstid vid Radiumhemmet“. Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28824.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid. Vi har i vår undersökning fokuserat på Karaseks krav- och kontrollmodell och deltagarnas välbefinnande före och efter införandet av arbetstids-förkortningen. Frågorna vi har använt oss av utgår från samma som i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Eftersom vi också tror att, hur vi använder vår fritid påverkar hur vi mår på vårt arbete, har vi utöver Karaseks krav/kontrollmodell, också använt oss av The role strain theory då vi har studerat hur deltagarna har använt sin nyvunna fria tid och ställt dessa svar i relation till hur nöjda de var med sina nya arbetstider.Resultaten av vår studie visade att arbetstidsförkortningen inneburit ökade krav såsom att arbetet blivit mer jäktigt och att den psykiska stressen hade ökat samtidigt som kontrollen hade minskat då det blivit svårare att hinna med sina arbetsuppgifter. Trots detta visade resultaten att den kortare arbetstiden kan lätta den totala arbetsbördan genom att frigöra tid till annat än betalt arbete, såsom hushålls- och hemarbete samt fritidssysselsättningar och på så sätt öka individens välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Fuszpaniak, Sandra. „Kortare avbrott : Analys av SKV:s ställningstagande avseende kortare avbrott i tredje land“. Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18698.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sexmånaders- och ettårsregeln är en av de metoder som används för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmånaders- och ettårsregeln ska vara tillämpliga får inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som är mer än 6 dagar per varje hel månad eller mer än 72 dagar under ett och samma anställningsår. I lagen stadgas det inget om hur många dagar en skattskyldig får tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett ställningstagande som berör denna fråga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte får vistas mer än 8 dagar per hel månad eller mer än 96 dagar under ett och samma anställningsår i Sverige och i tredje land. SKV:s ställningstagande har ifrågasatts då det bland annat anses att ställningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s ställningstagande är uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har använt sig av i sitt ställlningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande i lagtext, förarbeten och praxis. Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har använt sig av i sitt ställningstagande visar att SKV har använt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod. Det finns det som talar för att SKV har använt sig av en teleologisk lagtolkningsmetod i sin bedömning. Det finns också det som talar för att SKV kan ha använt sig av en objektiv lagtolkningsmetod vid tolkningen av kortare avbrott vid tillämpningen av ettårsregeln, dock kan inga säkra slutsatser dras då det finns argument som talar både för och emot en sådan tolkning. Analysen om huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande utifrån lagtext, förarbeten och praxis visar att SKV saknar stöd för sitt ställningstagande vad gäller sexmånadersregeln. Vad gäller ettårsregeln visar analysen att SKV har stöd för sitt ställningstagande utifrån lagtext, förarbeten samt praxis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sahleström, Thomas. „Kortare ledtid i bakaxeltillverkningen“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Produkt- och produktionsutveckling, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63998.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört på Scania Ferruform AB. Arbetets mål var att identifiera förbättringar som kan göras i produktionen för att minska ledtid och förändringar som behövs för att producera i enstycksflöde. Resultaten har tagits fram med flödesanalyser, dataanalyser och simuleringar. Flödesanalyserna togs fram för att få en tydlig bild över processerna och storlek på buffertar. Processernas stabilitet och effektivitet beräknades från loggar och simuleringen visade ifall förslagen, i teorin, kunde producera i enstycksflöde. Tre saker identifierades i projektet som behöver förändras. Två berör maskiner där förändringarna behövs för att kunna producera i sekvens. Maskinerna finns på avdelningen Bearbetning och förhindrar enstycksflöde genom ställtid eller begränsat antal produkter som maskinerna kan hantera. Med en variant kallad batchat tappflöde så kan man producera närmre sekvensen trots dessa begränsningar, men det kräver mer produkthantering och mer avancerad planering. Den tredje förändringen är hanteringen av felproducerade artiklar, det behöver ske snabbare reparationer eller beslut om att producera ny artikel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Persson, Jennie. „KORTARE AVBROTT ITREDJE LAND ENLIGTETTÅRSREGELN“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38782.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ettårsregeln tillämpas av skattskyldiga, som arbetar och vistas utomlands längre än ett år, för att undgå dubbel beskattning av utländska inkomster. Behovet av ettårsregeln är bland annat att en skattskyldig ska kunna förutse sin beskattning inför ett arbete utomlands och därför har förutsebarheten som ett rättssäkerhetsbegrepp en central roll i uppsatsen. Enligt ettårsregeln, som finns i 3 kap. 9-10 §§ IL, är det tillåtet med kortare avbrott i vistelsen utomlands. Omfattningen av tillåtna kortare avbrott i Sverige är sex dagar per månad eller 72 dagar per år. Rättsläget är dock oklart för hur många dagar som är tillåtna vid kortare avbrott i tredje land eftersom det bland annat inte uttryckligen står i lagtexten. I förarbeten till ettårsregeln ansågs det inte finnas ett behov av att lagstifta kring begränsningar av kortare avbrott i tredje land. Istället ska det vid omfattande kortare avbrott i tredje land tas hänsyn till syftet med ettårsregeln och kortare avbrott. Syftet med att införa en begränsning i ettårsregeln var att förhindra missbruk av regeln. Innan HFD 2014 ref. 9 avgjordes det i rättspraxis huruvida ettårsregeln var tillämplig, på antalet dagar som tillbringades i Sverige och i tredje land. I HFD 2014 ref. 9 bedömdes en pilots omfattande tjänsteresor med övernattning vara kortare avbrott enligt ettårsregeln, då det i gällande rätt för kortare avbrott i tredje land anses att övernattning utanför bostadslandet är ett kortare avbrott. Dock menade Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, att pilotens syfte med resorna var underordnade syftet att missbruka ettårsregeln och avgjorde därför rättsfallet till pilotens fördel. Utav HFD 2014 ref. 9 kan det tolkas att dygnsvilan och syftet med avbrott vid omfattande kortare avbrott har fått betydelse för rättsläget, vilket medfört att olika tillämpningsproblem har uppstått. Tillämpningsproblemen är bland annat då en skattskyldig ska bevisa syftet med kortare avbrott samt att kunna förutse hur omfattande kortare avbrott får vara för att ettårsregeln ska kunna tillämpas. Syftet med uppsatsen är att utreda gällande rätt för ettårsregeln och kortare avbrott i tredje land samt förtydliga vilka brister som finns med regleringen utifrån vad som anses vara god skattelagstiftning. Uppsatsen visar att regleringen av ettårsregeln och kortare avbrott i tredje land inte kan anses vara enligt god skattelagstiftning på grund av de nya tillämpningsproblemen, där bland annat förutsebarheten för de skattskyldiga kan anses ha minskat. Dessutom brister regeln i sin utformning och oklarheter uppstår eftersom den inte är enkel att tolka. Mina reflektioner kring rättsläget visar att det finns ett behov av förtydligande av gällande rätt. Därför är mitt förslag att lagstiftaren bör se över lagstiftningen, främst vad det gäller rekvisitet att vistelsen utomlands måste ske i ett och samma land. En annan lösning är att fastställa antalet dagar som är tillåtna med kortare avbrott i tredje land.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Skaugvoll, Diana, und Carlsson Malin Vukota. „Kortare vikariat – kortare introduktion? : En kvantitativ studie om hur en introduktion kan anpassas efter korttidsvikarier“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182738.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay is written on behalf of the education administration office in Umeå municipality. Currently, those who work as short-term substitutes in the education administration, does not receive an introduction. The purpose of the study was therefore to present different introduction models and investigate the significance of an introduction for new employees and also to contribute with knowledge about how the introduction can be adjusted after short-term substitutes, in terms of content and structure. Furthermore, it was investigated how the background variables gender, age, highest completed education, university degree in a relevant area and the current work area (preschool/leisure, elementary school, high school) can affect the view on an introduction. The study carried out was based on a quantitative approach, with a questionnaire as a data collection method. The questionnaire has been sent to all shortterm substitutes within the education administration office, no further selection has been applied. The survey included five questions linked to the background variables and 14 statements, where the respondents were asked to decide to what extent they agree or disagree. The survey ended with an open question.The statements were about different parts that research has shown are important to include in an introduction. The results of the study showed that an introduction is important for short-term substitutes. On a majority of the statements made in connection with the introduction, the respondents agreed about the importance of the statement. What emerged from the results, however, was that the most central parts that an introduction should include in terms of content were: information about general policies, who to turn to about questions about the performance of the work and what expectations there are on the employee in relation to work tasks.
Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av utbildningsförvaltningen Umeå kommun. I dagsläget får de som arbetar som korttidsvikarier vid utbildningsförvaltningen ingen introduktion. Syftet med studien var därför att redogöra för olika introduktionsmodeller och undersöka vilken betydelse en introduktion har för nyanställda samt bidra med kunskap om hur introduktionen kan anpassas efter korttidsvikarier, sett till innehåll och struktur. Vidare undersöktes hur bakgrundsvariablerna kön, ålder, högst avslutad utbildning, universitetsexamen i aktuellt område samt aktuellt arbetsområde (förskola/fritids, grundskola, gymnasium) kunde påverka synen på en introduktion. Studien som genomförts har grundats på en kvantitativ ansats, med enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten har skickats ut till samtliga korttidsvikarier inom utbildningsförvaltningen, inget urval har tillämpats. Enkäten omfattade fem frågor kopplade till bakgrundsvariablerna samt 14 påståenden, där respondenterna fick ta ställning till i vilken omfattning de instämmer eller inte instämmer. Enkäten avslutades med en öppen fråga. Påståendena handlade om olika faktorer som forskning visat var viktigt att inkludera vid en introduktion. Resultatet av studien visade att en introduktion är viktig för korttidsvikarier. På en majoritet av påståendena som ställts kopplade till introduktion, instämde respondenterna till att det som angetts i påståendet var viktigt. Det som framgick i resultatet var dock att de mest centrala delarna som en introduktion borde inkludera innehållsmässigt var: information om generella policys, vem man ska vända sig till om frågor kring arbetets utförande samt vilka förväntningar som finns på den anställda i arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Rydh, Martin. „Effektivisering för att nå kortare intagstider“. Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2925.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:• Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden. Lägg därtill tydliga mål ochdelmål kopplat till någon form av incitament.• Tryckarskiften måste arbeta mer som ett lag och bistå varandra i större utsträckning.• Planera noggrant vilka tryckjobb som läggs efter varandra i respektive press med avseende på exempelvis arkformat,papperskvalitet, tryckbild samt CMYK- kontra PMS-tryckning.• Rengör, underhåll och byt pressarnas slitdelar ofta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sundström, Lina. „Kortare avbrott i sexmånadersregeln och ettårsregeln“. Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194948.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Kortárs"

Czirak, Adam. Kortárs táncelméletek. Budapest: Kijárat Kiadó, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Fábri, Magda B., Éva Czeglédi und Géza Balogh. Új kortárs magyar színészlexikon. Budapest: Magazin Holding Kft., 1999.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Fitz, Péter. Kortárs magyar művészeti lexikon. Budapest: Enciklopédia Kiadó, 1999.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hadobás, Pál. Bódva-völgyi kortárs irodalom. Edelény: MKKM, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Halmai, Tamás. Versnyelvtanok: Elemző esszék kortárs versekről. Budapest: Vigilia, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Molnár, Szilvia Sz. Bevezetés a kortárs magyar irodalomba. Budapest: Hatágú Síp Alapítvány, 2005.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jánossy, Lajos, und Gabriella Nagy. Mátyás-ponyva: Kortárs írók történetei. Budapest: Litera, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Frazon, Zsófia. EtnoMobil: Mozgásban a kortárs kultúra. Budapest: Néprajzi Múzeum, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

1968-, Gulyás Gábor, Hrsg. Hét kérdés: Kortárs filozófiai írások. Pozsony: Kalligram, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kovács, Levente, und Zsolt Petrányi. Evangélium 21: Kortárs képzőművészeti gyűjtemény. Budapest: Üzleti Negyed.com Kft., 2020.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Kortárs"

Márfai Molnár, László. „A kortárs (alkalmazott) művészet értelmezhetősége“. In Az alkalmazott művészet létmódjai és a kreatív ipar kihívásai napjainkban : Faipari Mérnöki és Kreatívipari Kar tudományos kiadványa, 80–86. Soproni Egyetem Kiadó, 2023. http://dx.doi.org/10.35511/978-963-334-453-8.marfai_molnar.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Írásomban a kortárs művészet értelmezhetőségének kérdését vizsgálom meg. Azon az egyszerűnek látszó helyzeten túl, amit az egyidejűségben rejlő magától értetődőség sugall, kortársaink, alkotásaik megértése legalább annyi problémát vet fel, mint a múlt megértése. Ráadásul ez a kettő kölcsönhatásban is van egymással, így a korábbi korok és a kortársak értékelése, a klasszikusok és kánonok érvényesülése dinamikus folyamatként van jelen életünkben.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Katona, János, und Gyula Nagy Kem. „Alkotások összekapcsolása problémák láncolatával“. In I. Csernyák László konferencia közleményei, 15–23. Budapesti Gazdasági Egyetem, 2023. http://dx.doi.org/10.29180/978-615-6342-61-4_2.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Gondolatok láncolatát ismertetjük egy elképzelt hálózatban, amelyek összeköthetnek nem feltétlenül kortárs szerzőket és problémákat. Esetünkben Luca Pacioli és Csernyák László közötti kapcsolatra próbálunk egy lehetséges gondolatsort összeállítani. Írásunkban bemutatjuk alkotásaik és szellemi munkájuk párhuzamait. Leonardo által Pacioli művében többszörösen is illusztrált poliéderre, majd a rajzok egyik vélt hibájára adunk magyarázatot.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Veöreös, András. „Kortárs építészettörténet V. – 100 éves a Bauhaus – Beszámoló“. In Kortárs építészettörténet V. 100 éves a Bauhaus, 6–8. Győr-Moson-Sopron Megyei Építész Kamara, 2020. http://dx.doi.org/10.46599/bauhaus.2020.01.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Tamás, Ildikó. „A számi viselet szerepe a kortárs vizuális kommunikációban“. In „a te Columbusod, Vespuccid”, 103–26. University of Szeged, 2023. http://dx.doi.org/10.14232/sua.sup.2023.12.6.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The author in her article analyses the complicated relations of ethnicity and art on the example of the Sámi ethnical symbols. She presents in what context of historical events and ideological trends the idea of panSamiism has evolved, in what way the issue of the Sámi nation emerged in political and cultural scenes and what central symbols were used by Sámi artists to ensure the success of the new identity discourse. Sámi people living in four states have nowadays a strong sense of belonging. The public appearance of Sámi politicians, public figures, artists is always marked with some Sámi costume or other symbols that visually represent Sámi identity. These visual symbols express Sámi unity, rejection of ‘western’ ideologies and their community and solidarity with other indigenous peoples of the world. Sámi symbols that had been formerly stigmatized in Scandinavia received new meanings and became accepted by the second half of the 20th century, and finally, their popularity exceeds the borders of Sámi communities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Daróczi, Gabriella. „Képeskönyveket az iskolába“. In Reflexiók a neveléstudomány legújabb problémáira : Válogatás a Pedagógiai Szakbizottság tagjainak a munkáiból. Magyar Tudományos Akadémia Miskolci Területi Bizottsága, 97–104. Eszterházy Károly Katolikus Egyetem Líceum Kiadó, 2022. http://dx.doi.org/10.46403/reflexiok.2022.97.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A köznevelés és az alsófokú közoktatás intézményeiben a nevelést és oktatást szabályozó dokumentumok mindegyike fókuszban tartja a szövegértési készség fejlesztését, ami a narratív gondolkodási képesség fejlesztésétől elválaszthatatlan. E fejlesztési irányhoz biztosít a gyermekek és a pedagógusok számára is motiváló eszközt több, a könyv hagyományait megőrizve megújító kortárs könyvtárgy. A tanulmányban ezek közül időben a legutóbbi változatok narratív készségre gyakorolt fejlesztő hatásával kapcsolatosan fogalmazok meg iránymutatásokat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Major, Gyöngyi. „Fenntartható létharmónia, esztétikum és a feminin reprezentációja“. In Az alkalmazott művészet létmódjai és a kreatív ipar kihívásai napjainkban : Faipari Mérnöki és Kreatívipari Kar tudományos kiadványa, 48–60. Soproni Egyetem Kiadó, 2023. http://dx.doi.org/10.35511/978-963-334-453-8.major_gy.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Az önközpontú életmodellből a kapcsolódások preferálhatóságának irányába mutató társadalmi együttélési formákat, újfajta viszonyulások előtérbe helyezésével, új értelmezésben igyekszünk konstruálni. Ebben a vonatkozásban a női archetípus reprezentáltságára a kortárs társadalmi elmében, a harmonikus integráltságának univerzális problematikájára korunk egyik legmarkánsabb társadalmi kérdésköreként tekintünk. A feminin kifejeződésének kérdéskörét civilizációs vonatkozásban tárgyaljuk. Kísérletet teszünk a fenntartható létharmóniát az „IgazSzép” egyensúlyában vizsgálni, s a homo oeconomicus felelősségét tágabban, a Létművészet kontextusának lehetséges paradigmatikus identitásképében értelmezni.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bánki, Esther. „Ein mutiger Weg in schwierigen Zeiten Das Leben der Bauhäuslerin Zsuzsanna Bánki = Egy bátor út a nehéz időkben Bánki Zsuzsanna ‘Bauhäuslerin’ élete“. In Kortárs építészettörténet V. 100 éves a Bauhaus, übersetzt von András Veöreös, 9–22. Győr-Moson-Sopron Megyei Építész Kamara, 2020. http://dx.doi.org/10.46599/bauhaus.2020.02.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sebestyén, Ágnes Anna. „Miért nem stílus a Bauhaus?“ In Kortárs építészettörténet V. 100 éves a Bauhaus, 23–40. Győr-Moson-Sopron Megyei Építész Kamara, 2020. http://dx.doi.org/10.46599/bauhaus.2020.03.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Varga, Piroska. „BauHaus QR kártya Ma mi inspirál a Bauhausban?“ In Kortárs építészettörténet V. 100 éves a Bauhaus, 41–52. Győr-Moson-Sopron Megyei Építész Kamara, 2020. http://dx.doi.org/10.46599/bauhaus.2020.04.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

M. Fábián, Edit. „Fehér vagy színes? A Bauhaus színhasználata“. In Kortárs építészettörténet V. 100 éves a Bauhaus, 53–67. Győr-Moson-Sopron Megyei Építész Kamara, 2020. http://dx.doi.org/10.46599/bauhaus.2020.05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Kortárs"

Bene, Sándor. „Szirének, főnixek, könnyek : Zrínyi Miklós költészete a kortárs poétika összefüggésében“. In Zrínyi Miklós és a magyarországi barokk költészet : Tudományos konferencia. Eszterházy Károly Egyetem Líceum Kiadó, 2021. http://dx.doi.org/10.17048/zrinyimiklos.2021.105.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sudár, Balázs. „A Kárpátok keleti hágói : Gondolatok a honfoglalás útirányairól“. In I. moldáv‒magyar régészeti kerekasztal konferencia Kelet-Európa kora középkoráról. Martin Opitz Kiadó, PPKE BTK Régészettudományi Intézet, MTA BTK Magyar Őstörténeti Témacsoport, 2020. http://dx.doi.org/10.55722/arpad.kiad.2020.1_15.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A kutatókat régóta foglalkoztatja, hogy a magyarság milyen útvonalon költözött a Kárpát-medencébe. A millenniumi ünnepségek (1895‒1896) során az ÉK-i utat, nevezetesen a Vereckei-hágót emelték ki. A közel kortárs történeti források csak a beköltözés tényét említik, a pontos útirányról nem nyilatkoznak. A később keletkezett források közül Anonymus leírása a legpontosabb, ő egyértelműen a Halics–Munkács/Ungvár útvonalat írja le, ami a Vereckei-, illetve az Uzsoki-hágó használatát jelentheti. Kézai Simon az Ung folyó említésével feltehetőleg az Uzsoki-hágóra utal. Ezzel szemben a Képes krónika szövege topográfiai szempontból meglehetősen bizonytalan. A kérdésről való gondolkodásban újabb, eddig ki nem használt lehetőséget jelenthet – s ez lesz írásunk tárgya –, ha áttekintjük, hogy a történetileg jobban ismert időszakokban hol hatoltak át nagyobb tömegek a Kárpátok láncolatán akár kelet felé tartva, akár onnan érkezve. A Kárpátok keleti átjárói közül a legkönnyebb és legrövidebb átvonulást az ÉK-i hágócsoport biztosítja, és ismereteink szerint geopolitikai tekintetben is ezek voltak előnyösebbek a honfoglalás idején, ráadásul egyértelmű írásos adataink is csak erről a hágócsoportról vannak. A krónikakompozícióban szereplő erdélyi útirány leginkább a barcasági (délkeleti) hágókra érthető, míg a Keleti-Kárpátok átjáróinak használata a történeti példák fényében nagy valószínűséggel kizárható.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

B. Szabó, János, und Balázs Sudár. „Vgec-ügyek : Egy elfeledett ősapa“. In Hadak útján XXIV. : A népvándorláskor fiatal kutatóinak XXIV. konferenciája. PPKE BTK Régészeti Tanszék, MTA BTK Magyar Őstörténeti Témacsoport, 2017. http://dx.doi.org/10.55722/arpad.kiad.2017.3.2_09.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Az első magyar nagyfejedelem, Álmos körül az elmúlt évtizedekben ismét megpezsdült a kutatás, de az első magyar nagyfejedelem hús-vér atyjáról, Vgecről szinte szó sem esett, általában nem szokás valódi történeti szereplőnek tekinteni. Nevének és szerepének vallatóra fogásával azonban talán többet is megtudhatunk róla. Érdekes, hogy hasonlóan ritka nevet viselt egy kortársa is a sztyepperégió másik végén.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Vishnyakov, Eugene A., Sergey A. Bogachev, Alexey S. Kirichenko, Anton A. Reva, Ivan P. Loboda, Ilya V. Malyshev, Artem S. Ulyanov et al. „Joint observations of solar corona in space projects ARKA and KORTES“. In SPIE Optics + Optoelectronics, herausgegeben von René Hudec und Ladislav Pina. SPIE, 2017. http://dx.doi.org/10.1117/12.2264989.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Shestov, Sergey V., Artem S. Ulyanov, Eugene A. Vishnyakov, Andrei A. Pertsov und Sergey V. Kuzin. „Complex of instrumentation KORTES for the EUV and x-ray imaging and spectroscopy of the solar corona“. In SPIE Astronomical Telescopes + Instrumentation, herausgegeben von Tadayuki Takahashi, Jan-Willem A. den Herder und Mark Bautz. SPIE, 2014. http://dx.doi.org/10.1117/12.2055946.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Kortárs"

Windig, Jack J., Jan ten Napel und Rita Hoving. Evaluatie fokprogramma voor kortere staarten bij schapenrassen met ontheffing van het coupeerverbod. Wageningen: Wageningen Livestock Research, 2017. http://dx.doi.org/10.18174/429684.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nagy, János. Buda és a városegyesítés. Budapest Főváros Levéltára, 2022. http://dx.doi.org/10.56045/blm.2022.14.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A főváros egyesítésének tanulmányozása során a kormányzati szándékok és koncepciók mellett érdemes szemügyre venni az egyes városok egyéni érdekeit. Az eladósodott, a kortársak által fejlődésképtelennek tartott, jelentős arányban bortermelők és hivatalnokok által lakott Buda város tanácsának és közgyűlésének állásfoglalásai azt mutatják, hogy nemcsak a dinamikusan fejlődő testvérváros, Pest gazdasági-társadalmi túlsúlyától, saját egyesített fővároson belüli közgyűlési befolyásának elvesztésétől, hanem az egyesítéssel járó fokozódó állami befolyástól is tartott. Az önkormányzati előjogait féltő polgársággal szemben Buda polgármestere és országgyűlési képviselője, Házmán Ferenc azonban a városegyesítés egyik élharcosává vált. Jelen írás Pest-Buda és Óbuda egyesítésének vitái kapcsán vizsgálja meg Buda város helyzetét és idézi fel az egyes politikai állásfoglalásokat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Petersen, Karen Bjerg, und Frans Ørsted Andersen. Fulton-projektet. Forskningsrapport. Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.424.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denne rapport, hvis målgruppe er den brede offentlighed med et særligt blik for personale i det pædagogiske område, gør rede for Fulton følgeforskningen og dens resultater i perioden fra 2017 til 2021. Selve Fulton-projektet blev igangsat i 2017 som et samarbejde mellem Fulton Fonden, Esbjerg Kommune og Lauritzen Fonden med henblik på at give udsatte unge i Esbjerg Kommune en mulighed for at komme ud af deres daglige omgivelser og problemstillinger ved at få et ophold på skonnerten Fulton og indgå i skibets daglige aktiviteter. Hensigten med Fulton-projektet er først og fremmest at få udsatte unge i Esbjerg Kommune ”tilbage på ret køl”. Afhængig af den enkelte unges forudsætninger, har de unge gennem kortere og/eller længevarende ophold på skonnerten Fulton skullet indgå på lige fod med skipper og den øvrige besætning i de daglige aktiviteter, der er forbundet med skonnerten Fultons sejladser i de danske farvande. Dette skal dog ses i sammenhæng med at Fulton samtidig afspejler den klassiske hierarkiske kultur, der altid har været på sejlskibe, og som kan ses som nødvendig for at skibet overhovedet kan sejle sikkerhedsmæssigt forsvarligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jerkeby, Stefan. I Lacans ateljé: 11 föreläsningar om förklarandets innebörder. Karlstad University, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/isvk1693.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I 11 kortare essäer, med ett tilltal och en stilistisk utformning som vore de underlag till föreläsningar, synliggörs med exempel vad det innebär att förklara – alternativt vad förklarandet inbegriper och hur förklarandet omvänt griper in i olika typer av kommunikation, i akademiskt såväl som icke-akademiskt språkbruk. Med skilda kommunikationssammanhang illustreras vedertagna förklaringsformer som orsak-verkan och kausalitet, ändamålsförklaringar och finalitet, strukturella förklaringar och funktionalitet. Hur förklaringar blir självändamål belyses med ett kritiskt seende som även uppmärksammar cirkulära förklaringar och förklaringar som tillgrips för att de behövs i en praxis och/eller för allehanda rättfärdiggöranden. Den flytande gränsen mellan förklaring och förståelse aktualiseras med exempel på så kallad betydelsetilldelning, som i den inledande och grundläggande essän/föreläsningen antar formen av en tredelad förklaringsmodell – det förklarade som avspeglat faktum, som görbar betydelse och som något outgrundligt. De skilda förklaringsformernas olika innebörder åskådliggörs med tillspetsade socialpsykologiska exempel, med exempel från ungdomsskolans värld och från högre utbildning; klassrumsexempel varvas med berättelser om förekommande akademiska utbildningsprinciper; enstaka nedslag i massmediala händelser kompletterar utförligare betraktelser över både välkänd och mindre känd skönlitteratur. Empiriska illustrationer för föreläsningarna framåt och förklarar förklarandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Söderberg, Linda, Stefan Palm, Caroline Ek und Johan Östergren. Fem års DNA-analys av avelsfisk - kompensationsodlad lax och havsöring från åtta älvar. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.1tnjl9jc1a.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

För att kompensera för kraftigt minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad sker odling och utsättning av betydande mängder lax och havsöring i ett flertal av våra större vattendrag. Varje år tas nya avelsfiskar in för kramning (sea ranching). I Sverige ska all kompensationsodlad utsatt fisk vara fettfeneklippt. Tidigare märktes även en andel av lax- och havsöringsungarna (smolten) med yttre så kallade Carlinmärken, där inrapporterade återfynd har använts för olika studier och uppföljningar. Av flera olika anledningar har dock dessa märkningar i princip upphört. Som ett alternativ till yttre märkning har molekylärgenetiska analyser av återvändande avelsfisk börjat användas för att samla in information om de kompensationsodlade lax- och havsöringsstammarna. Genom att dra nytta av det faktum att samtliga individer bär på en unik genuppsättning, går det att baserat på data från återkommande DNA-analyser av avelsfisk göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten. De första DNA-analyserna genomfördes 2014. Därefter har antalet stammar som omfattas av analyserna gradvis ökat. Resultat från DNA-analyser av lax och havsöring erhållna till och med aveln 2018 har presenterats tidigare (Söderberg m.fl. 2019). I denna rapport ges en uppdaterad sammanställning av slutsatser och erfarenheter baserad på fortsatta analyser (t.o.m. aveln 2022) av totalt sju lax- och sex havsöringsstammar. Samtliga de undersökta lax- och havsöringsstammarna uppvisade jämförelsevis hög genetisk variationsgrad, vilket kan förklaras av att det genom åren ingått inslag av älvsfrämmande individer bland de kramade avelsfiskarna. För lax i Skellefteälven observerades dock en signifikant minskad variationsgrad (färre anlagsvarianter) från 2014 till 2022 vilken kan återspegla en relativt hög förekomst av sterila hanar i kombination med att man relativt nyligen övergått till att para en hona med endast en hane. Under samma tidsperiod uppvisade laxen i Ljusnan tecken på ökad genetisk variationsgrad, vilket sammanfaller med en kraftigt ökad andel identifierad älvsfrämmande avelsfisk (från 3-4 % 2014-2015 till drygt 50 % 2022, en extremt hög nivå). Med undantag för Ljusnan varierade den genomsnittliga andelen älvsfrämmande lax mellan 0,3 och 3,3 %. Även för havsöring var andelen älvsfrämmande avelsfisk identifierad via DNA låg och utan något exempel på en större förändring över tid. Hos båda arterna härstammade de flesta älvsfrämmande avelsfiskarna från geografiskt mer närliggande älvar. Hittills (t.o.m. 2022) har ca 25 % av de DNA-analyserade avelslaxarna identifierade föräldrar från tidigare år, där Skellefteälven och Lagan dominerar tack vare längst tidsserier. Inom några år förväntas föräldrar till samtliga odlade individer från de sju laxstammar som ingår i projektet att kunna identifieras. För havsöring, som analyserats under kortare tid, är andelen med identifierade föräldrar hittills endast 8 %. Även för denna art förväntas en snabbt ökande andel avelsfisk med identifierade föräldrar under de kommande åren. Andelen identifierade helsyskon som råkat bli parade med varandra varierade mellan noll och några få procent per år och stam, med tendens till något högre andelar hos havsöring jämfört med lax. Avslutningsvis ges några exempel där DNA-baserade föräldraskapsbestämningar (för lax) använts som utgångspunkt för storleksjämförelser av hanar och honor med olika antal år i havet, ursprungsidentifieringar av kustfångade odlade individer, konstruktion av stamträd (pedigree) samt beräkningar av genetiskt effektiv populationsstorlek (Ne). Baserat på antal återvändande avkommor per kramad förälder beräknades Ne för lax i Skellefteälven och Lagan till omkring 200 respektive 320 (per generation), vilket understiger det långsiktiga mål om Ne ≥ 500 som ofta refereras till i genetiska bevarandesammanhang. För att erhålla ökade effektiva populationsstorlekar krävs sannolikt fler avelslaxar i kombination med åtgärder som syftar till att ge en minskad variation i antalet avkommor per förälder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karlsson, Milla, Jens Sundström, Anna Berlin und Erik Andreasson. Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd. Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3n00ebeumo.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det pågår en omställning av jord- och trädgårdsbruket, både med hänsyn till hållbar produktion och pågående klimatförändringar. Som en del av EUs arbete att utveckla lantbruket mot en mer hållbar produktion har kommissionen lagt fram ett förslag på minskning av växtskyddsmedel om minst 50 %, totalt sett inom EU, senast 2030. För Sveriges del innebär förslaget, enligt preliminära beräkningar, att vi behöver minska mängden växtskyddsmedel med 35-36 %. För att ersätta funktionen av denna mängd växtskyddsmedel behövs ett integrerat tillvägagångssätt som kräver tillgång till andra effektiva metoder för bekämpning av skadegörare på odlade växter. Under det senaste decenniet har nya genomiska tekniker inom växtförädlingen utvecklats, vilka möjliggör riktade förändringar i många grödors genom. Teknikerna innebär antingen att man introducerar enstaka förändringar i DNA-sekvensen (s.k. genomredigering), eller att man sätter in en längre DNA-sekvens från samma art eller en korsningsbar art i en gröda (s.k. cisgenes). Dessutom har kunskapen om växters försvarssystem framskridit avsevärt. Med den ökade kunskapen och de nya teknikerna ökar möjligheten att kombinera gener och öka variationen av de gener som gör grödorna resistenta mot olika växtsjukdomar. På så sätt kan förädlingen av sjukdomsresistenta sorter ske med betydligt bättre precision och på kortare tid än vad traditionella förädlingstekniker tillåter. Tidsaspekten kan ses som extra viktig i resistenssammanhang eftersom skadegörarpopulationerna ändras kontinuerligt. Potentialen att kombinera flera olika resistensmekanismer för att uppnå mer uthållig resistens samt möjligheten att lösa ett eller flera växtskyddsproblem i samma sort bör också noteras. Enligt nuvarande EU-lagstiftning regleras dock genomredigerade och cisgena grödor på samma sätt som traditionellt genetiskt modifierade organismer (GMO), en lagstiftning som i praktiken omöjliggör kommersiell odling inom EU. Detta trots att resultatet av de moderna teknikerna kan efterlikna vad som kan ske spontant i naturen (mutationer) eller via traditionella oreglerade förädlingsmetoder (t.ex. mutations-, eller korsningsförädling). I lagstiftningen tas det ej i beaktande att sjukdomsresistenta grödor kan bidra till en minskad användning av växtskyddsmedel. Idag är potatisodling ofta förknippad med en användning av stora mängder växtskyddsmedel mot potatisbladmögel. Samtidigt är det möjligt att göra potatissorterna helt resistenta mot potatisbladmögel med hjälp av cisgenes och ge dem en ökad motståndskraft med hjälp av genomredigering. Om det vore möjligt att odla potatis som förädlats med nya genomiska tekniker inom EU idag, visar denna rapport att det skulle vara möjligt att kraftigt minska användningen av växtskyddsmedel i potatisodlingen. Det skulle innebära en reducering av mängden växtskyddsmedel som används inom det svenska lantbruket och skulle även innebära besparingar runt 91 miljoner SEK per år för odlarna. Vete och annan spannmål är de grödor där flest totala hektardoser av fungicider appliceras, till en årlig kostnad av två miljarder SEK. För dessa grödor finns inget lika tydligt exempel på enskilda sjukdomar som så kraftigt kan minska fungicidanvändningen. Vi ser dock en tydlig framtida potential att minska antalet bekämpningar och därmed kostnaden för lantbruket med hjälp av nya genomiska tekniker inom sädesslagen. Möjligheten att öka växters egen resistens för att minska användningen av växtskyddsmedel finns redan idag även i flera andra grödor, och möjligheterna förväntas fortsatt växa i takt med att teknikutveckling och forskning fortgår. En förändrad lagstiftning runt nya genomiska tekniker skulle även öppna för applikationer inom områden där det idag inte finns någon effektiv metod att bekämpa växtskadegörare. Exempel på sådana skadegörare är många virussjukdomar och skador som orsakas av nematoder. Därför kan skördestabiliteten och konkurrenskraften förväntas öka i grödor där det idag finns skadegörare där effektiva bekämpningsmetoder saknas. Sammanfattningsvis ser vi nya genomiska tekniker för att förädla resistenta grödor som en viktig del i arbetet mot ett hållbart jordbruk och för att uppnå EU-kommissionens mål om att reducera användningen av växtskyddsmedel inom jord- och trädgårdsbruket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Seminoe-Kortes transmission line/substation consolidation project, Carbon County, Wyoming. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), Juli 1990. http://dx.doi.org/10.2172/6401184.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!