Einloggen

Thematische Bibliographien / Kontroverser

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Konferenzberichte

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Kontroverser“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 24. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Kontroverser" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Kontroverser"

1

Enebakk, Vidar. „Kontroverser om kunnskapssosiologi“. Agora 20, Nr. 01-02 (18.11.2002): 165–204. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1571-2002-01-02-07.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Richter, Tobias, und Johanna Maier. „Verstehen kontroverser wissenschaftlicher Themen“. Psychologische Rundschau 69, Nr. 3 (Juli 2018): 151–59. http://dx.doi.org/10.1026/0033-3042/a000371.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Zusammenfassung. Wenn Rezipient_innen sich z. B. im Internet zu einem öffentlich diskutierten wissenschaftlichen Thema informieren, lesen sie meist mehrere Texte, die widersprüchliche empirische Evidenz oder konkurrierende Annahmen enthalten können. Zugleich verfügen sie in der Regel über inhaltliche (Vor–)‌Überzeugungen, die die Verarbeitung der gelesenen Informationen beeinflussen können. Diese Bedingungen können (1) zu verzerrten Bewertungen wissenschaftlicher Argumente führen, erschweren (2) den Aufbau einer ausgewogenen und angemessenen Repräsentation wissenschaftlicher Sachverhalte und begünstigen (3) die Entstehung und Aufrechterhaltung fehlerhafter und einseitiger Vorstellungen. In unserem Beitrag illustrieren wir diese Probleme mit empirischen Beispielen und beschreiben die selektive Aktivierung von Gedächtnisinhalten und die automatische Validierung von Textinhalten als kognitive Mechanismen, die allen drei Problemen zugrunde liegen. Abschließend diskutieren wir, wie Trainings und eine entsprechende Gestaltung der Wissenschaftskommunikation Rezipient_innen dabei unterstützen können, ein adäquates und ausgewogenes Verständnis wissenschaftlicher Informationen zu erzielen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Blom Andersen, Nina, und Pernille Almlund. „Fra usikkerhed om sygdom til usikkerhed om bivirkninger. En aktør-netværksteoretisk analyse af usikkerheder om influenza A (H1N1)“. Dansk Sociologi 24, Nr. 2 (11.05.2013): 35–56. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v24i2.4588.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I artiklen præsenteres en analyse af nogle af de kontroverser eller usikkerheder, der opstod i forbindelse med den pandemiske svineinfluenza, der spredte sig globalt i 2009. Med udgangspunkt i en aktør-netværksteoretisk analyse viser denne artikel, hvordan identifikationen af virus sætter gang i en lang række strategier for håndtering rundt omkring i verden, og hvordan der genereres en stigende kompleksitet i usikkerhederne, fra virus identificeres i Mexico og 9 måneder frem. Den situerede analyse viser også, hvordan der blev skabt kontroverser og relationer, der var særlige for Danmark. Analysen peger på, at kontroverserne var overskuelige i spørgsmålet om virus’ farlighed og i spørgsmålet om, hvordan man kan håndtere at smitten breder sig. Usikkerheden omkring den virus, der viste sig at være mild og ikke så dødelig, som først antaget, var overskuelige. Den vaccine, der indledningsvis blev anset for at være en måde at håndtere truslen om influenzaen på, blev til gengæld med tiden til en større usikkerhed og skabte mere komplekse kontroverser end influenzaen selv. Artiklen peger derfor bl.a. på, at myndigheders og lægevidenskabens håndtering af influenzaen er et eksempel på en hændelse, der udvikler sig til en socio-teknisk kontrovers. ENGELSK ABSTRACT: Nina Blom Andersen and Pernille Almlund: From Insecurity about Illness to Insecurity about Side-Effects: An Actor-Network Based Analysis of Insecurities Surrounding Influenza A (H1N1) This article analyses some of the controversies that emerged in relation to the swine flu epidemic that spread across the globe in 2009. Applying an actor- network analysis, we demonstrate how identification of the virus initiated several strategies for dealing with it globally. We also show how a growing complexity of controversies can be identified by the time the virus is detected in Mexico. However the analysis also reveals that the production of some of these controversies is specific in a Danish context. The analysis shows that it was possible for the Danish health authorities to deal with the controversies related to the threat of the virus and the controversies concerning minimizing the contagion. In other words, the uncertainty about the virus – milder and less mortal than initially predicted – was manageable. However, the vaccine, initially regarded as a strategy to treat the threat of the virus, turned out to be an even worse threat than the virus itself. It turned out to initiate more complex controversies than the flu itself. Our article suggests that the public authorities’ and the medical science community’s management of the flu are an example of how an incident turns into a socio-technical controversy. Key words: ANT, pandemic flu A (H1N1), uncertainties, risk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Kvernbekk, Tone. „Evidensbasert pedagogisk praksis: Utvalgte kontroverser“. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 4 (2018): 136. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v4.1153.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Wian, Karl-André. „Oversiktlig om kontroverser i intensivmedisin“. Tidsskrift for Den norske legeforening 130, Nr. 1 (2010): 66. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.09.1277.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

B�hle, A., und D. Jonas. „Ein lebhaftes Feld kontroverser Diskussionen“. Der Urologe A 42, Nr. 7 (01.07.2003): 901. http://dx.doi.org/10.1007/s00120-003-0312-9.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Søreide, Kjetil. „Knapt om kontroverser i kirurgisk kreftbehandling“. Tidsskrift for Den norske legeforening 136, Nr. 12/13 (2016): 1129. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.16.0375.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Ebsen, Maia. „Køn, kroppe og kontroverser i håndværksfagene“. Økonomi & Politik 94, Nr. 1 (29.04.2021): 16–26. http://dx.doi.org/10.7146/okonomiogpolitik.v94i1.126062.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Diskussioner omkring køn rykker i stigende grad ind på danske arbejdspladser. Den offentlige debat problematiserer især den vertikale kønsopdeling på arbejdsmarkedet, dvs. kønsfordelingen i de enkelte arbejdspladsers hierarki, hvorimod den horisontale kønsopdeling, dvs. kønsfordelingen inden for erhvervssektorer og fag, i mindre grad er genstand for debat. Men hvad kan vi lære om kønsproblematikker i arbejdslivet gennem antropologisk feltarbejde, der går tæt på arbejdsforholdene for kvindelige ansatte i en såkaldt mandsdomineret branche? I denne artikel kigger jeg inden for hos en håndværksvirksomhed, som søger at ansætte flere kvindelige håndværkere. Jeg undersøger relationen mellem køn, krop og faglighed og viser herigennem, hvordan de kvindelige håndværkeres tilgang til faget problematiseres, samtidig med at de bidrager til en nytænkning af byggearbejdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Hansen, Nils Gunder. „Når skruerne strammes“. K&K - Kultur og Klasse 18, Nr. 70 (18.11.1991): 25–56. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v18i70.20303.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Gjerpe, Maria. „En helsethriller om kontroverser, kunnskap og konsekvenser“. Tidsskrift for Den norske legeforening 132, Nr. 2 (2012): 185. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.1395.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Kontroverser"

1

Ziehbrunner, Claudia. „Integrative Schulung im Spannungsfeld kontroverser Ansprüche und Bedingungen /“. Zürich : Hochschule für Angewandte Psychologie, 2004. http://www.zhaw.ch/fileadmin/user_upload/psychologie/Downloads/Bibliothek/Arbeiten/D/d1842.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Chutko, Per Ivar. „En temmelig vill en : Kontroverser om laks, ca 1800-2009“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for tverrfaglige kulturstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13016.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Laksen har hatt stor betydning for det norske folk i lang tid. I dag forbindes laksen i stor grad med lakseoppdrett. Lakseoppdrett spiller en viktig økonomisk rolle, både lokalt og nasjonalt. Næringen bidrar vesentlig til sysselsetting og verdiskapning langs kysten, og er samtidig en av landets viktigste eksportnæringer. Forståelsen av hva en laks ”er” og kontroversene om den har utviklet seg over tid. Etter hvert som myndighetene har forsøkt å forvalte og regulere fisket og fisken, i takt med samfunnsutviklingen og nyetablerte praksiser knyttet til fiske og fangst, har nye problem oppstått. Oppdrettsnæringen har vært gjenstand for kritikk i offentligheten. De senere årene har kritikken dreid seg blant annet om rømming av oppdrettslaks og spredning av lakselus. Lakselus har negative konsekvenser både for oppdrettsnæringen og for vill laksefisk. Lakselusproblematikken involverer mange aktører, ofte med motstridende interesser. Jeg viser hvordan laks har vært gjenstand for konflikt i et historisk perspektiv. Oppgaven tar for seg ulike interesser som har vært involvert, og hvordan ulike interesser og forståelser har preget reguleringen og forvaltningen av lakseressursene. Gjennom laksens historie kan man ikke bare følge en næringspolitisk utvikling, men også en miljøpolitisk utvikling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Danielsson, Christine Scheie. „ABC – så lett som bare det? : Kontroverser rundt energimerkeordningen i Norge“. Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for tverrfaglige kulturstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23224.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Energieffektivitet i bygninger står høyt på EU sin liste over tiltak for å redusere det totale klimagassutslippet i Europa. I den forbindelse har det blitt innført en rekke ulike direktiv. Et av de tidligste og viktigste direktivene, bygningsenergidirektivet (2002/91/EF), ble erklært EØS-relevant og måtte dermed innføres i Norge. Bygningsenergidirektivet krever blant annet en sertifiseringsordning for bygninger. I Norge er dette energimerkeordningen, som ble implementert og iverksatt 1.juli 2010. Under og etter implementeringen av energimerkeordningen i Norge oppstod det i hovedsak to kontroverser. Jeg har i oppgaven identifisert disse som henholdsvis valg av beregningsmetode for energimerket (systemgrensen) og valget ved å la boligeiere selv energimerke boligen sin (selvangivelsesmetoden). Ut i fra disse to kontroversene har jeg gjennom teorien til Callon om innramming og overflyt sett på hvordan myndighetene og andre sentrale aktører dannet forskjellige forståelser for hva som er innenfor rammen til energimerkeordningen og hva som blir utelatt. Jeg benyttet meg av Callon sin teori om innramming og overflyt for å kunne identifisere de ulike sidene ved kontroversen og hvilke konsekvenser ulike valg har hatt og vil få. Målet med oppgaven har ikke vært å evaluere energimerkeordningen, men belyse hva som har vært kontroversfult og hvorfor. Dette kan være med på å skape en større forståelse for prosessene rundt implementering av virkemidler for å redusere energibruk i bygninger. I oppgaven har jeg benyttet meg av et vidt spenn av kilder, fra offentlige dokument til egne intervju. Hovedkildene mine er allikevel 5 intervju, som alle har belyst oppgavens tema godt. Ellers har jeg anvendt meg av snøballmetoden ved utvelgelse av data, det vil si at jeg har latt søkeordene føre meg til ny informasjon, som igjen fører meg til ny informasjon og så videre. Oppgaven viser at det hersker store skiller innad i Norge på hvorvidt energimerkeordningens utforming for eksempel evner til å påvirke energibruken i norske bygninger. Hvordan myndighetene har utformet ordningen, har det vært stor uenighet om. Energi- og klimakontroverser er svært aktuelle, og de bærer preg av dype politiske, tekniske og moralske uenigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Karlsson, Ann-Kristin, und Nina Korhonen. „Sociala kontroverser och dess påverkan på den sociala dimensionen av ESG : En kvantitativ studie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34831.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser. Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang.
Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies. Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy. Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Jonsson, Emma, und Alice Rammelt. „Påverkar sociala kontroverser företags marknadsvärde? : En kvantitativ studie på 1152 publika bolag under en tioårsperiod“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36208.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Intresset för företags sociala ansvarstagande har ökat markant sedan millennieskiftet och har sedan dess varit föremål för en intensiv debatt bland forskare, intressenter och företag. Det existerar en mängd forskning som undersöker förhållandet mellan företags sociala ansvarstagande (CSR) och finansiella prestation, medan företags sociala oansvarstagande (CSI) är ett i stort sett outforskat område. Samtidigt finns bevis för att intressenter och investerare tenderar att reagera starkare på negativ information kontra positiv information, där frågor som rör ESG-betygets sociala dimension är extra utmärkande. Syftet med denna studie är därför att undersöka förhållandet mellan sociala kontroverser och företags marknadsvärde. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi, där en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod brukats. En longitudinell design har genomförts på 1152 företag över en tioårsperiod. Studien bygger på sekundärdata hämtat från Refintiv Eikon, vilken har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis för att sociala kontroverser leder till ett högre marknadsvärde, där synlighet har en modererande effekt på sambandet. Därmed gynnas högt synliga företag som är inblandade i sociala kontroverser, där den ökade uppmärksamheten som kontroverserna ger upphov till leder till ökad kännedom om företagets tidigare CSR- arbete vilket gynnar marknadsvärdet. Examensarbetets bidrag: Genom studiens empiriska bevis bidrar denna uppsats till en ökad förståelse för effekterna av CSR-relaterade problem på marknadsvärdet, vilket givit såväl ett praktiskt som teoretiskt bidrag. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera sambandet mellan marknadsvärdet och dimensionen bolagsstyrning respektive miljödimensionen. Ytterligare något som skulle vara intressant att undersöka är vilken påverkan sociala kontroverser har på marknadsvärdet under en annan tidsperiod, exempelvis flera år efter att kontroversen uppdagats.
Aim: Interest in corporate social responsibility has increased significantly since the turn of the millennium and has since been the subject of intense debate among researchers, stakeholders and companies. There are numerous studies that examine the relation between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance, while corporations’ lack of social responsibility is a largely unexplored area. Although this area remains unexplored, there is evidence that stakeholders and investors tend to react more strongly to negative information versus positive information, especially regarding questions concerning the social dimension of the ESG rating. The purpose of this study is therefore to examine the relationship between social controversies and companies' market value Method: The study is based on a positivist research philosophy, where a hypothetical-deductive approach with a quantitative method has been used. A longitudinal model design has been implemented at 1152 companies over a ten year period. The study is based on data of secondary art collected from Refintiv Eikon. Thereafter, this data has been analyzed using the statistics program SPSS. Result & Conclusion: The results of the study provide evidence that social controversies lead to a higher market value, where visibility has a governing effect on the relationship. This benefits companies with higher visibility that are involved in social controversies. The increased attention that the controversies give rise to, leads to increased knowledge of the companies’ previous CSR work, which benefit market value. Contribution of the thesis: Through the empirical evidence of the study, the thesis contributes to an increased understanding of the effects of CSR-related problems on the market value. This results in a practical and theoretical contribution. Suggestions for future research: Further research within the area that examines the relationship between the market value and the corporate governance dimension and the environmental dimension would be beneficial. Another aspect that would be interesting to investigate is the impact of social controversy on the market value during another period of time, for example several years after the controversy was discovered.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Wille, Robin. „Die Soziologie Pierre Bourdieus : theoretische Evaluation affiner und kontroverser Beziehungen zur Forschung und Kritik des Feminismus“. Master's thesis, Universität Potsdam, 2007. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2007/1302/.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Die Magisterarbeit (im Studiengang Soziologie an der Universität Potsdam) knüpft an Beate Krais’ Gedankengang an, wonach durch die unreflektierte Präsenz des Parsonschen Rollenkonzepts innerhalb der (soziologischen) Theorie, theoretische Gegensätze von Individuum und Gesellschaft, Natur und Kultur, Körper und Geist, Irrationalismus und Rationalismus etc. konzeptionell reformuliert werden. Auf dieser strukturellen Grundlage, so Krais’ kritische Stoßrichtung, legitimiere auch die Frauen- und Geschlechterforschung nur wieder überkommene Stereotypen über Geschlechterrollen (Gender) innerhalb moderner, ausdifferenzierter Gesellschaften. Grundlegender jedoch werde so die Vorstellung eines natürlich gegebenen Unterschieds zwischen ‚zwei’ Geschlechtern (Sex) begründet. Feministische Theorie, so Regine Gildemeisters und Angelika Wetterers sozialkonstruktivistisch fundierte Betrachtung, konterkariere auf diesem Wege gerade ihren eigenen Anspruch, das Ideologem: „Biologie als Schicksal“ als solches zu entlarven. In theoretisch-methodischer Konsequenz vollziehe man vielmehr eine problematische Positivierung des Geschlechterdualismus. In Überwindung dieser Problematik sind zwei Richtungen theoretischer Entwicklung erkennbar. Einerseits wird im Anschluss an neuere modernistische bzw. poststrukturalistische Argumentationen die Möglichkeit einer kritisch orientierten Sozial- bzw. Geschlechterforschung grundsätzlich bezweifelt. Andererseits wird an dieser Stelle aber auch der paradigmatische Übergang von der Frauen- und Geschlechterforschung zur Geschlechterverhältnisforschung expliziert, welcher die für das feministische Projekt grundlegende Verbindung wissenschaftlicher und kritischer Ambitionen neu reflektiert und im Anspruch auf eine integrative, gendersensible Sozialwissenschaft forschungsstrategisch neu ausrichtet. Mit der Betrachtung der Soziologie Pierre Bourdieus tritt der Diskussion eine theoretische Position hinzu, die in eigener Weise Schwachstellen und Einseitigkeiten postmoderner und postfeministischer Ansätze herausstellt. Auf der Grundlage einer praxeologischen Theorie zeigen sich aber auch besondere Affinitäten zum feministischen Diskurs. Über eine Theorie der symbolischen Gewalt verdeutlicht Bourdieu, wie die Kategorie ‚Geschlecht’ in der sozialen Praxis der Akteure immer wieder konstruiert wird (doing gender). Gleichwohl verweist er, über bisherige Erkenntnisse hinausgehend, auf die soziale Mächtigkeit dieser Kategorie innerhalb der Dialektik sozialer und symbolischer Strukturen. Gegen die Kritik, die im deutschsprachigen Raum von Seiten der Frauen- und Geschlechterforschung an Bourdieus Buch: „Die männliche Herrschaft“ (1997) geübt wurde, versucht die Arbeit einer vorschnellen Lesweise und Aburteilung des Bourdieuschen Werks durch eine evaluative Betrachtung seiner soziologischen Konzepte im Hinblick auf die Herausforderungen feministischer Theorie und Kritik entgegenzuwirken.
The Master’s thesis, written in sociology at the University of Potsdam, focuses on Beate Krais’ criticism of Women and Gender Studies which claims that because of the unreflected presence of Parson’s concept of social roles theoretical oppositions as there are the individual and society, nature and culture, body and mind, irrationalism and rationalism etc. are conceptionally reformulated. This legitimates not only stereotypes of gender roles within modern, differentiated societies but more fundamentally justifies the notion of a natural given difference between ‘two’ sexes. Hence Regine Gildemeister und Angelika Wetterer argue that feminist theory does not do justice to its demand which is to reveal the view of “biology as destiny” as an ideological notion. The consequence is that in a theoretical and methodical way, feminism exercises a problematic affirmation of the gender dualism. There are two types of theoretical developments trying to overcome these contradictions of feminism. On the one hand, following new modernistic or poststructural argumentations, the possibility of a critically orientated Approach to Social and Gender Study is called into question. On the other hand, one can observe the paradigmatic transition from Women and Gender Studies to Gender Relation Studies which not only rethink the connection of academic and critical ambitions but also articulate the demand of an integrative, gendersensitive Social Science instead of reserving an academic niche any longer. The theory of the sociologist Pierre Bourdieu adds to the discussion by pointing out the limits of postmodern and postfeministic theoretical approaches. Nevertheless, within the frame of a praxeological theory, particular affinities to the feminist discourse are apparent. Bourdieu’s theory of symbolic violence understands ‘gender’ as a relational term. However, by going far beyond given insights, Bourdieu reveals this notion to be a powerful social category within a dialectical framework of social and symbolic structures. Trying to oppose to the criticism that representatives of Women and Gender Studies have articulated towards Bourdieu’s work: “Die männliche Herrschaft” (1997), this Master’s thesis intends to counteract a superficial reading and sentencing of Bourdieu’s work by offering an evaluative and reflective consideration of his sociological concepts in terms of feminist demands and challenges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Bane, Birgitta. „”… Even a Spirit Could Benefit From Therapy” : nya kunskaper och kontroverser kring besatthet i västerländsk kultur“. Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3662.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Possession is a transcultural and transhistorical phenomena that in recent times appears to have had a resurge within western culture. Heavily laden with controversy, incredulity and prejudice possession is not readily dealt with, although many people present in parishes and for psychiatric treatment with symptoms and disturbances that need to be addressed promptly with up-to-date skill and discernment. Lack of interest and practise has been the rule not only in secular science but in major religious contexts as well. An increasing amount of literature highlights the lack of efficient psychiatric and religious response. In this work traditional Christian perspectives on possession were related to recent Psychiatric and Parapsychological results, definitions and conclusions, the aim being to enhance and enrich our understanding of what is being interpreted as an involuntary influence of malevolent spirits on human beings. The method of the study was based on reflexivity, including aspects of phenomenological analysis, critical theory and postmodern theory. It was shown that a clear line can no longer be drawn between science and spirituality as concerning possession, its cure and its etiology; that exorcism and other methods of spirit-expulsion have a not insignificant actuality in international psychiatry of today as a remedy for certain states of dissociative disorders, and that these methods are considered extremely powerful. The study also focused on agents responsible for treating people with related symptoms, religious as well as seculars, and on the need for continued interdisciplinary study and approach to the phenomena of possession. It was stressed that our understanding of this issue is in dire need of revision.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Fredmer, Rikard, und Jimmy Skott. „Företagsstorlek och sociala kontroversers påverkan på ESG-betyget : En kvantitativ studie“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36010.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Kapitalmarknaden använder hållbarhetsbetyg likt ESG för att utvärdera företags hållbarhetsprestation. Grundidén bakom hållbara investeringar är att kapital ska tillfalla hållbara företag. Ifall ESG inte återspeglar företags hållbarhetsprestationer kan det leda till att världens kapitalallokering blir felaktig. Tidigare studier framhäver att ESG-betygens relevans och validitet kan ifrågasättas. Studien testar ifall företagsstorlek påverkar ESG-betyget och ifall betyget återspeglar benägenheten för företag att utsättas för sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg på grund av storleken eller andra nära relaterade faktorer till storlek, bör de löpa en mindre risk att utsättas för sociala kontroverser än mindre företag. Metod: Studien är kvantitativ och följer den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. 3978 publika företag med ett ESG-betyg världen över har studerats under perioden 2016-2020. Studien är longitudinell och använder sig av sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. Data har bearbetats i Microsoft Excel och testats/analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studien visar att det inte förekommer övervägande signifikanta samband mellan sociala kontroverser och sociala ESG-betyget samt ESGC-betyget. Vidare indikerar resultatet att större företag mätt i antalet anställda utsätts för fler sociala hållbarhetskontroverser, medan de totala tillgångarna påvisar ett svagare samband. I hänseende till storlek framhäver resultatet ett positivt samband mellan företagsstorlek och karaktärsdrag hänförliga till storlek med ESGC-betyget. Studien finner inget övervägande bevis för att ESG-betyget inte återspeglar företags hållbarhetsprestation, utan ställer sig istället kritisk mot tidigare gjorda studier inom området. Examensarbetets bidrag: Studien finner att olika variabler ger differentierade svar på frågeställningarna. Tidigare studier har påvisat att ESG är ett aggregerat mångdimensionellt begrepp där skevheter kan förekomma vid testandet av variablerna. I enlighet med tidigare forskning överensstämmer resultaten med att det inte är optimalt att studera en dimension av ESG och sedan göra jämförelser med hela ESG-betyget. Företags benägenheten att utsättas för sociala kontroverser i samband med att de blir större får två olika resultat i studien baserat på ifall företagsstorleken mäts i totala tillgångar respektive antalet anställda. I den sociala dimensionen av ESG kan antalet anställda vara ett mer representativt mått eftersom det är i samband med människor kontroverser och problem kring social hållbarhet uppstår. Förslag till fortsatt forskning: ESG består av tre huvudpelare. Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av ESG, ett förslag till vidare forskning är därför att fokusera på styrning eller miljömässiga dimensionen av betyget. Detsamma gäller för kontroverserna. De flesta kontroverser tillhör den sociala dimensionen men det finns flertalet kontroverser inom de andra pelarna. Avslutningsvis kan en studie likt denna göras med annorlunda mätinstitut för ESG-betyget och exempelvis en annan databas för att testa kvalitetskriterierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Broström, John. „Kontroverser kring religion innanför murarna : En studie om hur kontroversiella frågor hanteras i samhällskunskaps- och religionskunskapsundervisning förlagd inom Sveriges statliga tvångsvård“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45921.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Sjöberg, Linn, und Elin Westerlund. „Sociala kontroverser och finansiell prestation med det sociala ESG-betyget som moderator : En kvantitativ studie på 487 publika bolag under en sexårsperiod“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36151.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats. Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv.
Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect. Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score. Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies. Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Kontroverser"

1

Mjøset, Lars. Kontroverser i norsk sosiologi. Oslo: Universitetsforlaget, 1991.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Swärd, Hans. Vägar till välfärd: Idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv. Stockholm: Liber, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Sopatros. Sopatri Quaestionum divisio: Streitfälle: Gliederung und Ausarbeitung kontroverser Reden. Würzburg: Königshausen & Neumann, 2010.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Paulus und die imperiale Theologie der Evangelien: Das Neue Testament als kontroverser politischer Machtdiskurs. Berlin: Duncker & Humblot, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Sulmowski, Jędrzej. Kontroverse Praktiken einer öffentlichen Kontroverse. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18149-9.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Kepol, Norzah Haji. Kontroversi. Kuala Lumpur: Prismatic Print. Services, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Yuwono, Ismantoro Dwi. Ahok, dari kontroversi ke kontroversi. Yogyakarta: Media Pressindo, 2014.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

von Beyme, Klaus. Die Russland-Kontroverse. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12031-3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

von Beyme, Klaus. Die Russland-Kontroverse. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18173-4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Zulkifli. Kontroversi rokok. Yogyakarta: Grha Pustaka, 2010.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Kontroverser"

1

Eckert, Roland, Waldemar Vogelgesang, Thomas A. Wetzstein und Rainer Winter. „Computerfolgen — ein kontroverser Diskurs“. In Auf digitalen Pfaden, 57–78. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-92485-8_3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Nutz, Walter. „Kontroverser Forschungsansatz - dargestellt am Werk Dorothee Bayers“. In Trivialliteratur und Popularkultur, 49–63. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-07804-3_3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Akbaba, Yalιz, und Susanne Strunck. „Deutsch-türkische Schulen in Deutschland: Ein kontroverser Diskurs“. In Private Schulen in Deutschland, 131–40. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-94247-6_9.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Winkler, Luisa, Sophia Charlotte Volk, Maria Borner und Ansgar Zerfaß. „Zwischen Intention und Emergenz: Mittelstandskommunikation im Spannungsfeld kontroverser Strategieparadigmen“. In Strategische Kommunikation im Spannungsfeld zwischen Intention und Emergenz, 215–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-17634-1_12.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Pollmann, Arnd, Elisabeth Holzleithner, Anne Duncker, Gregor Paul, Dorothea E. Schulz, Alexander Somek, Jean-Christophe Merle et al. „Kontroversen“. In Menschenrechte, 331–459. Stuttgart: J.B. Metzler, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05324-4_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Sulmowski, Jędrzej. „Einleitung“. In Kontroverse Praktiken einer öffentlichen Kontroverse, 11–28. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18149-9_1.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Sulmowski, Jędrzej. „Agro-Gentechnik als Thema sozialwissenschaftlicher Forschung“. In Kontroverse Praktiken einer öffentlichen Kontroverse, 29–43. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18149-9_2.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Sulmowski, Jędrzej. „Technologiekontroversen als Diskurse, Praktiken, Netzwerke – sozialtheoretische Annahmen“. In Kontroverse Praktiken einer öffentlichen Kontroverse, 45–119. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18149-9_3.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Sulmowski, Jędrzej. „Schließung von Aushandlungsräumen – Verortung der Problematisierung“. In Kontroverse Praktiken einer öffentlichen Kontroverse, 121–90. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18149-9_4.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Sulmowski, Jędrzej. „Wahl der Analysemethoden und Rekonstruktion des Vorgehens“. In Kontroverse Praktiken einer öffentlichen Kontroverse, 191–207. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18149-9_5.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Kontroverser"

1

Hauch, H., V. Vaillant, D. Berthold und U. Sibelius. „Kontroversen am Lebensende: Gestrointestinale Symptome und Ernährung in der SAPV-KJ [89]“. In 13. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Palliativmedizin. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1714801.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Peuten, S., G. Ateş, B. Jaspers, J. von Hayek, I. Hainsch-Müller, C. Aulmann, W. Schneider und L. Radbruch. „„Das machen wir doch alles“ – Kontroversen bei Versorgungsübergängen von Palliativpatient*innen [210]“. In 13. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Palliativmedizin. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1715062.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Mattern, E., und S. Striebich. „Die Erfassung von großer Geburtsangst (Tokophobie) in der Schwangerschaft – gibt es Assessments?“ In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622741.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Schute, LK, I. El-Shazly, B. Ramsauer und M. Abou-Dakn. „Fallvorstellung eines dissoziativen Anfalls einer IV-Gravida III-Para in 37+4 Schwangerschaftswochen“. In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622742.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Matthies, L., und S. Wallwiener. „Prelax – Einfluss eines digitalen Schwangerschaftsratgebers auf Schwangerschaft und Geburt“. In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622743.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Wallwiener, S., LM Matthies, A. Gillessen und M. Wallwiener. „Mind:Pregnancy – Online-basierte Achtsamkeitsintervention zur Stärkung psychischer Stabilität von Schwangeren und Förderung einer physiologischen Geburt“. In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622744.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Nogens, S., und A. Hocke. „Die Psychosoziale Beratungssprechstunde für Schwangere und Mütter in innerer Not. Gemeinsam neue Wege gehen oder Anlass zum Umdenken in Zuständigkeiten?“ In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622745.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Gürbüz, B., W. Henrich, T. Borde, M. David und V. Seidel. „Der Einfluss von Migration auf Schwangerschaft und Geburt: Erleben der geburtshilflichen Versorgung von Frauen mit und ohne Migrationshintergrund im Vergleich“. In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622746.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Möller, I., und I. Schwartau. „„Es ist einfach eine gute Betreuung in der Schwangerschaft“ – Ergebnisse eine Umfrage unter Frauenärztinnen zur Kooperation mit Hebammen“. In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622747.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Weidner, K., A. Bittner, S. Garthus-Niegel und J. Junge-Hoffmeister. „Konsequenzen und Behandlung einer traumatischen Geburt: Erfahrungen aus der Mutter-Kind-Tagesklinik Dresden“. In Kontroversen und Gewissheiten in der Psychosomatischen Frauenheilkunde. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1622748.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!