Thematische Bibliographien / Kontroverser / Dissertationen
Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Kontroverser.

Dissertationen zum Thema „Kontroverser“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 24. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Kontroverser" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Ziehbrunner, Claudia. „Integrative Schulung im Spannungsfeld kontroverser Ansprüche und Bedingungen /“. Zürich : Hochschule für Angewandte Psychologie, 2004. http://www.zhaw.ch/fileadmin/user_upload/psychologie/Downloads/Bibliothek/Arbeiten/D/d1842.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Chutko, Per Ivar. „En temmelig vill en : Kontroverser om laks, ca 1800-2009“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for tverrfaglige kulturstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13016.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Laksen har hatt stor betydning for det norske folk i lang tid. I dag forbindes laksen i stor grad med lakseoppdrett. Lakseoppdrett spiller en viktig økonomisk rolle, både lokalt og nasjonalt. Næringen bidrar vesentlig til sysselsetting og verdiskapning langs kysten, og er samtidig en av landets viktigste eksportnæringer. Forståelsen av hva en laks ”er” og kontroversene om den har utviklet seg over tid. Etter hvert som myndighetene har forsøkt å forvalte og regulere fisket og fisken, i takt med samfunnsutviklingen og nyetablerte praksiser knyttet til fiske og fangst, har nye problem oppstått. Oppdrettsnæringen har vært gjenstand for kritikk i offentligheten. De senere årene har kritikken dreid seg blant annet om rømming av oppdrettslaks og spredning av lakselus. Lakselus har negative konsekvenser både for oppdrettsnæringen og for vill laksefisk. Lakselusproblematikken involverer mange aktører, ofte med motstridende interesser. Jeg viser hvordan laks har vært gjenstand for konflikt i et historisk perspektiv. Oppgaven tar for seg ulike interesser som har vært involvert, og hvordan ulike interesser og forståelser har preget reguleringen og forvaltningen av lakseressursene. Gjennom laksens historie kan man ikke bare følge en næringspolitisk utvikling, men også en miljøpolitisk utvikling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Danielsson, Christine Scheie. „ABC – så lett som bare det? : Kontroverser rundt energimerkeordningen i Norge“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for tverrfaglige kulturstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23224.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Energieffektivitet i bygninger står høyt på EU sin liste over tiltak for å redusere det totale klimagassutslippet i Europa. I den forbindelse har det blitt innført en rekke ulike direktiv. Et av de tidligste og viktigste direktivene, bygningsenergidirektivet (2002/91/EF), ble erklært EØS-relevant og måtte dermed innføres i Norge. Bygningsenergidirektivet krever blant annet en sertifiseringsordning for bygninger. I Norge er dette energimerkeordningen, som ble implementert og iverksatt 1.juli 2010. Under og etter implementeringen av energimerkeordningen i Norge oppstod det i hovedsak to kontroverser. Jeg har i oppgaven identifisert disse som henholdsvis valg av beregningsmetode for energimerket (systemgrensen) og valget ved å la boligeiere selv energimerke boligen sin (selvangivelsesmetoden). Ut i fra disse to kontroversene har jeg gjennom teorien til Callon om innramming og overflyt sett på hvordan myndighetene og andre sentrale aktører dannet forskjellige forståelser for hva som er innenfor rammen til energimerkeordningen og hva som blir utelatt. Jeg benyttet meg av Callon sin teori om innramming og overflyt for å kunne identifisere de ulike sidene ved kontroversen og hvilke konsekvenser ulike valg har hatt og vil få. Målet med oppgaven har ikke vært å evaluere energimerkeordningen, men belyse hva som har vært kontroversfult og hvorfor. Dette kan være med på å skape en større forståelse for prosessene rundt implementering av virkemidler for å redusere energibruk i bygninger. I oppgaven har jeg benyttet meg av et vidt spenn av kilder, fra offentlige dokument til egne intervju. Hovedkildene mine er allikevel 5 intervju, som alle har belyst oppgavens tema godt. Ellers har jeg anvendt meg av snøballmetoden ved utvelgelse av data, det vil si at jeg har latt søkeordene føre meg til ny informasjon, som igjen fører meg til ny informasjon og så videre. Oppgaven viser at det hersker store skiller innad i Norge på hvorvidt energimerkeordningens utforming for eksempel evner til å påvirke energibruken i norske bygninger. Hvordan myndighetene har utformet ordningen, har det vært stor uenighet om. Energi- og klimakontroverser er svært aktuelle, og de bærer preg av dype politiske, tekniske og moralske uenigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Karlsson, Ann-Kristin, und Nina Korhonen. „Sociala kontroverser och dess påverkan på den sociala dimensionen av ESG : En kvantitativ studie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34831.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang.
Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Jonsson, Emma, und Alice Rammelt. „Påverkar sociala kontroverser företags marknadsvärde? : En kvantitativ studie på 1152 publika bolag under en tioårsperiod“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36208.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte: Intresset för företags sociala ansvarstagande har ökat markant sedan millennieskiftet och har sedan dess varit föremål för en intensiv debatt bland forskare, intressenter och företag. Det existerar en mängd forskning som undersöker förhållandet mellan företags sociala ansvarstagande (CSR) och finansiella prestation, medan företags sociala oansvarstagande (CSI) är ett i stort sett outforskat område. Samtidigt finns bevis för att intressenter och investerare tenderar att reagera starkare på negativ information kontra positiv information, där frågor som rör ESG-betygets sociala dimension är extra utmärkande. Syftet med denna studie är därför att undersöka förhållandet mellan sociala kontroverser och företags marknadsvärde.    Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi, där en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod brukats. En longitudinell design har genomförts på 1152 företag över en tioårsperiod. Studien bygger på sekundärdata hämtat från Refintiv Eikon, vilken har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis för att sociala kontroverser leder till ett högre marknadsvärde, där synlighet har en modererande effekt på sambandet. Därmed gynnas högt synliga företag som är inblandade i sociala kontroverser, där den ökade uppmärksamheten som kontroverserna ger upphov till leder till ökad kännedom om företagets tidigare CSR- arbete vilket gynnar marknadsvärdet.   Examensarbetets bidrag: Genom studiens empiriska bevis bidrar denna uppsats till en ökad förståelse för effekterna av CSR-relaterade problem på marknadsvärdet, vilket givit såväl ett praktiskt som teoretiskt bidrag.    Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera sambandet mellan marknadsvärdet och dimensionen bolagsstyrning respektive miljödimensionen. Ytterligare något som skulle vara intressant att undersöka är vilken påverkan sociala kontroverser har på marknadsvärdet under en annan tidsperiod, exempelvis flera år efter att kontroversen uppdagats.
Aim: Interest in corporate social responsibility has increased significantly since the turn of the millennium and has since been the subject of intense debate among researchers, stakeholders and companies. There are numerous studies that examine the relation between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance, while corporations’ lack of social responsibility is a largely unexplored area. Although this area remains unexplored, there is evidence that stakeholders and investors tend to react more strongly to negative information versus positive information, especially regarding questions concerning the social dimension of the ESG rating. The purpose of this study is therefore to examine the relationship between social controversies and companies' market value   Method: The study is based on a positivist research philosophy, where a hypothetical-deductive approach with a quantitative method has been used. A longitudinal model design has been implemented at 1152 companies over a ten year period. The study is based on data of secondary art collected from Refintiv Eikon. Thereafter, this data has been analyzed using the statistics program SPSS.   Result & Conclusion: The results of the study provide evidence that social controversies lead to a higher market value, where visibility has a governing effect on the relationship. This benefits companies with higher visibility that are involved in social controversies. The increased attention that the controversies give rise to, leads to increased knowledge of the companies’ previous CSR work, which benefit market value.   Contribution of the thesis: Through the empirical evidence of the study, the thesis contributes to an increased understanding of the effects of CSR-related problems on the market value. This results in a practical and theoretical contribution.   Suggestions for future research: Further research within the area that examines the relationship between the market value and the corporate governance dimension and the environmental dimension would be beneficial. Another aspect that would be interesting to investigate is the impact of social controversy on the market value during another period of time, for example several years after the controversy was discovered.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Wille, Robin. „Die Soziologie Pierre Bourdieus : theoretische Evaluation affiner und kontroverser Beziehungen zur Forschung und Kritik des Feminismus“. Master's thesis, Universität Potsdam, 2007. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2007/1302/.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Die Magisterarbeit (im Studiengang Soziologie an der Universität Potsdam) knüpft an Beate Krais’ Gedankengang an, wonach durch die unreflektierte Präsenz des Parsonschen Rollenkonzepts innerhalb der (soziologischen) Theorie, theoretische Gegensätze von Individuum und Gesellschaft, Natur und Kultur, Körper und Geist, Irrationalismus und Rationalismus etc. konzeptionell reformuliert werden. Auf dieser strukturellen Grundlage, so Krais’ kritische Stoßrichtung, legitimiere auch die Frauen- und Geschlechterforschung nur wieder überkommene Stereotypen über Geschlechterrollen (Gender) innerhalb moderner, ausdifferenzierter Gesellschaften. Grundlegender jedoch werde so die Vorstellung eines natürlich gegebenen Unterschieds zwischen ‚zwei’ Geschlechtern (Sex) begründet. Feministische Theorie, so Regine Gildemeisters und Angelika Wetterers sozialkonstruktivistisch fundierte Betrachtung, konterkariere auf diesem Wege gerade ihren eigenen Anspruch, das Ideologem: „Biologie als Schicksal“ als solches zu entlarven. In theoretisch-methodischer Konsequenz vollziehe man vielmehr eine problematische Positivierung des Geschlechterdualismus. In Überwindung dieser Problematik sind zwei Richtungen theoretischer Entwicklung erkennbar. Einerseits wird im Anschluss an neuere modernistische bzw. poststrukturalistische Argumentationen die Möglichkeit einer kritisch orientierten Sozial- bzw. Geschlechterforschung grundsätzlich bezweifelt. Andererseits wird an dieser Stelle aber auch der paradigmatische Übergang von der Frauen- und Geschlechterforschung zur Geschlechterverhältnisforschung expliziert, welcher die für das feministische Projekt grundlegende Verbindung wissenschaftlicher und kritischer Ambitionen neu reflektiert und im Anspruch auf eine integrative, gendersensible Sozialwissenschaft forschungsstrategisch neu ausrichtet. Mit der Betrachtung der Soziologie Pierre Bourdieus tritt der Diskussion eine theoretische Position hinzu, die in eigener Weise Schwachstellen und Einseitigkeiten postmoderner und postfeministischer Ansätze herausstellt. Auf der Grundlage einer praxeologischen Theorie zeigen sich aber auch besondere Affinitäten zum feministischen Diskurs. Über eine Theorie der symbolischen Gewalt verdeutlicht Bourdieu, wie die Kategorie ‚Geschlecht’ in der sozialen Praxis der Akteure immer wieder konstruiert wird (doing gender). Gleichwohl verweist er, über bisherige Erkenntnisse hinausgehend, auf die soziale Mächtigkeit dieser Kategorie innerhalb der Dialektik sozialer und symbolischer Strukturen. Gegen die Kritik, die im deutschsprachigen Raum von Seiten der Frauen- und Geschlechterforschung an Bourdieus Buch: „Die männliche Herrschaft“ (1997) geübt wurde, versucht die Arbeit einer vorschnellen Lesweise und Aburteilung des Bourdieuschen Werks durch eine evaluative Betrachtung seiner soziologischen Konzepte im Hinblick auf die Herausforderungen feministischer Theorie und Kritik entgegenzuwirken.
The Master’s thesis, written in sociology at the University of Potsdam, focuses on Beate Krais’ criticism of Women and Gender Studies which claims that because of the unreflected presence of Parson’s concept of social roles theoretical oppositions as there are the individual and society, nature and culture, body and mind, irrationalism and rationalism etc. are conceptionally reformulated. This legitimates not only stereotypes of gender roles within modern, differentiated societies but more fundamentally justifies the notion of a natural given difference between ‘two’ sexes. Hence Regine Gildemeister und Angelika Wetterer argue that feminist theory does not do justice to its demand which is to reveal the view of “biology as destiny” as an ideological notion. The consequence is that in a theoretical and methodical way, feminism exercises a problematic affirmation of the gender dualism. There are two types of theoretical developments trying to overcome these contradictions of feminism. On the one hand, following new modernistic or poststructural argumentations, the possibility of a critically orientated Approach to Social and Gender Study is called into question. On the other hand, one can observe the paradigmatic transition from Women and Gender Studies to Gender Relation Studies which not only rethink the connection of academic and critical ambitions but also articulate the demand of an integrative, gendersensitive Social Science instead of reserving an academic niche any longer. The theory of the sociologist Pierre Bourdieu adds to the discussion by pointing out the limits of postmodern and postfeministic theoretical approaches. Nevertheless, within the frame of a praxeological theory, particular affinities to the feminist discourse are apparent. Bourdieu’s theory of symbolic violence understands ‘gender’ as a relational term. However, by going far beyond given insights, Bourdieu reveals this notion to be a powerful social category within a dialectical framework of social and symbolic structures. Trying to oppose to the criticism that representatives of Women and Gender Studies have articulated towards Bourdieu’s work: “Die männliche Herrschaft” (1997), this Master’s thesis intends to counteract a superficial reading and sentencing of Bourdieu’s work by offering an evaluative and reflective consideration of his sociological concepts in terms of feminist demands and challenges.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Bane, Birgitta. „”… Even a Spirit Could Benefit From Therapy” : nya kunskaper och kontroverser kring besatthet i västerländsk kultur“. Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3662.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Possession is a transcultural and transhistorical phenomena that in recent times appears to have had a resurge within western culture. Heavily laden with controversy, incredulity and prejudice possession is not readily dealt with, although many people present in parishes and for psychiatric treatment with symptoms and disturbances that need to be addressed promptly with up-to-date skill and discernment. Lack of interest and practise has been the rule not only in secular science but in major religious contexts as well. An increasing amount of literature highlights the lack of efficient psychiatric and religious response. In this work traditional Christian perspectives on possession were related to recent Psychiatric and Parapsychological results, definitions and conclusions, the aim being to enhance and enrich our understanding of what is being interpreted as an involuntary influence of malevolent spirits on human beings. The method of the study was based on reflexivity, including aspects of phenomenological analysis, critical theory and postmodern theory. It was shown that a clear line can no longer be drawn between science and spirituality as concerning possession, its cure and its etiology; that exorcism and other methods of spirit-expulsion have a not insignificant actuality in international psychiatry of today as a remedy for certain states of dissociative disorders, and that these methods are considered extremely powerful. The study also focused on agents responsible for treating people with related symptoms, religious as well as seculars, and on the need for continued interdisciplinary study and approach to the phenomena of possession. It was stressed that our understanding of this issue is in dire need of revision.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Fredmer, Rikard, und Jimmy Skott. „Företagsstorlek och sociala kontroversers påverkan på ESG-betyget : En kvantitativ studie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36010.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte: Kapitalmarknaden använder hållbarhetsbetyg likt ESG för att utvärdera företags hållbarhetsprestation. Grundidén bakom hållbara investeringar är att kapital ska tillfalla hållbara företag. Ifall ESG inte återspeglar företags hållbarhetsprestationer kan det leda till att världens kapitalallokering blir felaktig. Tidigare studier framhäver att ESG-betygens relevans och validitet kan ifrågasättas. Studien testar ifall företagsstorlek påverkar ESG-betyget och ifall betyget återspeglar benägenheten för företag att utsättas för sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg på grund av storleken eller andra nära relaterade faktorer till storlek, bör de löpa en mindre risk att utsättas för sociala kontroverser än mindre företag.  Metod: Studien är kvantitativ och följer den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. 3978 publika företag med ett ESG-betyg världen över har studerats under perioden 2016-2020. Studien är longitudinell och använder sig av sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. Data har bearbetats i Microsoft Excel och testats/analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS.  Resultat och slutsats: Studien visar att det inte förekommer övervägande signifikanta samband mellan sociala kontroverser och sociala ESG-betyget samt ESGC-betyget. Vidare indikerar resultatet att större företag mätt i antalet anställda utsätts för fler sociala hållbarhetskontroverser, medan de totala tillgångarna påvisar ett svagare samband. I hänseende till storlek framhäver resultatet ett positivt samband mellan företagsstorlek och karaktärsdrag hänförliga till storlek med ESGC-betyget. Studien finner inget övervägande bevis för att ESG-betyget inte återspeglar företags hållbarhetsprestation, utan ställer sig istället kritisk mot tidigare gjorda studier inom området.  Examensarbetets bidrag: Studien finner att olika variabler ger differentierade svar på frågeställningarna. Tidigare studier har påvisat att ESG är ett aggregerat mångdimensionellt begrepp där skevheter kan förekomma vid testandet av variablerna. I enlighet med tidigare forskning överensstämmer resultaten med att det inte är optimalt att studera en dimension av ESG och sedan göra jämförelser med hela ESG-betyget. Företags benägenheten att utsättas för sociala kontroverser i samband med att de blir större får två olika resultat i studien baserat på ifall företagsstorleken mäts i totala tillgångar respektive antalet anställda. I den sociala dimensionen av ESG kan antalet anställda vara ett mer representativt mått eftersom det är i samband med människor kontroverser och problem kring social hållbarhet uppstår.  Förslag till fortsatt forskning: ESG består av tre huvudpelare. Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av ESG, ett förslag till vidare forskning är därför att fokusera på styrning eller miljömässiga dimensionen av betyget. Detsamma gäller för kontroverserna. De flesta kontroverser tillhör den sociala dimensionen men det finns flertalet kontroverser inom de andra pelarna. Avslutningsvis kan en studie likt denna göras med annorlunda mätinstitut för ESG-betyget och exempelvis en annan databas för att testa kvalitetskriterierna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Broström, John. „Kontroverser kring religion innanför murarna : En studie om hur kontroversiella frågor hanteras i samhällskunskaps- och religionskunskapsundervisning förlagd inom Sveriges statliga tvångsvård“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45921.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Sjöberg, Linn, und Elin Westerlund. „Sociala kontroverser och finansiell prestation med det sociala ESG-betyget som moderator : En kvantitativ studie på 487 publika bolag under en sexårsperiod“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36151.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv.
Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Larsson, Jonathan. „Samhällskunskapsundervisning med kontroversiellt innehåll : En studie om samhällskunskapslärares sätt att erfara kontroversiellt innehåll och hur lärare bör förhålla sig till kontroverser i samhällskunskapsundervisningen“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157759.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats syftar uppsatsen till att undersöka och beskriva samhällskunskapslärares uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll och uppfattningar om hur man bör förhålla sig till kontroversiellt innehåll i sin undervisning. För detta ändamål ställdes följande frågor: 1. Vilka olika uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll ger lärarna uttryck för? 2. Vilka olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisning med kontroversiellt innehåll ger lärare uttryck för?   I linje med den fenomenografiska ansatsen genomfördes enskilda intervjuer med fem samhällskunskapslärare, med varierad yrkeserfarenhet. Informanternas utsagor analyserades utifrån Dahlgren och Johanssons (2017) sjustegsmodell. Resultatet av analysen identifierade två olika sätt att uppfatta kontroversiellt innehåll på: Kategori A) Samhällsfrågor med normativt och/eller empiriskt innehåll som inte kan avgöras utifrån tillgänglig evidens, där konkurrerande uppfattningar existerar.     Kategori B) Innehåll som utgår från situationer där oförenliga lösningar eller val förespråkas och som väcker starka känslomässiga reaktioner hos elever. Respektive fyra olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisningen med kontroversiellt innehåll: Kategori A) Pluralistiskt förhållningsätt. Lärare bör synliggöra oliktände inom kontroversen, genom att olika perspektiv kommer till uttryck och att dess argument granskas i undervisning med kontroversiellt innehåll.  Kategori B) Personligt förhållningssätt. Lärare bör vara transparanta med sina värderingar i      undervisning med kontroversiellt innehåll, under förutsättning att ställningstaganden              förmedlas som personliga åsikter. Kategori C) Opersonligt förhållningssätt. Läraren bör aldrig ge uttryck för sina egna åsikter och undervisningen bör baseras på relevanta vetenskapliga auktoriteter. Kategori D) Värdegrundsförmedlande förhållningsätt. Lärare bör tillåta att åsikter som strider mot värdegrunden uttrycks, och i samtal bemöta dessa genom implicita ställningstaganden (i form av argument och/eller sekvenser av frågor) som styr elever  mot åsikter som är förenliga med läroplanen.    En sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att de olika identifierade uppfattningarna implicerade skilda och till viss del konflikterande utbildningsmål och syften med undervisningen av kontroversiellt innehåll. Den identifierade variationen kan därför ses som ett uttryck för olika didaktiska val och prioriteringar som samhällskunskapslärare  gör i sin undervisning
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Specht, Inga [Verfasser], Doris [Akademischer Betreuer] Lewalter und Wolfgang [Akademischer Betreuer] Schnotz. „Wahrnehmung und Verarbeitung kontroverser Informationen im Museum : Domänen vergleichende Betrachtung unter Berücksichtigung von Personenmerkmalen und Textgestaltung / Inga Specht. Gutachter: Wolfgang Schnotz ; Doris Lewalter. Betreuer: Doris Lewalter“. München : Universitätsbibliothek der TU München, 2014. http://d-nb.info/1047678942/34.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Al-Shameri, Moshtaq Ali Ali [Verfasser], Martin [Akademischer Betreuer] Wengeler und Dietrich [Akademischer Betreuer] Busse. „Politische Schlagwörter der rot-grünen Ära (1998 – 2005) Diskurslinguistische Untersuchung kontroverser Ausdrücke unter Berücksichtigung ihres diskursiv-kulturellen Rahmens / Moshtaq Ali Ali Al-Shameri. Gutachter: Martin Wengeler ; Dietrich Busse“. Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2014. http://d-nb.info/1051934273/34.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Al-Shameri, Moshtaq Ali Ali Verfasser], Martin [Akademischer Betreuer] Wengeler und Dietrich [Akademischer Betreuer] [Busse. „Politische Schlagwörter der rot-grünen Ära (1998 – 2005) Diskurslinguistische Untersuchung kontroverser Ausdrücke unter Berücksichtigung ihres diskursiv-kulturellen Rahmens / Moshtaq Ali Ali Al-Shameri. Gutachter: Martin Wengeler ; Dietrich Busse“. Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:hbz:061-20140603-105638-4.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Davidsson, Sandra, und Maria Lundvik. „Konst händer mitt framför näsan - En studie om konstprojekt som metod för deltagande i stadsutveckling“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21027.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Det finns ett behov och ett ökat intresse att tillåta civilsamhället vara delaktiga i byggprocessen. Medborgardeltagande och medborgardialog är metoder som används för att visa på att invånare är med och bestämmer om sin närmiljö. I teorin framställs det som att metoder likt dessa hjälper till i skapandet av ett demokratiskt samhälle. I praktiken ställer sig invånarna fortfarande frågande till vilken stadsutveckling som sker i deras närmiljö. I den här uppsatsen har vi undersökt alternativa metoder för medborgardeltagande. Vi har utgått från litteratur som tar upp olika metoder för deltagande, så som temporär användning och transformativt deltagande. Syftet för oss har varit att se till hur konstprojekt kan användas som en alternativ metod för deltagande och dialog. För att göra det har vi gjort en fallstudie över konst- projektet Mitt framför näsan i Jordbro kultur- och föreningshus, vilket var del av Statens konstråds satsning Konst händer. Genom att undersöka Mitt framför näsan ville vi se om projektet även har påverkat planeringsprocessen för det nya kulturhuset som ska byggas i Jordbro och vad de involverade aktörernas avsikt var. Utifrån vår kartläggning av Jordbro kultur- och föreningshus samt Mitt framför näsan undersöker vi om konstprojekt kan användas för att skapa delaktighet i stadsutveckling. Resultatet av vårt undersökande visar en större svårighet att engagera medborgare än vad vi först trodde. Där byråkratiska frågor och bristande kommunikation försvårar arbetet. Och även om vi inte fått konkreta svar på våra frågor så ställer vi oss positiva till konstprojekt som metod för delaktighet.
There is a need and interest to let the citizens be part of city planning. Civic participation and civil dialogue are methods which are used to show that citizens can participate in the decision making of their neighbourhood. In theory these methods seem to help the making of a democratic society. In practice people ask themselves what kind of urban renewal happens in their neighbourhood.In this thesis, we have examined alternative methods for civic participation. We have looked at literature concerning different methods of participation, such as temporary use and transformative participation. The purpose, for us, has been to look into how art projects can be used as a way of creating participation and dialogue. To do this, we have done a case study of the art project Mitt framför näsan in Jordbro cultural and social housing, which was part of the project Konst händer, produced by Statens konstråd. By looking into Mitt framför näsan, we wanted to discover if the project have affected the urban planning concerning the new cultural and social housing, and what the purpose was, for the actors involved in the project. By mapping Jordbro cultural and social housing, we examine if art projects can be used as a way to create participation in urban planning. The result shows that it is more difficult to involve citizens in civic participation, than what we first thought. Where bureaucratic questions and the lack of communication makes it complicated. Even if we do not have a concrete answer to our questions, we are positive about using art project as a method for civic participation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Henderson, Jenny, und Tobias Klockars. „ESG-betygets miljödimension vid miljökontroverser - kan hållbarhetsstrategier reparera eller förbättra ett skadat miljöbetyg? : En studie av ESG-betygets miljödimension via internationell data insamlad för år 2014-2019“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36074.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Flertalet tidigare studier inriktar sig på vilka bakomliggande faktorer och motiv som påverkar upprättandet av ett ESG-betyg. Det är sedan tidigare konstaterat att faktorer som land, bransch och lönsamhet kan påverka graden av hållbarhetsrapportering. För att bidra ytterligare till detta resonemang väljer studien att kategorisera fyra variabler som tänkbara hållbarhetsstrategier. Tidigare forskning styrker resonemanget att företag väljer att CSR-redovisa baserat på fler faktorer än miljömedvetenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hållbarhetsstrategiers potentiella implementering efter miljökontroverser samt dess effekter på ESG-betygets miljödimension.
Most previous studies focus on the underlying factors and motives that influence the establishment of an ESG score. It has previously been established that factors such as country, industry and profitability can affect the degree of sustainability reporting. To further contribute to this reasoning, the study chooses to categorize four variables as possible sustainability strategies. Previous research supports the reasoning that companies choose to report CSR based on more factors than environmental awareness. The purpose of this study is to investigate the potential implementation of sustainability strategies after environmental controversies and their effects on the environmental dimension of the ESG rating.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Isler, Damian. „Theorien der Verteilungsgerechtigkeit - eine Kontroverse“. St. Gallen, 2005. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/02600930001/$FILE/02600930001.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

König, Clemens. „Politisch-ökonomische Kontroversen um den Freiheitsbegriff“. St. Gallen, 2004. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/00646125001/$FILE/00646125001.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Knoth, Alexander Henning. „Entgrenzte Staatsbürgerschaft? : die ungarisch-slowakische Kontroverse“. Universität Potsdam, 2011. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2013/6353/.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Thiele, Martina. „Publizistische Kontroversen über den Holocaust im Film“. [S.l. : s.n.], 2001. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=963186949.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Han, Zonghie. „"Paradoxa" in der Kapitaltheorie : eine empirische Untersuchung der Reverse-capital-deepening- und Reswitching-Phänomene anhand der linearen Programmierung im Rahmen der Kapitalkontroverse /“. Marburg : Metropolis-Verl, 2003. http://www.gbv.de/dms/zbw/367792257.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Schönberg, Mirko. „Flughafenstreit : die Kontroverse um den Ausbau des Düsseldorfer Flughafens von 1952 bis zum Angerland-Vergleich (1965)“. Marburg Tectum-Verl, 2006. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2783868&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Wild, Verina. „Arzneimittelforschung an schwangeren Frauen Dilemma, Kontroversen und ethische Diskussion“. Frankfurt, M. New York, NY Campus-Verl, 2007. http://d-nb.info/994387725/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Wild, Verina. „Arzneimittelforschung an schwangeren Frauen : Dilemma, Kontroversen und ethische Diskussion“. Frankfurt am Main Campus, 2009. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3308687&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Özden, Leyla. „Der Föderalismus im Irak die Nachkriegsordnung in der Kontroverse“. Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2008. http://d-nb.info/996576525/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Annen, Niels, und Hans-Christian Ströbele. „"Afghanistan kontrovers" und "Krieg verantwortungsbewusst beenden!"“. Universität Potsdam, 2009. http://opus.kobv.de/ubp/texte_eingeschraenkt_welttrends/2009/3420/.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Garsjø, Tarjei. „Kontroversen oljesand : En retorisk analyse av posisjonering i selvpubliserte tekster“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for språk- og kommunikasjonsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-21627.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Hollinger, Stefan. „Graubünden und das Auto Kontroversen um den Automobilverkehr 1900 - 1925“. Chur Kommissionsverl. Desertina, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3093721&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Eberl, Oliver. „Demokratie und Frieden Kants Friedensschrift in den Kontroversen der Gegenwart“. Baden-Baden Nomos, 2007. http://d-nb.info/989998185/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Eddegård, My. „Kontroversen Indiens dotter : En kvalitativ idéanalys av dokumentärfilmen Indiens dotter“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50542.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of this essay is to describe what the documentary film India’s daughter tells the viewer about the Indian society through an idea analysis. India’s daughter, released in 2015, directly became a big discussion. Since documentary films are sources of information and might affect opinions it is interesting to analyze one. To be able to examine what is said in the film, the following question will be used: What is said about women and their place in the Indian society, Does the ideas show that change is needed or not? and Is there anything that points to that what is said in the documentary affects people’s opinion? The theories used in this essay is feminism and conservatism as ideal types to describe in what direction the ideas are heading, and theories about how media affects opinions to see if what is said in the film actually matters. The result shows that the content of the film and the ideas about women does matter for people’s opinion. It is also clear that there are at least two different ideas about what place women should have in the society, even though the idea that change is needed is the most popular.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Bartsch, Matthias, und Henryk Eismann. „Brünings Wirtschaftspolitik : Maßnahmen - Handlungsspielräume - Alternativen ; eine Retrospektive zur Borchardt-Kontroverse“. Thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:14-1139911732466-76552.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Preiß, Friederike. „Der Prozeß : Clara und Robert Schumanns Kontroverse mit Friedrich Wieck /“. Frankfurt am Main [u.a.] : Lang, 2004. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=012926735&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Preiss, Friederike. „Der Prozess : Clara und Robert Schumanns Kontroverse mit Friedrich Wieck /“. Frankfurt am Main ; Bern ; Bruxelles : P. Lang, 2004. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb392786527.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Schicha, Christian. „Legitimes Theater? inszenierte Politikvermittlung für die Medienöffentlichkeit am Beispiel der "Zuwanderungsdebatte"“. Berlin Münster Lit, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2922479&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Binder, Beate. „Streitfall Stadtmitte der Berliner Schlossplatz“. Köln Weimar Wien Böhlau, 2006. http://d-nb.info/984253785/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Bremer, Kai. „Religionsstreitigkeiten : volkssprachliche Kontroversen zwischen altgläubigen und evangelischen Theologen im 16. Jahrhundert /“. Tübingen : Niemeyer, 2005. http://www.h-net.org/review/hrev-a0e7r7-aa.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Kaiser, Katrin. „Graffiti in der gesellschaftlichen Kontroverse unter Berücksichtigung der "Demokratie von unten"“. Hamburg Diplomica GmbH, 2006. http://www.diplom.de/db/diplomarbeiten10114.html.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Kaiser, Katrin. „Graffiti in der gesellschaftlichen Kontroverse : unter Berücksichtigung der "Demokratie von unten" /“. Hamburg : Diplomica, 2007. http://www.diplom.de/db/diplomarbeiten10114.html.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Olechowski-Hrdlicka, Karin. „Die gemeinsamen Angelegenheiten der Österreichisch-Ungarischen Monarchie : Vorgeschichte ; Ausgleich 1867 ; staatsrechtliche Kontroversen /“. Frankfurt am Main [u.a.] : Lang, 2001. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/322299624.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Kolb, Jonas. „Kontroversen um Liberalismus und Verteilungsgerechtigkeit Zur Debatte zwischen Rawls, Nozick und Margalit /“. St. Gallen, 2006. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/03606183001/$FILE/03606183001.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Boscher, Ralf. „Formale oder materiale Topik? : Kontroversen und Perspektiven der neueren literaturwissenschaftlichen Topik-Forschung /“. [S.l. : s.n.], 1999. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB8410408.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Wazeck, Milena. „Einsteins Gegner die öffentliche Kontroverse um die Relativitätstheorie in den 1920er Jahren“. Frankfurt, M. New York, NY Campus-Verl, 2008. http://d-nb.info/99215376X/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Klitscher, Jörg. „Zwangsvereinigung oder freiwilliger Zusammenschluss? die Kontroverse um die Gründung der SED 1946“. Hamburg Diplomica-Verl, 1997. http://d-nb.info/992806569/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Schneider, Martin. „Das mechanistische Denken in der Kontroverse : Descartes' Beitrag zum Geist-Maschine-Problem /“. Stuttgart : F. Steiner, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35586780f.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Eckhold-Schmidt, Fridel [Verfasser]. „Legitimation durch Begründung. : Eine erkenntniskritische Analyse der Drittwirkungs-Kontroverse. / Fridel Eckhold-Schmidt“. Berlin : Duncker & Humblot, 2019. http://d-nb.info/1237960215/34.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Kampitsch, Laura. „Kontroverse Themen Deutscher Geschichte Im Daf-unterricht. Unterrichtsvorschläge: Nationalsozialismus und Gespaltenes Deutschland“. Bowling Green State University / OhioLINK, 2011. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=bgsu1300731982.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Moshtagh, Khorasani Manouchehr. „The development of controversies from the early modern period to online discussion forums“. Bern Berlin Bruxelles Frankfurt, M. New York, NY Oxford Wien Lang, 2008. http://d-nb.info/99161173X/04.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Elsenhans, Hartmut. „Kapitalismus kontrovers : Zerklüftung im nicht so sehr kapitalistischen Weltsystem“. Universität Potsdam, 2009. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2009/3160/.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Mit der globalen Banken- und Finanzkrise ist die Debatte um den Kapitalismus neu entfacht. Doch wie kapitalistisch ist die Weltwirtschaft und welche Folgen entstehen für die internationale Politik? Bereits mit seinem 2007 erschienenen Werk zur „Geschichte und Ökonomie der europäischen Welteroberung – Vom Zeitalter der Entdeckungen zum 1. Weltkrieg“ legt Hartmut Elsenhans eine umfangreiche Analyse der Geschichte und Bedingungen kapitalistischer Expansion vor. Im vorliegenden Beitrag bleibt der Autor seinem interdisziplinären Ansatz treu. Als entscheidend für kapitalistisches Wachstum werden gesellschaftliche Kräfteverhältnisse zwischen dominanten und subalternen Klassen erachtet. Der Kapitalismus erweist sich hier als fragiles System, dessen Entstehung nicht auf in vorkapitalistischen Gesellschaften vorhandene Interessen herrschender Klassen zurückzuführen ist, sondern ein ungeplant umgesetztes „Projekt“ der Subalternen darstellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
49

Nocon, Agnes. „Die Stellung der Agoraphobie in modernen diagnostischen Klassifikationssystemen: Beitrag zu einer nosologischen Kontroverse“. Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2010. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-39344.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Hintergrund: Seit Einführung des DSM-III-R wird die Frage, ob Agoraphobie eine Komplikation der Panikstörung ist oder eine eigenständige Diagnose darstellt, und deshalb gleichberechtigt mit der Sozialen und Spezifischen Phobie der Gruppe der Phobien zugeordnet werden sollte, kontrovers diskutiert. Die zwei Positionen in dieser Kontroverse finden ihren Ausdruck im unterschiedlichen Gebrauch hierarchischer Regeln in den gegenwärtig gebräuchlichen Klassifikationssystemen für psychische Störungen, dem Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) und der International Classification of Diseases (ICD). Die empirischen Belege für die Validität solcher hierarchischer Regeln sind allerdings bisher unbefriedigend. Ziel der vorliegenden Arbeit ist es deshalb, ohne Berücksichtigung der gültigen Hierarchieregeln das natürliche Auftreten von Agoraphobie und Panikstörung zu untersuchen und damit einen Beitrag zum Fortschritt in der oben genannten Kontroverse zu leisten. Methoden: Die Analysen der vorliegenden Arbeit beruhen auf Daten der Early Developmental Stages of Psychopathology (EDSP) Studie. Bei der EDSP handelt es sich um eine prospektiv-longitudinale Studie an einer bevölkerungsrepräsentativen Kohorte von 3021 Jugendlichen und jungen Erwachsenen im Alter von 14 bis 24 Jahren aus München und Umgebung. Die Studienteilnehmer wurden in einem 10-Jahres-Follow-up mit bis zu vier Erhebungszeitpunkten mit der computerisierten Version des Münchener Composite International Diagnostic Interview (DIA-X/M-CIDI) untersucht. Das M-CIDI gestattet es, Panik- und Agoraphobiesyndrome unabhängig von hierarchischen Regeln zu erheben. Risiko- und Vulnerabilitätsfaktoren wurden anhand von Fragebögen erhoben. Die Studie umfasst darüber hinaus zwei familiengenetische Untersuchungen, in deren Rahmen auch die Eltern der Studienprobanden interviewt wurden. Die direkten Elterninterviews wurden durch Informationen der Studienprobanden über ihre Eltern ergänzt. Ergebnisse: Studie 1: Agoraphobia and Panic: Prospective-longitudinal Relations Suggest a Rethinking of Diagnostic Concepts Die Lifetimeinzidenz bis zum Alter von 34 Jahren betrug 9.4% für Panikattacken, 3.4% für Panikstörung (mit und ohne Agoraphobie) und 5.3% für Agoraphobie. Unter den Personen mit Agoraphobie berichteten 51% keine lifetime Panikattacken. Die Inzidenzmuster der drei Syndrome unterschieden sich bezüglich Erstauftrittsalter, Risikoverlauf und Geschlechtseffekten. Zeitlich vorausgehende Panikattacken und Panikstörung waren assoziiert mit einem Risiko für zeitlich nachfolgende Agoraphobie (Panikattacken: OR=26.7, 95% KI=17.2-41.4; Panikstörung: OR=62.5, 95% KI=38.5-101.2). In streng prospektiven Analysen waren Panikattacken/Panikstörung zur Baseline mit Panikattacken/Panikstörung im Follow-up assoziiert und Agoraphobie zur Baseline mit Agoraphobie im Follow-up. Panikattacken, Panikstörung und Agoraphobie zur Baseline hatten niedrige Remissionsraten (0-23%). Alle diagnostischer Gruppen waren bis auf Panikstörung ohne Agoraphobie mit anderen Angststörungen im Follow-up assoziiert. Panikstörung mit Agoraphobie und Agoraphobie mit Panikattacken zur Baseline zeigten höhere Assoziationen mit Komplikationen wie Beeinträchtigung, Komorbidität und Hilfesuchverhalten als Panikstörung ohne Agoraphobie und Agoraphobie ohne Panikattacken. Personen mit Panikattacken/Panikstörung suchten häufiger ärztliche Hilfe als Personen mit Agoraphobie ohne Panikattacken. Besonders ausgeprägt war Hilfesuchverhalten bei Personen mit Panikstörung mit Agoraphobie. Studie 2: Differential Familial Liability of Panic Disorder and Agoraphobia Panikattacken, Panikstörung und Agoraphobie der Eltern waren assoziiert mit denselben Syndromen der Kinder. Bei separater Untersuchung der Störungen wurde für Agoraphobie ohne Panikstörung keine Assoziation zwischen Eltern und Kindern beobachtet. Elterliche Panikstörung ohne Agoraphobie war nicht mit Panikstörung ohne Agoraphobie bei den Kindern, aber mit Panikstörung mit Agoraphobie (OR=3.9; 95% KI=1.6-9.4) assoziiert. Panikstörung mit Agoraphobie der Eltern war mit Agoraphobie ohne Panikstörung (OR=3.3; 95% KI=1.01-11.1) und mit Panikstörung ohne/mit Agoraphobie bei den Kindern assoziiert (ohne Agoraphobie: OR=4.2; 95% KI=1.2-13.7; mit Agoraphobie: OR=4.9; 95% KI=1.8-12.5). Bei Kontrolle nach anderen Angststörungen blieb nur die Assoziation von Panikstörung mit Agoraphobie bei Eltern und Kindern stabil. Es fanden sich keine Hinweise auf Assoziationen zwischen Panikstörung oder Agoraphobie der Eltern mit einem früheren Erstauftrittsalter der kindlichen Störung. Studie 3: Pathways into panic and phobias Der Komorbidität von Panikstörung, Agoraphobie und Spezifischen Phobien lag eine Vier-Klassen-Struktur zugrunde. Die Klassen konnten beschrieben werden als „sehr niedriges Risiko für Angststörungen“, „niedriges Risiko für Spezifische Phobien“, „moderates Risiko für Agoraphobie und Panikstörung“ und „hohes Risiko für Angststörungen“. Die letztgenannte Klasse zeichnete sich vor allem durch das Vorliegen von Agoraphobie und dem Situativen Subtypus der Spezifischen Phobie aus. Die drei letztgenannten Risikoklassen waren assoziiert mit weiblichem Geschlecht, Behavioral Inhibition, Harm Avoidance, überbehütendem und abweisendem Elternverhalten, elterlichen Angst- und depressiven Störungen, sowie Trennungs- und traumatischen Erlebnissen in der Kindheit. Die Klasse „hohes Risiko für Angststörungen“ war assoziiert mit elterlicher Spezifischer Phobie (OR=5.0, 95% KI=1.9-12.8) und postnatalen Komplikationen (OR=7.4; 95% KI=2.4-22.9). Sie unterschied sich darin von allen anderen Risikogruppen. Die Klasse „moderates Risiko für Agoraphobie und Panikstörung“ war assoziiert mit Trennungsangst in der Kindheit (OR=6.3; 95% KI=2.0-19.8), einem emotional kühlen elterlichen Erziehungsstil (OR=0.7; 95% KI=0.6-0.9) und einer geringen Wahrscheinlichkeit für postnatale Komplikationen (OR=0.3; 95% KI=0.1-0.9). Schlussfolgerungen: Unterschiede hinsichtlich des Inzidenzmusters, des Verlaufs und der Korrelate zwischen Panik- und Agoraphobiesyndromen zeigen, dass Agoraphobie getrennt von Paniksyndromen existiert und eine klinisch relevante Störung darstellt. Dabei hatte die Hälfte der Personen mit Agoraphobie keine Panikattacke erlebt und bliebe gemäß DSM-Kriterien undiagnostiziert. Ergebnisse der Familienstudie zeigen, dass Befunde zur familiären Aggregation von Panikstörung und Agoraphobie bisher von angewandten hierarchischen Diagnoseregeln abhängig waren. Ohne Anwendung hierarchischer Kriterien aggregiert Agoraphobie ohne Panikstörung nicht in Familien und die familiäre Aggregation von Panikstörung hängt davon ab, ob bei den Kindern komorbide Agoraphobie oder andere Angststörungen vorliegen. Die Ergebnisse der Latent Class Analysen lassen vermuten, dass Panikstörung, Agoraphobie und Spezifische Phobien sich im Rahmen von Vulnerabilitätsklassen entwickeln, auf zwei pathogene Mechanismen der Agoraphobie hinweisen: Agoraphobie kann sich entweder in naher Verwandtschaft zur Panikstörung, oder zum Situativen Subtypus der Spezifischen Phobie entwickeln. Spezifische Zusammenhänge dieser Risikoklassen mit untersuchten Vulnerabilitätsfaktoren stützen die Hypothese einer unterschiedlichen Ätiopathogenese der Agoraphobie. Zusammenfassend zeigen die vorliegenden Daten, dass Panikattacken und Panikstörung weder eine notwendige noch eine hinreichende Bedingung für Agoraphobie sind, und die derzeit gültige Klassifikation die Untersuchung der Agoraphobie behindert. Die aktuell in Arbeit befindliche Revision des DSM sollte im Sinne einer beschreibenden, durch empirische Daten gestützten Diagnostik das Konzept der Agoraphobie überarbeiten und von einer Diagnostik im Sinne einer nosologischen Kontroverse abrücken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
50

Domasch, Silke. „Biomedizin als sprachliche Kontroverse die Thematisierung von Sprache im öffentlichen Diskurs zur Gendiagnostik /“. Berlin : De Gruyter, 2007. http://books.google.com/books?id=0rViAAAAMAAJ.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "Kontroverser" für andere Quellenarten können Sie auch interessieren:
Zeitschriftenartikel Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie